söndag 17 mars 2019

Mumintrollen i undervisningen - berättelseskrivande och skapande



Att arbeta med författare och att väva in barnböcker i undervisningen är något som tilltalar mig. Här kommer exempel på hur några av Tove Janssons berättelser vävts in i arbetet med högläsning, boksamtal, berättelseskrivande och skapande i vår etta. 




Uppstart på mumintemat blev en mysfredag och filmvisning av ”Mumintrollet upplever vintern”. Intresset väcktes när vi fick titta på några av de spännande muminfigurerna i filmen. 

Veckan efter högläste jag boken ”Hur gick det sen?”, visade bilder på smartboard och samtalade kring dem. Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta. Jag visade ett bildspel om Tove Jansson och berättade fakta om författaren och konstnären, som skapat mumintrollen. I samband med det tog jag också fram mitt (eller mina barns) muminhus med alla figurer, som väckte stor nyfikenhet.



  

Eleverna fick utifrån detta börja fundera på vad deras egna berättelser skulle kunna handla om. Jag hade gjort i ordning en bok med hål i på framsidan, precis som i boken "Hur gick det sen?".


Boken hade fyra sidor och uppe på varje sida stod det vilken del (början, händelse/problem, lösning, slut) i berättelsen som eleverna skulle försöka få med. Jag hade också förberett bilderna (jag hade inte haft tid att rita själv). Vi skrev en berättelse tillsammans med några meningar på varje sida. 

Eleverna fick sedan planera sina egna berättelser genom att rita bilder på varje sida först. Det här besparade ettorna lite kraft, då några annars lägger ner väldigt mycket tid på att göra sin planering i en berättelsekarta först och har sedan inte ork eller inspiration kvar till att göra boken.

Viktigt att tänka på för en bra inledning/början:

Vem handlar det om? Huvudpersonen eller figuren behövde inte vara något mumintroll utan kan handla om vilken spännande figur som helst. 

Var? Miljön! Utspelar sig berättelsen i skogen, på ett slott eller kanske i ett annat land?

Vad är figuren på väg att göra? Vilka känslor dyker upp?

Problem/Händelse
Något problem av något slag uppstår. Det kan också vara en händelse, men det behöver vara något som fångar läsaren för att man sedan ska lockas vidare i läsningen. 

Lösning
Att problemet löser sig till det bättre är önskvärt.

Slut
Vad händer när allt är bra igen? Detaljer som väcker intresset även på den sista sidan.



Efter att alla elever blivit klara med sina böcker fick de använda en checklista för att kolla av att alla delar i berättelsen var med. I checklistan fanns också påminnelser om att kolla stor bokstav och punkt i meningarna med små bokstäver inuti och mellanrum mellan orden. Även jag använde checklistan och gav min respons genom att kryssa i lärarens kolumn, när jag läste igenom deras berättelser efteråt. (Checklistan är hämtad från Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.) 

Eleverna visade och läste upp sina berättelser för sina föräldrar under vår Kunskapsfestival, men sedan samlade jag in böckerna igen. Det händer så mycket under de här åren och det är roligt att senare kunna ta fram berättelser från de olika åren och visa framstegen för eleverna vartefter tiden går!




Vi fick en inbjudan av Nyckelteatern att komma och se deras uppsättning av "Vem ska trösta Knyttet?" på Nyköpings Teater och det tackade vi förstås inte nej till. Det blev en annorlunda upplevelse i härlig miljö med skådespelare som visade massor med glädje och för övrigt hela känslospektrat. 

Efteråt högläste jag samma berättelse på finlandssvenska ("muminska" sa någon) och visade bokens vackra bilder för eleverna. Det var intressant att höra deras tankar kring skillnader och likheter mellan teater och bok när vi fyllde i ett Venn-diagram tillsammans.

Vi samtalade också om vilka känslor som hittades i berättelsen och lekte känslocharader tillsammans. Mycket skratt och fniss, men så roligt att alla vågade komma fram två och två och föreställa en känsla. 




Vi satte sedan igång med ett bildprojekt där eleverna fick måla en bild med oljekritor och vattenfärg. Bilden skulle handla om något, som de kom ihåg från "Vem ska trösta Knyttet?". När bilderna var klara skrevs också meningar på dator som klistrades fast. Att få upp ett femtiotal bilder i kronologisk ordning i matsalskorridoren blev ganska maffigt!



Ett urval av alla fantastiska bilder i en kort film!








Många flera muminupplevelser har det blivit under dessa veckor, t.ex. tipspromenad i vackert, men isande kallt väder och utklädningsdag med små snusmumrikar, mymlor, mumintroll och skrutt som springer omkring! Alldeles underbart!

Trodde verkligen inte att min muminkärlek skulle smitta av sig, men ettorna har hakat på med liv och lust! Vi har lekt och haft så roligt tillsammans, samtidigt som vi har lärt oss en hel del. Att få in barnböcker och författare i undervisningen kommer jag fortsätta med.




Läs mer:

Barnboksveckan

Glimtar från barnboksveckan

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter, åk 3

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där delar jag med mig av checklistor, arbetsscheman och andra övningar som kan vara bra att använda.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me

eller via min facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.





fredag 8 februari 2019

Vänskapstema


~ En sann vän är någon som kan höra dig även om du är tyst ~

I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3 har jag samlat kloka ord och uttryck, som passar ihop med läsebokens text och samspelar bra med skolans värdegrundsmål, vänliga veckan, alla hjärtans dag m.m. På min Instagram @educreation_by_me har jag delat med mig av de orden i form av bilder, värdegrundsövningar och andra aktiviteter som passar till. Nu kommer de även här på bloggen! Hoppas de kan komma till nytta. 



~ Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon ~

Utifrån detta citat kan man göra text till världen-kopplingar med eleverna. De kan skriva ner sina tankar som kan komma att handla om allt från flyktingar, hållbar utveckling eller vänskap. Arbeta enligt EPA-modellen (eget/par/alla) så alla får uttrycka sin åsikt.

I Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3 handlar berättelsen om Ljuba som flytt med sin familj från ett annat land. Ljuba är rädd för höga ljud, som påminner om bombexplosioner i hemlandet. Hennes nya klasskompisar bestämmer sig för att samla in pengar till barn på flykt.


Det finns barn som kan tycka det är svårt att få vänner. Den närmaste vännen kanske har flyttat eller barnet själv är kanske ny i klassen. Det händer att jag har uppföljningssamtal efter rasten eller efter skolan med enskilda elever under vissa perioder där vi samtalar om vad som varit bra med dagen och vad som kunde varit bättre. Jag kan hjälpa eleven genom att para ihop den i klassrummet eller matsalen med någon den vill lära känna lite mer. Små förändringar kan bli en hjälp på traven och öka trivseln.


~ Vänner är änglar, som lyfter dina fötter när dina egna vingar glömt bort hur man flyger ~

Samtala med eleverna hur man kan ge varandra uppåtpuffar. Exempel: Säga hej, ge ett leende, visa extra uppmärksamhet, hålla upp dörren, ge beröm, leka tillsammans på rasten. Skriv ner bra exempel eleverna ger och låt dem själva välja av förslagen att skriva in på sin egen bingobricka, t.ex. 3 x 3 rutor stor. Utmaningen blir att genomföra alla uppåtpuffar de valt under veckan. Går utmärkt att kombinera med ”hemlig kompis”-leken (se nedan). Utvärdera i slutet av veckan hur det gått.

Hemlig kompis: Eleverna får dra varsin namnlapp. Den person de drog ska de vara extra trevliga mot under den kommande veckan utan att tala om det för kompisen. När veckan gått får var och en gissa vem som varit den hemliga kompisen. Lyft de goda exemplen.


~ Vänta inte på att människor ska vara vänliga. Visa dem hur! ~

I Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3 får Ljuba fina peppande lappar av en hemlig vän, som vill hjälpa henne. Nu finns det ett bingo man kan använda när man tränar på att ge varandra uppåtpuffar och vara en bra kompis. Ladda ner från Livet i Bokstavslandets fb-grupp.

Tillsammans med mina elever i åk 1 har jag skapat en vänskapsfilm, som handlar om att ge varandra uppåtpuffar:







~ Du är modigare än du vet, starkare än du tror och klokare än du förstår ~ (Nalle Puh)

I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 finns Gösta, som är en blyg och försiktig kille. Han vill inte sjunga i barnens show även om han har en fin sångröst. Till slut köper han en röd klubba, så han blir röd i munnen. Han går till doktorn för att få ett läkarintyg om att han inte får sjunga.

Lek Fyra Hörn: Säg olika påståenden och eleverna ska ställa sig i olika hörn beroende på vad de tycker. Låt sedan de som vill och vågar säga sin åsikt. Det är okej att byta hörn om man ändrar sig. Olika hörnalternativ: jag håller med, jag håller inte med, jag vet inte och jag tycker både och.
Förslag på påståenden:
Godis är gott!
På rasterna finns det bra aktiviteter.
Alla ska hjälpas åt.
Det är fult att ljuga.
Det är spännande att uppträda och stå på scen.
Det är jobbigt om någon skrattar om man säger fel.
En gång minns jag när jag var modig.
Ibland känner jag mig blyg.
Det är skönt med arbetsro på lektionerna.
Jag är rädd för ormar.

~ Lite oväntad vänlighet kan få solen att bryta fram ~

I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 är det någon som skriver uppmuntrande lappar till Ljuba, som har svårigheter med matematik. Vem den hemlige vännen är avslöjas först i slutet av boken!

Samtala om vad uttrycket betyder. Vad kommer eleverna att tänka på?

Ha en glasburk med vänliga ord som eleverna kan skriva på lappar och stoppa ner i burken. Låt eleverna dra lappar i slutet av veckan.

Uppmuntrande ord som du som lärare laminerar och placerar ut på elevernas bänkar kan kännas positivt och peppande för många elever.


~ Ibland är det de minsta sakerna som tar upp mest plats i ditt hjärta ~ (Nalle Puh)

Samtala om olika känslor. När är ni glada, arga, ledsna, förvånade. Skriv upp alla känslor på lappar. Fråga eleverna hur man ser ut när man visar sina känslor. Kan man se arg eller rädd ut utan att man egentligen vet om det? Kan man bli glad eller skrämd utan att det syns? Varför kan det vara bra att visa sina känslor?

Lek känslocharader! Dela in eleverna i grupper med tre elever i varje. Varje grupp får dra ett kort ur ”känslohögen”. Sedan visar de den känsla de fått och övriga försöker gissa.

I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 finns många tillfällen att i textsamtalen uppmärksamma hur karaktärerna känner sig. Ett annat boktips är Vem ska trösta knyttet?


~ Enda sättet att få en vän är genom att vara en ~

Samtala om vilka regler som eleverna tycker ska gälla i klassen. Gör en rubrik: ”Vi i vår klass”... Låt sedan eleverna komma med förslag på fortsättning, t.ex. delar med oss, turas om, säger förlåt o.s.v. 



Gör en fin tavla med klassens regler, exempelvis canva.com har snygg design att använda.


~ Lämna små spår av omtanke efter dig ~

Samtala om vilka positiva egenskaper det finns hos olika människor. Skriv upp förslagen på tavlan, t.ex. påhittig, glad, positiv, lekfull, lugn, mysig, omtänksam, snäll, klurig osv. Dela ut ett tomt papper till varje elev och låt dem skriva sitt eget namn överst. Sedan skickas alla papper runt så att alla elever kan skriva en positiv egenskap om varje elev i klassen. Tänk vilken härlig känsla att få läsa så mycket positivt om sig själv! Om något ord eleven tycker fattas kan den fylla på det själv. Var noggrann som vuxen med att innan poängtera risken med att skriva något dumt och håll sedan noga koll så ingen skriver något elakt om någon annan.



Wordart.com har fina former där eleverna kan skriva in sina egenskaper de fått, som ni sedan kan skriva ut och laminera. Perfekt present till eleverna!

Hjärtkortet i form av en nyckelpiga finns instruktioner till i Annas instruktionsbok.



~ Teaching is a work of heart ~



Heartmaps är en kreativ övning som inspirerar till skrivande. Att skriva om sådant som betyder något viktigt för en själv. Finns många förslag på nätet om ni googlar. De påminner om tankekartor, men blir så mycket vackrare med olika mönster och färger. De skapar lugn och harmoni!


~ Livet är som en bok. Du kan inte ändra på de sidor som redan är skrivna, men du kan börja på ett nytt kapitel ~

När jag lyssnar till elever som varit med i en konflikt i skolan samlar jag dem enskilt och en i taget får berätta. Övriga inblandade ska lyssna, men inte avbryta. Oftast antecknar jag under tiden och upprepar vad eleverna berättar.
Frågor jag brukar ställa är:
Vad har hänt?
Hur tror du den andra känner sig?
Hur känner du dig?
Kunde du ha gjort på annat sätt?
Vad ska ni tänka på till nästa gång?
Kom överens om ett datum för uppföljning.

Frågorna är hämtade från Tumlarmodellen, som jag fått utbildning i. När jag använt modellen ett tag börjar en del elever ställa samma frågor och reda ut konflikter på egen hand.


Skriv en instruktion tillsammans med eleverna hur man ”bakar” äkta vänskap.


Om du möter någon utan ett leende - ge dem ett av dina! ~

6000 följare på Instagram vill jag fira och har kört igång en SFS (share for share) där jag delar bilder från ALLA lärare som deltar! Kika in på @educreation_by_me och inpireras!

Ha nu en fin helg, slappna av och uppskatta de goda sakerna i livet! 


Läs mer

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.


Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

söndag 13 januari 2019

Forntiden i åk 3


Genom åren har jag hunnit arbeta med tema forntiden ett par gånger i åk 3. Här nedan har jag samlat mina bästa tips från de två senaste gångerna. I Forntidsresan finns både termins- och pedagogiska planeringar. Nedanstående är klickbara länkar, som tar er vidare. Håll till godo!

Forntidstema vårterminen 2018

Forntidsresan vårterminen 2015


Fler tips

I Discovery Education Espresso finns många bra filmer och nedladdningsbara övningar att använda. Testa kostnadsfritt i två veckor.

Stjärnsvenskabiblioteket har också en del faktaböcker om forntiden. Ni kan även testa det digitala stjärnsvenskabiblioteket gratis i två veckor

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum (byter snart namn till Educreation by M.E.)

söndag 30 december 2018

Tips & idéer åk 1, 2 och 3



Nu har bloggen uppdaterats lite grann, så att du lätt kan hitta tips och idéer som passar den årskurs du arbetar med just nu.

Klicka på den årskurs du är intresserad av, så kommer du till inlägg att välja och vraka mellan. Kanske något du ska jobba med under vårterminen, som du vill ha lite inspiration kring?


Läs mer
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.


Ett spännande Gott Nytt År önskar jag er! kramar Marika


fredag 28 december 2018

Livet förr och nu, del 1


I december inleddes temat ”Livet förr och nu”, som först och främst fokuserades på hur julen firades förr, men där jag också försökte integrera med svenska och få in ett språkutvecklande arbetssätt på ett passande sätt. Min pedagogiska planering i sin helhet finns att ladda ner i Livet i Bokstavslandets facebookgrupp


Så här gjorde vi: 

Från biblioteket fick jag låna en bokpåse med en massa härliga julberättelser. Så många bra bilderböcker det finns! Några böcker jag fastnade för direkt var Snickar Andersson och Jultomten, Gamla tiders jul och Jul i Bullerbyn. Min avsikt var inte bara högläsa dem utan jobba med dem lite mer på djupet också. 

Bilderböcker är bra, speciellt för elever med svenska som andraspråk. Ord som dyker upp kan man reda ut och prata om och ofta finns det bra bildstöd i böckerna. Jag fotograferar alltid bilderna i förväg och visar på smartboarden för att fokus ska vändas åt rätt håll och alla ska se bilderna bra. 




Tidigare, i samband med första advent, hade vi pratat om varför julen firas i Sverige. Viktigt att prata om eftersom inte alla elever i klassen vet så mycket om kristendomen eller svenska traditioner. I dagens samhälle ser det väldigt olika ut hos olika familjer. Elever med andra religioner fick också berätta hur de firar sina högtider. 



Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn har vackra illustrerade bilder av Ilon Wikland och ger den där extra mysfaktorn kring jul. Så här jobbade vi tillsammans den första lektionen med boken:

• VÖL-tabell (vet, önskar veta) kring Julen förr
• Högläsning av Jul i Bullerbyn
• Rörelse till bilderna i boken (vi hittade på själva)
• Bildskapande kring något man mindes från berättelsen, en inre bild (vi använde oljekritor för att sedan
  kunna svampa runt med vattenfärg)

• Skrivande till bilden (en mening)
• Jultraditioner, hur gjorde man förr? (samtal, läsning)
• VÖL (lärt oss) kring Julen förr


Vi fortsatte sedan med att läsa Kajsa Kavat. I den här boken finns ord och uttryck som egentligen inte är så vanliga i det svenska språket, t.ex. ordet kavat. Vi pratade om ordets betydelse och synonymer till ordet, som t.ex. pigg, modig och duktig. De elever som ville fick säga ord med samma betydelse på sitt hemspråk eller något annat språk.

Vi gjorde en tankekarta där vi beskrev Kajsa Kavats utseende, egenskaper och annat speciellt. 



Den sista veckan innan jullovet fick eleverna se en film, Junibackens jul med Madicken. Jullov är ett bra påhitt! sa Madicken höglästes också valda delar ur. Sedan gjorde vi ett Venn-diagram där vi jämförde karaktärerna Kajsa Kavat och Madicken. 




En ny favorit bland barnböcker blev blev för mig Snickar Andersson och Jultomten. En rolig historia om en pappa som ska tomta för sina barn och krockar med den riktiga jultomten. I boken lär man sig också om hurdana leksaker barn lekte med förr. (Tänk, hur kunde man klara sig utan iPad, mobil eller dataspel?!?) Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta.



Gamla tiders jul är mer som en faktabok och ger ett annat perspektiv på julen där man bland annat får veta att alla inte hade det så gott ställt och kunde fira jul med exempelvis julklappar, gran och god mat. Ändå ser man många likheter, som gör den här boken både intressant och verklighetstrogen. 


En tabell med jämförelser har vi också börjat fylla i tillsammans. Den kommer fyllas på när vi arbetar vidare med vårt tema efter jullovet. 


Förr
Nu
Åkte med häst och vagn
Åker med bil, tåg, flygplan, moped, buss
Drängar och pigor
Städare och städerskor
Snickare
Byggare
Barnen hjälpt till mycket hemma
Barnen går på fritids
Tände ljus, oljelampa och göra brasa
Tänder lampan, har el, element, bergvärme
Hade få och begagnade kläder
Har många nya kläder




I den pedagogiska planeringen kan ni läsa mer om fortsättningen på temat. Bland annat har jag tänkt att vi lär oss mer fakta om de mest kända svenska barnboksförfattarna och fortsätter plocka fram likheter och skillnader kring hur barn hade det förr jämfört med nu. 

Att arbeta med tidslinjer ger också perspektiv, som är viktiga att träna på. Hur långt tillbaka i tiden var Jesu födelse eller när mormors mormor var liten? Det är frågor som redan dykt upp och är ganska svårt att föreställa sig som barn. Därför tycker jag det är bra att först göra en tidslinje över sitt eget liv. Mer om det kan ni läsa i detta inlägg:

Min egen tidslinje

Återkommer med ett till inlägg om vårt arbete kring Livet förr och nu längre fram!

Jag vill också passa på att tipsa om nya fräscha boktips i Julklapplistan, som är sammanställd av pedagoger och bibliotekarier i Nyköpings kommun. Fritt att sprida!

Har du några önskemål om något tema du vill ha inspiration eller tips om, så är du mer än välkommen att meddela mig. Skriv gärna en kommentar här i bloggen, på facebook eller instagram.  

Nu vill jag avsluta med att först och främst önska er en god fortsättning på julledigheten! Gör det ni tycker om och njut. Kram, Marika <3
















Läs mer

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.


söndag 2 december 2018

Välkommen in!


Första advent och det är fest hos mig på bloggen ikväll! Fem år sedan bloggen startades och en magisk gräns är nådd, en miljon besökare. Fantastiskt kul, tycker jag! 

Vill tacka er alla där ute, som berättat att ni läst och sparat mina temaplaneringar i svenska och SO med det språkutvecklande arbetssättet i fokus. Det betyder mycket att veta att det jag skrivit kommer andra till nytta. 

Största vinsten har jag nog fått själv. Kan verkligen rekommendera att blogga och skriva ner sina tankar. Det är ett superbra sätt att reflektera kring den egna undervisningen och något som förstås alltid kan utvecklas vidare. Att jag sedan, mycket tack vara min blogg, fått möjligheten att vara med och skriva ett läromedel, Livet i Bokstavslandet, är jag förstås oändligt tacksam för! 

Så skriv, dela med er, reflektera och gläds i det underbara undervisning kan ge!

De mest lästa inläggen

Klicka på rubrikerna nedan för att läsa mer


Hoppas att ni har en fin första advent och njuter med något varmt och gott!

Kramar, Marika


Läs mer
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

torsdag 22 november 2018

Läsupplevelsekalendern




Här finns en julkalender med inriktning på gemensam läsupplevelse, högläsning, läsförståelse, samtal kring text och läsinlärning. Läsupplevelsekalendern passar för förskoleklass och åk 1. Filmerna är från UR Skola.

Skoldagarna 3-7 dec, 10-14 dec och 17-20 dec är UR Skolas program Lässugen i fokus.

Om Lässugen
Sexåriga Amanda är ensam hemma och klarar det mesta på egen hand - utom att läsa högt för sig själv. Med en väldig kraft sugs en vuxen in och landar med dunder och brak i Amandas knallgula soffa. Lässtunden kan börja! Några som hamnar i soffan är Eva Röse, Özz Nûjen, Ulla Skoog och Niklas Strömstedt, och de läser varsin bilderbok för Amanda... Med en kombination av vuxna stjärnor och medryckande berättelser ska föräldrar inspireras till högläsning och upptäcka glädjen i att läsa tillsammans med sina barn.


Vill ni läsa mer om hur Marie Trapp arbetat med Lässugen så läs vidare här:
"Lässugen" - ett underbart program och ett fantastiskt verktyg att använda i undervisning av läsförståelse


Övriga dagar får de elever som vill titta på Läs med sagor hemma. Läsupplevelsekalendern kommer finnas på klassens blogg.

Om Läs med sagor
Tio animerade sagor med text som man kan läsa samtidigt som man lyssnar och tittar. Vi får bland annat stifta bekantskap med Halvan, Gittan, Benny och Lill-Zlatan. Programmen är tänkta som hjälp för barn som gör sina första försök att läsa och känna igen bokstäverna.


Det jag också kommer uppmuntra är att de elever som ännu inte riktigt kommit igång med läsningen repeterar de avsnitt av Livet i Bokstavslandet och bokstäver vi gått igenom hittills.

Om Livet i Bokstavslandet
Säsong 1. ABC-program med sketcher om bokstäver och ord för dig som är på väg att knäcka läskoden, och för dig som precis har knäckt den. Sketcherna bygger på pedagogiska moment och är fulla av humor, lekfullhet, kunskap och musik. Lär dig allt från att känna igen en viss bokstav och förstå hur den låter, till att kunna känna igen och skapa rim. Välkommen att ta del av livet i landet där bokstäver betyder allt!



En större bild av kalendern:


Bild hämtad från Pixabay