Checklistor att hämta!

Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till.

I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor.

I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok.

Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Eleverna var bekanta med begreppen sedan tidigare. De hade många förslag på vad berättelsen skulle kunna innehålla när vi planerade den gemensamma texten.

Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Det blev bara lite ändringar i skrivschemats rubriker så att de skulle passa ihop med arbetsbokens upplägg. Vi använde oss denna gång av början, problem och lösning. Skrivschemat tydliggör att alla rutor måste fyllas i för att berättelsen ska vara väl genomtänkt.

Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Det är bra att träna på att strukturera skrivandet och träna på skrivregler tillsammans.

Sörgruppens planering

Vinstlotten

Det var en gång en pojke som hette Fred. Han hade ljust hår och blåa ögon. En dag var han på tivoli och köpte en lott. Han vann 5000 kronor på lotten! Han blev så glad så han hoppade med händerna i luften.

Han hoppade förbi en damm och plötsligt flög vinstlotten ner i dammen. Han blev jätteledsen och ringde sina kompisar och bad om hjälp.

Vännerna kom på en gång. De använde ett metspö för att få upp lotten.

Fred och de tre vännerna tog ut 5000 kronor och åkte massa roliga karuseller, åt glass och köpte mysiga gosedjur. Det blev den bästa dagen i deras liv!

av Sörgruppen

Norrgruppens planering

Drakens nya vän

Det var en gång en drake som bodde i en grotta. Draken hette Albert. Den var röd och grön.

Draken kände sig ensam så han gick ut ur sin grotta. Plötsligt! Ett spöke hoppade fram och sa:

-        - Buuu!

Albert blev så rädd så han kissade på sig!

-        - Hej, jag heter Olof! sa spöket glatt. Och jag gillar varma kramar.

Draken Albert förstod att han inte behövde vara rädd.

-        - Vill du leka med mig? frågade Olof.

-        -  Gärna! sa Albert med ett stort leende.

När de hade lekt en stund gick de hem till spöket Olofs stall och fikade saft och bullar.

av Norrgruppen

Vi kollade sedan av med vår checklista att vi fått med allt. Även här hade jag gjort om checklistan för att inte förvirra eleverna. Allt ska ha en röd tråd. (Tidigare har jag använt mig av en checklista med början, mitten, slut.)

I samband med veckans läsläxa i Diamantjakten har eleverna fått klistra in en checklista för läsning längst bak i sina läxböcker. Checklistan kan vara till hjälp i lästräningen, så man kommer ihåg att till exempel läsa lugnt, tydligt, pausa vid punkt och försöka läsa mer och mer med flyt. De som redan har flyt kan träna på att läsa med mera inlevelse.

Man får fylla i checklistan hemma om man vill, men det viktigaste är att den finns där som en påminnelse.

Det går även att titta på en annan kamratresponslapp i läxboken där en kamrat gett två beröm och en idé till läsningen (källa: http://ceciliaseiman.wordpress.com/).

Det krävs många timmars träning för att få ett bra flyt i läsningen. Hemma kan föräldrarna dela upp läxan (om den känns lång) och ta halva i taget och träna en halva två gånger istället. Sedan tar man andra halvan nästa dag.

Ett exempel på läsläxupplägg för att få bättre flyt (vi har läsläxa onsdag-onsdag):
Onsdag: Första halvan 2 ggr
Torsdag: Andra halvan 2 ggr
Söndag: Första halvan 2 ggr
Måndag: Andra halvan 2 ggr
Tisdag: Hela läxan en gång

Våra gemensamma lässtunder efter lunch i skolan har ägnats åt poesi de senaste veckorna. Vi har använt oss av En läsande klass-materialet med dikter av bland andra Eva Billow, Gustaf Fröding och August Strindberg. Det är väldigt givande att läsa poesi med läsfixarnas hjälp. Vi har upptäckt vad dikter innehåller med rim och målande ord. 

Genomgångsförfarandet har hela tiden varit detsamma:

• förutspå utifrån rubrik
• reda ut nya ord och uttryck
• sammanfatta vad dikten handlade om
• ställa frågor på ytan, under ytan och på djupet

Vår välfyllda detektivtavla med poesi-ord!

Ser fram emot nästa vecka då eleverna ska få arbeta i mindre grupper med poesi och lässtrategier. De ska även få visualisera dikten och rita en bild som dyker upp i huvudet.

Kanske man kan använda sig av en checklista i läsförståelse också? Tror jag, det! :)

Checklistor för faktaskrivande

Vårt bildskapande och faktaskrivande om djur har fortsatt. Eleverna har fått klistra in sina bilder som de förbättrat flera gånger i sina stora skrivböcker. Det är intressant att synliggöra hela processen. Så har vi även gjort med skrivandet. Både våra förutsägelser, nyckelord och de handskrivna faktatexterna finns nu fint uppklistrade i de stora sugarpaperböckerna med pastellfärgade sidor.

Arbetet är ännu inte avslutat, som man kanske skulle kunna tro. Eleverna fick checklistor där de först själva skulle kolla av om de fått med stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil och tre specifika fakta om djuret (livsmiljö, utseende och föda) i sina faktatexter. De fick bocka eller kryssa av själva i den första kolumnen.

Vi fick också in kamratrespons tack vare att det sedan var en kompis tur att kolla av texten och bocka av i den andra kolumnen. Slutligen var det läraren som skulle läsa igenom och se till att allt fanns med.

Kändes riktigt bra att få in den här turordningen. En del elever har så bråttom med att kolla igenom sina texter och då är det bra att även en kompis har gjort det innan texten kommer till mig. Å andra sidan är det en del elever som inte kommer ihåg eller vågar komma fram för att visa mig vad de skrivit och med hjälp av checklistan får de ett uppdrag. Känns skönt för mig att veta att jag hinner med alla!

Nu kommer vi att jobba vidare med att skriva rent våra faktatexter på dator och träna oss på att infoga bilder.

Ser fram emot att köra fler liknande typer av checklistor. De här var riktigt bra!

Check!

Kamratrespons, fakta o föreläsningar

• Förra veckans kamratrespons av djurbilder börjar nå sitt slut. Många har ritat om och förbättrat sin bild flera gånger och börjar känna sig nöjda.
• Vi har samtalat om hur man läser med flyt och inlevelse. Tvåorna fick läsa en faktatext om en björn ur Diamantjaktens arbetsbok för en kompis och tillsammans prata om och rita in på vilket trappsteg de kan tänkas ligga i en läsutvecklingsmatris (källa: Cecilia Seiman). Under våren kommer jag träffa varje elev enskilt och samtala/diskutera deras läsutveckling inom läsflyt och läsförståelse.
• Läsläxan i veckan lästes upp för kamrat och två stjärnor och en idé-lapp klistrades in längre bak i läxboken. Från ovannämnda matris fick barnen mer idéer och tips.
• Skrivande av faktatext om eget valt djur i världen har de flesta blivit klara med. När vi ändå var i farten skrev eleverna en egen faktatext om björnen också. De satte punkt för att de faktiskt kan det här nu. Härligt!
• Liknelser om djur passade väl in i temat. Samtal kring vad en liknelse är och exempel togs upp. Fröken blir stolt som en tupp då eleverna jobbar flitigt som myror och är kloka som ugglor! 

Har haft förmånen att inleda min föreläsningsvår om ABC-klubben i Linköping och Norrköping i veckan. Det var jättespännande och pirrigt att starta upp. Har tränat massor och det kändes som att det var mödan värt. Många härliga kollegor som visade stort intresse och var glada och tacksamma efteråt. Det är roligt att komma ut och få ta del av hur andra tänker och få ett ansikte på alla i det utvidgade kollegiet, en stor del har jag kontakt med via Facebook och Twitter. 

Kamratrespons och faktainsamling om koalan!

Kamratrespons på djurbild

Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2.

Frökens bild

Bild från ne.se

Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Sedan fick de ge en idé genom att berätta vilka detaljer i bilden jag kunde förbättra.

Jag kände mig väldigt glad efter responsen, jag fick mycket beröm: fina stora öron, bra form på trädgrenen. En hel del handfasta tips som jag ska ta tillvara fick jag, t.ex. att rita nosen mer ovalformad (istället för cirkelformad) och att rita klor på tassarna.

Eleverna har redan kommit en bra bit på väg med att ge respons på varandras djurbilder. De fick ge varandra två stjärnor och en idé och de flesta har redan hunnit börja rita på bild nummer två. De är väldigt sugna på att förbättra sina bilder.

I nästa vecka ska vi träna mer på att ge kamratrespons både på bilder och läsning.

Faktatext om djur

Sedan började nog eleverna undra vad jag höll på och grejade med under lektionen. Jag hade en magnetlinjal, ett stort blädderblockspapper och en svart tuschpenna.

Jag drog streck, gjorde tre kolumner och skrev V (vet), Ö (önskar veta) och L (lärt mig) överst i vardera kolumn. Högst upp skrev jag: Koala.

Vi skulle läsa en faktatext om koaladjur.

• Spågumman frågade: Vad tror ni texten kommer att berätta? Vad vet vi sedan tidigare om koalor? 
• Frågeapan frågade: Vad blir du nyfiken på och vad vill du veta mer om? Vilka frågor vill du ställa?

Barnen var aktiva med att räcka upp handen och ville berätta mycket om vad de redan vet och också ställa frågor. Jag antecknade barnens ord på blädderblockspapperet i de två första kolumnerna.

Från smartboarden läste vi gemensamt en faktatext om koalan från ne.se.

• Under tiden vi läste var vi detektiver och pratade om nya ord och uttryck vi stötte på. 

Ordet rudimentär var exempel på ett ord som fick vi googla för att få svaret på. Rudimentär betyder ungefär samma som outvecklad (koalan har en rudimentär svans).

• Vi var cowboys och strök med linjal under nyckelord, ord med viktig information, som fanns i texten. 

Fann vi svaren på våra frågor? En del fanns och en del får vi leta vidare efter. Andra viktiga nyckelord som berättade om utseende, var koalan lever och vad den äter strök vi också under i texten.

Vi samlade det viktigaste av vad vi lärt oss i den tredje kolumnen. Vi fick en tydlig sammanfattning av lektionen med vår VÖL-tabell.

Nyckelorden skrevs också upp på ett separat papper. Med hjälp av nyckelorden (utan att titta på faktatexten från ne.se) skrev vi en gemensam faktatext.

Koalan

Koalan lever i eukalyptusskogar i Australien. Koalan har stora och runda öron och stor nos. Den är 60 - 85 cm lång. Den är grå på ovansidan och vit under. Koalan äter eukalyptusblad. Ungen föds efter 35 dagar. Den äter mammans spillning! Djuret är modell för teddybjörnen.

Efter den här genomgången var eleverna väldigt sugna på att arbeta på egen hand med att plocka ut egna nyckelord och skriva egna faktatexter om de djur de själva har önskat att får arbeta med.

Jag gjorde "börjor" på tavlan till hjälp för de som har svårt att komma igång med att skriva meningar.

• Djuret lever i...                     (berätta var det bor)
• Djuret har...                          (berätta om hur det ser ut)
• Djuret äter...                         (berätta vad det äter)
• Djuret är...                            (berätta någonting mer)

(Djuret kunde bytas ut mot djurets namn.)

Mina egna reflektioner är att det här upplägget med att kombinera VÖL-modellen med läsfixarna blev väldigt tydligt. Arbetssättet passar mig väldigt bra. Vad kul det är! Eleverna förstod precis vad de skulle göra eftersom jag visat på tavlan först. Det är så bra att visa hur man skriver faktatext, hur man väljer ut nyckelord (som jag gjorde en tabbe med i förra veckan) och hur man tänker då man skriver både med meningsbyggnad, stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden osv. Jag kommer att fortsätta arbeta så här med andra genomgångar och också låta eleverna få prova att göra en VÖL-modell helt själva.

Följ klassens resande nalle: Koalabjörnens resa via Tour Builder. Ladda ner Google Earth först.

Koalans egen blogg hittar du här.

RT med yngre barn

Har tittat på en fantastiskt bra film med modellering av RT med yngre barn av Ashley Rehder.



Tänker att så här är det perfekt att arbeta med våra läsfixardockor i de yngre åldrarna.

www.nok.se/lasfixarna

Språkutvecklande arbete om djur

I samband med vårt arbete kring världsdelarna uttryckte eleverna i åk 2 önskemål om att lära sig mer om djur i världen. Det är roligt att kunna utgå ifrån elevernas intressen och bra faktatexter finns att tillgå på ne.se. Tanken är att vi kan integrera många ämnen i djurtemat och även få in hur man ger kamratrespons. 

Djurtemat inleddes med en film om Austins fjäril. Filmen handlar om en kille som ritar av en fjäril och sedan får tips och råd av sina kompisar hur han kan förbättra bilden.

Hur kan man ge tips till en kompis på ett bra sätt? Vi pratade om vikten av att vara trevlig när man ger respons. Ger man konkreta tips, till exempel visar en detalj i bilden som kan förbättras och på vilket sätt, så är det lättare att ta till sig och lyssna till kompisens råd.

Alla fick rita av sitt eget djur utifrån en bild. Det är lärorikt att rita av en djurbild och utforska djurets utseeende. Vi har inte ännu hunnit ge kamratrespons på bilderna, men vi går varligt fram så att vi blir bättre på att ge konstruktiv kritik. Vikten av att modella innan det självständiga arbetet kör igång är något jag försöker ta i beaktande.

Förutom bilden fick eleverna också en enkel faktatext som skulle läsas igenom. Innan läsningen fick eleverna agera spågummor och förutspå, alltså skriva ner vad de trodde att texten skulle handla om. Om de redan visste något om djuret fick det också skrivas ner. 

Vår cowboy sammanfattar med nyckelord när det gäller faktatexter. Nyckelord är ord som berättar någonting viktigt och ger intressant information. Under läsningens gång var pennan till hands och nyckelord i texten ströks under och skrevs sedan ner på ett papper. 

Det dök upp en del nya ord i faktatexten, så även detektiven fanns där med sitt förstoringsglas och frågade vad olika ord betydde. En blandning av djup koncentration i läsandet och intressanta samtal, frågor och funderingar kring texterna blev det. Frågeapan känner sig förstås extra hemma nu när vi läser om djur.

http://www.nok.se/lasfixarna

Tillsammans med eleverna räknade vi ihop att i det här temat arbetar vi med minst fem olika ämnen samtidigt: svenska, so, no, bild och elevens val. I nästa vecka kommer vi att fortsätta med det tacksamma temat om djur, som inbegriper många mål och förmågor som vi behöver träna mer på. 

Till nästa gång ska jag komma ihåg att ha bilderna och faktatexterna separata från varandra. Det är roligare att förutspå vad texten ska handla om när man inte hunnit titta på faktatexten innan (nu vek jag bort stora delar av texten, men det var inte en optimal lösning). En viktig lärdom för mig är att modellandet skulle blivit ännu tydligare om jag själv först visat exempel på en faktatext och hur jag gör när jag plockar ut nyckelord. Jag trodde att alla visste, för att vi tränat förut, men övertydlighet leder till mer kunskap och trygghet.

Vill avsluta med att ge ett inspirerande tips från Skolverkets hemsida, som berättar på ett tydligt sätt om cirkelmodellen. Den är en modell om skrivande i fyra faser, som ger tryggare barn som vet vad de ska göra och som lär sig mer.