I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
Årets internationella barnboksvecka genomförs v 46, 12-16 november 2018. Vår nationella läsdag infinner sig samma vecka, torsdagen den 15 november. Det är trevligt om man uppmärksammar läsningen mer än vanligt en vecka per år och gör det lite extra festligt! Här nedan kommer olika förslag:
Inled veckan med en hemlig besökare, kanske en författare eller en eller flera vuxna som klätt ut sig till olika barnboksfigurer.
Klasserna får en present i form av en högläsningsbok.
Läs om en författare och skriv sedan ett gemensamt brev till författaren.
Be eleverna ta med sin favoritbok och högläs minst två minuter ur varje bok.
Beställ en boklåda från biblioteket med ett speciellt tema.
Gör trevliga bokrecensioner antingen digitalt, som en film, eller en fin bok.
Stimulera läsintresset med boktips från elever och pedagoger. Bokrecensioner kan sättas upp på synligt ställe.
Dramatisera en text. Ett bra sätt att träna på samma text flera gånger!
Träna att läsa med inlevelse.
Skapa mysiga läsmiljöer där eleverna kan sitta och lyssna till eller läsa en bok.
Locka till läsning genom att ställa upp böckerna så framsidan syns.
Högläsning och gemensamt samtal före, under och efter läsningen ökar läsförståelsen kring texten.
Sammanfatta det ni läst med bilder, ordna dem kronologiskt.
Red ut svåra ord i böckerna med ordtavlor eller femfältare där eleverna exempelvis skriver en synonym, en mening, ritar bild osv. om ordet.
Använd er av en läslogg som ett stöd vid textsamtalet.
Gör en läslogg digitalt (exempelvis Google formulär), som eleverna kan skriva i när de läser hemma.
Jämför karaktärer i böckerna i ett Venn-diagram.
Gör ett läsbingo som eleverna genomför under barnboksveckan i skolan.
Skapa fina bokmärken.
Träna handalfabetet.
Pausa i skolarbetet med en massagesaga, ritsaga, sång eller dans som hör ihop med det ni läser.
Parläsning eller gruppläsning gör läsningen roligare. "Hela skolan läser", dvs alla kan läsa samtidigt under en speciell tid varje dag.
Äldre elever kan läsa favoritböcker för yngre elever. Perfekt fadderaktivitet!
I Livet i Bokstavslandets läromedelsskatt finns det många användbara texter, språkövningar och kopieringsunderlag, som kan användas till barnboksveckan:
Dramatisera Ulf Starks läsebokstexter, som till stor del är skrivna i dialogform
Ulf Starks författarporträtt
Ordtavla och femfältare för att reda ut ords betydelse
Berättelsekartor och planeringstabeller
VÖL-tabell och Venn-diagram
Checklista för inlevelse i läsningen
Läsloggar för berättande och beskrivande texter
Tips på ordval i berättelsen och fina sagopapper att skriva på
Lättlästa faktatexter om djur och världsdelar
Bokrecension
Massagesaga
Bokmärken
Handalfabetet
Lärarwebben
Kostnadsfri webbapp där eleverna kan lyssna, arbeta med ordförståelse och läsförståelse
I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns det böcker där eleverna både kan läsa, lyssna, skriva egen text till bilderna eller rita egna bilder till texterna. Det mest fantastiska är att böckerna också går att skriva ut! I webbappen finns det läsförståelseövningar till varje bok.
Önskar er en härlig barnboksvecka!
Hälsningar Marika
Här nedan har jag skrivit ner flera förslag i en Padlet efter att mina kollegor gett input.
Läs mer Sjärnsvenskabiblioteket - läs mer och testa med ett två veckors utvärderingsabonnemang!
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.
En övning som passar fint inför FN-dagen. Kanske kan göras i faddergrupper mellan olika åldrar på skolan?
Eleverna ökar sin förståelse för hur barn har det i andra delar av världen. De får träna på att beskriva en bild och föreställa sig hur det känns att bo där. De får också träna på att samarbeta och säga sin åsikt.
Förbered med att ta fram bildspel Sovrum i världen, lugn bakgrundsmusik, utskrifter av bilder på de olika sovrummen, papper och pennor.
Visa bildspelet Sovrum i världen, som handlar om barns sovrum i olika delar av världen. Ha gärna någon fin bakgrundsmusik till.
Eleverna får sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningar och bilder på tavlan. Jag såg... Jag hörde... Jag kände lukten av... Det var...
När eleverna skrivit klart får de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan får gissa vilken bild texten handlar om.
Efteråt får de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet.
Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:
Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.
Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.
Jag kände lukten av mögel.
Det var varmt och rysligt.
Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.
Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.
Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.
Det var läskigt och kryp kröp runt.
Jag såg hård mark, hårda väggar.
Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.
Jag kände lukten av eld.
Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.
Värdegrundsfilmer
Är du nyfiken på att hälsa på i mitt klassrum, så kan du kika på de nya filmerna i Discovery Education Espresso. Där finns fyra filmer där mina elever och jag medverkar. Perfekt som utgångspunkt för reflektion och diskussion kring barnkonventionen tillsammans i klassen.
Sök på Värdegrunden eller gå till Samhällskunskap på Biets nivå.
Lgr 11:
Samhällsorienterande ämnen för årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Samhällsorienterande ämnen för årskurs 4-6
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
En massagesaga är en bra värdegrundsövning, som samtidigt tränar hörförståelse. I veckan testade vi den massagesaga som finns som temaaktivitet i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning (kap 3A) för åk 3. En skön pausaktivitet där den som masserade samtidigt skulle lyssna till sagan jag läste och göra passande rörelser till.
Det var en dag i Livet i Bokstavslandet då solen lyste varm och skön och värmde Ami, Bruno, Coco och Dani. Solens strålar var ljuvliga och kändes sköna. Plötsligt täcktes himlen av tjocka moln. Så stora var molnen att solen inte syntes mer. Det började blåsa. Först lite grann och sedan allt mer. Ami, Bruno, Coco och Dani sprang in mot Meningsbygget. Det började regna. Regnet öste ner. Det blev blött och stora vattenpölar bildades som barnen hoppade i...
Varför inte låta eleverna skriva egna massagesagor?
Bryngelstorpskolans värdegrundstrappor
De senaste tre åren har vi på Bryngelstorpskolan arbetat med värdegrundstrappor, som en gemensam del i vårt värdegrundsarbete. Just nu arbetar vi med värdegrundstrappan "Jag bryr mig om andra och hjälper dem när det behövs" och då passade massageövningen bra in som en del i det. Vill du veta mer om vår skolas värdegrundsarbete så kan du klicka på rubriken/länken ovan.
Här nedan följer några flera exempel på värdegrundsövningar och teman jag genomfört de senaste tre åren med klassen. De är sorterade under respektive årskurs, men det går så klart att anpassa till den årskurs man arbetar med.
Åk 1
Vårdat språk
Om att ha ett vårdat språk och att vara medvetna om hur vi pratar med andra är jätteviktigt. Vi upplever inte att eleverna använder fula ord så ofta, men språket kan ju också uttryckas med kroppen eller hur man pratar till vuxna eller klasskompisar, vilket är något som kan förbättras hos många.
Olika känslor samtalade vi om: arg, ledsen, sur och glad och i vilka situationer man kan uppleva dem. Eleverna fick bara en gång, denna gång, säga vilka fula ord de kan råka säga när de upplevt sådana känslor. Vi skrev ner dem i en spalt och gjorde sedan en ny spalt där vi gav bra exempel på vad man kan säga istället, t.ex. "Sjutton gubbar!", "Ryck mig i fjädern!", "Järnspikar!", "Kackerlacka!" och "Dra mig baklänges!".
Sagotronen
Sagotronen är en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse. Det blir både lite spännande och speciellt att våga läsa när alla kompisar sitter blickstilla och lyssnar på mattan runt omkring. Ett steg i riktning mot att våga uttrycka sin åsikt och stå för den. Här tränar vi också på samarbete, att träna på att lyssna och visa respekt när någon annan har ordet.
Samarbete kring en instruktion
En rolig samarbetsövning blev det att följa en instruktion och göra en älg tillsammans, även om några tyckte övningen var i kittligaste laget!
Läsårets ämnesintegrerade tema i åk 2 handlade om vår jord där vi lever tillsammans. Skapande arbete och lek har varit väsentliga delar i lärandet för att ge eleverna nya persepektiv på omvärlden och större förståelse för olika sätt att leva. (Länk i rubriken ovan.)
En springsaga om familjen Olsson, som skulle gå på cirkus fick eleverna testa. Alla elever delades in i familjer och fick olika roller. När deras namn nämndes i sagan fick de springa en sväng för att sedan komma tillbaka. Kul med rörelse, saga och lek på samma gång! Inspirerade en del elever att fortsätta med leken även på rasten. (Länk till vårt ämnesövergripande cirkustema i rubriken ovan.)
Springsaga från lektion.se
Berättelser från olika delar av världen
Berättelser använder vi på många olika sätt. Något som förhoppningsvis ska tillföra något i elevernas världsbild som inte fanns där tidigare. De ska få möjligheter att reflektera över sin egen värld och sin kunskap om denna värld. När vi läste boken Hassan och hans färger, som handlar om en pojke som flyttat från Somalia, blev många elever väldigt berörda. Sedan lyssnade vi till en låt, Atouna el toufoule, som en elev sjöng på vår cirkusföreställning. Jag översatte delar av låttexten. Känslor väcktes och empatin visade sig tydligt. Även om man skulle vilja skydda barnen från allt jobbigt, så är det viktigt att öka förståelsen för olikheter.
Argumentera för eller emot mössa eller keps på lektionstid
Det här med att få ha mössa/keps var verkligen en elevnära fråga, som engagerade många. Eleverna uttryckte sina åsikter för och emot och gav synpunkter på varför man ska få ha keps/mössa eller inte.
Koalametoden
Koalor är coola och bråkar inte. Vi har dramatiserat och visat upp för varandra hur det kan gå till när man använder koalametoden (Sluta, Strunta, Gå). Eleverna har fått berätta hur det har gått och fått diplom eftersom de klarat att använda Koalametoden eller för att de helt och hållet har undvikit bråk.
Vad behöver finnas i äkta vänskap? Eleverna fick samarbeta i grupper och skriva ner det som de tyckte var viktigt. Gå igenom hur man skriver ett recept (en instruerande text). Grupperna skriver sedan egna recept. Det kan bli fina affischer som sätts upp i skolan. (Länk i rubriken ovan.)
Åk 3
Berätta utifrån en bild
Första skoldagen pratade vi om vad eleverna lärt sig eller hur de använt sina kunskaper under sommaren. Utifrån bilder, som jag hade spritt ut på mattan, var det lättare för eleverna att komma på saker. Alla som ville fick berätta något om varför de valt sin bild och vad de kom att tänka på från sitt sommarlov. Några hade pratat olika språk, andra hade tagit hand om djur, utövat någon sport, plockat blommor, köpt glass, skapat fina armband m.m.
Klassens regler
Förväntningar på varandra, på mig och på oss pratade vi om redan i ett inledande skede. I tavlan nedan kan ni se vilka ord vi utgick ifrån och eleverna gav många fina exempel på hur man praktiskt kan göra i olika situationer när vi t.ex. delar med oss, bryr oss om andra och gör vårt bästa.
Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.
Ja-nej-leken Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.
Värdegrundskalendern
Värdegrundskalendern arbetade vi med i december när eleverna varje dag fick ett värdegrundsuppdrag. Vill du testa i helskärm finns länk ovan.
Inom ämnena svenska och SO arbetade vi kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet vävdes in. Inom temat läste och skrev vi beskrivande och berättande texter där vi tränade på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen. I Livet i Bokstavslandets läsebok, arbetsbok och lärarhandledning finns många fina utgångspunkter och ideér till att jobba vidare med värdegrunden. (Länk till temat ovan.)
En trevlig uppgift, som jag använt mig av i många klasser är Min egen tidslinje. Eleven kan med förälders hjälp skriva in några viktiga händelser från sitt liv och klistra in ett par foton. I övningen ingår också att göra en kort muntlig presentation av sin tidslinje. En utvecklad variant av Min egen tidslinje finns på Lektionsbanken. Här kan eleven välja att skriva om en vecka, en månad, ett år eller en längre period av sitt liv. (Länkar ovan.)
Vi samtalade kring begreppet religionsfrihet och att alla har rätt att tro på vad de vill. Många förslag kom upp om vad man kan tro på, t.ex. Big Bang, fotboll, smurfar, änglar, tomten, rymden, spöken, älvor m.m. Någon uttryckte att man inte måste tro på något speciellt. Fast det är bra om man tror på sig själv, kontrade en annan. (Länk i rubriken ovan.)
Värdegrundsfilmer
Är du nyfiken på att hälsa på i mitt klassrum, så kan du kika på de nya filmerna i Discovery Education Espresso. Där finns fyra filmer där mina elever och jag medverkar. Perfekt som utgångspunkt för reflektion och diskussion tillsammans i klassen.
Sök på Värdegrunden eller gå till Samhällskunskap på Biets nivå.
Föreläsning om värdegrundstrappor
Om du vill veta mer om hur vi arbetar med värdegrund på Bryngelstorpskolan är du välkommen att höra av dig genom att skicka ett mail till mig (marika.nylund.ek@nykoping.se). Min kollega Anna Falk och jag erbjuder föreläsningar med inslag av små workshops för dig och dina kollegor. Där kan även ingå språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik.
