Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter

Idag inleddes arbetet med kapitel 2A, Det är tanken som räknas, i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3. Författaren Ulf Stark tar på ett fint sätt upp hur Coco, Dani, Ami och Bruno tänker kring att de ska kunna hjälpa andra barn som är på flykt. Vi pratade vidare om uttrycket "Det är tanken som räknas" och vad det betyder för textens innebörd.

Läs mer om hur vi arbetar med berättande texter i vårt klassrum:

Lässtrategier före under och efter läsningen

Bildsekvensövning i Livet i Bokstavslandet

Något vi tidigare läst om i kapitel 1B är att barn som flyttar hit från andra länder möter mycket nytt. De ska lära sig ett nytt språk och lära känna nya kompisar. Därför är det viktigt att vi tar hand om varandra och försöker tänka på det i vår vardag.

Efter ett textsamtal är det alltid roligt att avsluta med någonting lättsamt. Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.

Ja-nej-leken
Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? 

Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.

Fortsättningsvis kommer vi arbeta vidare med hur vi ska få alla att ha någon att leka med på rasten. Vad kan vi göra och hur kan vi tänka? Något vi behöver ta upp igen är att vi samtalar innan rasten om vad var och en tänker göra ute och att flera kan få chansen att hänga med på något som verkar roligt.

Något annat som fungerar väldigt bra på vår skola, Bryngelstorpskolan, är att det varje dag ordnas rastaktiviteter på skolgården och att eleverna får information om vilka aktiviteter som finns att välja mellan.

Läs mer:

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Nu när vi kommit igång och hittat våra rutiner med Livet i Bokstavslandet för åk 3 vill jag uppmärksamma det språkutvecklande arbetssättet i klassrummet.

Sekvensbilder, läsfixarkort, läsebok och låda med lappar redo!

Eleverna får diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks gripande berättelse om den nya flickan i klassen, Ljuba, fångar och berör eleverna på ett djupare plan. A-delen av varje kapitel i läseboken handlar om barnen i Bokstavslandet medan B-delen spinner vidare på A-textens tema och är skriven enligt en viss texttyp. I de strukturerade gemensamma textsamtalen använder vi oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen. 

Som verktyg finns lässtrategikort (med likadana läsfixarsymboler som i arbetsboken) och VÖL-tabell, som kan tydliggöra läsföståelsearbetet. Denna gång använde vi läsfixarkorten till A-texten och VÖL-tabellen till B-texten. 

Läs mer:

• Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet
• VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabellen passar bra att använda till den beskrivande texten.

Elevaktiviteten är hög när vi exempelvis använder oss av bildsekvensövningar och hjälps åt att sammanfatta berättelsen i A-delen av kapitlet. 

Läs mer:

• Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

Bildsekvens- och värdegrundsövning.

I värdegrundsarbetet spinner vi vidare på temat i läseboken genom att göra språk- och temaaktiviteter som passar till. I samband med A-kapitlet kunde vi samtala om rädslor och sedan skriva lappar med våra rädslor, som vi samlade i en låda.

UR:s TV-avsnitt kombineras med språklära- och stavningsträning.

Till varje kapitel i läseboken finns det ett avsnitt från UR Skola, som man hittar på www.urskola.se. Vill man se åk 3:s avsnitt hittar man dem i säsong 3 av Livet i Bokstavslandet. Varje avsnitt tar upp ett språkljud/stavning. Just nu jobbar vi med bokstäverna l och j tillsammans, t.ex. orden ljus, ljuga, ljud, ljuvlig och ljumma. Ord med lj-  är också mer förekommande i tillhörande kapitel i läseboken och i arbetsbokens övningar.

Stavnings- och skrivläxa. 

I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3 finns till varje kapitel Ordväggen, som är tio utvalda viktiga nyckelord utifrån varje kapitel A och B. Orden är en blandning av de ljud som tas upp i respektive kapitel och andra viktiga eller högfrekventa ord, som eleverna först behöver lära sig att stava och förstå. Det kan självklart dyka upp andra ord, som ni tillsammans bör diskutera under den gemensamma läsningen.

Eleverna får träna på ordväggens ord, som finns som kopieringsunderlag med hjälplinjer. I arbetsbokens språkläradel, som hör till varje kapitel, finns många utmaningar i både stavning, meningsuppbyggnad och begreppsbildning.

Femfältare för att reda ut ords betydelse.

När texterna innehåller många nya ord för eleverna, såsom i B-delens text Flytt och flykt, får vi förbereda oss extra mycket. Ord som svält, asyl, invandrare, utvandrare, naturkatastrof och strid finns med i de förberedande övningarna innan vi läser texten.

I B-delen av kapitlet använde vi oss av femfältare för att reda ut ordens betydelse. Först gemensamt exempel på tavlan efterföljt av arbete i expert- och hemgrupper.

Läs mer:

• Struktur: Kooperativ fyrfältare
  
• Femfältare i Livet i Bokstavslandet
• Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Orden vi arbetade med dök sedan även upp i arbetsbokens läsförståelsedel, bland annat i korsordet, där eleverna fick ytterligare en repetition. 

Klurigt korsord i arbetsboken.

Här nedan är ett exempel på hur man kan lägga upp arbetet med Livet i Bokstavslandet. Vi har nu alltså arbetat oss igenom vecka 1-3 och kommer ägna mer tid åt skrivande av egna texter. Läsning och skrivande integreras på ett bra sätt eftersom vi redan bekantat oss med den beskrivande texten i B-delen.

Förslag på upplägg med Livet i Bokstavslandet. 

Läs mer:

• Livet i Bokstavslandets upplägg åk 2-3
• Arbetsgången i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Livet i Bokstavslandet, Liber

Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. 

(Gear, 2015)

Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 

(Tjernberg, 2013)

Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!

(Gibbons, 2013)

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Genom att dela in eleverna i expertgrupper kan man ge eleverna olika ord och begrepp som de kan arbeta med. Här är femfältaren ett ypperligt verktyg att använda. När alla i gruppen blivit expert på sitt ord flyttar eleverna till en hemgrupp, som har en deltagare från varje expertgrupp. Var och en berättar för de andra om sitt ord. Denna övning med expertgrupper och hemgrupper kan användas i många olika ämnen. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

Läs mer:

Struktur: Kooperativ fyrfältare

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Gemensam genomgång på tavlan.

Innan man läser en text kan man som lärare ta fram en begreppslista, med ord från texten, som kan kännas främmande eller nya för eleverna. Läraren och eleverna kan abeta med orden och ta reda på deras betydelse. I Livet i Bokstavslandet ger vi exempel på en femfältare där eleverna kan skriva en förklaring till ordet, rita en bild till ordet, skriva en mening med ordet och slutligen skriva i vilket sammanhang ordet har använts eller hörts förut.

Eleverna lär sig nya ord bäst om de kan koppla de nya orden till sin förförståelse. De behöver påminnas om vad de redan vet och sedan koppla betydelsen av ordet till sin kunskap. Repetition av ordet är viktigt. Ju fler gånger ett barn hör ett ord ökar chanserna att ordet läggs till ordförrådet.

Läraren kan själv använda sig av orden i olika sammanhang och eleven kan träna på att skriva synonymer till orden. När eleverna är bekanta med orden ska de uppmuntras att använda orden i både skriftlig och muntlig kommunikation.

Bild från Livet i Bokstavslandets arbetsbok åk 3.

Läs mer:

Struktur: Kooperativ fyrfältare

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

Att arbeta med bilder för att sammanfatta en text.

I Livet i Bokstavslandet för åk 3 bygger många av övningarna i arbetsboken på att eleverna ska få sammanfatta berättande texter och andra typer av texter med hjälp av bilder. Det bästa är om man i klassrummet använder sig av muntliga gruppövningar innan man går över till de skriftliga övningarna i arbetsboken, som kan genomföras individuellt eller i par. I samtalet stöttar eleverna varandra så att de sedan kan klara av mer krävande uppgifter på egen hand. 

Bildsekvensövningen: Dela in eleverna i grupper om fyra. Varje elev får en bild. De ska inte visa för de andra utan en i taget får beskriva för gruppen vad de har på sin bild. Sedan kommer de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vänder de bilderna så alla kan se och bilderna läggs kronologiskt. Eleverna tränar tillsammans på att återberätta. De som vill redovisar inför klassen. 

Samarbetsövning då bilderna placeras i kronologisk ordning.

Sekvensbilder finns till varje kapitel i
Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.
Illustrationer: Sonia Reuterskiöld, Anders Westerberg
och Micaela Favilla.

Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 

(Tjernberg, 2013)

Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!

(Gibbons, 2013)

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

För beskrivande text är VÖL-tabellen ett konkret redskap och där kan man få in läsförståelsestrategierna på ett tydligt sätt.


Vet: Vad vet vi om ämnet? och Vad tror vi texten kommer att handla om?

Läs rubriken och titta på bilderna. Läs underrubriker och bildtexter. Diskutera vad ni tror texten kommer att berätta. Genom att utgå från vad eleverna redan vet och kan så aktiveras deras förkunskaper och de är påkopplade innan ni börjar att läsa texten.

Önskar veta:

Vi reder ut nya ord och uttryck.

Vi ställer frågor på olika nivåer om texten.

Lärt mig: Vi samlar nyckelord och sammanfattar sedan det vi lärt oss.

Till en början kan det vara svårt för eleverna att själva använda de här strategierna och då är det viktigt att du som pedagog går in och modellar/visar hur man gör. 

VÖL-tabell finns som kopieringsunderlag i
Livet i Bokstavslandets lärarhandledningar för åk 2 och åk 3.
Den finns även i Digital Intro. 

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Före läsningen: Visa bilden på förstoringsglaset som symboliserar lässtrategin att reda ut nya ord och uttryck. Ta upp och prata om ord som kan vara nya för eleverna. Samtala om betydelse och stavning, för att eleverna ska få en förförståelse före läsningen.

Läs kapitlets rubrik och visa den första bilden för eleverna. Diskutera vad ni tror texten kommer att handla om utifrån rubrik och bild. Lässtrategin, som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och förutspår vad som kommer att hända i texten, symboliseras av spåkulan. Den visar att vi ska förutspå (att gissa vad som kommer att hända, att göra förutsägelser). Lässtrategin används både före, under och efter läsningen.

Under läsningen: Högläs texten. När eleverna reagerar på oklarheter räcker de upp handen. Gör då en notering i texten och fortsätt läsa till ett naturligt stopp. Diskutera sedan de nya orden och deras betydelse.

Efter läsningen: Berätta för eleverna att lässtrategin att sammanfatta symboliseras av en cowboyhatt och ett lasso. Med hjälp av lassot kan cowboyen fångar in det viktigaste i texten. När man sammanfattar en text berättar man  inte allt, utan bara det viktigaste. Gör gärna en bildsekvensövning för att sammanfatta kapitlet muntligt med hjälp av bilder.

Bilden på mikrofonen symboliserar att vi ställer olika typer av frågor på texten där svaren går att hitta på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Att ställa frågor på raderna innebär att svaret går att hitta i texten. Att ställa frågor mellan raderna innebär att man genom att leta ledtrådar och dra slutsatser kan hitta svaren, trots att det inte står klart uttryckt i texten. Frågor bortom raderna innebär att svaret finns hos läsaren själv. Låt eleverna tänka själva en stund om de ar någon fråga kring texten. Ge förslag på frågeord att inleda frågan med.

Visa bilden på pensel och palett, som symboliserar att vi kan plocka fram inre bilder och att aktivera våra sinnen. När man upplever bilder i sina huvuden så kan man inte bara se, utan också höra och känna.

I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning och arbetsbok för åk 2 presenteras lässtrategierna till en början var för sig. I det gemensamma textsamtalet i klassrummet medvetandegörs eleverna om vilka lässtrategier som är lämpliga att använda när man läser eller skriver olika typer av texter. I Livet i Bokstavslandet för åk 3 kommer läsförståelsearbetet att fortlöpa, men alla lässtrategierna finns med från första början.

Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. 

(Gear, 2015)

Det är samtalet kring det lästa som är det viktiga och i den social interaktionen i samtalet mellan lärare och elev, där eleven till en början härmar och gör som läraren, men så småningom använder strategierna mer flexibelt på egen hand. Metakognition innebär att eleven blir medveten om sina egna tankeprocesser, den inre rösten. Eleven tänker om texten och sitt eget tänkande.

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*