Lektionstips i SO: Min egen tidslinje

En trevlig uppgift, som jag använt mig av i många klasser är Min egen tidslinje. Eleven kan med förälders hjälp skriva in några viktiga händelser från sitt liv och klistra in ett par foton. I övningen ingår också att göra en kort muntlig presentation av sin tidslinje.

Den här övningen passar bra vid uppstart av ett tema t.ex. Boken om mig eller Forntiden. Eleverna får lära sig vad en tidslinje är och man kan fortsätta diskutera kring tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

De muntliga presentationerna i helklass eller mindre grupper ger eleverna olika perspektiv på sina egna och andras identiteter kring ett vardagsnära och viktigt ämne. Samtidigt blir det en bra övning i att tala inför grupp med enkla meningar och bilder som stöd.

Ladda ner lektionstipset genom att klicka nedan:

Min egen tidslinje

En utvecklad variant av Min egen tidslinje finns på Lektionsbanken.. Här kan eleven välja att skriva om en vecka, en månad, ett år eller en längre period av sitt liv:

https://lektionsbanken.se/lektioner/min-tidslinje/

Viktigt tillägg:
En brasklapp är att undvika ämnen där olika socioekonomiska skillnader kan framträda eller där andra känsliga och integritetskränkande uppgifter riskerar att beröras. Lärarens lyhördhet är förstås viktig. Här kommer några tips eleven kan skriva om:

• Något roligt, intressant eller annorlunda jag sett på TV eller Internet.
• Ett dataspel jag spelat.
• När jag testade en ny sport, hade träning eller match.
• Något jag gjorde utomhus.
• Det roligaste vi gjorde i skolan.
• När jag gjorde något roligt.
• Det jag tycker om.
• En bok jag har läst.

En väldigt uppskattad läxa!

I min trea ger vi i snitt två läxor per vecka. Läsläxan är alltid med och sedan varvar vi matematik, engelska och stavning. Den här veckan blev lite annorlunda med läsning och tidslinje istället. En väldigt uppskattad läxa och så mysigt att se bilder på eleverna från när de var små!


Läs mer:

Forntidsresan

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum


Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Livet i Bokstavslandets ord- och bildkort

Ladda ned de fina ord- och bildkorten från Livet i Bokstavslandet kostnadsfritt!

Livet i Bokstavslandets facebookgrupp har passerat 5000 medlemmar och det firas med att de efterfrågade ord- och bildkorten delas ut gratis. Gå med i Livet i Bokstavslandet - läromedlet och ladda ned korten!

Använd alla kort eller välj bort några (kanske p.g.a. stavning eller betydelse). Anpassa antalet kort efter just din elevgrupp och den aktivitet du ska genomföra.

Det finns olika förslag på övningar, t.ex:

Kims lek 

VARIANT 1: Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Låt eleverna titta på korten i ca 30 sek. Därefter täcks korten över. Eleverna skriver eller säger vilka ord/bilder som fanns där.
VARIANT 2: Plocka bort t.ex. ett, två eller tre kort när eleverna blundar. Låt eleverna titta igen och skriva eller säga vad som saknas.

Ett skepp kommer lastat 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort med ord eller bild t.ex. hjälm och säg ”Ett skepp kommer lastat med hjälm.” Nästa elev letar upp ett kort som börjar med det ordets sista bokstav, alltså bokstaven m: ” Ett skepp kommer lastat med mås.” Fortsätt så långt det går, börja sedan om med ett helt nytt ord.

Packa pappas kappsäck 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort och säg vad som packas ner i ”kappsäcken” (som kan vara t.ex. en påse): ”Packa pappas kappsäck med ett ljus.” Nästa elev får den stängda påsen med kortet, upprepar det som tidigare packats, tar upp ett nytt kort och säger ”Packa pappas kappsäck med ett ljus och skridskor.” Låt eleverna hjälpa varandra om det blir svårt att minnas många ord på slutet.

Sammansatta ord 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Ta upp två kort och ”slå samman”, t.ex. guld + skatt. Säg eller skriv det sammansatta ordet: guldskatt. Visa på att det ibland behövs läggas till ett s mellan orden och/eller tas bort en vokal i slutet av det första ordet: jordgubbe + paj blir jordgubbspaj. Låt också eleverna göra ”tokroliga” sammansatta ord, t.ex. piratmakaroner.

Träna meningsbyggnad och skiljetecken 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort med ord eller bild t.ex. fisk. Sätt in ordet i en mening och säg ”Jag har en fisk, punkt.” eller ”Det är en anka, punkt.” Låt det gärna gå en halv sekunds paus innan man säger punkt. Nästa elev tar upp ett nytt kort och sätter in i en ny mening på samma sätt. Gör samma sak med frågor men lägg till ordet frågetecken: ”Är det en natt, frågetecken?” eller ”Ser du pengar, frågetecken?”

Hitta på en berättelse tillsammans 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort och säg ”Det var en gång en tiger.” Nästa elev tar upp ett nytt kort: ”Tigern var ute och åkte tåg.” Tredje eleven fortsätter: ”Plötsligt blev det oväder.” osv.

...eller varför inte testa Marie Trapps busiga lek:

Flugsmällan

Ordkorten är utspridda på mattan. Två-tre barn sitter med varsin flugsmälla. Läraren säger ett ord och barnen ska försöka hitta och läsa rätt ordkort och sedan "smälla" ordet så snabbt som möjligt.

Ordlek för alla åldrar

Intygar att ord- och bildkorten passar de flesta åldrar! Jag hade själv med mig en bunt kort till mina syskonbarn, som hade en rolig läs- och skrivstund tillsammans med kusinerna. De äldre barnen, 7-14 år, hittade på sagor och 3-åringen "låtsasläste" korten (bild på ena sidan och ord på andra) och vi lekte också Kims lek med bildsidan upp. Jättekul!

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Marie Trapp berättar om specialundervisning med Livet i Bokstavslandet

God Jul och Gott Nytt År!

önskar

Marika

A Beautiful Planet - ett tema om vår jord

Läsårets ämnesintegrerade tema i åk 2 på Bryngelstorpskolan har handlat om vår jord där vi lever tillsammans. Elevernas nyfikenhet och behov av att lära sig mer om sig själva och sin omvärld har gjort lärandet lustfyllt och spännande. Skapande arbete och lek har varit väsentliga delar i vårt aktiva lärande. Att lära sig om världen i olika ämnen, sjunga, spela och lära eleverna fler ord på andra språk (framför allt engelska) har gett eleverna nya perspektiv på omvärlden och större förståelse för olika sätt att leva. 

Läsåret inleddes med att vi hade ett cirkustema under två veckor tillsammans med alla skolans elever, som resulterade i en cirkusföreställning för föräldrarna. Cirkusens tema var Circus around the world, som blev en perfekt kickstart för klassens tema, som sedan till stor del kretsade kring vår fina planet och det universum vi är en del av. 

 

Genom ett miljöperspektiv har eleverna fått möjlighet att tänka hur de ska ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. Undervisningen har också belyst hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för hållbar utveckling. Vi såg på film och läste om källsortering, nedskräpning, klimathotet och hur vi kan hitta alternativa sätt för att ta hand om vår värld. Vi har följt en familj, som är ute på en världsseglats och värnar om havet. Vi uppmärksammade även Earth Hour, världens största miljömanifestation.

I NO har vi läst om vattnets kretslopp och jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser var spännande att arbeta med och även att lära sig om stjärnhimlens utseende. Eleverna skapade egna stjärnbilder, som vi sedan gjorde en utställning av under vår Kunskapsfestival. Hur långt är avståndet från solen till de olika planeterna och andra frågor uppmuntrades eleverna att ställa och vi tog reda på svaren tillsammans. Planeterna jämfördes i storlek med olika frukter. Vi jämförde exempelvis Jupiter i storlek av en vattenmelon med jorden i storlek av ett litet körsbär. 

  

Undervisningen i SO har berört hur människor flyttar inom ett land och mellan länder och vad det kan få för orsaker och konsekvenser. Högläsning ur böcker och begreppsbildning har varit en daglig ingrediens i skolarbetet. Tack vare Läslyftet och Lärportalen fick vi många tips på värdegrundande böcker, som berörde oss på ett djupare plan. 

Normer, regler, livsfrågor i elevernas livsmiljö tillsammans med barnkonventionen har belysts när vi arbetat med FN-dagen och World Children's Prize. Efter åk 5-elevernas presentationer av World Children's Prize blev det tydligt att budskapet gått fram. I vårt eget arbete med samhället fick eleverna rösta fram ett förslag vad en tom lokal skulle ha för funktion. I klassens omröstning blev förslaget ett barnhem. Demokratiuppdraget knöts ihop till ett meningsfullt lärande för oss i skolan, men också för vår framtid och världen. 

Jordgloben, kartan, med världsdelarnas och världshavens lägen har väckt stor fascination. Vi samarbetade både parvis och i större grupparbeten och tränade på den kommunikativa förmågan. Eleverna fick egna Jorden runt-pass att samla stämplar i när de skrev fakta om de olika världsdelarna. Google Earth används till att både upptäcka elevernas egna hem på kartan och även andra betydelsefulla platser och länder för eleverna. 

Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter, frågor och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Procedurförmågan tränades när vi samlade ihop och sorterade viktig information och funderade kring vad man egentligen ska tro på av all fakta man får från böcker och internet. 

I elevernas skrivprojekt arbetade vi enligt cirkelmodellen där vi tillsammans med eleverna lärde oss hur olika texttyper är uppbyggda och sedan skrev gemensamma texter tillsammans för att slutligen skriva på egen hand. 

I det ämnesintegrerade arbetet läste eleverna parallellt i NO:n om den naturvetenskapliga teorin kring jordens uppkomst och i SO:n om Bibelns skapelseberättelse. Vi använde tidslinjer med egenskapade konstverk och olika tidsbegrepp för att ange olika händelser. Analysförmågan tränades när vi jämförde den vetenskapliga tidslinjen med Bibelns skapelseberättelse. Vi redovisade kunskaperna i en musikal dit vi bjöd in föräldrar och syskon. 

Som en final på vårt tema åkte vi med klassen till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm där vi fick uppleva en spännande och lärorik dag med både lektion, rundvandring och filmförevisning, A Beautiful Planet, på Cosmonova. Tack till Sörmlands sparbank, som gjorde vår resa möjlig!

 

Vi står här runt och tänker

Tankebubblor stiger upp och blänker

Vi kommer från olika länder

Hudfärgen skiftar på våra händer

Vi går här runt och tänker

Tankebubblor stiger upp och blänker

Vi är olika

men ändå så lika

Länktips:

Fler övningar om vår jord

En värld full av texter

Cirkustema

Läsning och värdegrund

Kunskapsfestival

Från tal till skrift och arbete med världsdelarna

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Cirkelmodellen kring instruerande texter

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Värdegrundskalender och boktips inför julen

Här finns också länk till årets boktips: Julklappslistan 2015

Forntidsresan

Att uppmärksamma förmågor och strategier i de yngre åldrarna

Här beskriver jag ett tema kring forntiden som jag genomförde senaste termin i åk 3. Syftet med att publicera Forntidsresan här är att inspirera andra till att uppmärksamma förmågorna och läs- och skrivstrategierna i alla ämnen. Forntidsresan kan förhoppningsvis ge idéer till teman även inom andra ämnesområden där förmågorna presenteras en i taget i de lägre årskurserna.

Tack till elever och kolleger vid Bryngelstorpskolan för ett fint samarbete! 

Klicka på rubrikerna ovanför bilderna för att ladda ner planeringarna och matrisen i pdf-format. 

Terminsplanering Forntidsresan

LPP för lärare Forntidsresan

LPP (lättläst för elever) Forntidsresan

Bedömningsmatris Forntidsresan

Som ni kan utläsa från terminsplaneringen uppmärksammade vi en förmåga i taget under Forntidsresans gång. I vår läroplan står det om olika förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar. Vi utgick från Göran Svanelids förmågor, the Big 5, och använde oss av förmågeskyltarna som Ulrica Elisson Grahne skapat och publicerat i sin blogg Ullis skolsida. 

Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. I inledningen av boken fick eleverna klistra in den lättlästa LPP:n för elever där det står vilka mål vi arbetar emot, hur vi ska arbeta och vad som ska bedömas. Vi läste och samtalade kring LPP:n och det här samtalet gjorde eleverna än mer sugna att starta upp temat. Begreppslistan som finns med i LPP:n för lärare skrev jag ut till eleverna i ett större format. Vi bockade av listan under arbetets gång, men upptäckte även andra nya historiska ord och begrepp som vi fick reda ut. Läs gärna mer om hur vi jobbat med den begreppsliga förmågan genom att klicka här.

Eleverna fick med hjälp av matrisen själva bedöma sina förmågor i slutet av temat. Jag hade några frågor och muntliga övningar till eleverna, som de fick svara på både individuellt och i grupp. Här upptäckte de flesta elever att de kände sig säkra på sin kunskap och kunde använda sig av sina förmågor, medan några skattade sig lite lägre där de kände en viss osäkerhet. Min reflektion nu i efterhand är att matrisen kunde använts vid ett flertal tillfällen under temats gång för att eleverna skulle haft möjlighet att förbättra det de kände sig lite osäkra på.

Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde Forntidsresan.

Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.

Dinosauriearbete

Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurierna. Eleverna fick själva välja vilka dinosaurier de ville läsa och skriva egna faktatexter om. Vi gav eleverna möjlighet att fördjupa sig mer i dinosaurietiden under våra Elevens val-lektioner eftersom ämnet verkligen fångade mångas intresse.

Textkopplingar

Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och kopplade det vi läst till saker vi läst i andra texter, sett på film eller själva upplevt (textkopplingar).

Gammal bild av Nyköping.

Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara (procedurförmåga). Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden (analysförmåga). Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.

Istiden. Hur tjock var isen?

Istiden behandlades utifrån ett frågeperspektiv. Eleverna fick möjlighet att ställa alla möjliga frågor om istiden och vi hjälptes sedan åt att leta svaren i olika källor. Exempel: Hur tjock var isen? Hur uppkom räfflor i berget? Hur flyttades stora stenar? 

Föremål från Stenålderssäcken.

Resestoppet vid stenålderstiden fångade eleverna. De njöt av att studera bilder och bara sitta och mysläsa eller se på film om hur människorna bodde, vad de åt, hur de arbetade och klädde sig. Stenålderssäcken, som vi fick låna från Sörmlands museum, innehöll föremål som vi noga kände på, fantiserade, drömde, skrev och diskuterade kring (metakognitiv förmåga, kommunikativ förmåga).

Lerkruka

I bilden skapade vi handavtryck som liknade forntida grottmålningar och lerkrukor med stenåldersteknik.

Venn-diagram

I svenskan skrev vi berättelser om ett forntidsäventyr där vi träffade ett barn från stenåldern och jämförde likheter och skillnader mellan barn då och nu (Venn-diagram, analysförmåga).

När resan kommit till bronsåldern och därefter järnåldern fick eleverna önska ett område att bli experter kring, t.ex. klimat, metaller, smycken, vapen, statyer, gravar, kläder, boende eller hällristningar och arbeta med alla lässtrategier de lärt sig (förutspå, ta reda på nya ord och begrepp, ställa frågor, sammanfatta) för att presentera sina expertområden (metakognitiv förmåga). 

Hällristningar

Runsten

I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.

Järnåldersdag

Till vårt äventyr i skolskogen engagerade vi de praktiskt estetiska ämneslärarna för en järnåldersdag. Eleverna fick prova på att väva, tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, vandra runt i området och titta och läsa om gravar, baka pinnbröd över öppen eld och ha idrott (kasta spjut, ha dragkamp, rövkrok och andra lekar).

Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. 

Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet! 

Cirkelmodellen i alla ämnen

Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Efter den här vitaminboosten är jag inte längre tveksam!

Bryngelstorpskolans lärare har under läsåret haft studiecirkel kring boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning är ett av de centrala språkutvecklande arbetssätten som tas upp i boken.

Bild från ASL-tipsblogg Malmö.

Cirkelmodellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att få en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden. Eleverna får verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig att skriva olika slags texter och vi pedagoger får chansen att strukturera om vårt arbetssätt. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.

Under de senaste två månaderna har vi pedagoger prövat att överföra cirkelmodellen till vår egen undervisning och idag hade vi redovisning. Det blev som ett slags Teachmeet i vår egen skolenhet, en väldigt givande sådan, där pedagogerna fick välja om de ville berätta om sitt arbete under 3 minuters eller 7 minuters tid.

Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Övertygande bevis på det har getts idag i matematik, musik, engelska, so, no och svenska/SvA. Känner mig helt lyrisk över allas berättelser, som jag tyvärr inte kan återge ordagrant, men här är exempel som förhoppningsvis kan inspirera till mer arbeten kring cirkelmodellen:

Exempel:
Matematik: Skriva en räknesaga
Musik: Skriva en raplåt på åtta rader
Engelska: Skriva en nyhetsartikel
So/No: Skriva faktatexter om sport, vulkaner, länder m.m.
Svenska/SvA: Sagor, berättelser, beskrivande texter, argumenterande texter

Sekvensbilder, förstärkande bilder för textens bärande delar, lucktexter och andra typer av "börjor" eller skrivmallar används i flera ämnen och här finns möjlighet att utveckla ytterligare.

Samtal om ord och begrepp är något som framträder tydligt i alla ämnen. De aktuella orden sitter på tavlan och flera ord samlas vartefter. Orden kopplas samman med elevernas egna erfarenheter. Tänk så många flera ord man kan komma på exempelvis utifrån ordet form: klot, cylinder, cirkel, rak, pilformad, oval, böjd osv. Listan kan göras oändligt lång!

Venn-diagram som inplastas i A3-format kan användas till jämförelser av både saker, ord, och blöta föremål som hittats i skogen eller experimenterats med i No.

Venn-diagram

Cirkelmodellen 

I den första fasen ska man bygga upp kunskap om ämnesområdet. Målet är att få så mycket förkunskap om ämnet som möjligt. Arbetar man t.ex. med berättelser (narrativa texter) läser man olika berättelser och lär sig om vad dessa typer av texter innehåller såsom karaktärer, miljöer, problem och lösning. Hur börjar ofta berättelser, vad innehåller en inledning, hur gör man en personbeskrivning, vilka problem finns det, hur löser det sig och hur blir slutet, vilka magiska tal dyker ofta upp i sagor m.m.

I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå syftet och den bärande strukturen i texten. Att i arbetet med berättelser först läsa sagan om De tre bockarna Bruse och sedan samtala utifrån en läsbro om den bärande strukturen med inledning, handling och avslutning i sagan blir väldigt tydligt för eleverna. I läsbron fylls i vad som hände i sagan och den röda tråden träder fram väldigt tydligt med hjälp av de olika avsnitten. Att upptäcka att berättelser oftast skrivs i dåtid och att det dyker upp något man kan lära sig av sagan är också sådant vi upptäcker i våra gemensamma samtal om texten. 

Läsbro från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

I fas tre skriver eleverna tillsammans med läraren en gemensam text. Först görs en planering i en läsbro och sedan diskuterar läraren tillsammans med eleverna hur texten byggs upp. Läraren är sekreterare och alla elever kan vara med i skapandet. Arbetsgången och strukturen uppmärksammas tack vare att eleverna själva är med i skapandeprocessen. Det naturliga samtalet kring berättelsens och meningarnas uppbyggnad levandegörs då eleverna engageras i skrivandet.

I fas fyra är vi äntligen framme vid det individuella skrivandet. Eleverna arbetar på samma sätt som de gjort i det gemensamma arbetet med en inledande planering av texten och slutligen eget skrivande. 

Efter att texten är klar kan man med fördel använda sig av kamratrespons genom att eleverna får analysera varandras texter med hjälp av en mall t.ex. en läsbro eller ett skrivschema. Tack vare att eleven först läser och fördjupar sig i kamratens text och därefter skriver ner de bärande delarna med stödord i en mall har eleven mycket lättare att ge konstruktiv kritik, både beröm (två stjärnor) och tips på något förbättringsområde (en önskan/idé), till kamraten. 

Vill du ladda ner ett dokument med skrivschema och kamratrespons som jag använt mig mycket av kan du ladda ner det här.

Här kan du läsa mer ingående om mitt arbete med cirkelmodellen i berättelseskrivande i åk 3.