Mumintrollen i undervisningen - berättelseskrivande och skapande

Att arbeta med författare och att väva in barnböcker i undervisningen är något som tilltalar mig. Här kommer exempel på hur några av Tove Janssons berättelser vävts in i arbetet med högläsning, boksamtal, berättelseskrivande och skapande i vår etta. 

Uppstart på mumintemat blev en mysfredag och filmvisning av ”Mumintrollet upplever vintern”. Intresset väcktes när vi fick titta på några av de spännande muminfigurerna i filmen. 

Veckan efter högläste jag boken ”Hur gick det sen?”, visade bilder på smartboard och samtalade kring dem. Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta. Jag visade ett bildspel om Tove Jansson och berättade fakta om författaren och konstnären, som skapat mumintrollen. I samband med det tog jag också fram mitt (eller mina barns) muminhus med alla figurer, som väckte stor nyfikenhet.

  

Eleverna fick utifrån detta börja fundera på vad deras egna berättelser skulle kunna handla om. Jag hade gjort i ordning en bok med hål i på framsidan, precis som i boken "Hur gick det sen?".

Boken hade fyra sidor och uppe på varje sida stod det vilken del (början, händelse/problem, lösning, slut) i berättelsen som eleverna skulle försöka få med. Jag hade också förberett bilderna (jag hade inte haft tid att rita själv). Vi skrev en berättelse tillsammans med några meningar på varje sida. 

Eleverna fick sedan planera sina egna berättelser genom att rita bilder på varje sida först. Det här besparade ettorna lite kraft, då några annars lägger ner väldigt mycket tid på att göra sin planering i en berättelsekarta först och har sedan inte ork eller inspiration kvar till att göra boken.

Viktigt att tänka på för en bra inledning/början:

Vem handlar det om? Huvudpersonen eller figuren behövde inte vara något mumintroll utan kan handla om vilken spännande figur som helst. 

Var? Miljön! Utspelar sig berättelsen i skogen, på ett slott eller kanske i ett annat land?

Vad är figuren på väg att göra? Vilka känslor dyker upp?

Problem/Händelse
Något problem av något slag uppstår. Det kan också vara en händelse, men det behöver vara något som fångar läsaren för att man sedan ska lockas vidare i läsningen. 

Lösning
Att problemet löser sig till det bättre är önskvärt.

Slut
Vad händer när allt är bra igen? Detaljer som väcker intresset även på den sista sidan.

Efter att alla elever blivit klara med sina böcker fick de använda en checklista för att kolla av att alla delar i berättelsen var med. I checklistan fanns också påminnelser om att kolla stor bokstav och punkt i meningarna med små bokstäver inuti och mellanrum mellan orden. Även jag använde checklistan och gav min respons genom att kryssa i lärarens kolumn, när jag läste igenom deras berättelser efteråt. (Checklistan är hämtad från Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.) 

Eleverna visade och läste upp sina berättelser för sina föräldrar under vår Kunskapsfestival, men sedan samlade jag in böckerna igen. Det händer så mycket under de här åren och det är roligt att senare kunna ta fram berättelser från de olika åren och visa framstegen för eleverna vartefter tiden går!

Vi fick en inbjudan av Nyckelteatern att komma och se deras uppsättning av "Vem ska trösta Knyttet?" på Nyköpings Teater och det tackade vi förstås inte nej till. Det blev en annorlunda upplevelse i härlig miljö med skådespelare som visade massor med glädje och för övrigt hela känslospektrat. 

Efteråt högläste jag samma berättelse på finlandssvenska ("muminska" sa någon) och visade bokens vackra bilder för eleverna. Det var intressant att höra deras tankar kring skillnader och likheter mellan teater och bok när vi fyllde i ett Venn-diagram tillsammans.

Vi samtalade också om vilka känslor som hittades i berättelsen och lekte känslocharader tillsammans. Mycket skratt och fniss, men så roligt att alla vågade komma fram två och två och föreställa en känsla. 

Vi satte sedan igång med ett bildprojekt där eleverna fick måla en bild med oljekritor och vattenfärg. Bilden skulle handla om något, som de kom ihåg från "Vem ska trösta Knyttet?". När bilderna var klara skrevs också meningar på dator som klistrades fast. Att få upp ett femtiotal bilder i kronologisk ordning i matsalskorridoren blev ganska maffigt!

Ett urval av alla fantastiska bilder i en kort film!

Många flera muminupplevelser har det blivit under dessa veckor, t.ex. tipspromenad i vackert, men isande kallt väder och utklädningsdag med små snusmumrikar, mymlor, mumintroll och skrutt som springer omkring! Alldeles underbart!

Trodde verkligen inte att min muminkärlek skulle smitta av sig, men ettorna har hakat på med liv och lust! Vi har lekt och haft så roligt tillsammans, samtidigt som vi har lärt oss en hel del. Att få in barnböcker och författare i undervisningen kommer jag fortsätta med.

Läs mer:

Barnboksveckan

Glimtar från barnboksveckan

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter, åk 3

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där delar jag med mig av checklistor, arbetsscheman och andra övningar som kan vara bra att använda.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me

eller via min facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Livet förr och nu, del 1

I december inleddes temat ”Livet förr och nu”, som först och främst fokuserades på hur julen firades förr, men där jag också försökte integrera med svenska och få in ett språkutvecklande arbetssätt på ett passande sätt. Min pedagogiska planering i sin helhet finns att ladda ner i Livet i Bokstavslandets facebookgrupp. 


Så här gjorde vi: 

Från biblioteket fick jag låna en bokpåse med en massa härliga julberättelser. Så många bra bilderböcker det finns! Några böcker jag fastnade för direkt var Snickar Andersson och Jultomten, Gamla tiders jul och Jul i Bullerbyn. Min avsikt var inte bara högläsa dem utan jobba med dem lite mer på djupet också. 

Bilderböcker är bra, speciellt för elever med svenska som andraspråk. Ord som dyker upp kan man reda ut och prata om och ofta finns det bra bildstöd i böckerna. Jag fotograferar alltid bilderna i förväg och visar på smartboarden för att fokus ska vändas åt rätt håll och alla ska se bilderna bra. 

Tidigare, i samband med första advent, hade vi pratat om varför julen firas i Sverige. Viktigt att prata om eftersom inte alla elever i klassen vet så mycket om kristendomen eller svenska traditioner. I dagens samhälle ser det väldigt olika ut hos olika familjer. Elever med andra religioner fick också berätta hur de firar sina högtider. 

Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn har vackra illustrerade bilder av Ilon Wikland och ger den där extra mysfaktorn kring jul. Så här jobbade vi tillsammans den första lektionen med boken:

• VÖL-tabell (vet, önskar veta) kring Julen förr
• Högläsning av Jul i Bullerbyn
• Rörelse till bilderna i boken (vi hittade på själva)
• Bildskapande kring något man mindes från berättelsen, en inre bild (vi använde oljekritor för att sedan
  kunna svampa runt med vattenfärg)
• Skrivande till bilden (en mening)
• Jultraditioner, hur gjorde man förr? (samtal, läsning)
• VÖL (lärt oss) kring Julen förr

Vi fortsatte sedan med att läsa Kajsa Kavat. I den här boken finns ord och uttryck som egentligen inte är så vanliga i det svenska språket, t.ex. ordet kavat. Vi pratade om ordets betydelse och synonymer till ordet, som t.ex. pigg, modig och duktig. De elever som ville fick säga ord med samma betydelse på sitt hemspråk eller något annat språk.

Vi gjorde en tankekarta där vi beskrev Kajsa Kavats utseende, egenskaper och annat speciellt. 

Den sista veckan innan jullovet fick eleverna se en film, Junibackens jul med Madicken. Jullov är ett bra påhitt! sa Madicken höglästes också valda delar ur. Sedan gjorde vi ett Venn-diagram där vi jämförde karaktärerna Kajsa Kavat och Madicken. 

En ny favorit bland barnböcker blev blev för mig Snickar Andersson och Jultomten. En rolig historia om en pappa som ska tomta för sina barn och krockar med den riktiga jultomten. I boken lär man sig också om hurdana leksaker barn lekte med förr. (Tänk, hur kunde man klara sig utan iPad, mobil eller dataspel?!?) Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta.

Gamla tiders jul är mer som en faktabok och ger ett annat perspektiv på julen där man bland annat får veta att alla inte hade det så gott ställt och kunde fira jul med exempelvis julklappar, gran och god mat. Ändå ser man många likheter, som gör den här boken både intressant och verklighetstrogen. 

En tabell med jämförelser har vi också börjat fylla i tillsammans. Den kommer fyllas på när vi arbetar vidare med vårt tema efter jullovet. 

Förr	Nu
Åkte med häst och vagn	Åker med bil, tåg, flygplan, moped, buss
Drängar och pigor	Städare och städerskor
Snickare	Byggare
Barnen hjälpt till mycket hemma	Barnen går på fritids
Tände ljus, oljelampa och göra brasa	Tänder lampan, har el, element, bergvärme
Hade få och begagnade kläder	Har många nya kläder

I den pedagogiska planeringen kan ni läsa mer om fortsättningen på temat. Bland annat har jag tänkt att vi lär oss mer fakta om de mest kända svenska barnboksförfattarna och fortsätter plocka fram likheter och skillnader kring hur barn hade det förr jämfört med nu. 

Att arbeta med tidslinjer ger också perspektiv, som är viktiga att träna på. Hur långt tillbaka i tiden var Jesu födelse eller när mormors mormor var liten? Det är frågor som redan dykt upp och är ganska svårt att föreställa sig som barn. Därför tycker jag det är bra att först göra en tidslinje över sitt eget liv. Mer om det kan ni läsa i detta inlägg:

Min egen tidslinje

Återkommer med ett till inlägg om vårt arbete kring Livet förr och nu längre fram!

Jag vill också passa på att tipsa om nya fräscha boktips i Julklapplistan, som är sammanställd av pedagoger och bibliotekarier i Nyköpings kommun. Fritt att sprida!

Har du några önskemål om något tema du vill ha inspiration eller tips om, så är du mer än välkommen att meddela mig. Skriv gärna en kommentar här i bloggen, på facebook eller instagram.  

Nu vill jag avsluta med att först och främst önska er en god fortsättning på julledigheten! Gör det ni tycker om och njut. Kram, Marika <3

Läs mer

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

Barnboksveckan 12 - 16 november

Årets internationella barnboksvecka genomförs v 46, 12-16 november 2018. Vår nationella läsdag infinner sig samma vecka, torsdagen den 15 november. 

Det är trevligt om man uppmärksammar läsningen mer än vanligt en vecka per år och gör det lite extra festligt! Här nedan kommer olika förslag:

• Inled veckan med en hemlig besökare, kanske en författare eller en eller flera vuxna som klätt ut sig till olika barnboksfigurer. 
• Klasserna får en present i form av en högläsningsbok. 
• Läs om en författare och skriv sedan ett gemensamt brev till författaren.
• Be eleverna ta med sin favoritbok och högläs minst två minuter ur varje bok. 
• Beställ en boklåda från biblioteket med ett speciellt tema.
• Gör trevliga bokrecensioner antingen digitalt, som en film, eller en fin bok. 
• Stimulera läsintresset med boktips från elever och pedagoger. Bokrecensioner kan sättas upp på synligt ställe. 
• Dramatisera en text. Ett bra sätt att träna på samma text flera gånger!
• Träna att läsa med inlevelse. 
• Skapa mysiga läsmiljöer där eleverna kan sitta och lyssna till eller läsa en bok. 
• Locka till läsning genom att ställa upp böckerna så framsidan syns.
• Högläsning och gemensamt samtal före, under och efter läsningen ökar läsförståelsen kring texten. 
• Sammanfatta det ni läst med bilder, ordna dem kronologiskt. 
• Red ut svåra ord i böckerna med ordtavlor eller femfältare där eleverna exempelvis skriver en synonym, en mening, ritar bild osv. om ordet. 
• Använd er av en läslogg som ett stöd vid textsamtalet. 
• Gör en läslogg digitalt (exempelvis Google formulär), som eleverna kan skriva i när de läser hemma.
• Jämför karaktärer i böckerna i ett Venn-diagram. 
• Gör ett läsbingo som eleverna genomför under barnboksveckan i skolan. 
• Skapa fina bokmärken.
• Träna handalfabetet. 
• Pausa i skolarbetet med en massagesaga, ritsaga, sång eller dans som hör ihop med det ni läser. 
• Parläsning eller gruppläsning gör läsningen roligare. "Hela skolan läser", dvs alla kan läsa samtidigt under en speciell tid varje dag.
• Äldre elever kan läsa favoritböcker för yngre elever. Perfekt fadderaktivitet!

I Livet i Bokstavslandets läromedelsskatt finns det många användbara texter, språkövningar och kopieringsunderlag, som kan användas till barnboksveckan: 

• Dramatisera Ulf Starks läsebokstexter, som till stor del är skrivna i dialogform
• Ulf Starks författarporträtt
• Ordtavla och femfältare för att reda ut ords betydelse
• Berättelsekartor och planeringstabeller
• VÖL-tabell och Venn-diagram
• Checklista för inlevelse i läsningen
• Läsloggar för berättande och beskrivande texter
• Tips på ordval i berättelsen och fina sagopapper att skriva på
• Lättlästa faktatexter om djur och världsdelar
• Bokrecension
• Massagesaga
• Bokmärken
• Handalfabetet
• Lärarwebben 
• Kostnadsfri webbapp där eleverna kan lyssna, arbeta med ordförståelse och läsförståelse

I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns det böcker där eleverna både kan läsa, lyssna, skriva egen text till bilderna eller rita egna bilder till texterna. Det mest fantastiska är att böckerna också går att skriva ut! I webbappen finns det läsförståelseövningar till varje bok.

Önskar er en härlig barnboksvecka!

Hälsningar Marika

Här nedan har jag skrivit ner flera förslag i en Padlet efter att mina kollegor gett input. 

Läs mer

Sjärnsvenskabiblioteket - läs mer och testa med ett två veckors utvärderingsabonnemang!

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Educreation by M.E Läs- och Skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

Forntidstema

Under vårterminen har vi arbetat med forntiden i åk 3. Vår lärarstudent Sarah planerade och genomförde stora delar av temat, som framför allt integrerades i ämnena So och svenska. På ett eller annat sätt har de flesta skolämnen vävts in i vårt tema. 

Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde vårt forntidstema. 

Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.

Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurier och däggdjur. Eleverna skrev egna faktatexter om några av djuren.

Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och ritade människans släktträd. 

Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara. Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden. Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.

Vi ritade och skrev om spännande saker som skedde under istiden och som vi fortfarande kan se spår av i naturen. I hemgrupper redde eleverna ut olika begrepp, som de först läste om och sedan skrev och ritade om i en femfältare. Sedan fick de sitta i expertgrupper och berätta om vad de kommit fram till för de som läst om andra begrepp. 

Jean-Pierre, en museipedagog från Sörmlands museum, kom på besök och hade med sig en stenålderssäck innehållande en massa stenåldersföremål, som han visade och berättade om för oss.

I bilden skapades lerkrukor. 

En hel del faktatexter har lästs, tankekartor har fyllts i och egna texter har skrivits om jägar- och samlarstenåldern, bondestenåldern, bronsåldern och järnåldern. Vi har lärt oss om kläder, verktyg, smycken, mat, bostäder, djur, gravar m.m. Allt har dokumenterats i vår forntidsbok. 

En annan övning vi genomförde var att jämföra likheter och skillnader mellan ett forntidsbarn och ett nutidsbarn. Eleverna skrev sedan en dialog där de fantiserade ihop något om vad de två barnen från olika tidsåldrar skulle säga om de träffades. Vi fortsatte med korta dramatiseringar inför klassen. Lyckat!

I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.

Till vårt forntidsäventyr i skolskogen fick treorna prova på att tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, väva, vandra runt i området och titta och läsa om gravar och ha idrott (kasta spjut och olika lekar). Eleverna fick också prova på tovning på textilslöjden.

Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. Eleverna fick också skapa egna smycken i mässing.

Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet! 

Läs mer: 

LPP för lärare 

Lättläst LPP för elever

Expert- och hemgrupper

Religionstema i åk 3

Under en lång period har vi arbetat med religion under SO-lektionerna.

Målet är att eleverna ska:

• förstå vad som menas med begreppen religion och religionsfrihet.
• känna till minst tre religioner.
• känna till symboler, högtider, berättelser och byggnader för religionsutövning inom kristendom, judendom och islam
• göra jämförelser och se likheter och skillnader mellan religionerna.
• delta aktivt i grupparbeten och diskussioner.
• reflektera kring livsfrågor.
• koppla det vi samtalar kring till egen erfarenhet och åsikt.

Det jag har haft i åtanke med undervisningen är att hela tiden arbeta språkutvecklande. Vi har exempelvis gått från det muntliga till det skriftliga, samarbetat, diskuterat, skrivit många texter gemensamt, arbetat med stödstrukturer i form av tabeller, stödmallar, grafiska figurer och startmeningar. De nya orden och begreppen har uppmärksammats återkommande i olika texter och filmer. En vinst i temaarbetet är att eleverna samtidigt fått träna på att skriva både beskrivande och berättande texter.

Ni som använder Livet i Boksatvslandets läromedel kommer att känna igen er. Samma upplägg och arbetssätt i mångt och mycket, för att alla elever ska förstå innehållet i undervisningen.

Vi inledde temat med att reflektera kring en VÖL-tabell och skriva ner vad vi vet och önskar veta om religion.

VÖL-tabell
(kopieringsunderlag från Livet i Bokstavslandets
lärarhandledning åk 2 och åk 3)

Vi fyllde sedan i en femfältare. Det blev lite småfnissigt i klassen när vi fick översättningen troslära när vi googlade på ordet religion. Här fick vi tillfälle att prata om vad tro och lära är och i ett sammansatt ord blir det troslära. Eleverna tog upp att man kan komma att tänka på läran om trosor eller staden Trosa i det sammanhanget. Sedan fnissade vi lite till.

Femfältare
(från Livet i Bokstavslandet)

Eleverna delades in i grupper och varje grupp fick ett kuvert med bilder, som skulle sorteras. På bilderna fanns det olika symboler, byggnader, böcker och "gubbar" (religiösa ledare). Utifrån ledtrådar i bilderna och diskussioner i grupperna sorterade eleverna bilderna i tre olika rader. Vi läste också en faktatext om de tre världsreligionerna och sammanfattade gemensamt vad vi lärt oss i den sista kolumnen i vår VÖL-tabell.

Vi pratade vidare om begreppet religionsfrihet och att alla har rätt att tro på vad de vill. Många förslag kom upp om vad man kan tro på, t.ex. Big Bang, fotboll, smurfar, änglar, tomten, rymden, spöken, älvor m.m. Någon uttryckte att man inte måste tro på något speciellt. Fast det är bra om man tror på sig själv, kontrade en annan. Än en gång en lektion med både skratt och allvar!

Berättelsen om Abraham och Sara från Barnens Bibel höglästes och sedan fick eleverna ordna bilder till berättelsen i rätt ordning och hjälpas åt att återberätta muntligt. Till slut skrev eleverna egna sammanfattningar av berättelsen med bilderna som stöd.

Vi pratade om att judarna också läser Gamla Testamentet i Bibeln medan muslimerna läser Koranen. Jag hade möjlighet att visa upp båda böckerna och uppmärksammade att det också i Koranen går att läsa om Abraham.

I Abrahams släktträd såg vi att de tre religionerna kristendom, judendom och islam alla härstammar från Abraham och därför kallas för de abrahamitiska religionerna.

fondi.se

Vi fortsatte religionstemat med att gå djupare in på varje religion. I Boken om SO 1-3 läste vi faktatexter, som vi sedan plockade viktiga nyckelord ur. Jag hade gjort i ordning en tabell där eleverna enkelt kunde avläsa vilka slags nyckelord, som skulle med. Slutligen skrev vi egna beskrivande texter/faktatexter utan att titta i boken. Till en början skrev vi mycket gemensamt, men mot slutet, när vi hade läst om den andra och tredje religionen, ville fler och fler skriva på egen hand. Startmeningar fanns till de elever som behövde det.

Det finns mycket som är bra med Boken om SO 1-3, men extra glad blev jag över att utdragen ur både Bibeln och Koranen är skrivna mera lättförståeligt för barn.

Återigen gjorde vi jämförelser mellan kristendom, judendom och islam. Eleverna upptäckte nu flera likheter och skillnader när de fyllde i en stödmall där alla tre religionerna fanns med. De som ville kunde ta hjälp av tabellerna de använt först och samarbeta i par.

Stödmallen har jag skapat med inspiration från Cecilia Sundh där hon i sitt blogginlägg Stötta tankarna skriver om hur viktigt det är att hjälpa eleverna att sortera och strukturera tankar och information.

Vid genomgången efteråt fyllde jag i elevernas jämförelser mellan religionerna i ett Venn-diagram med tre cirklar på tavlan. Det blev bra diskussioner om vad som faktiskt var olikheter eller likheter och eleverna hade möjlighet att stå för sin åsikt om t.ex. stjärnan är gemensam för alla religioner eller inte.

Avslutningsvis fick eleverna göra en självskattning av sina kunskaper i en matris. Utifrån den kunde jag utläsa vad eleverna kände sig mer eller mindre säkra på.

Om det är någon som vill använda något av mitt material, så går det självklart bra. Länkar till bl.a. min Dropbox finns nedan.


Bilder till sorteringsövningen

En läsande klass: åk 3 Religioner i Sverige

LPP Världsreligioner åk 3

Tabell för en religion

Tabell för tre religioner

Matris

Testa Discovery Education Espresso gratis i två veckor

Testa Boken om SO 1-3


Läs mer:

Kooperativ fyrfältare

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Educreation by M.E. Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika