Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 

kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 

- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand utifrån arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2. Genrekunskap - att kunna känna igen - ligger till grund för hur man planerar sitt skrivande.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:

• Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
• Fas 3: Skriva gemensam text
• Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de arbetat med Sagomattan i F-klass och även med cirkelmodellen för berättelseskrivande i åk 1. Jag ser det ändå som en fördel att då och då repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Här nedan följer nu en liten beskrivning av hur vi arbetat med berättelseskrivande med hjälp av Livet i Bokstavslandet i åk 2.

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Kapitlet om Spökhistorier i Livet i Bokstavslandets läsebok väckte stort intresse hos eleverna och vi hade textsamtal med hjälp av lässtrategierna och gjorde sedan en bildsekvensövning för att sammanfatta och tydliggöra en av spökhistoriernas uppbyggnad. Bildstöd är väldigt användbart! I Livet i Bokstavslandets arbetsbok finns sekvensbilder till de flesta kapitel.

Bildsekvensövningen gick till så här: Inledningsvis högläste jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Eleverna delades in i grupper om fyra. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna skulle komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Slutligen skrevs en sammanfattning i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

Lektionen som följde återberättade vi spökhistorien och fyllde i en berättelsekarta med hjälp av stödord och korta meningar.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Eleverna fick gruppvis läsa en saga (hämtad från lektion.se), som de sedan fick sammanfatta med stödord/meningar i en egen berättelsekarta. 

En saga eller berättelse skrivs oftast i dåtid och därför gjorde jag om sagan vi läst till en lucktext där vi tränade på just detta. 

Till mångas förtjusning fick vi äntligen träffa ugglan Lilla Bo igen, som kläcktes ur vårt magiska ägg i åk 1. Ugglan hade ritat bilder och skrivit ord i en berättelsekarta kring vad den varit med om. Det blev engagerande samtal om både formen och innehållet, som hade berättats med en röd tråd.

Eleverna fick sedan i uppdrag att rita en figur eller karaktär som de tycker om, te.x. en dataspelsfigur, en sagofigur, ett gosedjur eller ett husdjur. Utifrån karaktären fick de fylla i egna bilder och stödord i sin berättelsekarta med början, händelse/problem, lösning och slut i Livet i Bokstavslandets arbetsbok. Det blev som i ett trollslag en tyst men ivrig skapande aktivitet där kreativiteten flödade.

Fas 3: Skriva en gemensam text 

Först skrev vi en gemensam text utifrån ugglan Lilla Bos berättelsekarta. I berättelsens början pratade vi mycket om hur viktigt det är att berätta vem det handlar om, hur karaktären ser ut, i vilken miljö den befinner sig i och att på något sätt få med vad den ska göra.

En slags lucktext med olika "börjor", hade vi som hjälp, för att vi skulle få mer variation i ordvalet. En hel del tidsord fanns med, såsom En dag, Plötsligt, Då, När, Efter ett tag, Strax, Sen/Sedan, Till slut, Äntligen.

Talstreck var också något som jag tog upp och att man ska börja på ny rad när någon säger något.

Det blev en bra diskussion i klassen kring hur vi skulle formulera oss och få med det viktigaste i berättelsen. Lilla Bos upplevelser är något som engagerar eleverna, eftersom det är en sådan omtyckt figur i klass 2.

Fas 4: Skriva en individuell text

Äntligen fick eleverna sätta igång att skriva på egen hand! De hade sin favoritfigur och sin egenskapade berättelsekarta att utgå ifrån. Till sin hjälp hade de också börjorna med tidsorden, som de fick använda om de ville.

Den röda tråden är inritad!

Spontant ville jag jubla rakt ut när jag hade läst berättelserna! Det här arbetet har gett fint resultat och jag kan se att alla skriver med en röd tråd. En del ville rita in den röda tråden i sin berättelsekarta. Blev väldigt fint och tydligt!

Efter jullovet kommer vi använda oss av checklistor när vi läser igenom berättelserna igen och klura på om det finns något som går att förbättra. Det som också är bra med arbetsboken är att det går att fylla på och ändra i olika delar (början, händelse/problem, lösning, slut) eftersom skrivsidan är uppdelad i fyra rutor. 

Olika typer av mallar, checklistor, berättelsekartor/planeringstabeller finns som kopieringsunderlag i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.

Länktips

Sagomattan, cirkelmodellen och berättelsestruktur av Marie Trapp

Att skriva berättelser av Mia Kempe

Hit med en checklista, Cecilia! av Cecilia Sundh

Ng- ordsaga av Caroline Cras

Libers julkalender åk 1-3, lektion 15. Här finns en minilektion ur Livet i Bokstavslandets Lärahandledning och även två olika berättelsekartor/planeringsmallar.

Mina tidigare inlägg om cirkelmodellen i berättelseskrivande

Höstterminens skrivprojekt i åk 1

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 3

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.