Känner mig glädjefylld efter dagens pedagogiksnack hemma hos vår läs- och skrivinspiratör Ann Löwbeer. I Nyköping är vi några förstelärare i svenska, som deltagit i ett språkutvecklande projekt Språk i alla ämnen för alla elever för åk 1-6, och har setts ett par gånger per termin. Dagen till ära var Anne-Marie Körling med som inspiratör eller som jag vill kalla henne "tankevurpare". Anne-Marie får en att tänka annorlunda och se på saker från ett annat håll. Hon skakar ordentligt om i våra huvuden!
Det som diskuteras i vår grupp handlar många gånger om hur vi i vår roll som förstelärare kan nå ut till våra kollegor och inleda eller fortsätta vårt kollegiala lärande.
Tack så mycket Anne-Marie! Återkommer snart med hur jag går vidare i mitt kollegium.
I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
Visar inlägg med etikett Förstelärare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Förstelärare. Visa alla inlägg
tisdag 3 mars 2015
söndag 27 april 2014
Att våga sätta ord på det man gör
Förbereder den sjätte och sista studiecirkeln i Att undervisa i läsförståelse. Boken av Barbro Westlund har lästs utan och innan det senaste året. Ändå hittade jag ett nytt fint citat som tilltalade mig idag:
Citatet ifråga hamnade i sin tur på twitter och där fanns min kollega Therese Linnér (@anthlin), som precis skrivit ett inlägg om hur hon ordnat en Föräldrautbildning om Lgr 11, både om läroplan, förmågor och betyg. Fantastiskt arbete av Therese (läs)! Båda delar vi den uppfattningen att vi måste våga sätta ord på det vi gör i skolan, både muntligt och skriftligt. Skolan ser inte ut som den gjorde förr och betygen kan inte jämföras och därför är det viktigt att lyfta det för föräldrar.
Även oss kollegor emellan är det viktigt att våga delge och berätta hur vi gör. Catharina Tjernberg har forskat om framgångsrik läs- och skrivundervisning. Fick chansen att lyssna till henne på Läskonferensen ordnad av Natur & Kultur i början av april. Hon föreläste om att lärare måste få möjligheter till kollegialt lärande och reflekterande samtal med varandra. Vi måste lyfta fram den tysta kunskapen!
Utveckling går inte spikrakt fram, utan snarare längs snirkliga stigar, och att lyfta fram kunskap, att våga berätta och visa hur man gör, att ge respons till varandra kan ibland kännas som att streta i motvind. Orkar vi smidigt ta oss framåt och kämpa lite till kommer vi så småningom se framstegen.
I mitt uppdrag som förstelärare har jag under läsåret haft förmånen att handleda och modella med inriktning mot läs- och skrivundervisning och IKT. Det är en konst att bemöta andra kollegor, att boka en tid, att planera upp ett temaområde, att ge beröm och tips i en lagom kombo utan att trampa någon på tårna. Att våga undervisa inför mig eller någon annan är som att lämna ut en del av sig själv och behöver vårdas ömt av mottagaren, som stunden just där och då vore av guld. Samtidigt är kollegahandledning någonting så oerhört värdefullt om den hanteras varsamt.
Tack vare mina blogg har jag kunnat dela med mig av min undervisning till de som varit intresserade. Bloggen har blivit en plats för mina tankar och reflektioner, men även en plats för utvärdering och hur jag ska sikta framåt. Arbetet har också blivit mer strukturerat. Mina vänner i det utvidgade kollegiet har varit ett stort stöd och gett massor med feedback. Dessutom har de använt sig av mina tips, utvecklat vidare och delat med sig tillbaka, exempelvis en Lisa för läsandet, Lisa Bouvin, (@LisaBouvin).
Sammanfattningsvis konstaterar jag att är man modig och vågar visa och berätta hur man gör och tänker kan det kännas lite utlämnande och läskigt, men som min vän och kollega Susanne Ahlstrand (@susanneahlstran) sa: Utanför bekvämlighetszonen - där utvecklas vi!
Här i min 1,5 h:s föreläsningsfilm om ABC-klubben har jag gett mig ut på öppet vatten. Det är nog allt lite jobbigt att se och lyssna till sig själv, men jag tröstar mig med att vi är alla olika och jag är inte klar än, jag får utvecklas vartefter. Jag vill skaffa mig ett metaspråk, ett professionellt språk, som beskriver min undervisning. Vägen dit är kurvig och ibland svår, men jag hoppas och tror att de små saker jag gör idag så småningom kommer att visa sig vara ansträngningen värd.
"För att andra ska förstå det unika i lärares professionalitet,
behöver lärares kunskaper om undervisning verbaliseras." - Westlund
Citatet ifråga hamnade i sin tur på twitter och där fanns min kollega Therese Linnér (@anthlin), som precis skrivit ett inlägg om hur hon ordnat en Föräldrautbildning om Lgr 11, både om läroplan, förmågor och betyg. Fantastiskt arbete av Therese (läs)! Båda delar vi den uppfattningen att vi måste våga sätta ord på det vi gör i skolan, både muntligt och skriftligt. Skolan ser inte ut som den gjorde förr och betygen kan inte jämföras och därför är det viktigt att lyfta det för föräldrar.
Även oss kollegor emellan är det viktigt att våga delge och berätta hur vi gör. Catharina Tjernberg har forskat om framgångsrik läs- och skrivundervisning. Fick chansen att lyssna till henne på Läskonferensen ordnad av Natur & Kultur i början av april. Hon föreläste om att lärare måste få möjligheter till kollegialt lärande och reflekterande samtal med varandra. Vi måste lyfta fram den tysta kunskapen!
Utveckling går inte spikrakt fram, utan snarare längs snirkliga stigar, och att lyfta fram kunskap, att våga berätta och visa hur man gör, att ge respons till varandra kan ibland kännas som att streta i motvind. Orkar vi smidigt ta oss framåt och kämpa lite till kommer vi så småningom se framstegen.
I mitt uppdrag som förstelärare har jag under läsåret haft förmånen att handleda och modella med inriktning mot läs- och skrivundervisning och IKT. Det är en konst att bemöta andra kollegor, att boka en tid, att planera upp ett temaområde, att ge beröm och tips i en lagom kombo utan att trampa någon på tårna. Att våga undervisa inför mig eller någon annan är som att lämna ut en del av sig själv och behöver vårdas ömt av mottagaren, som stunden just där och då vore av guld. Samtidigt är kollegahandledning någonting så oerhört värdefullt om den hanteras varsamt.
Tack vare mina blogg har jag kunnat dela med mig av min undervisning till de som varit intresserade. Bloggen har blivit en plats för mina tankar och reflektioner, men även en plats för utvärdering och hur jag ska sikta framåt. Arbetet har också blivit mer strukturerat. Mina vänner i det utvidgade kollegiet har varit ett stort stöd och gett massor med feedback. Dessutom har de använt sig av mina tips, utvecklat vidare och delat med sig tillbaka, exempelvis en Lisa för läsandet, Lisa Bouvin, (@LisaBouvin).
Sammanfattningsvis konstaterar jag att är man modig och vågar visa och berätta hur man gör och tänker kan det kännas lite utlämnande och läskigt, men som min vän och kollega Susanne Ahlstrand (@susanneahlstran) sa: Utanför bekvämlighetszonen - där utvecklas vi!
Här i min 1,5 h:s föreläsningsfilm om ABC-klubben har jag gett mig ut på öppet vatten. Det är nog allt lite jobbigt att se och lyssna till sig själv, men jag tröstar mig med att vi är alla olika och jag är inte klar än, jag får utvecklas vartefter. Jag vill skaffa mig ett metaspråk, ett professionellt språk, som beskriver min undervisning. Vägen dit är kurvig och ibland svår, men jag hoppas och tror att de små saker jag gör idag så småningom kommer att visa sig vara ansträngningen värd.
För att få gjort det du vill måste du gå din egen väg utan rädslor.
Följ länken för att komma till min Inspirationsföreläsning om ABC-klubben. Min kollegiala berättelse.
<3 Marika
fredag 14 februari 2014
Stenåldersläsning
Idag fick jag chansen att besöka åk 3 och se hur de testade på att använda sig av lässtrategierna i sitt arbete om stenåldern. De här eleverna är bekanta med läsfixarna sedan länge och det märks!
| 1. Gemensamt samtal om vad texten kan komma att handla om utifrån bild och rubrik. |
En bild på en familjegrav från stenåldern fångade intresset hos barnen. Här nedan är ett exempel på vilka förutsägelser en av eleverna skrev och vilka frågor hon hade.
Spågumman: "Jag tror att de begraver någon som har dött i familjen eller att de begraver en hel släkt på samma ställe."
Reportern: "Varför lyser det men man ser inte någon eld? Varför ha de lagt alla (lik) på samma ställe?"
I klassen har de en bra ordbank där de samlar nya ord och begrepp om stenåldern:
Detektiven: Vilka nya begrepp har du hittat som du inte förstår? Om detta kapitel skrev en elev "Gånggrift, bärnsten, gravgåvor".
Slutligen beskrev eleverna vad de lärt sig och vilka bilder som de fått i huvudet.
En väldigt givande lektion! Alltid trevligt att få komma på besök, det är så lärorikt. Inspirerande att vi tillsammans kan fundera över hur vi utvecklar metoden vidare, till exempel att sammanfattningen och bilden dokumenteras på ett enskilt papper.
Extra roligt att höra att SVT:s julkalender om familjen Hedenhös rotat sig även i en ny generation av barn. Stenåldersserien var en av mina favoriter då jag var liten och precis hade lärt mig att läsa.
Läs även min text om scaffolding som berör samma metod kring att arbeta med faktatexter.
Läs även min text om scaffolding som berör samma metod kring att arbeta med faktatexter.
Etiketter:
Begreppsbildning,
Faktatext,
Förstelärare,
Handleda,
Inspiration,
Läraruppdrag,
läsfixare,
Läsförståelse,
lässtrategier,
Orden i centrum,
Språk i alla ämnen för alla elever,
Stjärnor,
Vygotskij,
Åk 3
fredag 17 januari 2014
Spökägget
Buuu... ibland är det skönt att bli lite skrämd. Speciellt om man fått hicka.
Idag var jag på besök inne hos ettorna som arbetat utifrån boken Spökägget av Peggy Andersson under höstterminen. Temat går ut på att det plötsligt dyker upp ett ägg i klassrummet. Ägget ska tas väl om hand och så småningom kläcks det. I ägget kan det vara ett spöke eller någon annan liten figur.![]() |
| http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-1-3/Lararlitteratur-Gr-Lm/Spokagget/ |
- Väcka skrivlust, del 1
- Väcka skrivlust, del 2
- Väcka skrivlust, del 3
- Väcka skrivlust, del 4
- Väcka skrivlust, del 5
- Väcka skrivlust, del 6
I förra året var samtalet en stor del av min undervisning, men jag arbetade inte aktivt med att få in läsfixarna i arbetet. Nu idag skulle jag säkert arbeta lite annorlunda och försöka medvetandegöra vilka strategier vi använder oss av. Spökägget är hur som helst ett tacksamt tema som verkligen fångar barnen (för att inte tala om oss vuxna).
Eftersom ettorna jag hälsade på idag har haft ett spökägg som kläckts, och det har fötts just ett spöke, så passade jag på att läsa boken om Lilla spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg.
![]() |
| http://www.bokus.com/bok/9789129673975/lilla-spoket-laban/ |
Vi utgick ifrån spågummans lässtrategi och tittade på framsidan och baksidan av boken och försökte förutspå, tänka ut vad boken skulle handla om. Om någon av våra förutsägelser slog in skulle vi räcka upp handen och tala om det. Vi lärde oss vad ordet titel betyder. Vi läste titeln tillsammans. Vi läste också författarnas namn och vi antog att Inger och Lasse Sandberg var gifta.
Baksidestexten var spännande, speciellt den lilla texten, som vi absolut inte kunde låta bli att läsa. Här fick vi reda på att boken gavs ut första gången 1965 och att författarna har fått en Elsa Beskow-plakett för sitt fina arbete med berättelsen.
Källkritik, att våga ifrågasätta, är något eleverna får bekanta sig med genom att jag tar tillvara deras nyfikenhet kring små texter som står i början och på baksidan av boken.
Detektiver skulle vi vara under tiden jag högläste boken. Om något nytt ord dök upp i texten skulle vi samtala om det, prova att läsa om ordet, läsa vidare i texten eller fråga en kompis/vuxen. Ord vi samtalade om var vidskeplig, tjöt, lakanet och kammarjungfrun.
Bokens bilder hade jag scannat av och visade på smartboarden. När vi var klara tog vi hjälp av cowboyen och sammanfattade texten. Vad hände först? Vad hände i mitten? Vad hände sist? Vi tittade på bilderna igen för att påminnas.
Lilla spöket Laban växte upp med sin mamma och pappa på slottet Gomorronsol. Hans pappa ville att han skulle lära sig att spöka. Laban kunde inte skrämmas så mycket, kanske kunde han skrämma en råtta med sitt lilla pip. Han fick hicka då han stod bakom en dörr tillsammans med sin pappa för att skrämma kammarjungfrun. Laban tappade ut alla småsaker ur sina fickor och blev avslöjad. Kammarjungfrun tog med lille spöket och visade upp för kungafamiljen som bodde på slottet. I slutet av boken hade spöket Laban blivit kompis med lille prins Bus och ville mest leka med honom om dagarna. Han ville inte vara ett spöke.
Lilla spöket Laban växte upp med sin mamma och pappa på slottet Gomorronsol. Hans pappa ville att han skulle lära sig att spöka. Laban kunde inte skrämmas så mycket, kanske kunde han skrämma en råtta med sitt lilla pip. Han fick hicka då han stod bakom en dörr tillsammans med sin pappa för att skrämma kammarjungfrun. Laban tappade ut alla småsaker ur sina fickor och blev avslöjad. Kammarjungfrun tog med lille spöket och visade upp för kungafamiljen som bodde på slottet. I slutet av boken hade spöket Laban blivit kompis med lille prins Bus och ville mest leka med honom om dagarna. Han ville inte vara ett spöke.
Frågeapan dök upp och ställde frågor om texten. De frågorna ställdes så att svaren kunde hittas direkt i texten, på ytan, och var ganska enkla.
Ettorna var själva duktiga på att formulera under ytan-frågor, alltså något som de uppfattade var konstigt med texten:
- Varför har man lakan på spöken?
- Är alla spöken? De är ju så vita.
- Varför behövde Laban en ficklampa?
- Varför hjälpte han mamma och inte pappa?
Jag ställde på djupet frågor om texten:
- Har ni också många småsaker i era fickor som spöket hade?
- Har du tappat någon tand?
Fler ämnen man kan ta upp och diskutera är om man själv känt sig misslyckad någon gång eller om man har önskat att man var någon annan. Livskunskapsämnen plockas lätt in och man kan identifiera sig med lilla spöket Laban.
Vi samtalade också om vad som var bra och dåligt med texten och pratade om mönster (sådant som återkommer i texten).
Vi samtalade också om vad som var bra och dåligt med texten och pratade om mönster (sådant som återkommer i texten).
Tacksam över att få möta så pigga och levnadsglada barn. De skrattar, är allvarliga, lyssnar noga och lever sig in i texten. De ställer frågor som man själv inte skulle ha tänkt på.
Man kan göra ett efterarbete i form av att alla barn är konstnärer och väljer någon bild som de kommer att tänka på utifrån berättelsen. De kan få hjälp med att skriva en mening på en pappersremsa som de limmar fast under bilden.
Tillsammans kan gruppen sedan enas om i vilken ordning bilderna ska komma. Bilderna kan sättas upp, man kan påminnas om berättelsen och läsa den så många gånger man vill.
En klassiker man aldrig kan få nog av!
![]() |
| Boken skrevs för att makarna Sandbergs son inte skulle vara rädd för spöken. Foto: Lasse Sandberg, Källa: Dagens Nyheter |
Etiketter:
Begreppsbildning,
Förskoleklass,
Förstelärare,
Handleda,
Inspiration,
Känslor,
läsfixare,
Läsförståelse,
lässtrategier,
Muntligt skrivande,
Orden i centrum,
skrivglädje,
Skrivtips,
Värme
fredag 10 januari 2014
Lyckostjärnan
Känner mig så lyckligt lottad! Fick äran att tillbringa en förmiddag hos förskoleklassen. Eftersom det är ganska många 6-åringar, ca 42 stycken, beslöt jag tillsammans med de tre förskolepedagogerna att vi skulle dela klassen i tre grupper. Vi beräknade att ungefär 40 minuter per grupp skulle bli lagom.
En speciell dag var det i fredags då vi skulle starta upp arbetet kring den nya högläsningsboken Lyckostjärnan. Ca 14 barn och en pedagog åt gången samlades i en halvcirkel på små stolar runt smartboarden. Där hade jag tagit fram en boksamtalsbild av läsfixarna och några fler figurer i ett program som heter Thinglink. När man klickar på bilden så blir den större och det går att läsa mer fakta om läsfixaren och hur man använder den då man arbetar med texten.
Barnen var redan bekanta med Spågumman efter att jag varit inne och berättat om henne en gång förut då vi tog oss an en faktatext om igelkotten. Nu skulle vi agera spågummor igen och förutspå en saga. Vi läste titeln och tittade noggrant på framsidan av boken. Några kände igen barnen Asta, Bea och Cesar på framsidan ifrån deras storasyskons läxböcker. Ett av barnen trodde att det skulle handla om rymden, en annan om lycka. Det kom redan här många fina förslag.
En speciell dag var det i fredags då vi skulle starta upp arbetet kring den nya högläsningsboken Lyckostjärnan. Ca 14 barn och en pedagog åt gången samlades i en halvcirkel på små stolar runt smartboarden. Där hade jag tagit fram en boksamtalsbild av läsfixarna och några fler figurer i ett program som heter Thinglink. När man klickar på bilden så blir den större och det går att läsa mer fakta om läsfixaren och hur man använder den då man arbetar med texten.
Jag berättade att Lyckostjärnan-boken är indelad i tolv sagor och att jag skulle läsa den första som heter Grannarna. Jag tog upp bilden som hör till den första sagan på storbildsskärm och barnen tittade storögt på alla detaljer som dök upp. Var och en av barnen fick i tur och ordning säga något som de upptäckte i bilden. De såg en gubbe, barn som spelar fotboll, staket, hus, träd med mera. Jag upprepade vad alla barnen sa och berättade sedan att nu har de alla varit med och varit spågummor och förutspått vad sagan kommer att handla om. Jag berättade också att då jag börjat läsa sagan får de gärna räcka upp handen och säga till om de vill förutspå igen om vad som kommer att hända senare.
Vi tog åter en titt på boksamtalsbilden och jag klickade fram Detektiven. Jag berättade att jag snart skulle börja läsa, men om vi stöter på något ord som är nytt för oss får vi räcka upp handen direkt. Då får vi prova att läsa om ordet eller meningen, läsa lite framåt i texten eller ta hjälp av någon kompis eller vuxen som kanske vet vad ordet betyder. Vi kan också slå upp i ordlista eller googla på datorn för att få veta ordets betydelse.
Sagan Grannarna handlade om Cesars morfar. Han älskade att läsa sjörövarhistorier med inlevelse för Cesar och han älskade också sina rosor. Han tog mycket väl hand om blommorna i sin trädgård. Några nya grannar hade flyttat in och de hade barn som ofta sparkade fotboll. Ibland hamnade fotbollen på fel sida om staketet. Morfar gillade inte att det var så mycket liv på andra sidan och speciellt inte då fotbollen åkte in på hans tomt.
En dag hände katastrofen. Rosenrabatten var förstörd och nedtrampad. Bollen låg intill husväggen. Morfar blev förstås arg och ledsen och gick direkt till grannarna och skällde. Mamman i huset frågade anklagande sina barn vad de hade gjort, men fast de sa att de inte hade gjort något, trodde ingen på dem, varken Cesars morfar eller barnens mamma.
Hur sagan slutar vill jag inte avslöja nu, men det blev ett väldigt bra slut...
Under tiden jag läste var vi detektiver. Några barn räckte upp handen och även jag tänkte högt och stannade upp vid några ord och uttryck, t.ex. det var droppen, läsa med inlevelse och katastrof. Vi sa orden med arg röst, glad röst, ledsen röst och låg röst. Vi pratade om ordens betydelse. Jag upprepade hela tiden vad barnen sa.
Ett barn reste sig upp spontant och utropade:
- Nu tror jag en fotboll kommer att åka in i morfars fönster!
Jag uppmuntrade och benämnde att barnet nu förutspådde som Spågumman.
När vi läst klart klickade vi fram Cowboyen i boksamtalsbilden och sammanfattade vad som hänt i början, i mitten och i slutet av sagan.
I min boksamtalsbild har jag bilder på två smileys, en glad och en ledsen. De symboliserar att vi ska prata om vad som var bra och vad som var dåligt med texten.
I förskoleklassgruppen hade de kommit igång så fint att prata och med tanke på att uthålligheten kan vara lite kort bland de små liven försökte jag korta ner lite, men många var de som ville berätta här också.
När vi klickat oss fram till Frågeapan tog jag återigen fram sagobilden och undrade hur man ställer en fråga om sagan. Många bra frågor kom direkt: Varför vattnar morfar rosorna med en vattenspruta? Varför har de ett staket?
En på djupet-fråga ställde jag: Har du någon gång blivit orättvist anklagad, alltså fått skulden för något som du inte har gjort? Jag fick höra berättelser om då de blivit ledsna då någon vuxen sagt att de måste plocka upp saker, fast det inte var de som stökat till, syskonbråk om godis med mera...Det blev också en liten diskussion om att man ofta är två om något då det blivit ett bråk, att det oftast inte är bara den enes fel.
Vid pusselbiten pratade vi lite kort om vilka mönster som uppstod i texten. Mönster var något som förskoleklasseleverna verkar vara bekanta med, för några visade genast att de hade förståelse för begreppet. Ett av barnen sa att först var morfar glad, sedan ledsen, sedan glad igen. Det fanns också många människor och saker som återkom i texten, t.ex. rosorna och bollen.
Läsfixaren Cowboyen dök upp i vår boksamtalsbild igen och jag berättade att när jag arbetar med de stora barnen brukar jag skriva upp en del av de ord och meningar de sagt på tavlan. Vi brukar då avsluta med att läsa igenom orden högt tillsammans och sammanfatta en sista gång. Den här gången var tiden i förskoleklassen lagom för att avsluta och jag gav massor med beröm och vi applåderade varandra.
Fick chansen till en stunds reflektion tillsammans med en av förskolelärarna efteråt. Hon sa att dessa bilder verkligen var ett bra tips hon skulle fortsätta att använda sig av för att lättare fånga barnens uppmärksamhet vid högläsningsstunderna. Det är lätt att scanna av en framsida eller en bild av det man ska läsa för att alla barn ska ha möjlighet att se ordentligt.
Den här högläsningsstunden var en slags modellektion av hur man kan arbeta med boksamtal, men det jag rekommenderar när man ska köra igång är att man arbetar med en läsfixare i taget i två-tre veckors tid och sedan går vidare till nästa läsfixare. Lässtunden i förskoleklass kan med fördel begränsas till max 30 minuter för att ingen ska tröttna och man kan sluta innan någon har tappat sugen på att koncentrera sig.
Tack alla supersöta förskoleklassbarn för den här gången. Ni är som små lyckostjärnor hela bunten, som sprider stjärnstoft och glädje med era underbara kommentarer.
| Läsfixarna, Natur & Kultur, www.nok.se/lasfixarna, Illustratör: Åsa Gustafsson |
Etiketter:
Barn,
Begreppsbildning,
Förskoleklass,
Förstelärare,
Handleda,
Inspiration,
Känslor,
Lärarens dagbok,
Läraruppdrag,
läsfixare,
Läsförståelse,
lässtrategier,
Muntligt skrivande,
Orden i centrum,
Värme
tisdag 10 december 2013
Att göra textkopplingar
Vår andra studiecirkelträff kring Barbro Westlunds Att undervisa i läsförståelse handlade om att göra textkopplingar.
Vi utgick från inledningskapitlet i En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf. Alla fick en pratbubbla "Läsa högt" och en tankebubbla "Tänka högt".
Vi utgick från inledningskapitlet i En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf. Alla fick en pratbubbla "Läsa högt" och en tankebubbla "Tänka högt".
Dessutom hade vi tre lappar med texten
Text-till-själv, Text-till-text och Text-till-världen.
Först läste var och en tyst sin text. När vi hade gjort det började jag med att hålla upp Läsa högt-pratbubblan och läste det första stycket högt för de andra. Tankebubblan åkte upp och jag valde även att hålla upp Text-till-själv-lappen och berätta om något jag kommit att tänka på från min barndom. Flera hakade på och gjorde egna textkopplingar.
Sedan var det nästa persons tur att läsa. Det var en väldigt lättläst text och även om den var ålderdomlig så kunde man göra återkopplingar till nuet. Enklast var att göra Text-till-själv-kopplingar, men efter lite eftertanke kunde vi också göra Text-till-text (att tänka på likheter från någon annan text man läst) och Text-till-världen (att tänka på något liknande som sker runt omkring oss)-kopplingar.
Nu när vi har fått pröva att göra egna textkopplingar kommer utmaningen att prova med våra elevgrupper. Det underlättar att vi fått göra själva först!
Vi diskuterade även några frågor som handlade om professionell lärarkompetens, feedback och centrala begrepp om läsning.
Ett spännande samtal som också öppnade upp för att lära känna varandra lite mer.
Tack mina kära kollegor!
fredag 6 december 2013
Tankekarta i Thinglink
I mitt uppdrag som förstelärare har jag på fredagar förmånen att kunna gå runt och handleda i andra klasser. Idag besökte jag åk 5 där alla elever har datorer.
Femmorna är i uppstartsskedet av att skapa egna bloggar med reseskildringar. De har redan skrivit fakta om fyra europeiska länder och skapat en påhittad figur som ska åka ut på resa i Europa. Via elevens blogg kommer föräldrarna och lärarna kunna ta del av arbetet.
På startsidan av resebloggen ville de skapa en tankekarta, som beskrev den påhittade figuren. Jag visade hur man kan skapa en Thinglink och utifrån den göra beskrivningar och roliga länkar. Det blev väldigt uppskattat av eleverna. Här är ett av exemplen.
Trevlig helg!
Femmorna är i uppstartsskedet av att skapa egna bloggar med reseskildringar. De har redan skrivit fakta om fyra europeiska länder och skapat en påhittad figur som ska åka ut på resa i Europa. Via elevens blogg kommer föräldrarna och lärarna kunna ta del av arbetet.
På startsidan av resebloggen ville de skapa en tankekarta, som beskrev den påhittade figuren. Jag visade hur man kan skapa en Thinglink och utifrån den göra beskrivningar och roliga länkar. Det blev väldigt uppskattat av eleverna. Här är ett av exemplen.
Trevlig helg!
Etiketter:
Digiskol,
Digitala Skollyftet,
Entrepenöriellt lärande,
Faktatext,
Förstelärare,
Handleda,
IKT,
Inspiration,
Läraruppdrag,
Lärår,
Skiljetecken,
skrivglädje,
Skrivtips,
Språk i alla ämnen för alla elever
tisdag 3 december 2013
Finland - Sverige 1-0?
En dag där den internationella PISA undersökningen talat sitt tydliga språk. De svenska eleverna presterar under genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
Skolverkets pressmeddelande
SVT:s nyheter, Svenska elever allt sämre
Sverige är ett skräckexempel
Frågan som jag redan fått idag är hur ser vi lärare på dessa resultat och vilka åtgärder som kommer att vidtas. Svaret för mig är solklart.
Skolverkets pressmeddelande
SVT:s nyheter, Svenska elever allt sämre
Sverige är ett skräckexempel
Frågan som jag redan fått idag är hur ser vi lärare på dessa resultat och vilka åtgärder som kommer att vidtas. Svaret för mig är solklart.
- Läsförståelseundervisning i alla ämnen! Satsa på att ordavkodningen och läsflytet sitter i tidig ålder och att vi kan ge eleverna den grund de behöver i läsförståelse. Hur tar man sig an en faktatext i naturvetenskap eller ett problemlösningstal i matematik? Samtal kring innehåll, nyckelord och begrepp ska vara det centrala.
- Läsinspiration till alla barn. Diskussioner kring bra och intressanta texter. Hjälpa eleverna hitta bra böcker i olika genrer. Skolbibliotek i alla skolor!
- Skapa relationer till barnen. Prata om rätt och fel och jobba med livskunskap i den dagliga verksamheten. Knyt an till olika texter och samtala utifrån dem. Läs artikel i DN idag om att lärande handlar om relationer med Anne-Marie Körling.
Jämförelser kommer allt som oftast mellan de nordiska länderna som t.ex. frågor kring vad som gör Finlands resultat så mycket bättre. Gå in i en skola där så märker du! Det är ett mycket större lugn, det finns arbetsro, eleverna lyssnar på sin lärare och föräldrarna har tilltro till skolans arbete. Läsläxor finns, eleverna ska läsa en stund varje dag. Läxorna följs upp och dokumenteras.
Väntar med spänning på Carina Schedvins avhandling Finland-Sverige 1-0? Hon forskar kring effektiva skolor och kommer att handleda kring ledarskap, gruppdynamik och skola i förändring.
Läs, inspirera och samarbeta i alla ämnen för att nå högre.
Läs, inspirera och samarbeta i alla ämnen för att nå högre.
måndag 18 november 2013
Digitala skollyftet - tankar som lyfter med uppgift 4
När jag kom hem efter jobbet idag kände jag mig mest som på bilden nedan efter allt omdömesskrivande och förberedelse inför utvecklingssamtal.
Efter en timmes joggingtur i frisk luft och att sedan fått ta del av Anna Kayas och Hanna Stehagens samtal om språklyft live, så är jag på G igen!
| Appen Bitstrips är hur rolig som helst! :) |
Taggad inför Digitala Skollyftets uppgifter! Uppgift 3 valde jag att omdefiniera lite. Jag har hållit koll på och lagt till flera bloggar i min blogglista, som jag är intresserad av att följa. Listan kommer att fyllas på ytterligare vartefter.
Uppgift 4 handlar om att definiera ett skolutvecklingsområde att samarbeta kring online. Här kommer det svåra eftersom jag har svårt att begränsa mig. Så jag väljer att hålla mig till flera...
- I ämnet Elevens Val har jag en bildgrupp som arbetar fram miljöer, t.ex. ödehus, verkstad, skola och fotbollsplan, och tillverkar pappersdockor. När de blir klara ska de få skriva en berättelse som vi sedan kommer att filma och lägga ut via youtube på vår klassblogg.
- I min kommun driver jag tillsammans med några fler förstelärare och läsutvecklare ett projekt som vi kallar Språk i alla ämnen för alla elever. Här fokuserar vi mycket på lässtrategier. Vi har en gemensam blogg där vi skriver om hur det går med arbetet på våra respektive skolor.
- Klassen har en koala-nallebjörn som vi skickat ut på resa till olika klasser i Sverige. Jag har som mål att på något sätt göra en karta och rita ut på den vart den tar vägen, digitalt förstås. Funderar på om Googles nya Tour Builder kan vara till hjälp här? Kanske någon som vill hjälpa mig med det?
- En adventskalender är jag också sugen på att göra - om jag hinner. Kanske via programmet Thinglink. Fick tips ifrån Camilla Askebäcks Livets glada pussel-blogg.
- Någonting som jag också funderar mer på är hur jag ska arbeta vidare med mitt Bra kompis-tema i klassen. Vi har pratat mycket om sänkningar och hårda ord. Man måste ta ansvar för sina handlingar och det man säger. Vill fortsätta samtalen och vill gärna utveckla det på ett språklyftande sätt. Här vore det också givande att få mer tips. Det är egentligen den allra viktigaste punkten: Att få alla elever att må bra för annars kan de inte ta in kunskap.
Det var min brainstorming det. Svara gärna om det är någonting som intresserar och som just DU vill bolla med mig.
Etiketter:
Barn,
Blogg,
Digiskol,
Digitala Skollyftet,
Förstelärare,
IKT,
Inspiration,
Konfliktlösning,
Känslor,
läsfixare,
Läsförståelse,
lässtrategier,
Orden i centrum,
Språk i alla ämnen för alla elever,
Värme
torsdag 7 november 2013
Läsläxsamtal
Fick chansen att lyssna på en fantastisk föreläsare, Katarina Kuick, som berättade hur man kan hålla strukturerade boksamtal för en klass. Vi lärare som var där fick själva prova på att delta i boksamtalet utifrån en bilderbok. Det var väldigt inspirerande och tankeväckande. Man kan säga att allt det som Anne-Marie Körling och Barbro Westlund pratar om rör sig inom det här spektrat och jag gick från föreläsningen med kreativiteten pyrande! Jag kände att jag ville baka ihop något eget och bra utav de läsingredienser jag fått med mig.
Tiden vi har tillsammans med eleverna är så oerhört värdefull. Jag vill ta vara på tiden och fylla den med kvalitet i undervisningen. Det vi gör ska ha ett syfte och leda till ett mål.
Det var då mina tankar gick till läseböckerna vi har i tvåan. Texterna om ABC-klubben som reder ut mysterier har ett rikt språk och är perfekta på alla sätt att jobba med lässtrategier, så att testa ett boksamtal borde fungera.
Kände också att det var dags att byta genomgångsförfarande innan läsläxan skickas hem. Att förbereda eleverna på sin läsläxa är A och O. Jag har innan använt mig mycket av Pauline Gibbons språkutvecklande tips och gått igenom texten på flera olika sätt. Men ibland behöver man förnya sig, speciellt i och med att texterna blir längre och barnen utvecklas.
Så igår var det dags! Jag hade i förväg scannat av båda böckernas kapitel 9 och visade på smartboard. Böckerna finns i två svårighetsgrader, den gröna B-boken har mer text och den röda A-boken lite mindre text och större stilstorlek.
Först läste jag vår nya läsläxa högt ur B-boken som har mer text. Jag lät eleverna titta tillsammans med mig på smartboarden. Efteråt var det dags för A-boken och då eko-läste vi tillsammans, jag läste en bit först och eleverna härmade mig.
Vi hjälptes slutligen åt att sammanfatta texten med hjälp av läsfixaren Cowboy Jim. Texten Glitteränglar handlar om en tjej som heter Asta. Hon har fått en idé som hon vill berätta för sina vänner Bea och Cesar. Precis då hon är på väg till skolan säger hennes pappa att hon har tandläkartid och där kommer hon att tänka på olika saker såsom knäläkare och glitteränglar.
På whiteboarden ritade jag upp fyra spalter. En glad smiley överst i den första, en ledsen smiley i den andra, ett frågetecken i den tredje och en pusselbit i den fjärde.
Elevernas första uppdrag var att säga något som de gillade med texten. Jag skrev upp ord eller korta fraser som barnen sa i den första spalten.
I den andra spalten skrev jag upp sådant som de inte gillade.
I den tredje spalten med frågetecknet kom vi genast på att vår frågeapa kunde sitta. Var det något som var konstigt med texten? (Även detektiven kunde ha suttit där för att leta efter svåra ord eller uttryck.) Vi arbetar just nu också med frågeapan på våra dagliga lässtunder, så det här med på ytan-, under ytan- och på djupet-frågor känner eleverna till.
I den fjärde spalten med en pusselbit skulle vi leta efter mönster i texten. Det finns alltid mönster som kommer tillbaka flera gånger.
Det var då jag fick min egen aha-upplevelse (det är så härligt när det plötsligt händer)! Barnen hade skapat egna helt underbara under ytan-frågor! Sådana frågor som man inte direkt kan hitta svaret på i texten utan man måste verkligen klura själv.
I den fjärde spalten skulle vi hitta mönster.... hmmm och vad händer? Jo, massor med kloka tankar från barnen dök upp även här. Text till text-kopplingar som "saker försvinner ju alltid i de här böckerna" var det ett barn som uttryckte. Kan bara instämma. Vilka kloka barn jag har förmånen att få jobba med. De lär mig något nytt varje dag.
Jag hoppas och tror att barnen kom väl förberedda hem med sin läsläxa även denna gång. Ska bli intressant att höra hur föräldrarna har upplevt läxläsningen hemma.
Tacksam för att vi satsat på dagliga gemensamma lässtunder och samtal med hjälp av läsfixarna och haft förmånen att använda oss av En läsande klass-materialet sedan terminsstarten. Jag märker redan stora framsteg i barnens läsförståelse och att uttrycka sig kring texter.
Tiden vi har tillsammans med eleverna är så oerhört värdefull. Jag vill ta vara på tiden och fylla den med kvalitet i undervisningen. Det vi gör ska ha ett syfte och leda till ett mål.
Det var då mina tankar gick till läseböckerna vi har i tvåan. Texterna om ABC-klubben som reder ut mysterier har ett rikt språk och är perfekta på alla sätt att jobba med lässtrategier, så att testa ett boksamtal borde fungera.
Kände också att det var dags att byta genomgångsförfarande innan läsläxan skickas hem. Att förbereda eleverna på sin läsläxa är A och O. Jag har innan använt mig mycket av Pauline Gibbons språkutvecklande tips och gått igenom texten på flera olika sätt. Men ibland behöver man förnya sig, speciellt i och med att texterna blir längre och barnen utvecklas.
Så igår var det dags! Jag hade i förväg scannat av båda böckernas kapitel 9 och visade på smartboard. Böckerna finns i två svårighetsgrader, den gröna B-boken har mer text och den röda A-boken lite mindre text och större stilstorlek.
Först läste jag vår nya läsläxa högt ur B-boken som har mer text. Jag lät eleverna titta tillsammans med mig på smartboarden. Efteråt var det dags för A-boken och då eko-läste vi tillsammans, jag läste en bit först och eleverna härmade mig.
Vi hjälptes slutligen åt att sammanfatta texten med hjälp av läsfixaren Cowboy Jim. Texten Glitteränglar handlar om en tjej som heter Asta. Hon har fått en idé som hon vill berätta för sina vänner Bea och Cesar. Precis då hon är på väg till skolan säger hennes pappa att hon har tandläkartid och där kommer hon att tänka på olika saker såsom knäläkare och glitteränglar.
På whiteboarden ritade jag upp fyra spalter. En glad smiley överst i den första, en ledsen smiley i den andra, ett frågetecken i den tredje och en pusselbit i den fjärde.
Elevernas första uppdrag var att säga något som de gillade med texten. Jag skrev upp ord eller korta fraser som barnen sa i den första spalten.
I den andra spalten skrev jag upp sådant som de inte gillade.
I den tredje spalten med frågetecknet kom vi genast på att vår frågeapa kunde sitta. Var det något som var konstigt med texten? (Även detektiven kunde ha suttit där för att leta efter svåra ord eller uttryck.) Vi arbetar just nu också med frågeapan på våra dagliga lässtunder, så det här med på ytan-, under ytan- och på djupet-frågor känner eleverna till.
I den fjärde spalten med en pusselbit skulle vi leta efter mönster i texten. Det finns alltid mönster som kommer tillbaka flera gånger.
Jag blir så varm inombords då jag tittar på den här bilden om vad vi skrev tillsammans. Den glada spalten var lite trög att fylla i till en början, men sedan kom barnen igång. Det fick säga vad de ville.
Den negativa spalten med sådant de inte gillade var ganska lätt att få förslag till. Tandläkarbesök är ju inte alltid så roligt.
Inför den tredje spalten hade jag mina farhågor att det skulle börja gå lite trögare, men även här dök det upp intressanta frågor.
I den fjärde spalten skulle vi hitta mönster.... hmmm och vad händer? Jo, massor med kloka tankar från barnen dök upp även här. Text till text-kopplingar som "saker försvinner ju alltid i de här böckerna" var det ett barn som uttryckte. Kan bara instämma. Vilka kloka barn jag har förmånen att få jobba med. De lär mig något nytt varje dag.
Jag hoppas och tror att barnen kom väl förberedda hem med sin läsläxa även denna gång. Ska bli intressant att höra hur föräldrarna har upplevt läxläsningen hemma.
Tacksam för att vi satsat på dagliga gemensamma lässtunder och samtal med hjälp av läsfixarna och haft förmånen att använda oss av En läsande klass-materialet sedan terminsstarten. Jag märker redan stora framsteg i barnens läsförståelse och att uttrycka sig kring texter.
Etiketter:
Barn,
Förstelärare,
Handleda,
Inspiration,
läsfixare,
Läsförståelse,
lässtrategier,
Magi,
Muntligt skrivande,
Orden i centrum,
Språk i alla ämnen för alla elever,
stavning,
Värme
tisdag 5 november 2013
Digitala Skollyftet: uppgift 1 och 2
Nu är jag anmäld till Digitala Skollyftet. Det är en fortbildning som vill skapa ett digitalt lärarlyft i
skolan. I kursen möter vi olika inspiratörer som föreläser live. Efteråt kan
man utifrån frågeställningar diskutera via sociala medier (t.ex. Twitter,
Facebook, Google+) i det utvidgade kollegiet. Varje vecka finns det uppgifter att
arbeta med för att utveckla sig själv digitalt men även på många andra plan
inom skolans verksamhet.
I
den första Digitala Skollyftet-uppgiften ingår att beskriva mig själv. Jag heter Marika Nylund Ek och tog min grundskollärarexamen
1994 med inriktning 1-7, Sv/So och idrott vid Högskolan Falun. Mina
erfarenheter som lärare under de 18 åren jag mest från åk 1-3. Nu med mitt
försteläraruppdrag ser jag en stor fördel i att få chansen att fördjupa mig
ytterligare i det som står mitt hjärta närmast, nämligen svenska och IKT.
Jag är född och uppvuxen i finlandssvenska Österbotten, men det var min
elitsatsning inom orientering som förde mig till Sverige, och slutligen Nyköping, där jag nu bor med min familj. Sedan ht 2012 arbetar jag på Bryngelstorpskolan där jag har ansvar
för åk 2, 42 elever, i ämnena Sv/So tillsammans med en Ma/No lärare och två
fritidspedagoger. Jag trivs att arbeta på det här sättet och vårt samarbete
fungerar mycket bra.
I min klass arbetar vi med datorer i skrivundervisningen och ASL (Att
skriva sig till läsning) en dag per vecka. Här ges eleverna möjlighet att
själva påverka vad deras texter ska handla om. Det är en tacksam väg att gå där
jag kan ta tillvara elevernas delaktighet i undervisningen. I takt med att
eleverna blir äldre vill jag utöka deras möjligheter till självbedömning och
även kamratbedömning. Vi kommer att utgå ifrån LPP:er, målkort och
filmdokumentation.
Under förra läsåret deltog jag i Nyköpings kommuns IKT-satsning och
kollegahandledarutbildning LearnIT24. Jag startade upp en klassblogg direkt
från höstterminen och fick positiv respons från föräldrarna. I bloggen
beskriver vi pedagoger hur vårt arbete är upplagt och den fungerar också som en
länk ut till andra kollegor. Det är mycket inspirerande att kunna nå ut via
bloggen och statistiken med antalet sidvisningar talar sitt tydliga språk att
behovet finns.
Under läsåret har jag hållit i pedagogiska möten både för lärare och
fritidspersonal på skolan och de flesta har startat upp egna bloggar. Vi har
en samlingssida, som länkar till alla våra bloggar.
Skolans hemsida är ett ansvarsområde jag också
har.
Som ringar på vattnet utav mitt IKT-intresse fick jag chansen att åka på
BETT-konferensen i London i början av året och även på SETT-mässan i Kista i
april och delgavs än mer inspiration till hur man kan arbeta med IKT i skolan.
I och med fortbildningarna har jag knutit många värdefulla kontakter, som jag
har fortsatt kontakt med via Twitter (@EkMarika) och Facebook. Vi delger varandra tips och
erfarenheter kring de senaste nyheterna inom IT och pedagogik. Sanningsenligt
har jag blivit biten av den pedagogiska vinsten som IKT kan ge och jag har
fördjupat mig i olika appar och andra datorprogram som kan ge
fördelar i undervisningen.
Här är en film med några av mina intryck från min London/Bett-resa:
London Bett-resan jan 2013
Utmaningar är spännande! Det är fantastiskt att få uppleva glädjen i barnens
ögon då de berättar något eller då de lärt sig något nytt. Mest intressant
tycker jag det är att få lyssna till barnens reflektioner kring sitt eget
lärande. Det är där jag börjar och hjälper barnen utvecklas vidare.
I den andra Digitala Skollyftsuppgiften ska jag beskriva mina mål: Mitt
behov av att arbeta med utvecklingsfrågor är det som ger den extra kryddan i
mitt arbete som lärare och här ser jag Digitala Skollyftet komma in väldigt passande. Jag hoppas än mer kunna ta del av tips och
hänga med i den digitala utvecklingen. Som utmaning och mål har jag att
levandegöra min klassblogg ytterligare och få elevernas arbeten än mer synliga,
att använda film och flipped classroom. I min personliga blogg, Läs- och skrivundervisning, vill jag dela med mig av
mitt svenska- och IKT-arbete på ett strukturerat sätt.
Välkomna att ta er en titt!
söndag 13 oktober 2013
Läsa faktatext gemensamt
I min förstelärartjänst ingår att handleda pedagoger från förskoleklass till och med åk 6. Det kanske inte är helt lätt att bara dyka in och göra något i en klass, men den här övningen kring en faktatext vill jag berätta om, för den känns som att den skulle kunna fungera i de flesta klasser. Det är både ett handledningstips och ett lektionstips. Jag har gjort ungefär samma faktaövning i förskoleklass till och med åk 2 hittills, och hoppas på fler klassbesök framöver.
Under höstterminen har jag satt upp som mål att besöka alla klasser på skolan och få chansen att till en början träffa alla elever. Antingen smyger jag bara in och är med för att iaktta och förhoppningsvis blir det någon form av handledning kring till exempel lässtrategier. Det skulle vara lärorikt att få möta alla klasser i F-6 och se skillnaderna. En tydlig skillnad i till exempel uthållighet tror jag kommer att märkas ju högre upp i åldrarna man kommer.
Det tog ungefär en kvart innan fokuset började ta slut, i alla fall för hälften av gänget i förskoleklassen. I ettan orkade de lyssna i nästan en halvtimme, i tvåan ännu lite längre. Det är ganska lagom tänker jag. Att orka sitta på en matta och ha samtal kring något spännande kan vara fängslande men också lite jobbigt. Sedan behövs det ritas, skrivas eller aktiveras på annat sätt.
Inledningsvis började vi med att bekanta oss med en text om igelkottar. Jag läste rubrikerna högt. Vi gissade vad texten skulle innehålla med läsfixaren spågummans hjälp och jag samlade elevernas tankar på tavlan. Ungefär sju meningar med stor bokstav och punkt skrev vi tillsammans. Många elever kunde mycket om igelkottar och delade gärna med sig av sina kunskaper.
Det hade varit roligt om vi hade haft ork och tid att prata om igelkottar i flera timmar, men jag försökte leda in samtalet på faktakunskaper. Möten med igelkottar, som många av eleverna har erfarenhet av och gärna berättar om, sparade jag till slutet av lektionen. Sittstunden i ringen kunde annars bli för lång.
Efterföljande högläsning av faktatexten om igelkotten gick i långsamt tempo och det var nästan som ett trolleri: Alla barn lyssnade spänt och ögonen var vidöppna så att de inte skulle missa något av det jag läste. Det inledande samtalet hade fångat deras intresse och kanske kunde de få reda på något mer? Om någon kände igen en faktadel som skrivits på tavlan så sträcktes handen ivrigt upp i luften.
I slutet samtalade vi om vilka förutsägelser som slagit in och om vi fick veta något som vi inte visste förut. Varför valde författaren att ta med just de här delarna i sin text?
När samtals- och högläsningsstunden var över fick alla elever ett ritpapper och fick sätta sig vid sin bänk. De ritade och några skrev om sina egna erfarenheter av igelkottar eller om något annat som de hade lärt sig.
För min egen del var det extra mysigt att hinna gå runt och prata med var och en, att se eleverna i ögonen, att få lyssna och ge dem tid att berätta om alla sina fantastiska möten med igelkottar.
Idén till temat kring arbete med faktatexter har jag fått från materialet En läsande klass, som jag provar ut under det här året. Det kommer att ges ut en bok i april i ämnet. Boken kommer dessutom att vara gratis till alla skolor i Sverige. Min föreläsningskollega Marie Trapp är en av författarna till materialet.
Under höstterminen har jag satt upp som mål att besöka alla klasser på skolan och få chansen att till en början träffa alla elever. Antingen smyger jag bara in och är med för att iaktta och förhoppningsvis blir det någon form av handledning kring till exempel lässtrategier. Det skulle vara lärorikt att få möta alla klasser i F-6 och se skillnaderna. En tydlig skillnad i till exempel uthållighet tror jag kommer att märkas ju högre upp i åldrarna man kommer.
Det tog ungefär en kvart innan fokuset började ta slut, i alla fall för hälften av gänget i förskoleklassen. I ettan orkade de lyssna i nästan en halvtimme, i tvåan ännu lite längre. Det är ganska lagom tänker jag. Att orka sitta på en matta och ha samtal kring något spännande kan vara fängslande men också lite jobbigt. Sedan behövs det ritas, skrivas eller aktiveras på annat sätt.
Inledningsvis började vi med att bekanta oss med en text om igelkottar. Jag läste rubrikerna högt. Vi gissade vad texten skulle innehålla med läsfixaren spågummans hjälp och jag samlade elevernas tankar på tavlan. Ungefär sju meningar med stor bokstav och punkt skrev vi tillsammans. Många elever kunde mycket om igelkottar och delade gärna med sig av sina kunskaper.
Det hade varit roligt om vi hade haft ork och tid att prata om igelkottar i flera timmar, men jag försökte leda in samtalet på faktakunskaper. Möten med igelkottar, som många av eleverna har erfarenhet av och gärna berättar om, sparade jag till slutet av lektionen. Sittstunden i ringen kunde annars bli för lång.
Efterföljande högläsning av faktatexten om igelkotten gick i långsamt tempo och det var nästan som ett trolleri: Alla barn lyssnade spänt och ögonen var vidöppna så att de inte skulle missa något av det jag läste. Det inledande samtalet hade fångat deras intresse och kanske kunde de få reda på något mer? Om någon kände igen en faktadel som skrivits på tavlan så sträcktes handen ivrigt upp i luften.
I slutet samtalade vi om vilka förutsägelser som slagit in och om vi fick veta något som vi inte visste förut. Varför valde författaren att ta med just de här delarna i sin text?
När samtals- och högläsningsstunden var över fick alla elever ett ritpapper och fick sätta sig vid sin bänk. De ritade och några skrev om sina egna erfarenheter av igelkottar eller om något annat som de hade lärt sig.
För min egen del var det extra mysigt att hinna gå runt och prata med var och en, att se eleverna i ögonen, att få lyssna och ge dem tid att berätta om alla sina fantastiska möten med igelkottar.
Idén till temat kring arbete med faktatexter har jag fått från materialet En läsande klass, som jag provar ut under det här året. Det kommer att ges ut en bok i april i ämnet. Boken kommer dessutom att vara gratis till alla skolor i Sverige. Min föreläsningskollega Marie Trapp är en av författarna till materialet.
Etiketter:
Faktatext,
Förskoleklass,
Förstelärare,
Handleda,
Inspiration,
Läraruppdrag,
Lärår,
läsfixare,
Läsförståelse,
lässtrategier,
Orden i centrum,
Skiljetecken,
Språk i alla ämnen för alla elever
tisdag 8 oktober 2013
Språk i alla ämnen för alla elever
Idag startade vårt språkutvecklande projekt Språk i alla ämnen för alla elever. Vi är ett gäng förstelärare i Nyköpings kommun som ska träffas under Ann Löwbeers och Marie Trapps ledning c:a fem gånger under läsåret och parallellt driva ett språkstärkande arbete på våra egna skolor.
Projektet sträcker sig ända till december 2014 och vid vår träff idag blev det mycket samtal om vad vi har för tankar kring språkutveckling, ett ämne som ligger varmt om hjärtat hos alla som var med.
Syftet med utbildningen är bland annat att stärka kommuners och skolors förmåga att möta alla elever oavsett bakgrund i språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Mer om vad vi gör kan ni läsa på vår gemensamma blogg.
Målet är att vi ska få kunskap om ämnesspråkens betydelse för lärande, andraspråksutveckling, läs- och skrivstrategier, digitala verktyg, kartläggning med mera. Vi ska också få kunskap om hur lärare genom handledning kan stödjas och stimuleras till att justera/ändra arbetssätt, metoder och strategier.
Wow, tankarna bubblar redan inom mig! Det känns väldigt inspirerande. Jag kan fortsätta jobba som jag tänkt på skolan med studiecirkel kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse och har möjlighet att få stöd i min projektgrupp. Mitt mål att komma ut i klasserna och arbeta med lässtrategier och väcka förförståelse kring faktatexter passar också väldigt bra in i projektet.
Härligt att sitta och lyssna på så kunniga personer inom läs- och skrivutvecklingsområdet och tänk att de finns i min kommun!
Projektet sträcker sig ända till december 2014 och vid vår träff idag blev det mycket samtal om vad vi har för tankar kring språkutveckling, ett ämne som ligger varmt om hjärtat hos alla som var med.
Syftet med utbildningen är bland annat att stärka kommuners och skolors förmåga att möta alla elever oavsett bakgrund i språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Mer om vad vi gör kan ni läsa på vår gemensamma blogg.
Målet är att vi ska få kunskap om ämnesspråkens betydelse för lärande, andraspråksutveckling, läs- och skrivstrategier, digitala verktyg, kartläggning med mera. Vi ska också få kunskap om hur lärare genom handledning kan stödjas och stimuleras till att justera/ändra arbetssätt, metoder och strategier.
Wow, tankarna bubblar redan inom mig! Det känns väldigt inspirerande. Jag kan fortsätta jobba som jag tänkt på skolan med studiecirkel kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse och har möjlighet att få stöd i min projektgrupp. Mitt mål att komma ut i klasserna och arbeta med lässtrategier och väcka förförståelse kring faktatexter passar också väldigt bra in i projektet.
Härligt att sitta och lyssna på så kunniga personer inom läs- och skrivutvecklingsområdet och tänk att de finns i min kommun!
Filosofiska tankar jag fick höra idag och som stämmer så bra in:
Min dröm blir verklighet. Jag lever min dröm.
![]() |
| En varm höstdag som gav mycket glöd. |
måndag 7 oktober 2013
Spännande förstelärår
Åtta veckor sedan jobbstart i min nya tjänst som förstelärare och sex veckor sedan skolstart. Jag är på gång med några projekt som jag tror kommer att växa fram mer och mer under höstterminen.
I min tjänst ingår att handleda kollegor och dela med mig av hur jag undervisar i framför allt läs- och skrivundervisning och IKT. Mitt uppdrag är koncentrerat till verksamheten och jag hoppas få besöka alla klasser under höstterminen och lära känna mina kollegor och deras elever lite bättre.
Min tjänst är upplagd så att 20% är förlagd till försteläraruppdraget och 80% som lärare i åk 2. Redan nu har jag märkt att det är svårt att beräkna arbetstiden, ibland blir det mer, ibland mindre. Fredagar är det tänkt att jag ska kunna gå in i andra klasser och handleda i t.ex. lässtrategier. Måndagseftermiddagar ska jag handleda i t.ex. IKT.
Hittills har det varit en del sjukfrånvaro på skolan att lösa på fredagar och jag har också handlett de resurser som ska hoppa in för mig i klassen på fredagar. Det har inte ännu blivit så mycket handledning i olika klasser utan jag har fått vara i min tvåa. Ett litet handledningstillfälle har det blivit i en förskoleklass och jag har några till inplanerade framöver.
Målet var först och främst nu i inledningen av höstterminen att alla klasser skulle ha en egen klassblogg. Det målet är uppnått. Vill ni titta så kan ni gå in och titta via skolans gemensamma bloggsida.
I vår svenskämnesgrupp på skolan har vi startat en studiecirkel kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Jag läste boken i somras och antecknade på små post it-lappar för att komma ihåg bra saker. Tror att jag ändå får läsa om boken! Medger att jag blivit biten av läsförståelsestrategierna och det är mycket tack vare Marie Trapp, som smittat mig med sin glöd, och som väl förunnad fick Svenska Akademiens Svensklärarpris i år.
Det känns som att steg för steg kommer min tjänst att utvecklas till något bra!
En helt vanlig måndag, som idag, gav väldigt mycket. Tiden med eleverna är så värdefull och mina tvåor ger mig så mycket energi. På eftermiddagen satte jag mig med några svensklärarkollegor i åk 3 och vi fick ihop två LPP:er i skriva. Hann med en kort träff med en kollega i åk 5 som ville ha hjälp med att publicera läxor via bloggen.
Arbetsdagen avslutades med en cykeltur in till staden för ett möte med en specialpedagog som filmat mina kollegor och mig i olika undervisningssituationer. Vi ska ses varje vecka nu under ett tag framöver då vi utvärderar, reflekterar och sätter upp nya mål. Lite läskigt att bli filmad, men det är också otroligt givande och lärorikt. Jag lär mig massor inför framtida handledningssituationer och framför allt i mitt möte med eleverna.
Ser fram emot ett nytt utvecklingsprojekt i läs- och skrivutveckling, som startar imorgon, där jag ska delta tillsammans med andra förstelärare i kommunen. Det heter Språk i alla ämnen för alla elever. Mer om innehållet i vårt projekt kommer snart!
Dessutom har jag några spännande IKT-möten som jag är inbjuden till i kommunens regi. Sist men inte minst finns vår egen lilla IKT-grupp på skolan med fyra medlemmar. Vi kompletterar varandra med olika kunskaper och kommer att planera upp IKT-träffar för kollegorna under läsåret.
Vi gör varandra bra!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




