Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 

kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 

- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand utifrån arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2. Genrekunskap - att kunna känna igen - ligger till grund för hur man planerar sitt skrivande.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:

• Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
• Fas 3: Skriva gemensam text
• Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de arbetat med Sagomattan i F-klass och även med cirkelmodellen för berättelseskrivande i åk 1. Jag ser det ändå som en fördel att då och då repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Här nedan följer nu en liten beskrivning av hur vi arbetat med berättelseskrivande med hjälp av Livet i Bokstavslandet i åk 2.

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Kapitlet om Spökhistorier i Livet i Bokstavslandets läsebok väckte stort intresse hos eleverna och vi hade textsamtal med hjälp av lässtrategierna och gjorde sedan en bildsekvensövning för att sammanfatta och tydliggöra en av spökhistoriernas uppbyggnad. Bildstöd är väldigt användbart! I Livet i Bokstavslandets arbetsbok finns sekvensbilder till de flesta kapitel.

Bildsekvensövningen gick till så här: Inledningsvis högläste jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Eleverna delades in i grupper om fyra. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna skulle komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Slutligen skrevs en sammanfattning i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

Lektionen som följde återberättade vi spökhistorien och fyllde i en berättelsekarta med hjälp av stödord och korta meningar.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Eleverna fick gruppvis läsa en saga (hämtad från lektion.se), som de sedan fick sammanfatta med stödord/meningar i en egen berättelsekarta. 

En saga eller berättelse skrivs oftast i dåtid och därför gjorde jag om sagan vi läst till en lucktext där vi tränade på just detta. 

Till mångas förtjusning fick vi äntligen träffa ugglan Lilla Bo igen, som kläcktes ur vårt magiska ägg i åk 1. Ugglan hade ritat bilder och skrivit ord i en berättelsekarta kring vad den varit med om. Det blev engagerande samtal om både formen och innehållet, som hade berättats med en röd tråd.

Eleverna fick sedan i uppdrag att rita en figur eller karaktär som de tycker om, te.x. en dataspelsfigur, en sagofigur, ett gosedjur eller ett husdjur. Utifrån karaktären fick de fylla i egna bilder och stödord i sin berättelsekarta med början, händelse/problem, lösning och slut i Livet i Bokstavslandets arbetsbok. Det blev som i ett trollslag en tyst men ivrig skapande aktivitet där kreativiteten flödade.

Fas 3: Skriva en gemensam text 

Först skrev vi en gemensam text utifrån ugglan Lilla Bos berättelsekarta. I berättelsens början pratade vi mycket om hur viktigt det är att berätta vem det handlar om, hur karaktären ser ut, i vilken miljö den befinner sig i och att på något sätt få med vad den ska göra.

En slags lucktext med olika "börjor", hade vi som hjälp, för att vi skulle få mer variation i ordvalet. En hel del tidsord fanns med, såsom En dag, Plötsligt, Då, När, Efter ett tag, Strax, Sen/Sedan, Till slut, Äntligen.

Talstreck var också något som jag tog upp och att man ska börja på ny rad när någon säger något.

Det blev en bra diskussion i klassen kring hur vi skulle formulera oss och få med det viktigaste i berättelsen. Lilla Bos upplevelser är något som engagerar eleverna, eftersom det är en sådan omtyckt figur i klass 2.

Fas 4: Skriva en individuell text

Äntligen fick eleverna sätta igång att skriva på egen hand! De hade sin favoritfigur och sin egenskapade berättelsekarta att utgå ifrån. Till sin hjälp hade de också börjorna med tidsorden, som de fick använda om de ville.

Den röda tråden är inritad!

Spontant ville jag jubla rakt ut när jag hade läst berättelserna! Det här arbetet har gett fint resultat och jag kan se att alla skriver med en röd tråd. En del ville rita in den röda tråden i sin berättelsekarta. Blev väldigt fint och tydligt!

Efter jullovet kommer vi använda oss av checklistor när vi läser igenom berättelserna igen och klura på om det finns något som går att förbättra. Det som också är bra med arbetsboken är att det går att fylla på och ändra i olika delar (början, händelse/problem, lösning, slut) eftersom skrivsidan är uppdelad i fyra rutor. 

Olika typer av mallar, checklistor, berättelsekartor/planeringstabeller finns som kopieringsunderlag i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.

Länktips

Sagomattan, cirkelmodellen och berättelsestruktur av Marie Trapp

Att skriva berättelser av Mia Kempe

Hit med en checklista, Cecilia! av Cecilia Sundh

Ng- ordsaga av Caroline Cras

Libers julkalender åk 1-3, lektion 15. Här finns en minilektion ur Livet i Bokstavslandets Lärahandledning och även två olika berättelsekartor/planeringsmallar.

Mina tidigare inlägg om cirkelmodellen i berättelseskrivande

Höstterminens skrivprojekt i åk 1

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 3

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Den språkutvecklande horisonten

Det blev många spännande möten och samtal vid ABC-klubben-hyllan på Skolforum senaste vecka. Tack till Er som kom fram för en pratstund. Så inspirerande!  

Fick också en stund över för att ta en tur runt på läromedelsmässan och titta på några böcker och annat material. En av böckerna, Läraren inom mig av Anne-Marie Körling, fick jag signerad med en liten hälsning (se bild). Alltid trevligt att träffa Anne-Marie. Jag hade förmånen att delta i hennes föreläsningsserie i Nyköping för fyra år sedan och har försökt få in många av hennes praktiska tips i min egen undervisning:

• Barn, känslor och ord i centrum var mitt bidrag i Lärartycket, en bloggstafett av lärare i läraryrket, som startades av Anne-Marie Körling våren 2012. 

• En kärleksförklaring och en sommarläxa innehåller en del uppbyggliga läsläxartips hämtade från boken Den meningsfulla högläsningen, som Anne-Marie gav ut  2012, och är skriven både för föräldrar och lärare. 

I Läraren inom mig fick jag en liten hälsning av Anne-Marie där hon bad mig läsa s. 144 och berätta om de pedagogiska tankarna som väcks inom mig. Texten handlar om hur man kan fastna i matematiska svårigheter, att man plötsligt inte förstår verkligheten bakom siffrorna. Att man då behöver någon bredvid sig ett tag som visar och förklarar hur man gör för att man så småningom ska förstå det på egen hand.

Mina tankar går till Vygotskij och hur jag genom Leif Strandberg lärt mig hur man kan ha nytta av en fiffig kompis, att så småningom förflytta sig från kan inte till kan-stolen. Att lära sig hur man lär sig var en lektion jag genomförde i åk 1 där jag med hjälp av små figurer dramatiserade och visade eleverna hur man kan hjälpa och stötta varandra.

Barbro Westlund har gett mig stödstrukturer i undervisningen tack vare boken Att undervisa i läsförståelse. Läsfixarna har fått komma in i min undervisning både genom de läromedel (ABC-klubben och En läsande klass) jag använt mig av och genom de egna idéer som dykt upp på vägen. Marie Trapp har varit en stor inspirationskälla och verkligen fått mig att få upp ögonen för lässtrategier.

Pauline Gibbons cirkelmodell och språkutvecklande upplägg kring fyra faser, som beskrivs i boken Stärk språket stärk lärandet, har hjälpt mig ytterligare vidare i tankesättet. Här nedan är några exempel på lektioner där jag har kombinerat de olika modellerna. Klicka på bildtexten nedanför så kan du läsa mer.

Cirkelmodellen: Skriva faktatext om djur

Fyra faser: På väg från tal till skrift

Bildsekvenser

Insuper Hanna Stehagens beskrivning av kärnan för en språkinriktad undervisning i boken Språk i alla ämnen: 

• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter.
• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.
• Motivera eleverna genom att utgå från deras kunskaper.
• Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen.
• Integrera läsning och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd.
• Praktisera formativ bedömning.

Att slå mig ned några minuter och se ut över mina lektioner, se horisonten i dem, uppmanar Anne-Marie Körling mig att göra. Mina stunder när jag kan tänka tillbaka, tänka framåt och tänka tillbaka igen är guld värda. Att fördjupa mig i vetenskaplig forskning och samtidigt försöka få in den i mitt praktiska arbete är utvecklande och utmanande. Att tänka på elevernas bästa i första hand, dels kring målen som de ska uppnå och förmågorna de ska träna, dels kring deras trivsel och trygghet, som alltid måste prioriteras. 

Reflektionstiden vid mitt eget skrivbord är den stund när min egen lilla lärarsjäl får arbetsro. Jag är nöjd över det jag har gjort hittills, men jag vet att jag behöver och vill lära mig mer. Det får ta den tid som behövs och jag fortsätter blicka ut mot lektionernas horisont.

Stenåldersläsning

Idag fick jag chansen att besöka åk 3 och se hur de testade på att använda sig av lässtrategierna i sitt arbete om stenåldern. De här eleverna är bekanta med läsfixarna sedan länge och det märks!

1. Gemensamt samtal om vad texten kan komma att handla om utifrån bild och rubrik.

En bild på en familjegrav från stenåldern fångade intresset hos barnen. Här nedan är ett exempel på vilka förutsägelser en av eleverna skrev och vilka frågor hon hade.

Spågumman: "Jag tror att de begraver någon som har dött i familjen eller att de begraver en hel släkt på samma ställe."

Reportern: "Varför lyser det men man ser inte någon eld? Varför ha de lagt alla (lik) på samma ställe?"

I klassen har de en bra ordbank där de samlar nya ord och begrepp om stenåldern:

Detektiven: Vilka nya begrepp har du hittat som du inte förstår? Om detta kapitel skrev en elev "Gånggrift, bärnsten, gravgåvor".

Slutligen beskrev eleverna vad de lärt sig och vilka bilder som de fått i huvudet. 

En väldigt givande lektion! Alltid trevligt att få komma på besök, det är så lärorikt. Inspirerande att vi tillsammans kan fundera över hur vi utvecklar metoden vidare, till exempel att sammanfattningen och bilden dokumenteras på ett enskilt papper.

Extra roligt att höra att SVT:s julkalender om familjen Hedenhös rotat sig även i en ny generation av barn. Stenåldersserien var en av mina favoriter då jag var liten och precis hade lärt mig att läsa.

Läs även min text om scaffolding som berör samma metod kring att arbeta med faktatexter. 

Scaffolding

Under hela höstterminen har vi i åk 2 tränat oss på att ta hjälp av olika lässtrategier för att lättare förstå olika texter, både skönlitterära texter, faktatexter, artiklar, sånger, sagor mm. Vi har till en början tränat på en eller två lässtrategier i taget för att bli säkra på hur vi ska använda dem.

Tidigare har jag berättat om hur vi startade upp arbetet med Stjärnläsare i SO kring vårt arbete om världen. Vi tog hjälp av läsfixarna för att lättare förstå texten. Till en början gjorde vi allt gemensamt och vi läste en text som jag visade på smartboarden.

Den andra gången läste vi om Europa och då fick barnen egna texter att läsa, men vi tog ändå samtalet och skrivandet gemensamt.

Till det tredje undervisningstillfället fick eleverna önska en världsdel att arbeta med och delades därefter in i grupper. Denna gång fick de hjälpas åt tillsammans att läsa, skriva och samtala. Efter avslutat arbete delgav vi varandra vad vi lärt oss om de olika världsdelarna. Det känns som vi är på god väg att bli stjärnläsare, att kunna använda oss av alla lässtrategier på egen hand.

Barbro Westlund beskriver scaffolding (stödstrukturer, byggnadsställningar) i sin bok Att undervisa i läsförståelse (s. 23):

"Scaffolding påminner mycket om Vygotskijs tankar om betydelsen av imitation. Begreppet scaffolding innebär att läraren ger eleverna mycket stöd i början av inlärningsprocessen och att detta stöd avtar efter hand som eleven klarar allt mer på egen hand.  I undervisningssammanhang syftar man oftast på den hjälp eleverna får av läraren eller av mer kunniga kamrater men även grupper eller andra samarbetsformer kan fungera som stödstrukturer för eleverna."

Vår detektivtavla med nya ord
samlade från veckan som gått.

Våga utvecklas i skolan

Det finns några personer som betytt mycket för mig i min lärarroll. Den jag tänker på extra mycket idag är Leif Strandberg. Han föreläste en del åren 2008-2009 då jag ville ta ett kliv framåt i min lärarbana. Leif anknöt mycket till Vygotskijs tankar och jag har fortfarande med mig det idag.

Nu i utvecklingssamtalstider finns det bra punkter att ha med sig från Strandbergs bok Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner.

• Tillsammans med en fiffig kompis kan eleven agera ett huvud högre, göra det han/hon inte kan - men kan tillsammans - det Vygotskij kallar utvecklingszon.
• Mentorn är en av dessa fiffiga kompisar.
• IUP är en språngbräda för utveckling.
• En mentor tycker det är spännande, roligt och givande att samtala.
• Var öppen för kreativa lösningar. Lärande kan ske överallt och på många olika sätt.
• Vilka verktyg ska du använda för att kunna ta detta utvecklingssteg?
• Var ska du vara?
• Kan inte - Kan är syskon. 
• När tre parter dansar tango (elev, förälder, mentor), kan se varandra i ögonen, reda ut missförstånd, finna fönuftiga lösningar som alla är med på. Först då kan eleven hämta näring ur utvecklingssamtalets sociala aktivitet.

Vad jag kan göra med assistans idag, kan jag göra själv imorgon.

Insikten kom att det där gäller ju faktiskt mig också. Jag har Leif Strandberg att tacka för han ingav mig lite extra mod på de där föreläsningarna. Genom de råd han gav har jag stärkts och vågat mer:

• Sök upp spännande interaktioner.
• Titta dig omkring och fråga dig vem som kan tänkas kunna det du vill kunna.
• Våga fråga om du får vara med.
• Involvera dig i interaktionerna.
• Var inte passiv utan fråga det du behöver fråga om.
• Lyssna på vad som sägs.
• Säg hur du själv tänker.
• Imitera konstruktiva problemlösningsmetoder.
• Tillskriv din kompis kompetens.
• Kräv av kamraten att göra detsamma.
• Var generös och säg att andra är duktiga och hjälpsamma.
• Bidra med det du har, är, kan, vet och känner.
• Var öppen för andras bidrag.
• Hjälp den andra i sitt lärande.
• Det är rätt att begära hjälp av andra i sitt lärande.

Lgr 11 följer Vygotskij. Här är ett exempel:

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Det Digitala Skollyftet och det växande öppna utvidgade kollegiet runt omkring oss är ett underbart sätt arbeta vidare i Vygotskijs anda. 

Sharing is caring.