Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter

Idag inleddes arbetet med kapitel 2A, Det är tanken som räknas, i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3. Författaren Ulf Stark tar på ett fint sätt upp hur Coco, Dani, Ami och Bruno tänker kring att de ska kunna hjälpa andra barn som är på flykt. Vi pratade vidare om uttrycket "Det är tanken som räknas" och vad det betyder för textens innebörd.

Läs mer om hur vi arbetar med berättande texter i vårt klassrum:

Lässtrategier före under och efter läsningen

Bildsekvensövning i Livet i Bokstavslandet

Något vi tidigare läst om i kapitel 1B är att barn som flyttar hit från andra länder möter mycket nytt. De ska lära sig ett nytt språk och lära känna nya kompisar. Därför är det viktigt att vi tar hand om varandra och försöker tänka på det i vår vardag.

Efter ett textsamtal är det alltid roligt att avsluta med någonting lättsamt. Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.

Ja-nej-leken
Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? 

Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.

Fortsättningsvis kommer vi arbeta vidare med hur vi ska få alla att ha någon att leka med på rasten. Vad kan vi göra och hur kan vi tänka? Något vi behöver ta upp igen är att vi samtalar innan rasten om vad var och en tänker göra ute och att flera kan få chansen att hänga med på något som verkar roligt.

Något annat som fungerar väldigt bra på vår skola, Bryngelstorpskolan, är att det varje dag ordnas rastaktiviteter på skolgården och att eleverna får information om vilka aktiviteter som finns att välja mellan.

Läs mer:

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Nu när vi kommit igång och hittat våra rutiner med Livet i Bokstavslandet för åk 3 vill jag uppmärksamma det språkutvecklande arbetssättet i klassrummet.

Sekvensbilder, läsfixarkort, läsebok och låda med lappar redo!

Eleverna får diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks gripande berättelse om den nya flickan i klassen, Ljuba, fångar och berör eleverna på ett djupare plan. A-delen av varje kapitel i läseboken handlar om barnen i Bokstavslandet medan B-delen spinner vidare på A-textens tema och är skriven enligt en viss texttyp. I de strukturerade gemensamma textsamtalen använder vi oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen. 

Som verktyg finns lässtrategikort (med likadana läsfixarsymboler som i arbetsboken) och VÖL-tabell, som kan tydliggöra läsföståelsearbetet. Denna gång använde vi läsfixarkorten till A-texten och VÖL-tabellen till B-texten. 

Läs mer:

• Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet
• VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabellen passar bra att använda till den beskrivande texten.

Elevaktiviteten är hög när vi exempelvis använder oss av bildsekvensövningar och hjälps åt att sammanfatta berättelsen i A-delen av kapitlet. 

Läs mer:

• Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

Bildsekvens- och värdegrundsövning.

I värdegrundsarbetet spinner vi vidare på temat i läseboken genom att göra språk- och temaaktiviteter som passar till. I samband med A-kapitlet kunde vi samtala om rädslor och sedan skriva lappar med våra rädslor, som vi samlade i en låda.

UR:s TV-avsnitt kombineras med språklära- och stavningsträning.

Till varje kapitel i läseboken finns det ett avsnitt från UR Skola, som man hittar på www.urskola.se. Vill man se åk 3:s avsnitt hittar man dem i säsong 3 av Livet i Bokstavslandet. Varje avsnitt tar upp ett språkljud/stavning. Just nu jobbar vi med bokstäverna l och j tillsammans, t.ex. orden ljus, ljuga, ljud, ljuvlig och ljumma. Ord med lj-  är också mer förekommande i tillhörande kapitel i läseboken och i arbetsbokens övningar.

Stavnings- och skrivläxa. 

I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3 finns till varje kapitel Ordväggen, som är tio utvalda viktiga nyckelord utifrån varje kapitel A och B. Orden är en blandning av de ljud som tas upp i respektive kapitel och andra viktiga eller högfrekventa ord, som eleverna först behöver lära sig att stava och förstå. Det kan självklart dyka upp andra ord, som ni tillsammans bör diskutera under den gemensamma läsningen.

Eleverna får träna på ordväggens ord, som finns som kopieringsunderlag med hjälplinjer. I arbetsbokens språkläradel, som hör till varje kapitel, finns många utmaningar i både stavning, meningsuppbyggnad och begreppsbildning.

Femfältare för att reda ut ords betydelse.

När texterna innehåller många nya ord för eleverna, såsom i B-delens text Flytt och flykt, får vi förbereda oss extra mycket. Ord som svält, asyl, invandrare, utvandrare, naturkatastrof och strid finns med i de förberedande övningarna innan vi läser texten.

I B-delen av kapitlet använde vi oss av femfältare för att reda ut ordens betydelse. Först gemensamt exempel på tavlan efterföljt av arbete i expert- och hemgrupper.

Läs mer:

• Struktur: Kooperativ fyrfältare
  
• Femfältare i Livet i Bokstavslandet
• Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Orden vi arbetade med dök sedan även upp i arbetsbokens läsförståelsedel, bland annat i korsordet, där eleverna fick ytterligare en repetition. 

Klurigt korsord i arbetsboken.

Här nedan är ett exempel på hur man kan lägga upp arbetet med Livet i Bokstavslandet. Vi har nu alltså arbetat oss igenom vecka 1-3 och kommer ägna mer tid åt skrivande av egna texter. Läsning och skrivande integreras på ett bra sätt eftersom vi redan bekantat oss med den beskrivande texten i B-delen.

Förslag på upplägg med Livet i Bokstavslandet. 

Läs mer:

• Livet i Bokstavslandets upplägg åk 2-3
• Arbetsgången i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Livet i Bokstavslandet, Liber

Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. 

(Gear, 2015)

Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 

(Tjernberg, 2013)

Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!

(Gibbons, 2013)

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Genom att dela in eleverna i expertgrupper kan man ge eleverna olika ord och begrepp som de kan arbeta med. Här är femfältaren ett ypperligt verktyg att använda. När alla i gruppen blivit expert på sitt ord flyttar eleverna till en hemgrupp, som har en deltagare från varje expertgrupp. Var och en berättar för de andra om sitt ord. Denna övning med expertgrupper och hemgrupper kan användas i många olika ämnen. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

Läs mer:

Struktur: Kooperativ fyrfältare

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Gemensam genomgång på tavlan.

Innan man läser en text kan man som lärare ta fram en begreppslista, med ord från texten, som kan kännas främmande eller nya för eleverna. Läraren och eleverna kan abeta med orden och ta reda på deras betydelse. I Livet i Bokstavslandet ger vi exempel på en femfältare där eleverna kan skriva en förklaring till ordet, rita en bild till ordet, skriva en mening med ordet och slutligen skriva i vilket sammanhang ordet har använts eller hörts förut.

Eleverna lär sig nya ord bäst om de kan koppla de nya orden till sin förförståelse. De behöver påminnas om vad de redan vet och sedan koppla betydelsen av ordet till sin kunskap. Repetition av ordet är viktigt. Ju fler gånger ett barn hör ett ord ökar chanserna att ordet läggs till ordförrådet.

Läraren kan själv använda sig av orden i olika sammanhang och eleven kan träna på att skriva synonymer till orden. När eleverna är bekanta med orden ska de uppmuntras att använda orden i både skriftlig och muntlig kommunikation.

Bild från Livet i Bokstavslandets arbetsbok åk 3.

Läs mer:

Struktur: Kooperativ fyrfältare

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

Att arbeta med bilder för att sammanfatta en text.

I Livet i Bokstavslandet för åk 3 bygger många av övningarna i arbetsboken på att eleverna ska få sammanfatta berättande texter och andra typer av texter med hjälp av bilder. Det bästa är om man i klassrummet använder sig av muntliga gruppövningar innan man går över till de skriftliga övningarna i arbetsboken, som kan genomföras individuellt eller i par. I samtalet stöttar eleverna varandra så att de sedan kan klara av mer krävande uppgifter på egen hand. 

Bildsekvensövningen: Dela in eleverna i grupper om fyra. Varje elev får en bild. De ska inte visa för de andra utan en i taget får beskriva för gruppen vad de har på sin bild. Sedan kommer de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vänder de bilderna så alla kan se och bilderna läggs kronologiskt. Eleverna tränar tillsammans på att återberätta. De som vill redovisar inför klassen. 

Samarbetsövning då bilderna placeras i kronologisk ordning.

Sekvensbilder finns till varje kapitel i
Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.
Illustrationer: Sonia Reuterskiöld, Anders Westerberg
och Micaela Favilla.

Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 

(Tjernberg, 2013)

Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!

(Gibbons, 2013)

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

För beskrivande text är VÖL-tabellen ett konkret redskap och där kan man få in läsförståelsestrategierna på ett tydligt sätt.


Vet: Vad vet vi om ämnet? och Vad tror vi texten kommer att handla om?

Läs rubriken och titta på bilderna. Läs underrubriker och bildtexter. Diskutera vad ni tror texten kommer att berätta. Genom att utgå från vad eleverna redan vet och kan så aktiveras deras förkunskaper och de är påkopplade innan ni börjar att läsa texten.

Önskar veta:

Vi reder ut nya ord och uttryck.

Vi ställer frågor på olika nivåer om texten.

Lärt mig: Vi samlar nyckelord och sammanfattar sedan det vi lärt oss.

Till en början kan det vara svårt för eleverna att själva använda de här strategierna och då är det viktigt att du som pedagog går in och modellar/visar hur man gör. 

VÖL-tabell finns som kopieringsunderlag i
Livet i Bokstavslandets lärarhandledningar för åk 2 och åk 3.
Den finns även i Digital Intro. 

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Före läsningen: Visa bilden på förstoringsglaset som symboliserar lässtrategin att reda ut nya ord och uttryck. Ta upp och prata om ord som kan vara nya för eleverna. Samtala om betydelse och stavning, för att eleverna ska få en förförståelse före läsningen.

Läs kapitlets rubrik och visa den första bilden för eleverna. Diskutera vad ni tror texten kommer att handla om utifrån rubrik och bild. Lässtrategin, som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och förutspår vad som kommer att hända i texten, symboliseras av spåkulan. Den visar att vi ska förutspå (att gissa vad som kommer att hända, att göra förutsägelser). Lässtrategin används både före, under och efter läsningen.

Under läsningen: Högläs texten. När eleverna reagerar på oklarheter räcker de upp handen. Gör då en notering i texten och fortsätt läsa till ett naturligt stopp. Diskutera sedan de nya orden och deras betydelse.

Efter läsningen: Berätta för eleverna att lässtrategin att sammanfatta symboliseras av en cowboyhatt och ett lasso. Med hjälp av lassot kan cowboyen fångar in det viktigaste i texten. När man sammanfattar en text berättar man  inte allt, utan bara det viktigaste. Gör gärna en bildsekvensövning för att sammanfatta kapitlet muntligt med hjälp av bilder.

Bilden på mikrofonen symboliserar att vi ställer olika typer av frågor på texten där svaren går att hitta på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Att ställa frågor på raderna innebär att svaret går att hitta i texten. Att ställa frågor mellan raderna innebär att man genom att leta ledtrådar och dra slutsatser kan hitta svaren, trots att det inte står klart uttryckt i texten. Frågor bortom raderna innebär att svaret finns hos läsaren själv. Låt eleverna tänka själva en stund om de ar någon fråga kring texten. Ge förslag på frågeord att inleda frågan med.

Visa bilden på pensel och palett, som symboliserar att vi kan plocka fram inre bilder och att aktivera våra sinnen. När man upplever bilder i sina huvuden så kan man inte bara se, utan också höra och känna.

I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning och arbetsbok för åk 2 presenteras lässtrategierna till en början var för sig. I det gemensamma textsamtalet i klassrummet medvetandegörs eleverna om vilka lässtrategier som är lämpliga att använda när man läser eller skriver olika typer av texter. I Livet i Bokstavslandet för åk 3 kommer läsförståelsearbetet att fortlöpa, men alla lässtrategierna finns med från första början.

Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. 

(Gear, 2015)

Det är samtalet kring det lästa som är det viktiga och i den social interaktionen i samtalet mellan lärare och elev, där eleven till en början härmar och gör som läraren, men så småningom använder strategierna mer flexibelt på egen hand. Metakognition innebär att eleven blir medveten om sina egna tankeprocesser, den inre rösten. Eleven tänker om texten och sitt eget tänkande.

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Innan allt börjar...

Spännande väntan innan jag visste om Livet i Bokstavslandets böcker för åk 3 skulle hinna komma till skolstart, men plötsligt en dag när jag var i städtagen dök böckerna upp. Obeskrivligt härligt!

Första skoldagen pratade vi om vad eleverna lärt sig eller hur de använt sina kunskaper under sommaren. Utifrån bilder, som jag hade spritt ut på mattan, var det lättare för eleverna att komma på saker. Alla som ville fick berätta något om varför de valt sin bild och vad de kom att tänka på från sitt sommarlov. Några hade pratat olika språk, andra hade tagit hand om djur, utövat någon sport, plockat blommor, köpt glass, skapat fina armband m.m. 

Den första veckan bekantade vi oss också med Livet i Bokstavslandets läsebok. Vi studerade hur en bok är uppbyggd och diskuterade olika begrepp såsom omslagsbild och titel. Eleverna fick förutspå vad boken kommer att handla om utifrån ledtrådar i bild och titel. Jag högläste den inledande texten, som gav en liten återblick från Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2. 

Någon dag senare hade vi genomgång av de första sidorna i arbetsboken. Eleverna parläste först texten Innan allt börjar, för att sedan samarbeta kring övningarna i arbetsboken. Det här är ett arbetssätt som jag märker har landat väldigt bra i vår klass. Eleverna vet att jag som lärare bestämmer paren och de visar att de vill samarbeta och ta ansvar för sitt skolarbete. 

Eleverna har också fått skriva brev. Först skrev de ett brev till sig själva, som handlade om hur de tror att åk 3 kommer bli, vad de vill lära sig och hur de vill känna sig. Vi samtalade om vad ett brev kan innehålla med hälsningsord, en inledning (med exempelvis varför man skriver), en eller flera frågor och en avslutning med avslutningsord. 

Treorna ska få brevväxla med en klass i Tyresö och fick därför fortsätta brevskrivandet, men denna gång till en än så länge okänd vän! 

I varje moment har vi först skrivit gemensamt för att sedan låta eleverna skriva på egen hand. De elever som behöver får hjälpmeningar eller stödmallar att titta på under skrivandet. En tydlig stödstruktur gör att eleverna vet vad som förväntas.

Förväntningar på varandra, på mig och på oss pratade vi om redan i ett inledande skede. I tavlan nedan kan ni se vilka ord vi utgick ifrån och eleverna gav många fina exempel på hur man praktiskt kan göra i olika situationer när vi t.ex. delar med oss, bryr oss om andra och gör vårt bästa. 

Om man vill testa någon av övningarna jag beskrivit ovan kan man gå in på Livet i Bokstavslandet Åk 3 och ladda ner provlektionen. Där finns en del utdrag från läsebokstexten, läsförståelseövning från arbetsboken och flera tips från lärarhandledningen. 

Länktips

Provlektion Livet i Bokstavslandet Åk 3

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet! 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Välkommen!
Hälsningar Marika

Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik med Livet i Bokstavslandet

Nu har vi kommit en bra bit på väg i det språkutvecklande arbetet med Livet i Bokstavslandet för åk 2. Här är några exempel:

• Eleverna får diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks underfundiga och humoristiska berättelser i A-delen av varje kapitel väcker läslust och engagemang. I de strukturerade samtalen använder vi oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen.
• Elevaktiviteten är hög när vi exempelvis använder oss av bildsekvensövningar och hjälps åt att sammanfatta en berättelse. I det digitala introt övar vi gemensamt på språklära och olika  läs- och skrivstrategier. Eleverna parläser och samarbetar kring övningar i arbetsboken eller i skrivandet av texter.
• Genom Livet i Bokstavslandets material och genrepedagogikens cirkelmodell får eleverna rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva olika texttyper. 
• Läsande och skrivande integreras tack vare att vi först läser den aktuella texttypen i B-delen av varje kapitel. Vi uppmärksammar textens specifika ordförråd och lär oss använda orden i de övningar vi gör genom cirkelmodellens fyra faser där eleverna slutligen skriver egna texter.

Under året har jag gett exempel från klassrummet hur vi gått till väga när vi tränat på att skriva beskrivande, berättande, instruerande och återberättande text.

Här finns ännu ett exempel:

Cirkelmodellen i brevskrivande

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Vi hade gemensamt textsamtal kring kapitel 7B, Brev, mejl och sms, i Livet i Bokstavslandets läsebok. I texten fanns många olika exempel på hur brev kan se ut och vi uppmärksammade textens uppbyggnad med exempelvis hälsningsord och avslutningsord. Samtalet gick vidare in på olika känslostämningar och hur de som skrivit breven kan ha känt sig. Vi har skrivit brev tidigare i klassen, så det blev en repetition och igenkänning för många av eleverna. 

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion fortsatte vi med parläsning av samma text efterföljt av arbete i arbetsboken där eleverna bland annat skulle svara på läsförståelsefrågor kring texten, ordna meningar från ett brev i rätt ordning och lära sig mer om hur man skriver ett brev. 

Fas 3: Skriva gemensam text

Gemensamt arbete följde där vi efter omröstning skrev ett brev till vår kära klassmaskot, ugglan Lilla Bo. Vi använde oss av Livet i Bokstavslandets digitala intro där vi tillsammans planerade och skrev texten på smartboard.

Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Eleverna planerade sedan sina egna brev med hjälp av stödord i arbetsboken. Några valde att skriva till Zlatan, sin mamma eller en kompis. Här nedan är ett exempel av en andraspråkselev, som skrev ett brev till sin fröken. När jag läser brevet och ser utvecklingen eleven gjort det senaste året blir jag lite rörd. 

Cirkelmodellen ger utmaningar för alla elever och gynnar även elever med svenska som andraspråk. Ser fram emot nästa läsår där vi kommer repetera och utveckla de texttyper vi lärt oss och dessutom prova på att skriva förklarande och argumenterande texter.

Länktips:

Olika texttyper i åk 2

Livet i Bokstavslandets upplägg åk 2-3

Prova Livet i Bokstavslandets material för åk 2

Cirkelmodellen kring beskrivande text

Cirkelmodellen i berättelseskrivande

Cirkelmodellen kring instruerande text

Cirkelmodellen kring återberättande text

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Just nu pågår en tävling där ni kan vinna en klassuppsättning arbetsböcker eller läseböcker.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Där kan du också delta i små tävlingar och vinna böcker från Livet i Bokstavslandet. 

Cirkelmodellen kring återberättande text

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtala, läsa och skriva tillsammans i klassen grundlägger elevernas förmåga att så småningom kunna använda sina läs- och skrivstrategier på individuell nivå. 

Tack vare den genrepedagogiska cirkelmodellen i fyra faser får eleverna en tydlig struktur för sitt skrivande samtidigt som de läser och samtalar kring de olika texterna de möter. Här har jag beskrivit hur vi arbetat med cirkelmodellen kring återberättande text. 

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Vi hade gemensamt textsamtal kring kapitel 6B, Om klockan, i Livet i Bokstavslandets läsebok. Som alltid när vi går igenom en ny text använder vi oss av läsfixarna. Före högläsningen förutspår vi utifrån bilder vad texten ska handla om. Under högläsningen reagerar vi på nya ord och reder ut dem. Under och efter högläsningen ställer vi frågor och försöker hitta svar på dem. Till slut sammanfattar vi texten. 

Denna gång sammanfattade vi den återberättande texten om studiebesöket Hos urmakaren i mindre grupper, så att alla elever skulle få komma till tals.

Bildsekvensövningen gick till så här: Eleverna delades in i grupper om fyra. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna skulle komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta texten muntligt. Till sist återberättade vi texten tillsammans. 

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion fortsatte vi med parläsning av samma text efterföljt av arbete i arbetsboken där eleverna bland annat skulle sammanfatta den återberättande texten skriftligt. Jag uppmanade eleverna att använda sig av tidsorden Först, Då, Efter det, Till slut i början av sina meningar för att variera sitt ordval.

Att samarbeta i par fungerar väldigt bra i klassen. Vi får arbetsro samtidigt som jag ser att eleverna utvecklas och lär sig mycket av varandra. 

Fas 3: Skriva gemensam text

Gemensamt arbete kring en klassutflykt vi gjorde till Kolmården i åk 1 passade sedan väldigt bra. En rolig övning där alla elever aktiverades. Eleverna fick bilder från klassresan, som skulle klippas ut och placeras i kronologisk ordning i en planeringstabell där också tidsorden fanns med. Vi samtalade kring bilderna och skrev stödord till. Slutligen skrev vi den återberättande texten med hjälp av stödord och tidsord.

Klassresan till Kolmården

Först åkte vi buss till Kolmården. Det var när vi gick i klass 1.

Då letade vi efter ett gyllene strutsägg. Vi fick ledtrådar om djur för att hitta ägget.

Efter det kom vi till kamelerna. Där hittade vi det gyllene strutsägget.

Till slut fick vi leka i Kulmården. Vi klappade också djuren i Barnens lantgård.

Vi gjorde också en annan övning där vi återberättade till en bild vad som hände när fröken blev sjuk i kapitel 6A. Återigen använde vi oss av samma tidsord. 

Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Nu var det förberedande arbetet klart och eleverna var redo att skriva en återberättande text på egen hand. De planerade sina återberättande texter med stödord i en planeringstabell. Det var helt upp till var och en vad de ville skriva om. Några valde att skriva om en resa de gjort tillsammans med sin familj och andra valde att skriva om klassresan, men med egna ord. Här nedan är ett exempel av en elev, som skrev om när systern fick hjärnskakning. 

Att läsa för att uppleva och lära i ett meningsfullt sammanhang och där eleverna känner att de är delaktiga är en viktig del i läs- och skrivundervisningen och också någonting som tas upp i vår läroplan. Cirkelmodellen ger utmaningar för alla elever och gynnar även elever med svenska som andraspråk.

Det som jag gillar extra mycket med att arbeta med cirkelmodellens alla faser är att arbetssättet blir varierat, känns meningsfullt och eleverna får verktyg för att kunna producera mer avancerade texter längre fram.

När eleverna lärt sig strukturen för de olika texttyperna blir nästa steg att öka på textmängden lite grann och variera ordvalet ännu mer.  Det kommer att bli ett av målen under nästa läsår, i åk 3.

Länktips:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Cirkelmodellen kring instruerande texter

Checklista och kartläggning i Livet i Bokstavslandet

Olika texttyper i åk 2

Livet i Bokstavslandets upplägg åk 2-3

Prova Livet i Bokstavslandets material för åk 2

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Där kan du också delta i små tävlingar och vinna böcker från Livet i Bokstavslandet.