Spökhistorier i undervisningen

Här nedan följer en liten beskrivning av hur vi läst, skrivit, berättat och dramatiserat spökhistorier med hjälp av cirkelmodellen och Livet i Bokstavslandet i min tvåa.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:

• Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
• Fas 3: Skriva gemensam text
• Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Den första lektionen högläste jag Frökens spökhistoria ur Läseboken åk 2 och visade samtidigt bilder från vår onlinebok. Sedan delades eleverna in i grupper om fyra och fick göra en bildsekvensövning. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Fantastiska dramatiseringar av en del grupper!

Den andra lektionen laborerade vi gemensamt med Lärarwebbens övningar och tränade på att sammanfatta texten (läsfixaren Cowboyen). Eleverna läste sedan spökhistorien parvis. Till slut skrev de en sammanfattning av spökhistorien till bilder i arbetsboken.

Jag blev så stolt över tvåorna, som gjorde fantastiska sammanfattningar!

"Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!" (Gibbons)

Bildsekvensövning

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion inleddes med tända ljus och en lagom läskig spökhistoria, som jag hade skrivit. Enligt EPA-modellen (eget tänkande, parvis, alla) fick eleverna sammanfatta berättelsen i en händelsekarta. Jag avslutade lektionen med att högläsa början av boken ”Mysteriet med zombieförbannelsen”.

Fas 3 och 4: Skriva gemensam text och sedan individuell text

Nästa lektion gjorde vi en gemensam planering av en spökhistoria, som vi även dramatiserade. Jag uppmärksammade berättelsens struktur och att det måste hända något i mitten för att den ska väcka intresse. Sedan gjorde eleverna egna planeringar med stödord och bilder.

Vi fortsatte med gemensamt skrivande med hjälp av vår planering som fanns på whiteboarden. Jag skrev i Livet i Bokstavslandets Lärarwebb som jag tog upp på smartboarden. Eleverna deltog genom att ge förslag på formuleringar. Vi läste berättelsen tillsammans och dramatiserade mera. Det är ju så roligt! Zombien Marikis gick loss och skrämde barnen. 😉 Till slut skrev eleverna egna berättelser i sina arbetsböcker. Du underbara arbetsflit! En del tvåor skrev jätteläskiga historier och andra om gulliga små spöken som ska på kalas.

Eftertanke

En tydlig checklista att använda inför, under och efter skrivandet är alltid bra. Jag kommer använda den här checklistan till mina tvåor när de ska läsa upp sina spökhistorier för varandra. Parvis får de då likt kamratrespons hjälpa varandra att gå igenom texterna och fundera kring vad som var bra och vad som kan bli bättre.

Livet i Bokstavslandets läromedel

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 

kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 

- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand i arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2.

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de tidigare arbetat en hel del med berättelseskrivande. Jag ser det ändå som en fördel att då och de repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Länktips

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Både via facebookgruppen och instagramkontot kan du ladda ned checklistan till spökhistorien.

Livet i Bokstavslandets upplägg

Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för åk F-3 i svenska, som sträcker sig över ett väldigt brett område. Eleverna får arbeta med både läsning, läsförståelse, stavning, språklära och skrivande av olika texttyper.

I läseböckerna för åk 1-3 har Ulf Stark skrivit fristående berättelser om Ami, Bruno, Coco och Dani, figurerna vi känner igen från UR:s TV-program. Läseböckerna innehåller olika typer av texter: berättande, beskrivande, förklarande, instruerande, poetiska och argumenterande. För förskoleklass kommer till höstterminen 2018 en högläsningsbok skriven av Claes Nero, även den med både en berättande del och korta faktatexter (beskrivande och förklarande). Allt utgår såklart från moderns läs- och skrivforskning och Lgr11.

Till åk 2:s och åk 3:s arbetsböcker och lärarhandledningar har Marie Trapp och jag varit med och utformat upplägget. Vi är så glada att vi fick med allt det som står oss mest varmt om hjärtat inom läs- och skrivundervisning, dvs. samtal om text, läsförståelseövningar och skrivande av olika texttyper enligt cirkelmodellens upplägg. Dessutom innehåller lärarhandledningen många gruppstärkande värdegrundsövningar och viktiga språk- och temaaktiviteter, som passar ihop med det läsebokens kapitel tar upp.

För att få en överblick hur man kan jobba med läromedlet ger jag här ett exempel som sträcker sig över ca fyra veckors tid. Läseböckerna har 8 kapitel, där varje kapitel är indelat i en A- och en B-del.


Vecka 1: A-texten, berättande text, läsförståelse

Tisdag: Strukturerat textsamtal med hjälp av läsfixarna kring kapitel A, en berättande text om Ami, Bruno Coco och Dani. Eleverna får kapitlet i läsläxa till tisdagen efter.

Torsdag: Parläsning av läsebokens A-kapitel. Eleverna fortsätter sedan att arbeta parvis med läsförståelseövningar i arbetsboken.


Vecka 2: Ordväggen, stavning, språklära

Måndag: Ordväggens tio ord introduceras. Stavningsläxa delas ut och samma ord tränar vi även på i skolan. Vi tittar på UR:s teveserie Livet i Bokstavslandet. Det finns ett avsnitt till varje kapitel. Eleverna arbetar i arbetsboken med språklära och stavning.

Tisdag: Läsläxan i A-kapitlet följs upp.

Torsdag: Stavningskoll. Eleverna visar att de kan stava ordväggens ord och skriva med läslig handstil.

Vecka 3: B-texten, bygga upp kunskap om texttypen, läsförståelse

Tisdag: Strukturerat textsamtal med hjälp av läsfixarna kring B-kapitlet, som tar upp en viss texttyp. Vi samtalar och tittar närmare på hur texttypen är strukturerad.

Torsdag: Parläsning av läsebokens B-kapitel. Eleverna fortsätter sedan att arbeta parvis med läsförståelseövningar om texten i arbetsboken. En skrivläxa skickas hem där eleverna får hitta på meningar där ordväggens ord finns med.

Vecka 4: Lära mer om texttypen, gemensamt och eget skrivande

Måndag: Gemensamt skrivande i två steg:

1. Genomgång kring hur man planerar sin text vartefter eleverna planerar själva. 
2. Vi skriver gemensamt och sedan skriver eleverna själva.

Dessa två övningar kan ibland behöva göras under två olika lektionspass. Eleverna använder sig av en checklista för att kolla att de fått med allt i sin text.

Tisdag: Läsläxan i B-kapitlet följs upp. Jag lyssnar när eleverna läser i grupper.

Torsdag: Skrivläxan följs upp.
Eleverna får parvis läsa upp sina skrivna texter för varandra och ge enkla konkreta två stjärnor och en önskan kring vad som är bra och vad som kan bli bättre. Eleverna gör ändringar i sina texter.

Vecka 5: 

Måndag: Jag samlar eleverna i mindre grupper och de får läsa upp sina skrivna texter för varandra. Jag ger här eleverna både skriftlig och muntlig respons, för att återkopplingen ska nå fram.

Vi fyller i "Du kan", en checklista längst bak i arbetsboken. Det finns även en massa användbara kopieringsunderlag till varje kapitel, exempelvis kartläggning efter vartannat kapitel.

Premiär för de första lärarwebbarna för Livet i Bokstavslandet.

Till varje moment i läseboken och arbetsboken finns Digital intro där man kan ha genomgångar på interaktiv skrivtavla. Det nya samlingsnamnet för onlineböcker och Digital intro är Lärarwebben.
Här finns allt man behöver för att guida eleverna till det de ska jobba med i Livet i Bokstavslandet.

Lärarwebb till åk 2 och 3 kan testas utan kostnad under hela våren! Lärarwebben innehåller Lärarhandledningen, Digitala introduktionen för gemensamma genomgångar samt uppslag ur Läseböckerna (Röd och Grön) och Arbetsboken. Läs mer via länk:

Livet i Bokstavslandets Lärarwebb

Efter arbetet kan man också följa upp innehållet med en gratis Webbapp.


Länktips: 

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Checklista och kartläggning i Livet i Bokstavslandet

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Välkommen!

Nyheter från Livet i Bokstavslandet!

Glad Påsk! Just nu pågår en tävling via mitt instagramkonto @lasoskrivundervisning där du kan vinna en arbetsbok från Livet i Bokstavslandet. Tävlingen pågår till och med onsdag den 4 april.

Premiär för de första lärarwebbarna för Livet i Bokstavslandet.

Allt du behöver för att guida dina elever till det de ska jobba med i Livet i Bokstavslandet finns i de nya lärarwebbarna. Och bäst av allt, du kan testa Lärarwebb till åk 2 och 3 utan kostnad under hela våren! Lärarwebben innehåller Lärarhandledningen, Digitala introduktionen för gemensamma genomgångar samt uppslag ur Läseböckerna (Röd och Grön) och Arbetsboken. Läs mer via länk:

Livet i Bokstavslandets Lärarwebb

Ny högläsningsbok finns att beställa i vår.

Jättefint är omslaget illustrerad av Micaela Favilla till nya högläsningsboken Livet i Bokstavslandet. Berättelsen är skriven av Claes Nero och riktar sig till förskoleklass, men jag tänker att det är mysigt att läsa även för äldre elever, som gillar Bokstavslandet. Boken finns att beställa i vår och levereras i mitten av augusti.

Nationella prov pågår i åk 3.

I min trea pågår just nu de nationella proven. De är både roliga, utmanande och spännande att genomföra. Att ha förmågan, tålamodet och uthålligheten att läsa om, gå tillbaka i texten och kolla en gång till kräver hög läskompetens. I skrivandet av berättande och beskrivande texter ska eleverna visa att de lärt sig hur de olika texttyperna byggs upp, hur meningar skrivs och hur man stavar vanliga ord. Dessutom testas elevernas läs- och talförmåga enskilt och i grupp. 

Här är några exempel på hur vi genom Livet i Bokstavslandet arbetat mot målen i åk 3:

• UR:s program Livet i Bokstavslandet har inspirerat till vidare arbete i läseboken och arbetsboken. 
• Eleverna har fått diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks underfundiga och humoristiska berättelser i A-delen av varje kapitel har väckt läslust och engagemang. I de strukturerade samtalen har vi använt oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen.
• Elevaktiviteten har varit hög när vi exempelvis använt oss av bildsekvensövningar och hjälpts åt att sammanfatta en berättelse. I det digitala introt har vi övat gemensamt på språklära och olika läs- och skrivstrategier. Eleverna har parläst och samarbetat kring övningar i arbetsboken eller i skrivandet av texter.
• Genom Livet i Bokstavslandets material och genrepedagogikens cirkelmodell har eleverna fått rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva olika texttyper. 
• Läsande och skrivande har integrerats tack vare att vi först läst den aktuella texttypen i B-delen av varje kapitel. Vi har uppmärksammat textens specifika ordförråd och lärt oss använda orden i de övningar vi gjort genom cirkelmodellens fyra faser där eleverna slutligen skrivit egna texter.

Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande text åk 2

Cirkelmodellen i berättelseskrivande åk 2

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter åk 3

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Förklarande text i Livet i Bokstavslandet

Under ett par veckor har vi tränat på att lära oss mer om förklarande text. Samtidigt har eleverna fått repetera ett tema om rymden, som de arbetade med i No för ett år sedan.

Under den gemensamma läsningen i Livet i Bokstavslandets läsebok, kapitel 5B, Hur kom universum till? fick eleverna använda sig av miniwhiteboards för att skriva frågor om texten. Att ställa frågor är ett bra tillvägagångssätt för att öka förståelsen. 

När jag frågade eleverna om vilka frågeord det finns räckte många elever upp handen. Frågeorden Var? När? Varifrån? Vart? Hur? Varför? Vilka? Vilken? Vilket? Vem? Vad? skrevs upp på tavlan. 

Ett stycke i taget höglästes och varje gång jag stannade upp fick eleverna skriva var sin fråga om innehållet. Det behövde inte vara något de undrade över utan kunde också vara en fråga, som gick att hitta svar på i texten.

Efter högläsningen fick eleverna parvis ställa de frågor de skrivit till varandra och även försöka besvara dem. Några frågor var lite kluriga och dessa redde vi ut gemensamt i klassen. 

Eleverna arbetade sedan vidare med läsförståelseövningar i den tillhörande arbetsboken där de bl.a. fick sammanfatta hur universum uppstod, fylla i ett korsord och ordna ord rätt i meningar. 

Till följande lektion hade jag gjort i ordning frågor, som påminde om ett nationellt prov, med fyra olika svarsalternativ. Eleverna fick läsa sidan 67 i Livet i Bokstavslandets läsebok, som handlade om hur stjärnfall uppstår och förklarade begrepp såsom meteor, meteorit och atmosfär. 

Först fick eleverna testa att göra uppgifterna enskilt och sedan gick vi igenom texten och svaren gemensamt. Vi pratade om att det är bra att vara noggrann och att gå tillbaka och läsa texten igen om man är osäker på en fråga. Finns inte exakt rätt svar väljer man det som passar bäst.

De som är intresserade av att testa läsförståelseövningen kan ladda ner den genom att klicka nedan:

Läsförståelseövning Livet i Bokstavslandet

Vi tränade också på att skriva en förklarande text med hjälp av givna nyckelord i arbetsboken. Den förklarande texten har till syfte att förklara hur något fungerar och varför något händer. Hur uppstår stjärnfall? och Varför blinkar stjärnor? löd rubrikerna till de två förklarande texter vi fortsatte med. Som vanligt använde vi oss av cirkelmodellens upplägg med gemensamt skrivande först.

Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

Den sista lektionen innehöll ytterligare en utmaning. Övningen gick ut på att eleverna själva fick välja ut nyckelord ur en text och sedan skriva en egen förklarande text med hjälp av dessa nyckelord. Eleverna fick välja mellan fyra olika rubriker:

• Varför finns det liv på jorden?
• Varför blir det dag och natt?
• Hur kan det se ut som att månen lyser? 
• Hur stora är stjärnorna?

Eftersom det kan vara lite svårt att plocka ut nyckelord visade jag hur man kan göra med en av texterna som exempel. De elever som ville fick använda sig av dessa nyckelord när de skulle skriva på egen hand, men många ville nu testa själva. Efter det inledande arbetet med bearbetning av den förklarande texten på olika sätt blev steget inte så stort till att genomföra uppgiften individuellt.

Att ge tydlighet och stöttning till de som behöver är oerhört viktigt i skrivarbetet, men känslan när eleverna sedan väljer att "stå på egna ben" är obeskrivligt härlig, både för eleverna och mig som lärare.

Vill man testa läseboken digital, så kan man beställa gratis utvärderingsabonnemang genom nedanstående länkar. Röd är den svårare nivån på texten.

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå röd Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang 

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå grön Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang

Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Övning inför de nationella proven i åk 3

Till dagens lektion hade jag gjort i ordning frågor, som påminner om ett nationellt prov i läsförståelse, med fyra olika svarsalternativ. Eleverna fick läsa sidan 67 i Livet i Bokstavslandets läsebok och svara på frågorna. Först fick eleverna testa enskilt och sedan gick vi igenom texten och svaren gemensamt. Vi pratade om att det är bra att vara noggrann och att gå tillbaka och läsa texten igen om man är osäker på en fråga. Finns inte exakt rätt svar väljer man det som passar bäst.

Vi tränade också på att skriva en förklarande text (faktatext) med hjälp av givna nyckelord. Både läsförståelseövningen och skrivövningen handlade om samma ämne, stjärnfall och blinkande stjärnor. Skrivövningen finns i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

De som har läseboken för åk 3 och är intresserade av att testa läsförståelseövningen kan ladda ner den genom att klicka nedan:

Läsförståelseövning Livet i Bokstavslandet

Vill man testa läseboken digital, så kan man beställa gratis utvärderingsabonnemang genom nedanstående länkar. Röd är den svårare nivån på texten.

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå röd Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang 

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå grön Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang

Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

En föreläsning om språkutvecklande arbetssätt kring tema flytt och flykt

En inspirerande förmiddag innehållande olika språkutvecklande övningar, tips och idéer. Vi har fått höra om hur man kan väcka läsengagemang genom t.ex. skolbibliotek och författarbesök och vi har haft samtal kring hur läslyftet ska leva vidare i Nyköpings kommun. Bra att kommunens rektorer var med och så alla läslyftshandledare, förstås.

Mitt bidrag var en liten föreläsning, som handlar om hur jag arbetat kring temat flytt och flykt i ämnena svenska och SO under detta läsår. Läsande och skrivande av olika texttyper har vävts in i SO-undervisningen och blivit både viktigt och värdefullt, eftersom vi också arbetat mot de viktiga värdegrundande målen i Lgr11.

Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så får ni gärna kontakta mig.




Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Skolan har ett stort uppdrag kring språkutveckling och att utveckla elevernas kunskaper och förståelse för omvärlden. Inom ämnena svenska och SO har vi i åk 3 arbetat kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet har vävts in. Inom temat har vi läst och skrivit beskrivande och berättande texter där vi tränat på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen.

Lgr 11

I vår läroplan, Lgr 11, står det:

• Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11, kap 2)
• Eleven ska kunna ge några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. (Lgr 11, kunskapskrav i SO åk 3)

Olika texter om flytt och flykt 

Idén till temat om flytt och flykt föddes ur Ulf Starks fina och berörande text i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3, om flickan Ljuba, som flytt från ett annat land där det var krig. I anknytning till berättelsen om Ljuba fick vi också läsa en beskrivande text, som på ett grundläggande och enkelt sätt tog upp olika orsaker och konsekvenser, som en flytt eller flykt kan medföra.

I det gemensamma arbetet och samtalet kring texterna använde vi oss av lässtrategier före, under och efter läsningen, bildsekvensövning, VÖL-tabell, femfältare och expert/hemgrupper för att lättare förstå texternas innehåll och reda ut olika begrepp. 

Tidigt fick eleverna vara med och framföra sina frågor och åsikter kring temat flykt. Vi tittade på Lilla aktuellt som tog upp fakta och väckte nya tankar kring flyktingar. 

Eleverna fick läsa beskrivande texter om personer som flyttat och hur de upplevt flytten, skriva gemensam text i klassen och slutligen skriva egna texter om samma ämne. Det framkom redan då att många elever kunde leva sig in i vad en flytt eller flykt kan innebära. 

I det fortsatta arbetet gick vi mer in på berättande texter. Från biblioteket fick vi låna en hel boklåda full med böcker, som berörde ämnet. Böckerna lästes flitigt i klassen och några av böckerna arbetade vi med på ett djupare plan. 

Läs- och talövning med utklippta meningar 

Inför den här övningen hade jag högläst boken Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson. Vi hade tillsammans sammanfattat berättelsen i en berättelsekarta. Jag hade också förberett med lika många utklippta meningar som det fanns elever i klassen.

Eleverna fick

• gå runt i klassrummet och mumla meningen, uttrycka meningen med olika känslor, såsom arg, försiktig, glad, kärleksfull, och hälsa på varandra med meningen.
• stå utspridda, blunda, säga meningen på det sätt de ville och när de tyckte det passade och
• samtala, samarbeta och ställa sig ungefär i rätt ordning så berättelsen fick början, mitten och slut.

Elevernas gemensamma läsning av meningarna spelades in:

Poetiska miljöbeskrivningar 

Denna övning handlade om att träna miljöbeskrivningar, men under arbetets gång upptäckte jag att texterna också blev poetiska. Först visade jag ett bildspel, som handlade om barns sovrum i olika delar av världen. Eleverna fick sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningarna och bilderna på tavlan. När eleverna skrivit klart fick de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan fick gissa vilken bild texten handlade om. Efteråt fick de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet. Många uttryckte att de insåg hur bra vi har det jämfört med många andra människor i världen.

Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:

Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.

Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.

Jag kände lukten av mögel.

Det var varmt och rysligt. 

Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.

Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.

Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.

Det var läskigt och kryp kröp runt. 

Jag såg hård mark, hårda väggar. 

Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.

Jag kände lukten av eld. 

Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.

Andra läs- och skrivövningar

Inför det egna skrivandet arbetade vi också med

• olika känslobeskrivningar,
• att skriva i dåtid och 
• talstreck i texter.

Berättelseskrivande

När vi väl kom till planerandet och skrivandet av egna berättelser om någon person som flyttat eller flytt ledde det trevligt nog till att en del elever samlades vid världskartan, för att där lära sig mer om länders eller platsers lägen och namn. Enligt cirkelmodellens upplägg gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan hur en planering av en berättelse och en berättande text kan se ut och sedan fick eleverna planera och skriva egna berättelser. 

Det som blev extra tydligt med uppgiften kring detta tema var att händelseförloppet skulle handla om hur och varför en person skulle förflytta sig från ett land till ett annat. Det skulle hända något på vägen, som sedan skulle lösa sig. Texten skulle ha ett slut innehållande hur det gick för personen i det nya landet. Vi repeterade att miljö- och känslobeskrivningar var viktiga att få med för att läsaren skulle kunna skapa inre bilder.

Underbara arbetsro!

Eleverna har fått nya verktyg för att kunna skapa egna texter. Repetition kommer behövas, men det är tydligt att ämnet flytt och flykt har engagerat och känts viktigt. Flera av eleverna har berättat att de tänker fortsätta skriva egna texter hemma.

Eleverna kommer få läsa och ge respons på varandras texter. Feedback från mig är viktig och i enskilda samtal ska eleverna konkret få veta vad som är bra i deras texter och något som de kan tänka på till nästa gång. Eleverna ska självklart också få möjlighet att bearbeta och förtydliga sina texter så mycket de vill.

Barnkonventionen

Arbetet med barnkonventionen parallellt med temat flytt och flykt har varit väldigt givande. Under SO-lektionerna har vi läst och samtalat kring boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt och diskuterat olika värdegrundsfrågor.

Något som blev "pricken över i" var en väldigt spännande och rolig decemberdag när Discovery Education Espresso kom och filmade i klassen. Eleverna intervjuades om barns rättigheter och kompisskap. Vi fick genomföra många värdegrundsövningar där elevernas kloka tankar och kunskaper trädde fram och än en gång fick jag känna mig extra stolt. Resultatet av filminspelningen kommer snart!

Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik genomsyrar läs- och skrivarbetet med Livet i Bokstavslandet. Cirkelmodellen är en modell inom genrepedagogiken där man ger eleverna en tydlig undervisning och modellering för att gemensamt lära sig känna igen, förstå, planera och skriva olika texttyper. Samtidigt får eleverna utveckla sina ämneskunskaper och sitt ämnesspråk.

Beskrivande texter enligt cirkelmodellen: Flytt och flykt

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 kapitel 1 togs ämnena flytt och flykt upp ur flera olika perspektiv. I A-delens berättande text fick eleverna lära känna Ljuba, som är rädd och orolig efter att ha levt i ett annat land där det är krig.

I B-delen fick eleverna i de beskrivande texterna läsa både fakta om flytt/flykt och om personer som flyttat av olika anledningar. I samband med läsningen av B-delen arbetade vi med en VÖL-tabell tillsammans. Jag tog också upp svåra ord och begrepp, som vi redde ut med hjälp av femfältare och expert- och hemgrupper.

I kapitel 1B fick eleverna läsa om hur olika personer upplevt sin flytt, vad de saknade och vad som kunde vara bra och dåligt med att flytta. Eleverna fick en ökad förståelse för hur andra människor kan ha det, tänka och känna.

I Livet i Bokstavslandets arbetsbok fanns läsförståelseövningar till kapitlet, som eleverna arbetade vidare med.

Vi tittade också på några filmer, bl.a. ett inslag från Lilla aktuellt, som handlade om unga flyktingar, som inte fått asyl i Sverige. Många samtal och viktiga frågor kom upp om hur det är att vara på flykt och hur vi kan hjälpa de som flytt från ett annat land.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Eleverna fick i arbetsbokens avsnitt Lär mer om beskrivande texter mera ingående studera uppslaget med personerna som flyttat av olika anledningar. Tillsammans upptäckte vi att det i varje stycke kom en inledning med personens namn efterföljt av flera beskrivningar. I avslutningen fanns något speciellt om personen, som kanske berörde läsaren lite extra.

Gemensamt valde vi texten om Gösta i läseboken och fyllde i nyckelord (viktiga stödord) i en tabell i arbetsboken. Nyckelorden skrevs sedan in i en lucktext där eleverna fick se exempel på hur en ny kortare och mer sammanfattande text kunde se ut. Först gjorde vi övningen tillsammans och sedan fick eleverna välja någon av de andra personerna på uppslaget att skriva om individuellt eller i par.

Fas 3: Skriva gemensam text

De beskrivande texterna i läseboken om de olika personerna som flyttat fungerade fint som modelltexter. Eleverna fick en större förståelse för de genretypiska dragen i en beskrivande text. När det sedan var dags att skriva en gemensam text om någon som flyttat, valde eleverna att skriva om vår klassmaskot, ugglan Lilla Bo. Det avdramatiserade ämnet lite grann och eleverna tyckte det var roligt. Vi skrev in nyckelorden i en likadan tabell som vi använt oss av förut efterföljt av en gemensam text på tavlan, som väckte stort engagemang.

Fas 4: Skriva text individuellt 

Sedan var det dags för eleverna att skriva egna texter om någon person som flyttat från ett annat land. Personen kunde vara någon de kände eller en påhittad person. Planeringstabell fanns till hjälp i arbetsboken.

Arbetet flöt på fint på grund av flera orsaker:

• Förarbetet till skrivandet hade varit grundläggande.
• Elever som behövde extra stöd i sitt skrivande fick det.
• Många elever fick skriva på dator, vilket höjde motivationen. 

Checklista och respons på texterna

När alla elever var klara fick de läsa igenom sina texter och använda sig av en checklista för att kontrollera att de fått med de typiska dragen för den beskrivande texten om flytt och även stor bokstav, punkt, mellanrum mellan orden o.s.v. 

I nästa skede fortsatte vi med kamratrespons. I vanlig ordning gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan. I min text på tavlan hade det smugit sig in några små fel, som vi gick igenom och jag visade hur man kan ge kamratrespons med hjälp av en checklista, två stjärnor och en önskan/idé. Två stjärnor för något som är bra med texten, och en önskan eller idé till något som kan förbättras. Kamratresponsen blev mycket mer konkret att genomföra när checklistan fanns till hjälp. Sedan fick eleverna ändra det som de tyckte behövdes i sina egna texter. 

När det väl var min tur att läsa elevernas texter blev jag väldigt berörd. Det är just det här med att eleverna kan visa empati och leva sig in i vad andra människor till exempel saknar... det värmer ett frökenhjärta!

Slutligen samlade jag eleverna i mindre grupper, ca 4-5 elever per grupp, och en grupp i taget fick läsa upp sina texter för mig. Återkopplingen jag gav innehöll mycket positiv feedback, men också tips på någonting som eleverna kunde förbättra. Jag visade ett par elevexempel på tavlan, som vi samtalade om lite extra. Eftersom eleverna precis har börjat skriva på dator kom samtalet även in på mellanslag och andra teknikaliteter.

Cirkelmodellen kring beskrivande text om flytt och flykt har tagit c:a fyra-fem veckor i anspråk. Det känns som välinvesterad tid eftersom eleverna har fått lära sig strukturen för beskrivande text på ett grundläggande sätt. Vi har förstås tidigare, i åk 2, arbetat med beskrivande texter om bland annat djur och världsdelar, men i takt med att kunskaperna och intresset ökat har också texterna blivit mer avancerade.


Boktips!
Tack vare boktips från kollegor har jag lånat en boklåda med barnböcker från biblioteketet, som tar upp ämnena flytt och flykt. Precis som Livet i Bokstavslandets läsebok kapitel 1, handlar böckerna om flyktingbarn förr och nu och även om utvandringen till Amerika. Böckerna lånas och läses flitigt i klassen och vad kan väl bli ett bättre betyg än det?

Vårt arbete har lett till ett ökat intresse för omvärlden och andra människors situation. Texterna vi arbetat med ger möjligheter att se likheter och skillnader och att reflektera kring människors lika värde. Treans värdegrundsarbete fortsätter (så klart) och detta viktiga ämne om flytt och flykt kommer vi spinna vidare på i stort som i smått.


Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen för åk 3.

Hälsningar Marika 

Digital intro - en extra krydda i undervisningen

Livet i Bokstavslandet utgår från en läs- och skrivundervisning där olika typer av aktiviteter blandas och representeras. Utmaningen är att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning där form och funktion samspelar. Att träna läsflyt och att samtala om det lästa ska gå som en röd tråd och smälta in som en naturlig del i undervisningen.

Det är dessutom viktigt att hela tiden koppla ihop och kombinera skrivande och läsning. I Livet i Bokstavslandet möter eleverna många typer av texter. Genom att man läser och bearbetar texter tillsammans får man en modell för hur olika texttyper är uppbyggda.

Nu finns det bra digitala funktioner, som kan fånga eleverna och ge den lilla extra kryddan i undervisningen:

Digital intro
Digital intro är tänkt som ett stöd för dig som lärare när du ska introducera arbetet med läsebok och arbetsbok, men det kan också användas för att följa upp och arbeta vidare med olika moment.

Du som lärare ska alltid leda arbetet med digital intro. I Teatern förbereder du eleverna före läsningen i läseboken (både A- och B-kapitel). I Arenan arbetar ni efter läsning i läseboken och du förbereder eleverna inför arbetet med läsförståelseövningarna i arbetsboken. I Skolgården förbereder du eleverna inför arbetet med språkövningar (A-kapitel) och övningar att lära mer om olika texttyper (B-kapitel).

Webbapp
Webbappen är ett gratismaterial där eleverna har möjlighet att lyssna till läsebokens text. Det finns också läsförståelsefrågor på innehållet och begreppsträning.

Varje kapitel kan förslagsvis arbetas med under ca fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet. I lärarhandledningen finns exempel på en bra arbetsgång.

Här nedan finns planering och tips på hur jag anpassat till min grupp, när jag arbetat med kapitel 1A och 1B i Livet i Bokstavslandet för åk 3. I planeringen finns länkar till andra webbsidor och ett par andra av mina blogginlägg. Planeringen passar även för Livet i Bokstavslandet i åk 2.

En planering av ett kapitel i Livet i Bokstavslandet åk 3

Vecka 1

Kapitel 1A, In med ljus

Tisdag, ca 60 min
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, bildsekvensövning 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp

Vecka 2

Kapitel 1A, In med ljus

Måndag, ca 75 min
UR:s TV serie, säsong 3, avsnitt 1: Ljus
Digital Intro Skolgården
Språklära i Arbetsboken
Stavningsträning av Ordväggens ord
Skrivläxa

Tisdag, ca 45 min 
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1A
Stavningsträning 

                                                                                     

Torsdag, ca 75 min
Stavningsträning, ”göra klart-lektion”

Fredag, ca 30 min
Skrivläxan följs upp                      

Vecka 3

Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Tisdag, ca 75 min                  
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, femfältare 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse 

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp

Vecka 4

Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Måndag, ca 75 min
Digital Intro Skolgården
Lär mer om beskrivande text & Vi skriver tillsammans
Arbete i Arbetsboken     

Tisdag, ca 45 min                                           
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1B  

Torsdag, ca 75 min
Eget skrivande, på dator eller papper
Checklista                                                  

                      

Måndag (veckan efter), ca 75 min
Kamratrespons, lärarrespons, uppföljningssamtal        

Språklekar och värdegrundsövningar när det passar flera gånger per vecka. Läs mer i lärarhandledningen för åk 3.

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika