Spökhistorier i undervisningen

Här nedan följer en liten beskrivning av hur vi läst, skrivit, berättat och dramatiserat spökhistorier med hjälp av cirkelmodellen och Livet i Bokstavslandet i min tvåa.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:

• Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
• Fas 3: Skriva gemensam text
• Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Den första lektionen högläste jag Frökens spökhistoria ur Läseboken åk 2 och visade samtidigt bilder från vår onlinebok. Sedan delades eleverna in i grupper om fyra och fick göra en bildsekvensövning. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Fantastiska dramatiseringar av en del grupper!

Den andra lektionen laborerade vi gemensamt med Lärarwebbens övningar och tränade på att sammanfatta texten (läsfixaren Cowboyen). Eleverna läste sedan spökhistorien parvis. Till slut skrev de en sammanfattning av spökhistorien till bilder i arbetsboken.

Jag blev så stolt över tvåorna, som gjorde fantastiska sammanfattningar!

"Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!" (Gibbons)

Bildsekvensövning

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion inleddes med tända ljus och en lagom läskig spökhistoria, som jag hade skrivit. Enligt EPA-modellen (eget tänkande, parvis, alla) fick eleverna sammanfatta berättelsen i en händelsekarta. Jag avslutade lektionen med att högläsa början av boken ”Mysteriet med zombieförbannelsen”.

Fas 3 och 4: Skriva gemensam text och sedan individuell text

Nästa lektion gjorde vi en gemensam planering av en spökhistoria, som vi även dramatiserade. Jag uppmärksammade berättelsens struktur och att det måste hända något i mitten för att den ska väcka intresse. Sedan gjorde eleverna egna planeringar med stödord och bilder.

Vi fortsatte med gemensamt skrivande med hjälp av vår planering som fanns på whiteboarden. Jag skrev i Livet i Bokstavslandets Lärarwebb som jag tog upp på smartboarden. Eleverna deltog genom att ge förslag på formuleringar. Vi läste berättelsen tillsammans och dramatiserade mera. Det är ju så roligt! Zombien Marikis gick loss och skrämde barnen. 😉 Till slut skrev eleverna egna berättelser i sina arbetsböcker. Du underbara arbetsflit! En del tvåor skrev jätteläskiga historier och andra om gulliga små spöken som ska på kalas.

Eftertanke

En tydlig checklista att använda inför, under och efter skrivandet är alltid bra. Jag kommer använda den här checklistan till mina tvåor när de ska läsa upp sina spökhistorier för varandra. Parvis får de då likt kamratrespons hjälpa varandra att gå igenom texterna och fundera kring vad som var bra och vad som kan bli bättre.

Livet i Bokstavslandets läromedel

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 

kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 

- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand i arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2.

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de tidigare arbetat en hel del med berättelseskrivande. Jag ser det ändå som en fördel att då och de repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Länktips

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Både via facebookgruppen och instagramkontot kan du ladda ned checklistan till spökhistorien.

Från tal till skrift i Bokstavslandet

En bro mellan tal och skrift får man med hjälp av att använda bilder inför elevernas skrivande. Inspiration hämtad från boken Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons.

En bildsekvensövning kring berättande text 

Vi har redan under en tidigare lektion haft ett textsamtal tillsammans kring en spökhistoria från Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2 och eleverna har tränat på texten hemma.

Inledningsvis högläser jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Eleverna delas in i grupper om fyra. Varje elev får en bild. De ska inte visa för de andra utan en i taget får beskriva för gruppen vad de har på sin bild. Sedan kommer de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vänder de bilderna så alla kan se och bilderna läggs kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränar tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som vill redovisar inför klassen. Slutligen skrivs en sammanfattning i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

Gibbons fyra faser kring beskrivande text

I So:n gör vi en Jorden runt-resa med klassen! Vi samlar stämplar i vårt Jorden-runt pass vartefter vi arbetat med varje världsdel.

Tanken är att vi börjar i det talade, vardagliga språket och stöttar eleverna mot det ämnesspecifika språket.

Gibbons fyra faser

Fas 1. Elevgrupperna får kuvert med blandade bilder från fyra olika världsdelar, som de ska samarbeta och diskutera kring och sedan sortera. Bilderna tar upp ett axplock av världsdelarnas länder, flaggor, djur, byggnader, natur och befolkning.

Fas 2. Jag högläser några korta faktatexter och utifrån dem flyttar vi om bilderna lite. Introduktion av nyckelord handlar om att bekanta sig med dessa bilder, som eleverna får benämna och visa upp.

Resterande världsdelar tar vi so-lektionen efter och gör samma sak.

Fas 3. Efterföljande lektion med detta material får eleverna gruppvis varsin världsdel att läsa om. Med hjälp av bilderna ska de sammanfatta texten med egna ord. Efter en stunds övning har vi muntlig redovisning inför övriga klassen. Många tycker det är pirrigt, men också väldigt kul. Vi tränar på att vara en bra publik också och inte kommentera eller skratta åt någon. Efter redovisning intervjuar jag varje grupp som en sportreporter med en mikrofon. En del blir sugna på att prova när de ser att det är ganska roligt och inte alls så farligt.

Fas 4. Eleverna läser texten om världsdelen igen och plockar ut viktiga nyckelord i en planeringstabell. Med hjälp av nyckelorden skriver de sedan egna faktatexter i sina loggböcker. En utmaning, som jag tycker är jätteviktig, är att eleverna dessutom får bilda egna frågor om den världsdel de läst om. Det kan vara frågor man kan hitta svar på i texten eller frågor kring något eleverna funderar på.

Jag gjorde en liknande övning om världsreligionerna för två år sedan. Redan då märkte jag att det här är ett väldigt lärorikt sätt att arbeta. Eleverna stärks både i språket och självförtroendet att våga prata inför en mindre grupp eller inför klassen och att sedan skriva egna faktatexter.

Läs mer: Världsreligionerna - på väg från tal till skrift

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Läsläxa och Jag-boken

Idag har barnen fått med sig hem sin läsläxa. Läxan är onsdag - tisdag, ett kapitel per vecka i läseboken Den magiska kulan. Vi har plastat in boken och vill att den fraktas i en blå plastmapp till och från skolan för att den ska hållas så hel och ren som möjligt.

Läseboken finns i tre nivåer. Den gröna C-boken har mycket text och den använder vi som högläsningsbok. Vi förutspår vad som kommer att hända i kapitlet med hjälp av vår spågumma (som också har en magisk kula). Jag läser ett kapitel ur läseboken och vi samtalar kring ord och fraser som låter annorlunda, om känslor och vad som hänt i berättelsen. Kanske någon i klassen varit med om något liknande?

Den röda B-boken har ganska mycket text också. Den är för de som knäckt läskoden och läser med ganska bra flyt.

Några barn har fått ta den röda boken fast flytet ännu inte riktigt är där. Då är det extra viktigt att de får stöttning och kanske till att börja med tränar in en sida tills det blir bra flyt. De andra sidorna kan läsas tillsammans, mer som högläsning.

Den blå A-boken är för nybörjarläsaren. Här dyker många ordbilder upp som vi känner igen. Det är mycket bilder och lite text, men textmassan kommer att öka vartefter.

Innan läxan skickas hem har vi i skolan tränat att läsa texten tre gånger. Nu i början kanske barnen lär sig texten utantill. Det är ändå bra att lästräna hemma minst tre gånger tillsammans under veckan som går och samtala om innehållet och bilderna. Läs mer om hur vi tränar läxan i skolan här. 

Det är viktigt att lässtunderna blir positiva och mysiga. 

De senaste dagarna har vi kört igång med vårt bokstavsarbete och bokstaven O. Lite klurigt var det att skriva och forma O åt rätt håll. I vår interaktiva bok har vi övat på att spåra O, lyssna efter O i olika ord och bygga meningar med hjälp av ordbilder. Läs mer om vårt bokstavsarbete här.

Jag-boken har eleverna fått skapa fritt utifrån våra muntliga lära känna-övningar i ring. Den handlar om olika favoriter som barnen har, t.ex. frukt, sport, djur, figur, var de bor och olika aktiviteter de gillar att göra i solen eller när de kommer hem från skolan. Eleverna har fått skriva enkla meningar med eller utan hjälp och tränat på att läsa upp böckerna för mig och varandra. Jag-boken är nu hemskickad för att läsas upp hemma. Läs mer om den muntliga lära känna-övningen här.

Många enkla bilder på tavlan för att alla ska förstå.

I musiken har vi sjungit Mors lilla Olle och Majas alfabetssång Ormbunken med egna påhittade rörelser till. 

Nystart

Uppdaterar bloggen och inser att vårterminen i trean gick i ett hejdundrande tempo. Det går upp och ner med bloggandet och ibland så finns inte orken till mycket mer än det som absolut måste göras. Vi hade nationella prov i mars och april, som också tog sin lilla tid att rätta och dokumentera, och sedan genomfördes utvecklingssamtal. Dessutom hade jag en del andra inspirerande projekt på gång, en del av dem kommer jag att dela med mig av längre fram.

Tacksam över att jag haft de här tre åren med eleverna, med ABC-klubben och att mycket av mitt arbete finns dokumenterat på min blogg. Nu ska jag börja med en ny etta. Ska bli jättekul och spännande! Nu är jag en erfarenhet rikare och kan se klarare vad som kan göras bättre nästa gång.

Läsundervisningen och läsförståelsen känner jag mig nöjd med, väldigt nöjd faktiskt. Jag har kombinerat ABC-klubben med En läsande klass och införlivat lässtrategierna i alla ämnen. Det jag kan förbättra är att individualisera mera. De nya läggspelen för kodknäckarfasen ser jag fram emot att börja använda och dessutom har jag tillgång till flera småböcker detta läsår, så att eleverna kan ha korta lässtunder med en vuxen eller en kompis flera gånger under veckan.

Skrivundervisningen kommer jag att fokusera extra mycket på. Vi kommer att arbeta ännu mera med gemensamt skrivande, muntligt skrivande och hur man strukturerar upp en berättelse. Cirkelmodellen inom genreskrivande har jag lyckats bra med vad gäller faktatexter, men det är inom berättelseskrivandet jag får försöka hitta nya infallsvinklar och även att planera in övningar kring det kontinuerligt.

Vi kommer inte att köra igång direkt med ABC-klubben och Den magiska kulan-boken för åk 1. Jag vill hinna träffa och prata om läsning med var och en av eleverna först. En del kanske vill läsa lite för mig och andra vill kanske berätta vilka bokstäver de känner igen. Föräldramötet kommer vi att ha tidigt, redan andra skolveckan. Föräldrarna behöver information om hur vi lägger upp läs- och skrivundervisningen och då uppstår inte heller så många frågor när den första läsläxan skickas hem.

En rolig uppstartsidé jag fick av någon i mitt utvidgade kollegium var att ha en väska med saker i som berättar om mig själv. Jag kommer att ha den med mig första skoldagen. Efter att vi haft ett litet upprop, eleverna har fått sina platser, sin penna, mapp och sitt sudd och gjort en namnskylt till sin låda kommer jag att samla dem i en ring på min runda matta.

Ur väskan plockar jag upp en sak, t.ex. en frukt, och frågar eleverna vad det är. Någon kommer att känna igen frukten och säga att det är en nektarin. Vi kommer att säga nektarin med exempelvis glad, ledsen, arg och pigg röst. Jag kommer sedan att fråga vilken frukt som är deras favorit. Jag kommer att lära dem säga:

" - Jag tycker om..." och sedan fylla på med namnet för den frukt de gillar.

Vi kommer att träna muntligt skrivande och uttala ordet "punkt" i slutet av meningen.

Det är bra att ha en magisk sak, t.ex. en magisk kula, som skickas runt i ringen. Den som håller i saken har ordet och alla tittar och lyssnar på den personen. Var och en i ringen blir sedd och vill man fundera lite kan man säga "pass" så återkommer jag till den/dem när vi gått laget runt.

Min väska kommer att innehålla flera saker som berättar om mig själv: en kompass, ett mumintroll, en bok, solglasögon, ett foto på mina barn och ett eklöv.

Vi får se hur många saker vi hinner med första skoldagen. Tiden går alltid så fort, men jag tänker att väskan kan jag ha med mig under flera av svenskalektionerna den närmaste tiden. Vi kommer att varva de muntliga skrivstunderna med att eleverna gör egna böcker där de ritar och skriver om sig själva. Att introducera ordbilden "jag" passar fint in i sammanhanget.

En hel hög med böcker vill jag ha med mig också, kanske en bilderbok som passar till var och en av sakerna i min väska? Berättar mer om hur det gick senare och vilka böcker jag valde ut.

Många av övningarna jag berättat om är med inspiration från Anne-Marie Körling. Rekommenderar er att titta in på hennes blogg: http://korlingsord.se/.

Önskar er en fin uppstart på det nya läsåret! Lycka till!

ABC-klubben jobbar på!

Arkiv: Inlägg som flyttats från min klassblogg skrivet 2012-11-22

Jag har fått lite frågor kring hur vi gör med läsningen och arbetet med arbetsboken. Hur går vi igenom den nya läsläxan? Gör vi det efter jobbet med ny bokstav? Jobbar vi gemensamt med arbetsboken, Den magiska kulan?

Vi har genomgång på ny bokstav, ordbilder och bokstavsarbete under måndag och tisdag. Onsdagen jobbar vi mer med skrivande.

Torsdag är det läsläxdag.

Torsdag förmiddag: Vi har genomgång på smartboarden om vad som ska göras i arbetsboken. Arbetsboksarbetet brukar flyta på bra. Alla känner igen allt redan eftersom vi jobbat efter övningarna i Den magiska kulans lärarhandledning måndag och tisdag. Barnen får jobba efter ett arbetsschema, där Den magiska kulan-arbetsboken står med, och Annette och jag läser med alla i smågrupper. Vi har hjälp av minst två andra pedagoger i klassen under den tiden.

  

Torsdag eftermiddag: Högläsning ur den gröna C-boken, nytt kapitel. Samtal om det som hände i texten, svåra ord och begrepp.

Efter lunchrasten delar vi upp barnen i röd och blå grupp (efter vilken bok de har). De som har grön bok får hänga med de röda. Annette och jag tar hand om varsin grupp.

Eleverna får fyra stycken frågor som handlar om texterna i röd och blå bok. Jag läser texten högt och när vi kommer till svaret på en fråga får de som vet räcka upp handen. Vi tränar att svara med hel mening.

Vi läser texten en gång till. Denna gång är det som en så kallad "engelska-övning". Jag säger en mening och eleverna härmar.

Tredje gången skuggläser vi texten. Vi läser samtidigt, fast de får försöka läsa i samma lugna takt som mig. De ska följa med fingret i texten.

Eleverna kommer hem väl förberedda på läxan. De får oftast hem läsläxan, som handlar om veckans bokstav och ordbilder, på torsdagen. Dagens kapitel heter Ristin ir slit och vi har pratat mycket i-språk idag. Jättekul!



Iiii si sit!



Den språkutvecklande horisonten

Det blev många spännande möten och samtal vid ABC-klubben-hyllan på Skolforum senaste vecka. Tack till Er som kom fram för en pratstund. Så inspirerande!  

Fick också en stund över för att ta en tur runt på läromedelsmässan och titta på några böcker och annat material. En av böckerna, Läraren inom mig av Anne-Marie Körling, fick jag signerad med en liten hälsning (se bild). Alltid trevligt att träffa Anne-Marie. Jag hade förmånen att delta i hennes föreläsningsserie i Nyköping för fyra år sedan och har försökt få in många av hennes praktiska tips i min egen undervisning:

• Barn, känslor och ord i centrum var mitt bidrag i Lärartycket, en bloggstafett av lärare i läraryrket, som startades av Anne-Marie Körling våren 2012. 

• En kärleksförklaring och en sommarläxa innehåller en del uppbyggliga läsläxartips hämtade från boken Den meningsfulla högläsningen, som Anne-Marie gav ut  2012, och är skriven både för föräldrar och lärare. 

I Läraren inom mig fick jag en liten hälsning av Anne-Marie där hon bad mig läsa s. 144 och berätta om de pedagogiska tankarna som väcks inom mig. Texten handlar om hur man kan fastna i matematiska svårigheter, att man plötsligt inte förstår verkligheten bakom siffrorna. Att man då behöver någon bredvid sig ett tag som visar och förklarar hur man gör för att man så småningom ska förstå det på egen hand.

Mina tankar går till Vygotskij och hur jag genom Leif Strandberg lärt mig hur man kan ha nytta av en fiffig kompis, att så småningom förflytta sig från kan inte till kan-stolen. Att lära sig hur man lär sig var en lektion jag genomförde i åk 1 där jag med hjälp av små figurer dramatiserade och visade eleverna hur man kan hjälpa och stötta varandra.

Barbro Westlund har gett mig stödstrukturer i undervisningen tack vare boken Att undervisa i läsförståelse. Läsfixarna har fått komma in i min undervisning både genom de läromedel (ABC-klubben och En läsande klass) jag använt mig av och genom de egna idéer som dykt upp på vägen. Marie Trapp har varit en stor inspirationskälla och verkligen fått mig att få upp ögonen för lässtrategier.

Pauline Gibbons cirkelmodell och språkutvecklande upplägg kring fyra faser, som beskrivs i boken Stärk språket stärk lärandet, har hjälpt mig ytterligare vidare i tankesättet. Här nedan är några exempel på lektioner där jag har kombinerat de olika modellerna. Klicka på bildtexten nedanför så kan du läsa mer.

Cirkelmodellen: Skriva faktatext om djur

Fyra faser: På väg från tal till skrift

Bildsekvenser

Insuper Hanna Stehagens beskrivning av kärnan för en språkinriktad undervisning i boken Språk i alla ämnen: 

• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter.
• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.
• Motivera eleverna genom att utgå från deras kunskaper.
• Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen.
• Integrera läsning och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd.
• Praktisera formativ bedömning.

Att slå mig ned några minuter och se ut över mina lektioner, se horisonten i dem, uppmanar Anne-Marie Körling mig att göra. Mina stunder när jag kan tänka tillbaka, tänka framåt och tänka tillbaka igen är guld värda. Att fördjupa mig i vetenskaplig forskning och samtidigt försöka få in den i mitt praktiska arbete är utvecklande och utmanande. Att tänka på elevernas bästa i första hand, dels kring målen som de ska uppnå och förmågorna de ska träna, dels kring deras trivsel och trygghet, som alltid måste prioriteras. 

Reflektionstiden vid mitt eget skrivbord är den stund när min egen lilla lärarsjäl får arbetsro. Jag är nöjd över det jag har gjort hittills, men jag vet att jag behöver och vill lära mig mer. Det får ta den tid som behövs och jag fortsätter blicka ut mot lektionernas horisont.

Bildsekvenser i religion och i svenska

Vi har fortsatt våra språkutvecklande övningar med bilder. I Världsreligioner del 2 gjorde vi en sorteringsövning, men den här gången har vi tränat att placera bilderna i rätt ordning. Övningen är hämtad från Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Hela tiden övar vi oss i begreppsbildningen.

Barnen har fått lyssna till berättelsen Abraham och Sara från Gamla testamentet. Sedan fick barnen varsin bild i grupper om fyra (fyra olika bilder i varje grupp). De fick inte visa sina bilder för varandra utan skulle beskriva sin bild. När alla var klara fick de gemensamt bestämma vilken bild som skulle komma först, vilken som var tvåa osv. utan att visa bilderna och sedan lägga dem i den ordningen.

Vi berättade tillsammans historien igen och gick igenom i vilken ordning bilderna skulle vara. Till slut fick de egna bilder att skriva meningar till i sin religionsbok.

Någon blev lite nyfiken på vad den här berättelsen har att göra med världsreligionerna och det har vi också gått igenom genom att titta på det här släktträdet.

Med hjälp av Abrahams släktträd kunde vi se att judendom, kristendom och islam är besläktade med varandra. De har en gemensam stamfader: Abraham.

Vi testade även samma övning med bildsekvenser när vi repeterade vår läsläxa, kapitel 8 i Nyckeln till skatten. Alla elever fick gruppvis en bild att beskriva utan att visa för varandra och sedan utifrån samtal och diskussioner placera i rätt ordning.

Vi övade oss på att använda nyckelord från texten för att kunna sammanfatta och berätta händelseförloppet med en röd tråd. Eleverna fick använda och smaka på ord som veranda, ljuskägla, tvärstopp, skyfflade, hukade, andfådda mm. Skrivuppgiften som följde i arbetsboken handlade om att med hjälp av nyckelorden beskriva vad som hänt utifrån huvudpersonernas, Astas eller Cesars, perspektiv.

Bildsekvenserna har varit inspirerande och utvecklande. Det märks att eleverna har gjort framsteg i att redovisa med en röd tråd både muntligt och skriftligt. Vi kommer fortsätta med liknande övningar framöver.

Ha ett mysigt höstlov!

Världsreligionerna del 2: På väg från tal till skrift

I ett tidigare inlägg har jag delgett min planering kring Världsreligionerna. Där finns en mer ingående LPP för lärare och här kommer ni få ta del av en mer lättläst LPP ämnad för elever och föräldrar.

I förra veckan inledde vi vårt nya tema i SO. Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna vet om ämnet och vilka frågor de har. Vi tittade också på en inspirerande film. Mer om det kan du läsa här. Insåg från början att jag skulle få dela upp min planerade första lektion i två delar för att få mer tid för muntliga praktiska övningar och elevsamtal.

Nu senast genomförde jag den andra delen av min planerade lektion 1: Ett litet experiment med eleverna. Idén har jag fått från boken Stärk språket stärk lärandet (Gibbons). Tanken är att man ska börja i det talade, vardagliga språket och stötta eleverna mot det ämnesspecifika språket.

Gibbons fyra faser

Fas 1: Eleverna fick sitta i smågrupper och varje grupp fick ett kuvert med några bilder i som berättade om kristendomens, judendomens och islams symboler, platser för religionsutövning, religiösa ledare och heliga skrifter. Den praktiska övningen handlade om att eleverna skulle samarbeta och sortera bilderna så att de passade in under någon av tre nämnda religioner. Många bra samtal och fint samarbete i grupperna blev det.

Fas 2: När sorteringsövningen var klar fick eleverna lyssna till en faktatext från vår PULS So-bok, som handlar om olika religioner (finns även att ladda ner från En läsande klass). Efter varje stycke skrev vi nyckelord på tavlan (läsfixaren cowboyen).

Fas 3: Sedan var det dags för grupperna att jobba igen och öva in muntligt vad de lärt sig utifrån nyckelorden och bilderna. Vi avslutade med fina muntliga redovisningar från varje liten grupp. Bilderna fick eleverna ha med som ett litet talstöd. Alla var med och deltog på något sätt i redovisningen även om alla ännu inte är säkra på det svenska språket.

SÅ stolt fröken fick en liten tår i ögonvrån.

Vi kommer att arbeta vidare med Fas 4 längre fram efter att vi fördjupat oss ytterligare i varje religion och då kommer vi ha mer tid för att skriftligt sammanfatta vad vi lärt oss.

Vår lättlästa pedagogiska planering (läs nedan) har jag visat för eleverna och de fick ge fler idéer och synpunkter på hur vi kan arbeta. En bra tanke från en elev var att vi också ska ta reda på vad orden på detektivtavlan betyder på det sätt som vi precis har tränat på. Läs mer om vårt Detektivarbete här.

Lpp: Världsreligioner

Tidsperiod: oktober-november 2014 i åk 3

Mål                                     

Förstå vad som menas med religion och religionsfrihet.

Känna till minst tre religioner och platser för religionsutövning.

Känna till några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.

Kunna jämföra och se likheter och skillnader mellan religionerna.

Delta aktivt i grupparbeten och diskussioner.

Reflektera kring livsfrågor.

Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:

• VÖL-modell och film om världsreligioner och religionskunskap
• förklara, resonera och samtala kring begrepp och samla dem på vår detektivtavla
• ta reda på och slå upp vad svåra ord betyder
• titta på bildspel om religionerna
• läsa faktatexter om olika religioner i SO PULS (En läsande klass)
• samla nyckelord och återberätta faktatexterna (cowboy)
• läsa berättelsen om Abraham och skriva sammanfattning utifrån bilder med inledning, handling och avslutning (cowboy)
• titta på filmer Mötesplats jorden om barn med olika liv och religioner och reflektera kring dem
• göra textkopplingar till oss själva, andra texter och världen
• undersöka likheter och skillnader mellan kristendom, islam och judendom, till en del även katolicism och buddhism, med VENN-diagram och rutsystem
• reflektera och samtala kring religionsfrihet och se film Rättens riddare med diskussion: Vad är bra/dåligt? Ser vi något mönster?
• skapa religiösa symboler

Läraren kommer att bedöma:

Att du kan förklara begreppen religion och religionsfrihet

Att du är delaktig i diskussionerna kring olika högtider, symboler och platser för religionsutövning

Att du kan se skillnader och likheter mellan kristendom, islam och judendom

Att du kan återberätta det du förstått av de olika berättelserna och religionerna i tal, skrift och bild

Om ni vill läsa en mer utförlig LPP kan ni klicka här.

Några av de stora bilderna finns att ladda ner här.

Bild från ClipArt

Världsreligionerna del 1

I ett tidigare inlägg har jag delgett min planering kring Världsreligionerna.

I förra veckan inledde vi vårt nya tema i SO. Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna vet om ämnet och vilka frågor de har.

Sörgruppens tankar.

Norrguppens tankar

Vet (spågumman):
Gud, Jesus
Världen
Olika gudar
Det finns olika religioner
Kristendomen
Kapell
Kyrkan där man kan döpas
Man kan gifta sig i kyrkan
Begravas
Be
Man kan tro på olika
Klocka
Tända ljus
Amen

Önskar veta (frågeapan):
Varför pratar prästen tråkiga saker fast egentligen viktiga?
Varför finns det olika religioner?
Varför har inte alla samma religion?
Vad är en religion?
Kan man hitta på en religion?
Hur många kyrkor finns det?
Hur hög kan en kyrka bli?
Hur många tror på Gud?
Måste man tro på en religion?
Varför tror man på Gud?

När vi hade fyllt i Vet och Önskar veta-staplarna tittade vi på en film som heter Religionskunskap för barn. Slutligen fyllde vi i den sista stapeln Lärt oss.

Lärt oss (cowboyen)
En religion är om när Gud skapade jorden.
Alla religioner har en symbol.
Kristendom har ett kors.
Judendom har en stjärna.
Muslimernas religion heter islam och har som symbol en halvmåne med en stjärna.
Några fick inte äta förrän solen gick ner.
Vi firar högtider tack vare olika religioner.
Muslimerna går till kyrkan på fredagar och kristna på söndagar.

Många kloka tankar blev det bara efter att ha tittat på en film!

Insåg redan vid uppstart att jag inte kommer att följa min lektionsplanering till fullo. Min första planerade lektion kom att delas upp på två gånger för att ge plats för mer elevsamtal och praktiska övningar. Läs mer om andra delen av lektionen här.

Ett lärorikt sommarlov

Verkligen mysigt att få träffa alla härliga barn igen efter sommaren! Våra nya klasskamrater har varmt välkomnats med leenden och under dagens musiklektion med Marija fick vi chansen att träna på allas namn med en rolig rörelselek. Kul när vuxna och barn kan leka och skratta tillsammans!

Första skoldagen pratade vi om vad barnen lärt sig eller hur de använt sina kunskaper under sommarlovet.

• Hur har du använt din engelska i sommar?
• Berätta om några gånger du verkligen fick använda matematiken i sommar!
• Berätta om något du spelat, skrivit eller gjort på nätet?
• Berätta om hur du tänker om klimatet, värmen, regnet eller har du varit med om något åskväder?
• Om du har sett någon film, ett tv-program eller kanske fotbolls-VM. Berätta vad du tyckte!
• Berätta om du har läst några böcker, vem du har läst för osv. 

(Källa: Anne-Marie Körling)

Vi sorterade upp all deras upplevelser kring olika skolämnen. Självklart fick våra ABC-klubben-vänner Asta, Bea och Cesar vara med och illustrera de olika ämnena. Blev en fantastisk tavla!

Kanske inte så många tänkt på att de lärt sig om ämnet idrott och hälsa när de badat vid en strand? Eller att de tränat engelska när de spelat dataspel? Många har sportat och rest runt, vilket i sig ger massor med lärorika kunskaper i både SO, idrott och språk.

Vi gjorde en skrivövning där eleverna fick skriva upp sina sommaraktiviteter på Post-It-lappar, en aktivitet per lapp. "Jag simmade 200 meter" kunde passa in på både idrott och matematik och därför fick meningen skrivas ner på två olika lappar. Sedan staplades alla lappar  i ett diagram, en stapel för varje ämne, så att vi kunde jämföra och läsa om alla fantastiska kunskaper eleverna förvärvat eller tränat under sommaren. Här finns massor att diskutera, analysera och arbeta vidare med både i svenskan och matematiken. Kul! 

Många barn har glädjande nog haft med sig sin sommarläxa i form av en bok som de läst själva eller tillsammans med en vuxen i sommar. Som utlovat läser Annette eller jag två minuter högt ur varje bok. Vi tittar också tillsammans på textstorleken och omslaget och kopierar upp framsidan, för att kunna ge bra experttips på böcker till klasskompisarna.

Så mycket vi vill göra genast, nu och med detsamma, men först helg! Ha en trevlig en!

Förutspå och skriva på dator i F-klass

Under några fredagar har jag fått låna en grupp med 14 förskoleklassbarn i taget. Tidigare har jag berättat om hur vi läste ur Lyckostjärnans inledande kapitel, som vi gemensamt samtalade om och använde oss av olika lässtrategier.

http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Forskoleklass/Svenska/ABC-klubben/?c=7

Till varje kapitel i Lyckostjärnan finns det en samtalsbild i A3-format, som man kan arbeta med på ett språkutvecklande sätt. Bilderna kan man även kan få tillgång till digitalt och visa på smartboard. 

Denna gång ville jag även introducera ASL, att skriva sig till läsning via datorn. Vi inledde tillsammans med läsfixaren cowboyen att sammanfatta vad vi läst och samtalat om förra gången utifrån det första kapitlet. 

Under de senaste veckorna har förskoleklassen arbetat en del med att förutspå vad böcker kommer att handla om. Jag berättade att de skulle få förutspå med hjälp av spågumman även idag.

Jag visade min film om spågumman. 

Sedan lade jag ut alla samtalsbilder på golvet och berättade att de skulle få hitta på vad de andra kapitlen i Lyckostjärnan kommer att handla om. De skulle få både rita bild och skriva på dator. Jag berättade att man kan spökskriva (låtsasskriva) om man inte vet hur ord stavas eller hur alla bokstäver låter. Många tyckte det lät spännande att få testa att spökskriva.

Efter indelning i par fick barnen välja ut en samtalsbild och sätta sig vid ett bord där det fanns en dator, två ritpapper och färgpennor.

Arbetsordning:

1. Samtala om bilden. Vad kommer att hända först, mitten och sist i berättelsen?

2. Börja att rita på en egen bild (ett tecken till mig att de samtalat färdigt).

3. Skriva en text på dator.

4. Fortsätta rita på sin bild (ett tecken till mig att de skrivit klart).

5. Berätta för mig vad de skrivit och jag "översätter" eller renskriver texten under deras egen text.

När alla hade ritat och skrivit klart och jag hade skrivit ut deras texter samlades vi på mattan igen. 

Alla förskoleklassbarn fick berätta om sina bilder. Sedan läste jag upp deras texter. De tyckte det var väldigt roligt att höra hur spökskriften lät, men de var också stolta över att höra att deras egen påhittade berättelse kunde återförmedlas via "översättningen", bokstäverna på papperet.

Tanken är nu att deras texter kommer att läsas upp i samband med att "deras" kapitel inleds i Lyckostjärnan så att de sedan kan jämföra om någon av förutsägelserna slagit in. Jag tror att det kan vara ett sätt att väcka nyfikenhet inför varje kapitel.

Några egna reflektioner efter att ha varit i förskoleklass är att de är väldigt sugna på att prata och samtala. Det är verkligen underbart! När jag kommer som ny pedagog i gruppen får jag tänka på att vara väldigt tydlig med vad vi ska göra för att strukturen i arbetet ska hållas. Det är spännande att prova att arbeta med olika åldrar! Läsfixardockorna blev väldigt uppskattade som ni säkert förstår. 

www.nok.se/lasfixarna

Avslutar med en härlig film som Marie Trapp på Råby skola har gjort: Läsfixarna i förskoleklassen

Spökägget

Buuu... ibland är det skönt att bli lite skrämd. Speciellt om man fått hicka.

Idag var jag på besök inne hos ettorna som arbetat utifrån boken Spökägget av Peggy Andersson under höstterminen. Temat går ut på att det plötsligt dyker upp ett ägg i klassrummet. Ägget ska tas väl om hand och så småningom kläcks det. I ägget kan det vara ett spöke eller någon annan liten figur.

http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-1-3/Lararlitteratur-Gr-Lm/Spokagget/

När jag hade ettor under förra året var det en vätte som kläcktes ur ägget. Under rubrikerna nedan, länkas det vidare till vår klassblogg där ni kan läsa mer om vad jag gjorde då.

• Väcka skrivlust, del 1
• Väcka skrivlust, del 2
• Väcka skrivlust, del 3
• Väcka skrivlust, del 4
• Väcka skrivlust, del 5
• Väcka skrivlust, del 6

I förra året var samtalet en stor del av min undervisning, men jag arbetade inte aktivt med att få in läsfixarna i arbetet. Nu idag skulle jag säkert arbeta lite annorlunda och försöka medvetandegöra vilka strategier vi använder oss av. Spökägget är hur som helst ett tacksamt tema som verkligen fångar barnen (för att inte tala om oss vuxna).

Eftersom ettorna jag hälsade på idag har haft ett spökägg som kläckts, och det har fötts just ett spöke, så passade jag på att läsa boken om Lilla spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg. 

http://www.bokus.com/bok/9789129673975/lilla-spoket-laban/

Vi utgick ifrån spågummans lässtrategi och tittade på framsidan och baksidan av boken och försökte förutspå, tänka ut vad boken skulle handla om. Om någon av våra förutsägelser slog in skulle vi räcka upp handen och tala om det. Vi lärde oss vad ordet titel betyder. Vi läste titeln tillsammans. Vi läste också författarnas namn och vi antog att Inger och Lasse Sandberg var gifta.

Baksidestexten var spännande, speciellt den lilla texten, som vi absolut inte kunde låta bli att läsa. Här fick vi reda på att boken gavs ut första gången 1965 och att författarna har fått en Elsa Beskow-plakett för sitt fina arbete med berättelsen. 

Källkritik, att våga ifrågasätta, är något eleverna får bekanta sig med genom att jag tar tillvara deras nyfikenhet kring små texter som står i början och på baksidan av boken.

Detektiver skulle vi vara under tiden jag högläste boken. Om något nytt ord dök upp i texten skulle vi samtala om det, prova att läsa om ordet, läsa vidare i texten eller fråga en kompis/vuxen. Ord vi samtalade om var vidskeplig, tjöt, lakanet och kammarjungfrun.

Bokens bilder hade jag scannat av och visade på smartboarden. När vi var klara tog vi hjälp av cowboyen och sammanfattade texten. Vad hände först? Vad hände i mitten? Vad hände sist? Vi tittade på bilderna igen för att påminnas.

Lilla spöket Laban växte upp med sin mamma och pappa på slottet Gomorronsol. Hans pappa ville att han skulle lära sig att spöka. Laban kunde inte skrämmas så mycket, kanske kunde han skrämma en råtta med sitt lilla pip. Han fick hicka då han stod bakom en dörr tillsammans med sin pappa för att skrämma kammarjungfrun. Laban tappade ut alla småsaker ur sina fickor och blev avslöjad. Kammarjungfrun tog med lille spöket och visade upp för kungafamiljen som bodde på slottet. I slutet av boken hade spöket Laban blivit kompis med lille prins Bus och ville mest leka med honom om dagarna. Han ville inte vara ett spöke.

Frågeapan dök upp och ställde frågor om texten. De frågorna ställdes så att svaren kunde hittas direkt i texten, på ytan, och var ganska enkla.

Ettorna var själva duktiga på att formulera under ytan-frågor, alltså något som de uppfattade var konstigt med texten:

- Varför har man lakan på spöken?

- Är alla spöken? De är ju så vita.

- Varför behövde Laban en ficklampa?

- Varför hjälpte han mamma och inte pappa?

Jag ställde på djupet frågor om texten:

- Har ni också många småsaker i era fickor som spöket hade?

- Har du tappat någon tand?

Fler ämnen man kan ta upp och diskutera är om man själv känt sig misslyckad någon gång eller om man har önskat att man var någon annan. Livskunskapsämnen plockas lätt in och man kan identifiera sig med lilla spöket Laban.

Vi samtalade också om vad som var bra och dåligt med texten och pratade om mönster (sådant som återkommer i texten).

Tacksam över att få möta så pigga och levnadsglada barn. De skrattar, är allvarliga, lyssnar noga och lever sig in i texten. De ställer frågor som man själv inte skulle ha tänkt på.

Man kan göra ett efterarbete i form av att alla barn är konstnärer och väljer någon bild som de kommer att tänka på utifrån berättelsen. De kan få hjälp med att skriva en mening på en pappersremsa som de limmar fast under bilden. 

Tillsammans kan gruppen sedan enas om i vilken ordning bilderna ska komma. Bilderna kan sättas upp, man kan påminnas om berättelsen och läsa den så många gånger man vill. 

En klassiker man aldrig kan få nog av!

Boken skrevs för att makarna Sandbergs son inte skulle vara rädd för spöken.
Foto: Lasse Sandberg, Källa: Dagens Nyheter

Lyckostjärnan

Känner mig så lyckligt lottad! Fick äran att tillbringa en förmiddag hos förskoleklassen. Eftersom det är ganska många 6-åringar, ca 42 stycken, beslöt jag tillsammans med de tre förskolepedagogerna att vi skulle dela klassen i tre grupper. Vi beräknade att ungefär 40 minuter per grupp skulle bli lagom.

En speciell dag var det i fredags då vi skulle starta upp arbetet kring den nya högläsningsboken Lyckostjärnan. Ca 14 barn och en pedagog åt gången samlades i en halvcirkel på små stolar runt smartboarden. Där hade jag tagit fram en boksamtalsbild av läsfixarna och några fler figurer i ett program som heter Thinglink. När man klickar på bilden så blir den större och det går att läsa mer fakta om läsfixaren och hur man använder den då man arbetar med texten.

Barnen var redan bekanta med Spågumman efter att jag varit inne och berättat om henne en gång förut då vi tog oss an en faktatext om igelkotten. Nu skulle vi agera spågummor igen och förutspå en saga. Vi läste titeln och tittade noggrant på framsidan av boken. Några kände igen barnen Asta, Bea och Cesar på framsidan ifrån deras storasyskons läxböcker. Ett av barnen trodde att det skulle handla om rymden, en annan om lycka. Det kom redan här många fina förslag.

Jag berättade att Lyckostjärnan-boken är indelad i tolv sagor och att jag skulle läsa den första som heter Grannarna. Jag tog upp bilden som hör till den första sagan på storbildsskärm och barnen tittade storögt på alla detaljer som dök upp. Var och en av barnen fick i tur och ordning säga något som de upptäckte i bilden. De såg en gubbe, barn som spelar fotboll, staket, hus, träd med mera. Jag upprepade vad alla barnen sa och berättade sedan att nu har de alla varit med och varit spågummor och förutspått vad sagan kommer att handla om. Jag berättade också att då jag börjat läsa sagan får de gärna räcka upp handen och säga till om de vill förutspå igen om vad som kommer att hända senare.

Vi tog åter en titt på boksamtalsbilden och jag klickade fram Detektiven. Jag berättade att jag snart skulle börja läsa, men om vi stöter på något ord som är nytt för oss får vi räcka upp handen direkt. Då får vi prova att läsa om ordet eller meningen, läsa lite framåt i texten eller ta hjälp av någon kompis eller vuxen som kanske vet vad ordet betyder. Vi kan också slå upp i ordlista eller googla på datorn för att få veta ordets betydelse.

Sagan Grannarna handlade om Cesars morfar. Han älskade att läsa sjörövarhistorier med inlevelse för Cesar och han älskade också sina rosor. Han tog mycket väl hand om blommorna i sin trädgård. Några nya grannar hade flyttat in och de hade barn som ofta sparkade fotboll. Ibland hamnade fotbollen på fel sida om staketet. Morfar gillade inte att det var så mycket liv på andra sidan och speciellt inte då fotbollen åkte in på hans tomt. 

En dag hände katastrofen. Rosenrabatten var förstörd och nedtrampad. Bollen låg intill husväggen. Morfar blev förstås arg och ledsen och gick direkt till grannarna och skällde. Mamman i huset frågade anklagande sina barn vad de hade gjort, men fast de sa att de inte hade gjort något, trodde ingen på dem, varken Cesars morfar eller barnens mamma.

Hur sagan slutar vill jag inte avslöja nu, men det blev ett väldigt bra slut...

Under tiden jag läste var vi detektiver. Några barn räckte upp handen och även jag tänkte högt och stannade upp vid några ord och uttryck, t.ex. det var droppen, läsa med inlevelse och katastrof. Vi sa orden med arg röst, glad röst, ledsen röst och låg röst. Vi pratade om ordens betydelse. Jag upprepade hela tiden vad barnen sa.

Ett barn reste sig upp spontant och utropade:

- Nu tror jag en fotboll kommer att åka in i morfars fönster!

Jag uppmuntrade och benämnde att barnet nu förutspådde som Spågumman.

När vi läst klart klickade vi fram Cowboyen i boksamtalsbilden och sammanfattade vad som hänt i början, i mitten och i slutet av sagan. 

I min boksamtalsbild har jag bilder på två smileys, en glad och en ledsen. De symboliserar att vi ska prata om vad som var bra och vad som var dåligt med texten.

I förskoleklassgruppen hade de kommit igång så fint att prata och med tanke på att uthålligheten kan vara lite kort bland de små liven försökte jag korta ner lite, men många var de som ville berätta här också. 

När vi klickat oss fram till Frågeapan tog jag återigen fram sagobilden och undrade hur man ställer en fråga om sagan. Många bra frågor kom direkt: Varför vattnar morfar rosorna med en vattenspruta? Varför har de ett staket? 

En på djupet-fråga ställde jag: Har du någon gång blivit orättvist anklagad, alltså fått skulden för något som du inte har gjort? Jag fick höra berättelser om då de blivit ledsna då någon vuxen sagt att de måste plocka upp saker, fast det inte var de som stökat till, syskonbråk om godis med mera...Det blev också en liten diskussion om att man ofta är två om något då det blivit ett bråk, att det oftast inte är bara den enes fel. 

Vid pusselbiten pratade vi lite kort om vilka mönster som uppstod i texten. Mönster var något som förskoleklasseleverna verkar vara bekanta med, för några visade genast att de hade förståelse för begreppet. Ett av barnen sa att först var morfar glad, sedan ledsen, sedan glad igen. Det fanns också många människor och saker som återkom i texten, t.ex. rosorna och bollen.

Läsfixaren Cowboyen dök upp i vår boksamtalsbild  igen och jag berättade att när jag arbetar med de stora barnen brukar jag skriva upp en del av de ord och meningar de sagt på tavlan. Vi brukar då avsluta med att läsa igenom orden högt tillsammans och sammanfatta en sista gång. Den här gången var tiden i förskoleklassen lagom för att avsluta och jag gav massor med beröm och vi applåderade varandra.

Fick chansen till en stunds reflektion tillsammans med en av förskolelärarna efteråt. Hon sa att dessa bilder verkligen var ett bra tips hon skulle fortsätta att använda sig av för att lättare fånga barnens uppmärksamhet vid högläsningsstunderna. Det är lätt att scanna av en framsida eller en bild av det man ska läsa för att alla barn ska ha möjlighet att se ordentligt. 

Den här högläsningsstunden var en slags modellektion av hur man kan arbeta med boksamtal, men det jag rekommenderar när man ska köra igång är att man arbetar med en läsfixare i taget i två-tre veckors tid och sedan går vidare till nästa läsfixare. Lässtunden i förskoleklass kan med fördel begränsas till max 30 minuter för att ingen ska tröttna och man kan sluta innan någon har tappat sugen på att koncentrera sig.

Tack alla supersöta förskoleklassbarn för den här gången. Ni är som små lyckostjärnor hela bunten, som sprider stjärnstoft och glädje med era underbara kommentarer. 

Läsfixarna, Natur & Kultur, www.nok.se/lasfixarna,
Illustratör: Åsa Gustafsson