Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. (Lgr11) 

I skolan ska eleverna få delta i språk, använda språk och uppleva språk. Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtala, läsa och skriva tillsammans i klassen grundlägger elevernas förmåga att så småningom kunna använda sina läs- och skrivstrategier på individuell nivå.

Att läsa för att uppleva och lära i ett meningsfullt sammanhang och där eleverna känner att de är delaktiga är en viktig del i läs- och skrivundervisningen. 

Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man integrerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. 

Så här kan man arbeta kring beskrivande texter i Livet i Bokstavslandet:

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Genomför ett textsamtal kring kapitel 3B, Scoutstugan Ekorren, i Livet i Bokstavslandets läsebok. Träna på att plocka ut viktiga innehållsord eller nyckelord ur texten och låt eleverna ställa frågor om innehållet. I arbetsboken får eleverna skapa egna meningar med hjälp av nyckelorden från samma text. 

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Eleverna fortsätter sitt arbete i arbetsboken med att läsa en text om ekorren. Till sin hjälp har de en planeringstabell med rutor och bilder, som underlättar letandet efter de viktiga nyckelorden om var ekorren lever, hur den ser ut, vad den äter, hur den bor osv. Tack vare lucktexten i arbetsboken kan eleverna på ett enkelt sätt fylla i nyckelorden och få en bild av hur en egenskriven text om ekorren kan se ut. Gå också igenom en stödmall för beskrivande text om djur för att tydliggöra upplägget.

Beskrivande text om fladdermusen och stödmall
finns som provlektion på Libers hemsida.

Fas 3: Skriva gemensam text

Fortsätt med gemensamt arbete kring ett av djuren, som finns som kopieringsunderlag i Lärarhandledningen, exempelvis fladdermusen. I det gemensamma arbetet återupprepas hela proceduren med att plocka ut nyckelord och fylla i planeringstabell. En lektion som blir både intressant och spännande!

Skriv en gemensam text om fladdermusen utifrån de nyckelord ni har plockat ut och skrivit i planeringstabellen. Vid behov markera med olika färger på tavlan vilka ord som går att byta ut i meningarna och vilka som kan vara kvar.

Fas 4: Skriva text individuellt eller i par
Nu är det förberedande arbetet klart och eleverna är redo att skriva på egen hand. 

Eleverna får önska egna djur att skriva om. Det finns 13 st lättlästa beskrivande texter om djur som kopieringsunderlag i Lärarhandledningen.

Arbetsgången med arbetsschema och checklista
finns gratis att skriva ut från Livet i Bokstavslandets fb-grupp.

Eleverna läser texterna och har till sin hjälp en arbetsgång som påminnelse. Eleverna ritar också av sina djur och får på det sättet upptäcka och studera djurens utseende på nära håll.

En checklista finns med för att synliggöra för eleverna hur texterna ska byggas upp. Det handlar både om att få syn på de genretypiska dragen som en beskrivande text om djur ska innehålla och även det som handlar om språkets struktur, såsom meningsbyggnad, stavning och interpunktion.

Allt detta arbete där man samtalar, läser och diskuterar beskrivande texter gör att elevernas medvetenhet ökar. Den oerhört viktiga fas 3 där man skriver gemensamt gör att alla elever förstår hur man ska göra. Dela gärna upp arbetet så att ni först plockar ut nyckelord tillsammans och sedan får eleverna göra det på egen hand i sin egen text (fas 4). Fortsätt sedan med att skriva texten tillsammans (fas 3) och eleverna gör sedan individuellt med en text de själva valt (fas 4). Ju färre steg att göra i taget desto större chans att alla elever lär sig arbetsgången. Det funkar väldigt bra att växla mellan fas 3 och 4! Gör om och gör rätt ifall några elever inte har förstått.

Lättläst faktatext om lodjuret, en planeringstabell, en checklista....
och slutresultatet blir fantastiskt!

I Livet i Bokstavslandet för åk 2 utgår allt skrivande från cirkelmodellen. Eleverna får skriva olika typer av texter, t.ex. instruerande, berättande, beskrivande, poetiska och återberättande texter. I lärarhandledningen finns många olika kopieringsunderlag, t.ex. planeringstabeller, stödmallar och checklistor till de olika texttyperna.

Länktips:

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Provlektion med en beskrivande text om fladdermusen.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Educreation by M.E. uppdateras med jämna mellanrum. 

Välkommen!

Spökhistorier i undervisningen

Här nedan följer en liten beskrivning av hur vi läst, skrivit, berättat och dramatiserat spökhistorier med hjälp av cirkelmodellen och Livet i Bokstavslandet i min tvåa.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:

• Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
• Fas 3: Skriva gemensam text
• Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Den första lektionen högläste jag Frökens spökhistoria ur Läseboken åk 2 och visade samtidigt bilder från vår onlinebok. Sedan delades eleverna in i grupper om fyra och fick göra en bildsekvensövning. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Fantastiska dramatiseringar av en del grupper!

Den andra lektionen laborerade vi gemensamt med Lärarwebbens övningar och tränade på att sammanfatta texten (läsfixaren Cowboyen). Eleverna läste sedan spökhistorien parvis. Till slut skrev de en sammanfattning av spökhistorien till bilder i arbetsboken.

Jag blev så stolt över tvåorna, som gjorde fantastiska sammanfattningar!

"Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!" (Gibbons)

Bildsekvensövning

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion inleddes med tända ljus och en lagom läskig spökhistoria, som jag hade skrivit. Enligt EPA-modellen (eget tänkande, parvis, alla) fick eleverna sammanfatta berättelsen i en händelsekarta. Jag avslutade lektionen med att högläsa början av boken ”Mysteriet med zombieförbannelsen”.

Fas 3 och 4: Skriva gemensam text och sedan individuell text

Nästa lektion gjorde vi en gemensam planering av en spökhistoria, som vi även dramatiserade. Jag uppmärksammade berättelsens struktur och att det måste hända något i mitten för att den ska väcka intresse. Sedan gjorde eleverna egna planeringar med stödord och bilder.

Vi fortsatte med gemensamt skrivande med hjälp av vår planering som fanns på whiteboarden. Jag skrev i Livet i Bokstavslandets Lärarwebb som jag tog upp på smartboarden. Eleverna deltog genom att ge förslag på formuleringar. Vi läste berättelsen tillsammans och dramatiserade mera. Det är ju så roligt! Zombien Marikis gick loss och skrämde barnen. 😉 Till slut skrev eleverna egna berättelser i sina arbetsböcker. Du underbara arbetsflit! En del tvåor skrev jätteläskiga historier och andra om gulliga små spöken som ska på kalas.

Eftertanke

En tydlig checklista att använda inför, under och efter skrivandet är alltid bra. Jag kommer använda den här checklistan till mina tvåor när de ska läsa upp sina spökhistorier för varandra. Parvis får de då likt kamratrespons hjälpa varandra att gå igenom texterna och fundera kring vad som var bra och vad som kan bli bättre.

Livet i Bokstavslandets läromedel

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 

kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 

- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand i arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2.

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de tidigare arbetat en hel del med berättelseskrivande. Jag ser det ändå som en fördel att då och de repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Länktips

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Både via facebookgruppen och instagramkontot kan du ladda ned checklistan till spökhistorien.

Webbinarium Flytt och Flykt

Min föreläsning är äntligen inspelad och klar! Språkutvecklande arbetssätt kring ett viktigt och aktuellt ämne, ”Flytt och flykt”. 

Webbinariet, som är 30 min långt, finns nu att ta del av under den närmaste veckan. Det är väldigt enkelt, bara att kostnadsfritt logga in med namn och e-postadress via en länk i Livet i Bokstavslandets facebook-grupp

Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så klicka på länkarna längre ner.





Bildspel: Flytt och Flykt

Bildspel: Sovrum i världen 

Checklista till beskrivande text om flytt

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebooksida Educreation by M.E. Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Mumintrollen i undervisningen - berättelseskrivande och skapande

Att arbeta med författare och att väva in barnböcker i undervisningen är något som tilltalar mig. Här kommer exempel på hur några av Tove Janssons berättelser vävts in i arbetet med högläsning, boksamtal, berättelseskrivande och skapande i vår etta. 

Uppstart på mumintemat blev en mysfredag och filmvisning av ”Mumintrollet upplever vintern”. Intresset väcktes när vi fick titta på några av de spännande muminfigurerna i filmen. 

Veckan efter högläste jag boken ”Hur gick det sen?”, visade bilder på smartboard och samtalade kring dem. Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta. Jag visade ett bildspel om Tove Jansson och berättade fakta om författaren och konstnären, som skapat mumintrollen. I samband med det tog jag också fram mitt (eller mina barns) muminhus med alla figurer, som väckte stor nyfikenhet.

  

Eleverna fick utifrån detta börja fundera på vad deras egna berättelser skulle kunna handla om. Jag hade gjort i ordning en bok med hål i på framsidan, precis som i boken "Hur gick det sen?".

Boken hade fyra sidor och uppe på varje sida stod det vilken del (början, händelse/problem, lösning, slut) i berättelsen som eleverna skulle försöka få med. Jag hade också förberett bilderna (jag hade inte haft tid att rita själv). Vi skrev en berättelse tillsammans med några meningar på varje sida. 

Eleverna fick sedan planera sina egna berättelser genom att rita bilder på varje sida först. Det här besparade ettorna lite kraft, då några annars lägger ner väldigt mycket tid på att göra sin planering i en berättelsekarta först och har sedan inte ork eller inspiration kvar till att göra boken.

Viktigt att tänka på för en bra inledning/början:

Vem handlar det om? Huvudpersonen eller figuren behövde inte vara något mumintroll utan kan handla om vilken spännande figur som helst. 

Var? Miljön! Utspelar sig berättelsen i skogen, på ett slott eller kanske i ett annat land?

Vad är figuren på väg att göra? Vilka känslor dyker upp?

Problem/Händelse
Något problem av något slag uppstår. Det kan också vara en händelse, men det behöver vara något som fångar läsaren för att man sedan ska lockas vidare i läsningen. 

Lösning
Att problemet löser sig till det bättre är önskvärt.

Slut
Vad händer när allt är bra igen? Detaljer som väcker intresset även på den sista sidan.

Efter att alla elever blivit klara med sina böcker fick de använda en checklista för att kolla av att alla delar i berättelsen var med. I checklistan fanns också påminnelser om att kolla stor bokstav och punkt i meningarna med små bokstäver inuti och mellanrum mellan orden. Även jag använde checklistan och gav min respons genom att kryssa i lärarens kolumn, när jag läste igenom deras berättelser efteråt. (Checklistan är hämtad från Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.) 

Eleverna visade och läste upp sina berättelser för sina föräldrar under vår Kunskapsfestival, men sedan samlade jag in böckerna igen. Det händer så mycket under de här åren och det är roligt att senare kunna ta fram berättelser från de olika åren och visa framstegen för eleverna vartefter tiden går!

Vi fick en inbjudan av Nyckelteatern att komma och se deras uppsättning av "Vem ska trösta Knyttet?" på Nyköpings Teater och det tackade vi förstås inte nej till. Det blev en annorlunda upplevelse i härlig miljö med skådespelare som visade massor med glädje och för övrigt hela känslospektrat. 

Efteråt högläste jag samma berättelse på finlandssvenska ("muminska" sa någon) och visade bokens vackra bilder för eleverna. Det var intressant att höra deras tankar kring skillnader och likheter mellan teater och bok när vi fyllde i ett Venn-diagram tillsammans.

Vi samtalade också om vilka känslor som hittades i berättelsen och lekte känslocharader tillsammans. Mycket skratt och fniss, men så roligt att alla vågade komma fram två och två och föreställa en känsla. 

Vi satte sedan igång med ett bildprojekt där eleverna fick måla en bild med oljekritor och vattenfärg. Bilden skulle handla om något, som de kom ihåg från "Vem ska trösta Knyttet?". När bilderna var klara skrevs också meningar på dator som klistrades fast. Att få upp ett femtiotal bilder i kronologisk ordning i matsalskorridoren blev ganska maffigt!

Ett urval av alla fantastiska bilder i en kort film!

Många flera muminupplevelser har det blivit under dessa veckor, t.ex. tipspromenad i vackert, men isande kallt väder och utklädningsdag med små snusmumrikar, mymlor, mumintroll och skrutt som springer omkring! Alldeles underbart!

Trodde verkligen inte att min muminkärlek skulle smitta av sig, men ettorna har hakat på med liv och lust! Vi har lekt och haft så roligt tillsammans, samtidigt som vi har lärt oss en hel del. Att få in barnböcker och författare i undervisningen kommer jag fortsätta med.

Läs mer:

Barnboksveckan

Glimtar från barnboksveckan

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter, åk 3

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där delar jag med mig av checklistor, arbetsscheman och andra övningar som kan vara bra att använda.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me

eller via min facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Barnboksveckan 12 - 16 november

Årets internationella barnboksvecka genomförs v 46, 12-16 november 2018. Vår nationella läsdag infinner sig samma vecka, torsdagen den 15 november. 

Det är trevligt om man uppmärksammar läsningen mer än vanligt en vecka per år och gör det lite extra festligt! Här nedan kommer olika förslag:

• Inled veckan med en hemlig besökare, kanske en författare eller en eller flera vuxna som klätt ut sig till olika barnboksfigurer. 
• Klasserna får en present i form av en högläsningsbok. 
• Läs om en författare och skriv sedan ett gemensamt brev till författaren.
• Be eleverna ta med sin favoritbok och högläs minst två minuter ur varje bok. 
• Beställ en boklåda från biblioteket med ett speciellt tema.
• Gör trevliga bokrecensioner antingen digitalt, som en film, eller en fin bok. 
• Stimulera läsintresset med boktips från elever och pedagoger. Bokrecensioner kan sättas upp på synligt ställe. 
• Dramatisera en text. Ett bra sätt att träna på samma text flera gånger!
• Träna att läsa med inlevelse. 
• Skapa mysiga läsmiljöer där eleverna kan sitta och lyssna till eller läsa en bok. 
• Locka till läsning genom att ställa upp böckerna så framsidan syns.
• Högläsning och gemensamt samtal före, under och efter läsningen ökar läsförståelsen kring texten. 
• Sammanfatta det ni läst med bilder, ordna dem kronologiskt. 
• Red ut svåra ord i böckerna med ordtavlor eller femfältare där eleverna exempelvis skriver en synonym, en mening, ritar bild osv. om ordet. 
• Använd er av en läslogg som ett stöd vid textsamtalet. 
• Gör en läslogg digitalt (exempelvis Google formulär), som eleverna kan skriva i när de läser hemma.
• Jämför karaktärer i böckerna i ett Venn-diagram. 
• Gör ett läsbingo som eleverna genomför under barnboksveckan i skolan. 
• Skapa fina bokmärken.
• Träna handalfabetet. 
• Pausa i skolarbetet med en massagesaga, ritsaga, sång eller dans som hör ihop med det ni läser. 
• Parläsning eller gruppläsning gör läsningen roligare. "Hela skolan läser", dvs alla kan läsa samtidigt under en speciell tid varje dag.
• Äldre elever kan läsa favoritböcker för yngre elever. Perfekt fadderaktivitet!

I Livet i Bokstavslandets läromedelsskatt finns det många användbara texter, språkövningar och kopieringsunderlag, som kan användas till barnboksveckan: 

• Dramatisera Ulf Starks läsebokstexter, som till stor del är skrivna i dialogform
• Ulf Starks författarporträtt
• Ordtavla och femfältare för att reda ut ords betydelse
• Berättelsekartor och planeringstabeller
• VÖL-tabell och Venn-diagram
• Checklista för inlevelse i läsningen
• Läsloggar för berättande och beskrivande texter
• Tips på ordval i berättelsen och fina sagopapper att skriva på
• Lättlästa faktatexter om djur och världsdelar
• Bokrecension
• Massagesaga
• Bokmärken
• Handalfabetet
• Lärarwebben 
• Kostnadsfri webbapp där eleverna kan lyssna, arbeta med ordförståelse och läsförståelse

I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns det böcker där eleverna både kan läsa, lyssna, skriva egen text till bilderna eller rita egna bilder till texterna. Det mest fantastiska är att böckerna också går att skriva ut! I webbappen finns det läsförståelseövningar till varje bok.

Önskar er en härlig barnboksvecka!

Hälsningar Marika

Här nedan har jag skrivit ner flera förslag i en Padlet efter att mina kollegor gett input. 

Läs mer

Sjärnsvenskabiblioteket - läs mer och testa med ett två veckors utvärderingsabonnemang!

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Educreation by M.E Läs- och Skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

Lär mer om instruerande text

Eleverna behöver få uppleva språk genom olika uttrycksformer. När elevdelaktigheten blir stor lockas eleverna in i lärandet. I vårt arbete med instruerande texter har eleverna, efter att de lärt sig strukturen, fått skapa fritt inom ramarna som getts.

Redan i åk 1 provade eleverna på att följa en instruktion och göra en älg i papper. Här ovan visas ett exempel på hur vi fortsatt med det multimodala lärandet och hur en elev inspirerades vidare och skapade en älgmask.

Under förra läsåret använde vi Livet i Bokstavslandets material för åk 2, när vi arbetade med instruerande texter. Vi tränade både på att läsa och följa instruktioner och skriva instruerande texter enligt cirkelmodellen.

I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3, kapitel 2A, fick vi läsa om att barnen i Bokstavslandet ville göra en show, för att samla in pengar till barn som har det svårt. I kapitel 2B kom det multimodala lärandet att stå i centrum när eleverna inspirerades att skapa olika saker, som skulle passa till en show.

Vi inledde som vanligt med gemensam läsning av kapitlet, som handlade om hur man tillverkar olika saker, såsom affisch, mask, chokladbollar, program, dockteater och docka till en show. Vi samtalade om betydelsen av ord som var nya för eleverna och även om den instruerande textens uppbyggnad. För att kunna göra eller tillverka de olika sakerna uppmärksammade jag att instruktionerna behöver komma i rätt ordning och att det är viktigt med korta tydliga meningar som alltid ska inledas med ett verb. De genretypiska dragen för instruerande text skrevs på tavlan: mål, material och tillvägagångssätt, som skrivs i form av rubrik, eventuellt underrubriker, numrering och bilder.

I Digital Intro övade vi på att ordna meningarna i instruktionen Göra masker i rätt ordning.

Vi fortsatte med att skapa egna masker och följa instruktionerna i läseboken.

En del elever valde att använde färdiga mallar till masker och andra valde att hitta på egna. 

Så fina masker!

I arbetsboken fick eleverna beskriva vad de tyckte var lättast eller svårast med att skapa masker och även förklara för någon som inte gjort en mask hur man skulle göra.

När läsläxan skickades hem var många elever sugna på att fortsätta skapa olika saker från läseboken. Efter helgen fick jag höra om chokladbollar som bakats och dockteatrar och handdockor som tillverkats. 

I det gemensamma skrivandet gjorde vi en text, som handlade om hur man gör biljetter. Några barn hade haft den ansvarsuppgiften under vårt cirkustema, så jag fick genast några som engagerade sig lite extra i skrivandet. De genretypiska dragen för instruerande text repeterades. Sedan var det dags för eleverna att skriva på egen hand eller parvis. I arbetsboken fanns det rubriker att välja mellan, men många hade egna förslag, som de självklart fick välja istället.

Jag delade in eleverna efter vald rubrik och därefter kunde de som ville samarbeta kring skrivandet. Eleverna fick checklistor, som påminnelse om att de fått med allt i sina texter. Slutligen gick jag runt och gav återkoppling. Arbetet flöt på jättefint!

Temat kring instruerande texter var inte slut där. Vi ville skriva mer, när ångan var uppe! Eleverna hittade på egna skattjakter, lekar och recept, som de skrev instruktioner till.

Jag tycker det är härligt att se hur eleverna har utvecklats det senaste året. Nu kan de känna igen texttypen och vill, vågar och kan skriva instruktioner på egen hand!

Läs mer:

Strategier för skrivande av instruerande texter i åk 2

En instruktion till att göra en snögubbe

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik genomsyrar läs- och skrivarbetet med Livet i Bokstavslandet. Cirkelmodellen är en modell inom genrepedagogiken där man ger eleverna en tydlig undervisning och modellering för att gemensamt lära sig känna igen, förstå, planera och skriva olika texttyper. Samtidigt får eleverna utveckla sina ämneskunskaper och sitt ämnesspråk.

Beskrivande texter enligt cirkelmodellen: Flytt och flykt

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 kapitel 1 togs ämnena flytt och flykt upp ur flera olika perspektiv. I A-delens berättande text fick eleverna lära känna Ljuba, som är rädd och orolig efter att ha levt i ett annat land där det är krig.

I B-delen fick eleverna i de beskrivande texterna läsa både fakta om flytt/flykt och om personer som flyttat av olika anledningar. I samband med läsningen av B-delen arbetade vi med en VÖL-tabell tillsammans. Jag tog också upp svåra ord och begrepp, som vi redde ut med hjälp av femfältare och expert- och hemgrupper.

I kapitel 1B fick eleverna läsa om hur olika personer upplevt sin flytt, vad de saknade och vad som kunde vara bra och dåligt med att flytta. Eleverna fick en ökad förståelse för hur andra människor kan ha det, tänka och känna.

I Livet i Bokstavslandets arbetsbok fanns läsförståelseövningar till kapitlet, som eleverna arbetade vidare med.

Vi tittade också på några filmer, bl.a. ett inslag från Lilla aktuellt, som handlade om unga flyktingar, som inte fått asyl i Sverige. Många samtal och viktiga frågor kom upp om hur det är att vara på flykt och hur vi kan hjälpa de som flytt från ett annat land.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Eleverna fick i arbetsbokens avsnitt Lär mer om beskrivande texter mera ingående studera uppslaget med personerna som flyttat av olika anledningar. Tillsammans upptäckte vi att det i varje stycke kom en inledning med personens namn efterföljt av flera beskrivningar. I avslutningen fanns något speciellt om personen, som kanske berörde läsaren lite extra.

Gemensamt valde vi texten om Gösta i läseboken och fyllde i nyckelord (viktiga stödord) i en tabell i arbetsboken. Nyckelorden skrevs sedan in i en lucktext där eleverna fick se exempel på hur en ny kortare och mer sammanfattande text kunde se ut. Först gjorde vi övningen tillsammans och sedan fick eleverna välja någon av de andra personerna på uppslaget att skriva om individuellt eller i par.

Fas 3: Skriva gemensam text

De beskrivande texterna i läseboken om de olika personerna som flyttat fungerade fint som modelltexter. Eleverna fick en större förståelse för de genretypiska dragen i en beskrivande text. När det sedan var dags att skriva en gemensam text om någon som flyttat, valde eleverna att skriva om vår klassmaskot, ugglan Lilla Bo. Det avdramatiserade ämnet lite grann och eleverna tyckte det var roligt. Vi skrev in nyckelorden i en likadan tabell som vi använt oss av förut efterföljt av en gemensam text på tavlan, som väckte stort engagemang.

Fas 4: Skriva text individuellt 

Sedan var det dags för eleverna att skriva egna texter om någon person som flyttat från ett annat land. Personen kunde vara någon de kände eller en påhittad person. Planeringstabell fanns till hjälp i arbetsboken.

Arbetet flöt på fint på grund av flera orsaker:

• Förarbetet till skrivandet hade varit grundläggande.
• Elever som behövde extra stöd i sitt skrivande fick det.
• Många elever fick skriva på dator, vilket höjde motivationen. 

Checklista och respons på texterna

När alla elever var klara fick de läsa igenom sina texter och använda sig av en checklista för att kontrollera att de fått med de typiska dragen för den beskrivande texten om flytt och även stor bokstav, punkt, mellanrum mellan orden o.s.v. 

I nästa skede fortsatte vi med kamratrespons. I vanlig ordning gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan. I min text på tavlan hade det smugit sig in några små fel, som vi gick igenom och jag visade hur man kan ge kamratrespons med hjälp av en checklista, två stjärnor och en önskan/idé. Två stjärnor för något som är bra med texten, och en önskan eller idé till något som kan förbättras. Kamratresponsen blev mycket mer konkret att genomföra när checklistan fanns till hjälp. Sedan fick eleverna ändra det som de tyckte behövdes i sina egna texter. 

När det väl var min tur att läsa elevernas texter blev jag väldigt berörd. Det är just det här med att eleverna kan visa empati och leva sig in i vad andra människor till exempel saknar... det värmer ett frökenhjärta!

Slutligen samlade jag eleverna i mindre grupper, ca 4-5 elever per grupp, och en grupp i taget fick läsa upp sina texter för mig. Återkopplingen jag gav innehöll mycket positiv feedback, men också tips på någonting som eleverna kunde förbättra. Jag visade ett par elevexempel på tavlan, som vi samtalade om lite extra. Eftersom eleverna precis har börjat skriva på dator kom samtalet även in på mellanslag och andra teknikaliteter.

Cirkelmodellen kring beskrivande text om flytt och flykt har tagit c:a fyra-fem veckor i anspråk. Det känns som välinvesterad tid eftersom eleverna har fått lära sig strukturen för beskrivande text på ett grundläggande sätt. Vi har förstås tidigare, i åk 2, arbetat med beskrivande texter om bland annat djur och världsdelar, men i takt med att kunskaperna och intresset ökat har också texterna blivit mer avancerade.


Boktips!
Tack vare boktips från kollegor har jag lånat en boklåda med barnböcker från biblioteketet, som tar upp ämnena flytt och flykt. Precis som Livet i Bokstavslandets läsebok kapitel 1, handlar böckerna om flyktingbarn förr och nu och även om utvandringen till Amerika. Böckerna lånas och läses flitigt i klassen och vad kan väl bli ett bättre betyg än det?

Vårt arbete har lett till ett ökat intresse för omvärlden och andra människors situation. Texterna vi arbetat med ger möjligheter att se likheter och skillnader och att reflektera kring människors lika värde. Treans värdegrundsarbete fortsätter (så klart) och detta viktiga ämne om flytt och flykt kommer vi spinna vidare på i stort som i smått.


Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen för åk 3.

Hälsningar Marika 

Digital intro - en extra krydda i undervisningen

Livet i Bokstavslandet utgår från en läs- och skrivundervisning där olika typer av aktiviteter blandas och representeras. Utmaningen är att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning där form och funktion samspelar. Att träna läsflyt och att samtala om det lästa ska gå som en röd tråd och smälta in som en naturlig del i undervisningen.

Det är dessutom viktigt att hela tiden koppla ihop och kombinera skrivande och läsning. I Livet i Bokstavslandet möter eleverna många typer av texter. Genom att man läser och bearbetar texter tillsammans får man en modell för hur olika texttyper är uppbyggda.

Nu finns det bra digitala funktioner, som kan fånga eleverna och ge den lilla extra kryddan i undervisningen:

Digital intro
Digital intro är tänkt som ett stöd för dig som lärare när du ska introducera arbetet med läsebok och arbetsbok, men det kan också användas för att följa upp och arbeta vidare med olika moment.

Du som lärare ska alltid leda arbetet med digital intro. I Teatern förbereder du eleverna före läsningen i läseboken (både A- och B-kapitel). I Arenan arbetar ni efter läsning i läseboken och du förbereder eleverna inför arbetet med läsförståelseövningarna i arbetsboken. I Skolgården förbereder du eleverna inför arbetet med språkövningar (A-kapitel) och övningar att lära mer om olika texttyper (B-kapitel).

Webbapp
Webbappen är ett gratismaterial där eleverna har möjlighet att lyssna till läsebokens text. Det finns också läsförståelsefrågor på innehållet och begreppsträning.

Varje kapitel kan förslagsvis arbetas med under ca fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet. I lärarhandledningen finns exempel på en bra arbetsgång.

Här nedan finns planering och tips på hur jag anpassat till min grupp, när jag arbetat med kapitel 1A och 1B i Livet i Bokstavslandet för åk 3. I planeringen finns länkar till andra webbsidor och ett par andra av mina blogginlägg. Planeringen passar även för Livet i Bokstavslandet i åk 2.

En planering av ett kapitel i Livet i Bokstavslandet åk 3

Vecka 1

Kapitel 1A, In med ljus

Tisdag, ca 60 min
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, bildsekvensövning 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp

Vecka 2

Kapitel 1A, In med ljus

Måndag, ca 75 min
UR:s TV serie, säsong 3, avsnitt 1: Ljus
Digital Intro Skolgården
Språklära i Arbetsboken
Stavningsträning av Ordväggens ord
Skrivläxa

Tisdag, ca 45 min 
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1A
Stavningsträning 

                                                                                     

Torsdag, ca 75 min
Stavningsträning, ”göra klart-lektion”

Fredag, ca 30 min
Skrivläxan följs upp                      

Vecka 3

Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Tisdag, ca 75 min                  
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, femfältare 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse 

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp

Vecka 4

Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Måndag, ca 75 min
Digital Intro Skolgården
Lär mer om beskrivande text & Vi skriver tillsammans
Arbete i Arbetsboken     

Tisdag, ca 45 min                                           
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1B  

Torsdag, ca 75 min
Eget skrivande, på dator eller papper
Checklista                                                  

                      

Måndag (veckan efter), ca 75 min
Kamratrespons, lärarrespons, uppföljningssamtal        

Språklekar och värdegrundsövningar när det passar flera gånger per vecka. Läs mer i lärarhandledningen för åk 3.

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika