Spökhistorier i undervisningen

Här nedan följer en liten beskrivning av hur vi läst, skrivit, berättat och dramatiserat spökhistorier med hjälp av cirkelmodellen och Livet i Bokstavslandet i min tvåa.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:

• Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
• Fas 3: Skriva gemensam text
• Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Den första lektionen högläste jag Frökens spökhistoria ur Läseboken åk 2 och visade samtidigt bilder från vår onlinebok. Sedan delades eleverna in i grupper om fyra och fick göra en bildsekvensövning. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Fantastiska dramatiseringar av en del grupper!

Den andra lektionen laborerade vi gemensamt med Lärarwebbens övningar och tränade på att sammanfatta texten (läsfixaren Cowboyen). Eleverna läste sedan spökhistorien parvis. Till slut skrev de en sammanfattning av spökhistorien till bilder i arbetsboken.

Jag blev så stolt över tvåorna, som gjorde fantastiska sammanfattningar!

"Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!" (Gibbons)

Bildsekvensövning

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion inleddes med tända ljus och en lagom läskig spökhistoria, som jag hade skrivit. Enligt EPA-modellen (eget tänkande, parvis, alla) fick eleverna sammanfatta berättelsen i en händelsekarta. Jag avslutade lektionen med att högläsa början av boken ”Mysteriet med zombieförbannelsen”.

Fas 3 och 4: Skriva gemensam text och sedan individuell text

Nästa lektion gjorde vi en gemensam planering av en spökhistoria, som vi även dramatiserade. Jag uppmärksammade berättelsens struktur och att det måste hända något i mitten för att den ska väcka intresse. Sedan gjorde eleverna egna planeringar med stödord och bilder.

Vi fortsatte med gemensamt skrivande med hjälp av vår planering som fanns på whiteboarden. Jag skrev i Livet i Bokstavslandets Lärarwebb som jag tog upp på smartboarden. Eleverna deltog genom att ge förslag på formuleringar. Vi läste berättelsen tillsammans och dramatiserade mera. Det är ju så roligt! Zombien Marikis gick loss och skrämde barnen. 😉 Till slut skrev eleverna egna berättelser i sina arbetsböcker. Du underbara arbetsflit! En del tvåor skrev jätteläskiga historier och andra om gulliga små spöken som ska på kalas.

Eftertanke

En tydlig checklista att använda inför, under och efter skrivandet är alltid bra. Jag kommer använda den här checklistan till mina tvåor när de ska läsa upp sina spökhistorier för varandra. Parvis får de då likt kamratrespons hjälpa varandra att gå igenom texterna och fundera kring vad som var bra och vad som kan bli bättre.

Livet i Bokstavslandets läromedel

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 

kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 

- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand i arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2.

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de tidigare arbetat en hel del med berättelseskrivande. Jag ser det ändå som en fördel att då och de repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Länktips

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Både via facebookgruppen och instagramkontot kan du ladda ned checklistan till spökhistorien.

Webbinarium Flytt och Flykt

Min föreläsning är äntligen inspelad och klar! Språkutvecklande arbetssätt kring ett viktigt och aktuellt ämne, ”Flytt och flykt”. 

Webbinariet, som är 30 min långt, finns nu att ta del av under den närmaste veckan. Det är väldigt enkelt, bara att kostnadsfritt logga in med namn och e-postadress via en länk i Livet i Bokstavslandets facebook-grupp

Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så klicka på länkarna längre ner.





Bildspel: Flytt och Flykt

Bildspel: Sovrum i världen 

Checklista till beskrivande text om flytt

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebooksida Educreation by M.E. Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Livet i Bokstavslandet läromedlet F - 3

Är du intresserad av ett nytt läromedel tycker jag du ska ta en titt på Livet i Bokstavslandets läromedel F-3. 

Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för åk F-3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar och digitalt material för interaktiva skrivtavlor och projektorer. Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr11.

Här kommer en liten presentation varje årskurs för sig.

Förskoleklassen

Har du sett de nya fina förskoleklassböckerna från Livet i Bokstavslandet? Högläsningsboken är skriven av Cles Nero och innehåller både en berättande del och korta faktatexter (beskrivande och förklarande). Högläsningsboken innehåller temaområden som passar för förskoleklass: känslor och tankar om att börja skolan, vänskap/kamratrelationer, socialt samspel, empati, rättvisa, normer och regler m.m. I den omarbetade arbetsboken för förskoleklass följs det upp med läsförståelse. Lärarwebben innehåller läroböckerna digitalt med tillhörande samtalsbilder och många olika språkövningar. Materialet bygger på Bornholmsmodellen där barnen tränar och stimulerar sin språkliga medvetenhet inför läsinlärningen. Lärarhandledningen är skriven av Lena Palovaara. 

Årskurs 1

I år har jag testat Livet i Bokstavslandets material för åk 1 för första gången. Jag har hunnit ha många ettor genom åren och tycker det är viktigt att skapa rutiner, som går att bygga vidare på. Det är en omställning att börja med nytt material, men jag tycker att vi har fått till det bra och ettorna älskar Livet i Bokstavslandet!

I läseböckerna för åk 1-3 har Ulf Stark skrivit fristående berättelser om Ami, Bruno, Coco och Dani, figurerna vi känner igen från UR:s TV-program. I åk 1 jobbar man med en kombinerad metod för läsinlärning, men med betoning på ljudmetoden.

Eftersom eleverna kommer till åk 1 med stor spridning när det gäller läskunnighet, så finns Livet i Bokstavslandets läsebok på två nivåer. På så sätt får alla elever en gemensam läsupplevelse, då de läser samma berättelse, men det ger också läraren möjlighet att individualisera läsundervisningen.

Läseboken innehåller också sju faktatexter som knyter an till tv-programmens och böckernas teman. Tanken med dessa är att eleverna redan från start ska få träna sig i att läsa olika typer av texter. Detta följs sedan upp i åk 2 och 3. Eftersom faktatexterna är lite svårare än läslärans texter, får även elever som läser med visst flyt en utmaning. Faktatexterna passar också att läsas högt för de elever som ännu inte nått så långt i sin läsutveckling.

Förutom läsebok, arbetsbok och lärarhandledning, som är skriven av Tarja Alatalo, finns det en Lärarwebb, som jag använder för gemensamma genomgångar, läs- och språkövningar. Webbappen kan eleverna använda själva och lyssna till texten eller arbeta med ord- och läsförståelse.

Årskurs 2

I Livet i Bokstavslandets material för åk 2 är upplägget detsamma som i åk 1 med en läsebok på två nivåer. Förutom den spännande berättelsen av Ulf Stark finns olika typer av texter utifrån Lgr11: berättande, poetiska, beskrivande, förklarande och instruerande.

Årskurs 2 har också sin utgångspunkt i UR:s tv-program Livet i Bokstavslandet Säsong 2 avsnitt 1-8.

Eleverna jobbar i arbetsboken som innehåller samma språkmoment som tv-avsnitten: ljudstridig stavning, dubbla konsonanter, vokaler och konsonanter m.m. Här finns också uppgifter där eleverna får träna på att känna igen och själva skriva de olika texttyperna som de läst i läseboken, samt övningar som tränar läsförståelsestrategier. Marie Trapp och jag är författare till arbetsboken.

I Livet i Bokstavslandet Handstilsbok Åk 2 får eleverna fortsätta träna på att forma fina bokstäver på rätt sätt.

Lärarhandledningen, som Marie Trapp och jag också skrivit, innehåller tips inför de språkliga momenten i arbetsboken, modellektioner till arbetet med läsförståelse och hur man kan använda läs- och skrivstrategier med utgångspunkt i läsebokens texter. I lärarhandledningen finns också en massa användbara kopieringsunderlag bl.a. kartläggningar, terminsplaneringar och läxor.

Med en inloggning till Lärarwebben får du tillgång till allt du behöver för att guida dina elever till det de ska arbeta med i sina böcker. De digitala introduktionerna är övningar till varje kapitel i läseböcker och arbetsbok - bilder att prata kring före och efter läsning, ord och begrepp, skrivövningar och annat att laborera med tillsammans på en storbildsskärm i klassrummet.

Dessutom finns elevens digitala webbapp för att träna mera.

Årskurs 3

I Livet i Bokstavslandets material för åk 3 får eleverna utveckla förmågor och kunskaper i ämnet svenska motsvarande kunskapskraven för åk 3.

Årskurs 3 har utgångspunkt i UR:s tv-program Livet i Bokstavslandet Säsong 3 avsnitt 1-8.

Eleverna läser i läseböckerna som finns på två nivåer: röd och grön. I A-kapitlen läser eleverna vidare om Ami, Bruno, Coco och Dani och deras kompisar: en fantastiskt fin berättelse av Ulf Stark. B-kapitlen består av olika typer av texter utifrån Lgr11: berättande, poetiska, beskrivande, förklarande, instruerande och även argumenterande. B-texterna knyter an till kapitlens A-texter.

Arbetsboken innehåller samma språkmoment som tv-avsnitten: ljudstridig stavning (lj, nk, dj, hj, stj, sch, ch och k) men även flera andra grammatiska moment utifrån Lgr11. Här finns också uppgifter där eleverna får träna läsförståelsestrategier samt att lära mer om och skriva alla de olika texttyper som de läst i läseboken. Malin Wedsberg har skrivit språkövningarna och jag de övriga, som handlar om läsförståelse och skrivande enligt cirkelmodellen.

I Handstilsboken Åk 3 får eleverna fortsätta träna på att forma fina bokstäver på rätt sätt.

Lärarhandledningen, som jag också skrivit, innehåller språk- och temaaktiviteter utifrån samma teman som i UR:s tv-program Livet i Bokstavslandet och även många värdegrundsövningar, som passar till läsebokstexten. Det finns kopieringsunderlag med bildsekvensövningar, stödmallar och checklistor till texttyper, kartläggningar, terminsplaneringar m.m.

Med en inloggning till Lärarwebben får du tillgång till allt du behöver för att guida dina elever till det de ska arbeta med i sina böcker. De digitala introduktionerna är övningar till varje kapitel i läseböcker och arbetsbok - bilder att prata kring före och efter läsning, ord och begrepp, skrivövningar och annat att laborera med tillsammans på en storbildsskärm i klassrummet.

Elevens egna digitala webbapp är till för att träna läsförståelse kopplat till läseboken.

Läs mer

Det finns smakprov och provlektioner på Libers hemsida där du kan testa materialet: 

Libers hemsida

Här har jag beskrivit hur jag lagt upp arbetet i åk 2 och åk 3:

Livet i Bokstavslandets upplägg

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där delar jag med mig av checklistor, arbetsscheman och andra övningar som kan vara bra att använda.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me

eller via min facebook-sida Educreation by M.E. Läs- och Skrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Hälsningar Marika

Mumintrollen i undervisningen - berättelseskrivande och skapande

Att arbeta med författare och att väva in barnböcker i undervisningen är något som tilltalar mig. Här kommer exempel på hur några av Tove Janssons berättelser vävts in i arbetet med högläsning, boksamtal, berättelseskrivande och skapande i vår etta. 

Uppstart på mumintemat blev en mysfredag och filmvisning av ”Mumintrollet upplever vintern”. Intresset väcktes när vi fick titta på några av de spännande muminfigurerna i filmen. 

Veckan efter högläste jag boken ”Hur gick det sen?”, visade bilder på smartboard och samtalade kring dem. Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta. Jag visade ett bildspel om Tove Jansson och berättade fakta om författaren och konstnären, som skapat mumintrollen. I samband med det tog jag också fram mitt (eller mina barns) muminhus med alla figurer, som väckte stor nyfikenhet.

  

Eleverna fick utifrån detta börja fundera på vad deras egna berättelser skulle kunna handla om. Jag hade gjort i ordning en bok med hål i på framsidan, precis som i boken "Hur gick det sen?".

Boken hade fyra sidor och uppe på varje sida stod det vilken del (början, händelse/problem, lösning, slut) i berättelsen som eleverna skulle försöka få med. Jag hade också förberett bilderna (jag hade inte haft tid att rita själv). Vi skrev en berättelse tillsammans med några meningar på varje sida. 

Eleverna fick sedan planera sina egna berättelser genom att rita bilder på varje sida först. Det här besparade ettorna lite kraft, då några annars lägger ner väldigt mycket tid på att göra sin planering i en berättelsekarta först och har sedan inte ork eller inspiration kvar till att göra boken.

Viktigt att tänka på för en bra inledning/början:

Vem handlar det om? Huvudpersonen eller figuren behövde inte vara något mumintroll utan kan handla om vilken spännande figur som helst. 

Var? Miljön! Utspelar sig berättelsen i skogen, på ett slott eller kanske i ett annat land?

Vad är figuren på väg att göra? Vilka känslor dyker upp?

Problem/Händelse
Något problem av något slag uppstår. Det kan också vara en händelse, men det behöver vara något som fångar läsaren för att man sedan ska lockas vidare i läsningen. 

Lösning
Att problemet löser sig till det bättre är önskvärt.

Slut
Vad händer när allt är bra igen? Detaljer som väcker intresset även på den sista sidan.

Efter att alla elever blivit klara med sina böcker fick de använda en checklista för att kolla av att alla delar i berättelsen var med. I checklistan fanns också påminnelser om att kolla stor bokstav och punkt i meningarna med små bokstäver inuti och mellanrum mellan orden. Även jag använde checklistan och gav min respons genom att kryssa i lärarens kolumn, när jag läste igenom deras berättelser efteråt. (Checklistan är hämtad från Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.) 

Eleverna visade och läste upp sina berättelser för sina föräldrar under vår Kunskapsfestival, men sedan samlade jag in böckerna igen. Det händer så mycket under de här åren och det är roligt att senare kunna ta fram berättelser från de olika åren och visa framstegen för eleverna vartefter tiden går!

Vi fick en inbjudan av Nyckelteatern att komma och se deras uppsättning av "Vem ska trösta Knyttet?" på Nyköpings Teater och det tackade vi förstås inte nej till. Det blev en annorlunda upplevelse i härlig miljö med skådespelare som visade massor med glädje och för övrigt hela känslospektrat. 

Efteråt högläste jag samma berättelse på finlandssvenska ("muminska" sa någon) och visade bokens vackra bilder för eleverna. Det var intressant att höra deras tankar kring skillnader och likheter mellan teater och bok när vi fyllde i ett Venn-diagram tillsammans.

Vi samtalade också om vilka känslor som hittades i berättelsen och lekte känslocharader tillsammans. Mycket skratt och fniss, men så roligt att alla vågade komma fram två och två och föreställa en känsla. 

Vi satte sedan igång med ett bildprojekt där eleverna fick måla en bild med oljekritor och vattenfärg. Bilden skulle handla om något, som de kom ihåg från "Vem ska trösta Knyttet?". När bilderna var klara skrevs också meningar på dator som klistrades fast. Att få upp ett femtiotal bilder i kronologisk ordning i matsalskorridoren blev ganska maffigt!

Ett urval av alla fantastiska bilder i en kort film!

Många flera muminupplevelser har det blivit under dessa veckor, t.ex. tipspromenad i vackert, men isande kallt väder och utklädningsdag med små snusmumrikar, mymlor, mumintroll och skrutt som springer omkring! Alldeles underbart!

Trodde verkligen inte att min muminkärlek skulle smitta av sig, men ettorna har hakat på med liv och lust! Vi har lekt och haft så roligt tillsammans, samtidigt som vi har lärt oss en hel del. Att få in barnböcker och författare i undervisningen kommer jag fortsätta med.

Läs mer:

Barnboksveckan

Glimtar från barnboksveckan

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter, åk 3

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där delar jag med mig av checklistor, arbetsscheman och andra övningar som kan vara bra att använda.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me

eller via min facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Livet förr och nu, del 1

I december inleddes temat ”Livet förr och nu”, som först och främst fokuserades på hur julen firades förr, men där jag också försökte integrera med svenska och få in ett språkutvecklande arbetssätt på ett passande sätt. Min pedagogiska planering i sin helhet finns att ladda ner i Livet i Bokstavslandets facebookgrupp. 


Så här gjorde vi: 

Från biblioteket fick jag låna en bokpåse med en massa härliga julberättelser. Så många bra bilderböcker det finns! Några böcker jag fastnade för direkt var Snickar Andersson och Jultomten, Gamla tiders jul och Jul i Bullerbyn. Min avsikt var inte bara högläsa dem utan jobba med dem lite mer på djupet också. 

Bilderböcker är bra, speciellt för elever med svenska som andraspråk. Ord som dyker upp kan man reda ut och prata om och ofta finns det bra bildstöd i böckerna. Jag fotograferar alltid bilderna i förväg och visar på smartboarden för att fokus ska vändas åt rätt håll och alla ska se bilderna bra. 

Tidigare, i samband med första advent, hade vi pratat om varför julen firas i Sverige. Viktigt att prata om eftersom inte alla elever i klassen vet så mycket om kristendomen eller svenska traditioner. I dagens samhälle ser det väldigt olika ut hos olika familjer. Elever med andra religioner fick också berätta hur de firar sina högtider. 

Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn har vackra illustrerade bilder av Ilon Wikland och ger den där extra mysfaktorn kring jul. Så här jobbade vi tillsammans den första lektionen med boken:

• VÖL-tabell (vet, önskar veta) kring Julen förr
• Högläsning av Jul i Bullerbyn
• Rörelse till bilderna i boken (vi hittade på själva)
• Bildskapande kring något man mindes från berättelsen, en inre bild (vi använde oljekritor för att sedan
  kunna svampa runt med vattenfärg)
• Skrivande till bilden (en mening)
• Jultraditioner, hur gjorde man förr? (samtal, läsning)
• VÖL (lärt oss) kring Julen förr

Vi fortsatte sedan med att läsa Kajsa Kavat. I den här boken finns ord och uttryck som egentligen inte är så vanliga i det svenska språket, t.ex. ordet kavat. Vi pratade om ordets betydelse och synonymer till ordet, som t.ex. pigg, modig och duktig. De elever som ville fick säga ord med samma betydelse på sitt hemspråk eller något annat språk.

Vi gjorde en tankekarta där vi beskrev Kajsa Kavats utseende, egenskaper och annat speciellt. 

Den sista veckan innan jullovet fick eleverna se en film, Junibackens jul med Madicken. Jullov är ett bra påhitt! sa Madicken höglästes också valda delar ur. Sedan gjorde vi ett Venn-diagram där vi jämförde karaktärerna Kajsa Kavat och Madicken. 

En ny favorit bland barnböcker blev blev för mig Snickar Andersson och Jultomten. En rolig historia om en pappa som ska tomta för sina barn och krockar med den riktiga jultomten. I boken lär man sig också om hurdana leksaker barn lekte med förr. (Tänk, hur kunde man klara sig utan iPad, mobil eller dataspel?!?) Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta.

Gamla tiders jul är mer som en faktabok och ger ett annat perspektiv på julen där man bland annat får veta att alla inte hade det så gott ställt och kunde fira jul med exempelvis julklappar, gran och god mat. Ändå ser man många likheter, som gör den här boken både intressant och verklighetstrogen. 

En tabell med jämförelser har vi också börjat fylla i tillsammans. Den kommer fyllas på när vi arbetar vidare med vårt tema efter jullovet. 

Förr	Nu
Åkte med häst och vagn	Åker med bil, tåg, flygplan, moped, buss
Drängar och pigor	Städare och städerskor
Snickare	Byggare
Barnen hjälpt till mycket hemma	Barnen går på fritids
Tände ljus, oljelampa och göra brasa	Tänder lampan, har el, element, bergvärme
Hade få och begagnade kläder	Har många nya kläder

I den pedagogiska planeringen kan ni läsa mer om fortsättningen på temat. Bland annat har jag tänkt att vi lär oss mer fakta om de mest kända svenska barnboksförfattarna och fortsätter plocka fram likheter och skillnader kring hur barn hade det förr jämfört med nu. 

Att arbeta med tidslinjer ger också perspektiv, som är viktiga att träna på. Hur långt tillbaka i tiden var Jesu födelse eller när mormors mormor var liten? Det är frågor som redan dykt upp och är ganska svårt att föreställa sig som barn. Därför tycker jag det är bra att först göra en tidslinje över sitt eget liv. Mer om det kan ni läsa i detta inlägg:

Min egen tidslinje

Återkommer med ett till inlägg om vårt arbete kring Livet förr och nu längre fram!

Jag vill också passa på att tipsa om nya fräscha boktips i Julklapplistan, som är sammanställd av pedagoger och bibliotekarier i Nyköpings kommun. Fritt att sprida!

Har du några önskemål om något tema du vill ha inspiration eller tips om, så är du mer än välkommen att meddela mig. Skriv gärna en kommentar här i bloggen, på facebook eller instagram.  

Nu vill jag avsluta med att först och främst önska er en god fortsättning på julledigheten! Gör det ni tycker om och njut. Kram, Marika <3

Läs mer

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

Läsupplevelsekalendern

Här finns en julkalender med inriktning på gemensam läsupplevelse, högläsning, läsförståelse, samtal kring text och läsinlärning. Läsupplevelsekalendern passar för förskoleklass och åk 1. Filmerna är från UR Skola.

Skoldagarna 3-7 dec, 10-14 dec och 17-20 dec är UR Skolas program Lässugen i fokus.

Om Lässugen
Sexåriga Amanda är ensam hemma och klarar det mesta på egen hand - utom att läsa högt för sig själv. Med en väldig kraft sugs en vuxen in och landar med dunder och brak i Amandas knallgula soffa. Lässtunden kan börja! Några som hamnar i soffan är Eva Röse, Özz Nûjen, Ulla Skoog och Niklas Strömstedt, och de läser varsin bilderbok för Amanda... Med en kombination av vuxna stjärnor och medryckande berättelser ska föräldrar inspireras till högläsning och upptäcka glädjen i att läsa tillsammans med sina barn.


Vill ni läsa mer om hur Marie Trapp arbetat med Lässugen så läs vidare här:
"Lässugen" - ett underbart program och ett fantastiskt verktyg att använda i undervisning av läsförståelse


Övriga dagar får de elever som vill titta på Läs med sagor hemma. Läsupplevelsekalendern kommer finnas på klassens blogg.

Om Läs med sagor
Tio animerade sagor med text som man kan läsa samtidigt som man lyssnar och tittar. Vi får bland annat stifta bekantskap med Halvan, Gittan, Benny och Lill-Zlatan. Programmen är tänkta som hjälp för barn som gör sina första försök att läsa och känna igen bokstäverna.


Det jag också kommer uppmuntra är att de elever som ännu inte riktigt kommit igång med läsningen repeterar de avsnitt av Livet i Bokstavslandet och bokstäver vi gått igenom hittills.

Om Livet i Bokstavslandet

Säsong 1. ABC-program med sketcher om bokstäver och ord för dig som är på väg att knäcka läskoden, och för dig som precis har knäckt den. Sketcherna bygger på pedagogiska moment och är fulla av humor, lekfullhet, kunskap och musik. Lär dig allt från att känna igen en viss bokstav och förstå hur den låter, till att kunna känna igen och skapa rim. Välkommen att ta del av livet i landet där bokstäver betyder allt!

• Alfabetet
• Allt är lek (bokstäverna L och E)
• Det kommer blod (bokstäverna B och O)
• Jag vill ha mat (bokstäverna M och A)
• En sång om en sång (bokstäverna S och Å) 
• Ut i naturen (bokstäverna N och U)

En större bild av kalendern:

• Läsförståelsekalendern (klicka här)

Bild hämtad från Pixabay