Frågenivåer i texter

I lärarhandledningen Diamantjakten, åk 2, beskriver Barbro Westlund läsförståelsen som ett världshav, för att förklara hur stort och hur mycket det finns att lära sig inom läsförståelse. Det är viktigt att som lärare tänka efter och ställa olika typer av frågor, men även eleverna ska få träna sig i att ställa frågor.

Det finns olika nivåer av textfrågor. Vissa kan man hitta svaret till direkt i texten. De kallar vi "På ytan"-frågor.

Andra frågor kräver mer eftertanke. Man behöver aktivera sin egen bakgrundskunskap, söka ledtrådar på olika ställen, eftersom svaret inte finns att hitta direkt i texten. Läsaren gör inferenser. För att utmana oss i tänkandet och dra egna slutsatser behöver vi träna på "Under ytan"-frågor, att läsa mellan raderna.

När vi kommer ända ner till djupet av havsbotten hittar vi livsfrågor och upptäcker skatten, oss själva. Vi använder oss av vår tidigare kunskap och erfarenhet för att besvara frågan och det finns lika många svar som elever i klassen. "På djupet"-frågor väcker ofta tankar där vi kopplar texten till oss själva, till andra texter eller omvärlden.

I måndags tittade vi på En läsande klass interaktiva tavla som tar upp de olika frågenivåerna, men använder lite andra uttryck: "På raderna, mellan raderna och bortom raderna".

Visningsbild med de olika nvåerna

Eleverna fick själva testa att ställa frågor på de olika nivåerna och sedan klickade vi oss vidare till webbplatsens förslag på frågor. 

Texten handlade om två harar som satt på ett fält och åt. En flicka och hennes hund gick förbi och sedan var hararna borta.

En mycket kort text, men som ändå väckte många frågor hos eleverna!

När man kommer till "På djupet" eller "Bortom raderna"-frågorna, så har jag hört att man som lärare ska vara noggrann att koppla till texten så man inte hamnar för långt från textens innehåll. Det är så lätt att prata vidare om det som kompisen pratat om och plötsligt är samtalsämnet långt ifrån textens kärna.

När vi slutligen läste förslagen till "På djupet": "Skulle du vilja ha en hund?" och "Vad tycker du om harar?" var det nog sist och slutligen eleverna som fick hålla styr på fröken istället! 

Jag gjorde nämligen en text-till-världen-koppling och kom att tänka på SN:s artiklar om harar som hoppat på kvinnor. Vi var helt enkelt tvungna att ta oss en titt på dem:

Kvinnan som fick en hare i ansiktet

Kvinna blev påhoppad av hare

Spännande artiklar som fångade mångas intresse. Här gick mina tankar igång kring vidare genrearbete, att vi t.ex. ska jämföra artiklar med fabler, där harar finns med.

I Nyckeln till skattens arbetsbok har vi precis läst en fabel, som handlade om en hund och ett köttstycke. Vi besvarade sedan frågor på de olika nivåerna och funderade bland annat på fabelns sensmoral ("Den som gapar efter mycket..."), alltså vad berättelsen ville lära oss. Sådana frågor utmanar verkligen. 

Till onsdagens läsläxa i Nyckeln till skatten kapitel 9 fick eleverna parvis hitta på fem frågor. Vi pratade om vilka frågeord som är vanliga (vem, vad, var, när, varför, hur...) och hur man formulerar frågor. Tillsammans resonerade vi sedan kring de olika frågenivåerna och var deras frågor kunde passa in. Klurigt, lurigt, men roligt, roligt!

Vi är sedan tidigare bekanta med läsfixaren Frågeapan och klickar ni här kan ni ta del av den film jag har gjort.

Läsandets gåta

Snart dags för Marie Trapp och mig att åka på föreläsningsturné till Pedersöre och Åbo i Finland. Föreläsningarna anordnas av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och fortbildningen fokuserar på lässtrategier och läsförståelse. Mer om innehållet kan ni läsa här.

Det har länge varit en dröm för mig att få till ett skolsamarbete med Finland. Ser så mycket fram emot det! :)

Här är Marie Trapps reflektioner efter fortbildningsdagarna i Finland. Vi fick lyssna till en fantastisk föreläsning av Barbro Westlund m.m. Även våra två bildspel från föreläsningar och workshops finns med om du klickar här.

Den språkutvecklande horisonten

Det blev många spännande möten och samtal vid ABC-klubben-hyllan på Skolforum senaste vecka. Tack till Er som kom fram för en pratstund. Så inspirerande!  

Fick också en stund över för att ta en tur runt på läromedelsmässan och titta på några böcker och annat material. En av böckerna, Läraren inom mig av Anne-Marie Körling, fick jag signerad med en liten hälsning (se bild). Alltid trevligt att träffa Anne-Marie. Jag hade förmånen att delta i hennes föreläsningsserie i Nyköping för fyra år sedan och har försökt få in många av hennes praktiska tips i min egen undervisning:

• Barn, känslor och ord i centrum var mitt bidrag i Lärartycket, en bloggstafett av lärare i läraryrket, som startades av Anne-Marie Körling våren 2012. 

• En kärleksförklaring och en sommarläxa innehåller en del uppbyggliga läsläxartips hämtade från boken Den meningsfulla högläsningen, som Anne-Marie gav ut  2012, och är skriven både för föräldrar och lärare. 

I Läraren inom mig fick jag en liten hälsning av Anne-Marie där hon bad mig läsa s. 144 och berätta om de pedagogiska tankarna som väcks inom mig. Texten handlar om hur man kan fastna i matematiska svårigheter, att man plötsligt inte förstår verkligheten bakom siffrorna. Att man då behöver någon bredvid sig ett tag som visar och förklarar hur man gör för att man så småningom ska förstå det på egen hand.

Mina tankar går till Vygotskij och hur jag genom Leif Strandberg lärt mig hur man kan ha nytta av en fiffig kompis, att så småningom förflytta sig från kan inte till kan-stolen. Att lära sig hur man lär sig var en lektion jag genomförde i åk 1 där jag med hjälp av små figurer dramatiserade och visade eleverna hur man kan hjälpa och stötta varandra.

Barbro Westlund har gett mig stödstrukturer i undervisningen tack vare boken Att undervisa i läsförståelse. Läsfixarna har fått komma in i min undervisning både genom de läromedel (ABC-klubben och En läsande klass) jag använt mig av och genom de egna idéer som dykt upp på vägen. Marie Trapp har varit en stor inspirationskälla och verkligen fått mig att få upp ögonen för lässtrategier.

Pauline Gibbons cirkelmodell och språkutvecklande upplägg kring fyra faser, som beskrivs i boken Stärk språket stärk lärandet, har hjälpt mig ytterligare vidare i tankesättet. Här nedan är några exempel på lektioner där jag har kombinerat de olika modellerna. Klicka på bildtexten nedanför så kan du läsa mer.

Cirkelmodellen: Skriva faktatext om djur

Fyra faser: På väg från tal till skrift

Bildsekvenser

Insuper Hanna Stehagens beskrivning av kärnan för en språkinriktad undervisning i boken Språk i alla ämnen: 

• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter.
• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.
• Motivera eleverna genom att utgå från deras kunskaper.
• Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen.
• Integrera läsning och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd.
• Praktisera formativ bedömning.

Att slå mig ned några minuter och se ut över mina lektioner, se horisonten i dem, uppmanar Anne-Marie Körling mig att göra. Mina stunder när jag kan tänka tillbaka, tänka framåt och tänka tillbaka igen är guld värda. Att fördjupa mig i vetenskaplig forskning och samtidigt försöka få in den i mitt praktiska arbete är utvecklande och utmanande. Att tänka på elevernas bästa i första hand, dels kring målen som de ska uppnå och förmågorna de ska träna, dels kring deras trivsel och trygghet, som alltid måste prioriteras. 

Reflektionstiden vid mitt eget skrivbord är den stund när min egen lilla lärarsjäl får arbetsro. Jag är nöjd över det jag har gjort hittills, men jag vet att jag behöver och vill lära mig mer. Det får ta den tid som behövs och jag fortsätter blicka ut mot lektionernas horisont.