torsdag 23 februari 2017

Framgång inom läsning kräver ansträngning


Framgång kräver ansträngning inom vad vi än håller på med. Gällande läsning finns det elever som saknar engagemang, motivation eller förmåga att sitta och läsa tyst i skolan. Dessa elever gynnas av att läraren aktivt undervisar i förståelsestrategier. (Westlund, 2013). 


Vi kan tala om "vad en aktiv läsare gör", men inte förrän vi visar våra elever hur det ser ut och låter är det troligt att de kommer kunna genomföra det själva. (Gear, 2015). 


Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtala, läsa och skriva i ett meningsfullt sammanhang grundlägger elevernas förmåga att så småningom kunna använda sina läs- och skrivstrategier på individuell nivå.


Skolans lästräning räcker inte för att läsförmågan ska utvecklas optimalt, utan eleverna behöver också läsa på sin fritid. För att locka så många som möjligt till läsning ska läraren uppmuntra, erbjuda och visa ett brett urval av texttyper, t.ex. facklitteratur, serietidningar, dagstidningar, lyrik och förstås skönlitteratur. Sedan får läraren hjälpa eleven att variera sina val. 


(Eleven på bilden har ingenting med texten att göra.)


Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 
Välkommen!

söndag 19 februari 2017

Provlektion Livet i Bokstavslandet

Passa på att ladda ner VÖL-tabell, checklista, stödmall och beskrivande text om djur!


Det finns en ny provlektion som handlar om beskrivande text, med stödmall och checklista för elev och lärare. Perfekt för dig som vill testa lärarhandledningen för årskurs 2 i klassrummet. 

Klicka på länken nedan. Scrolla ner tills du ser Provlektion och klicka på Hämta fil

Provlektion


Fler länktips:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

En läs- och berättaläxa om djur av Cecilia Sundh

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Välkommen!

tisdag 14 februari 2017

Alla hjärtans dag-kort med djurmotiv

Dessa kort passade fint in som avslutning av vårt arbete kring beskrivande texter om djur och natur. Läs mer om det här: Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Ugglekort till klassens ugglor, förstås.

Hjärtan och skogsharar.
Skogsharens olika färgsättningar framträder fint i barnens pyssel.

Harar, ugglor, hundar och elefanter!
Fantasin har inga begränsningar. 

Kram till er!

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. (Lgr11) 

I skolan ska eleverna få delta i språk, använda språk och uppleva språk. Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtala, läsa och skriva tillsammans i klassen grundlägger elevernas förmåga att så småningom kunna använda sina läs- och skrivstrategier på individuell nivå.

Att läsa för att uppleva och lära i ett meningsfullt sammanhang och där eleverna känner att de är delaktiga är en viktig del i läs- och skrivundervisningen. 

Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man integrerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. 

Cirkelmodellen i Livet i Bokstavslandet. 

Så här har vi arbetat i klass 2 på Bryngelstorpskolan kring beskrivande texter:

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
Vi hade textsamtal kring kapitel 3B, Scoutstugan Ekorren, i Livet i Bokstavslandets läsebok. Eleverna visade stort intresse för djur och natur genom att ställa många nyfikna frågor. Vi tränade på att plocka ut viktiga innehållsord eller nyckelord ur texten. I arbetsboken tränade eleverna vidare genom att skapa egna meningar med hjälp av nyckelorden från samma text. 

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
Eleverna fortsatte sitt arbete med att läsa en text om ekorren. Till sin hjälp hade de en planeringstabell med rutor och bilder, som underlättade letandet efter de viktiga nyckelorden om var ekorren lever, hur den ser ut, vad den äter, hur den bor osv. Tack vare lucktexten i arbetsboken kunde eleverna på ett enkelt sätt fylla i nyckelorden och få en bild av hur en egenskriven text om ekorren kunde se ut.



Fas 3: Skriva gemensam text
Gemensamt arbete kring skogsharen följde. Jag hade i fas 2 fått syn på var eleverna befann sig och vad de behövde träna mer på. I det gemensamma arbetet kring skogsharen återupprepade vi hela proceduren med att plocka ut nyckelord och fylla i planeringstabell, men det blev inte på något sätt tråkigt. Ett stort intresse kring skogsharen gjorde arbetet både intressant och jättespännande!

Eleverna hade redan fått önska egna djur att skriva om. Dessa texter fanns färdiga att använda och eleverna läste texterna och fyllde i sina planeringstabeller med stor iver.

Eleverna ritade också av sina djur och fick på det sättet upptäcka och studera djurens utseende på nära håll.



Vi fortsatte med att skriva en gemensam text om skogsharen utifrån de nyckelord vi hade plockat ut och skrivit i vår planeringstabell. Jag markerade med olika färger på tavlan vilka ord de kunde byta ut i meningarna och vilka de kunde ha kvar när de skulle skriva sina egna texter.


Fas 4: Skriva text individuellt eller i par
Nu var det förberedande arbetet klart och eleverna var redo för att skriva på egen hand. De hade hjälpmeningar på tavlan, sina planeringstabeller och dessutom checklistor som stöd för sitt skrivande. 

Checklistor finns med för att synliggöra för eleverna hur texterna ska byggas upp. Det handlar både om att få syn på de genretypiska dragen som en beskrivande text om djur ska innehålla och även det som handlar om språkets struktur, såsom meningsbyggnad, stavning och interpunktion. Eleverna har redan lärt sig att det är viktigt att använda checklistan och komma ihåg varje del.

Allt detta arbete där man samtalar, läser och diskuterar beskrivande texter har visat att elevernas medvetenhet har ökat. Eleverna är mycket stolta över sina arbeten om djur och ser fram emot att visa upp dem på Kunskapsfestivalen.

Avslutning av vårt tema om beskrivande texter om djur och natur innehöll alla hjärtans dag-pyssel. Läs mer om det här: Alla hjärtans dag-kort med djurmotiv

Lättläst faktatext om lodjuret, en planeringstabell, en checklista....
och slutresultatet blir fantastiskt!


I Livet i Bokstavslandet för åk 2 utgår arbetsboken från cirkelmodellen och eleverna får skriva olika typer av texter, t.ex. instruerande, berättande, beskrivande, poetiska och återberättande texter. I lärarhandledningen finns många bra kopieringsunderlag, t.ex. planeringstabeller och checklistor till de olika texttyperna. Dessutom finns det 13 st lättlästa beskrivande texter om djur, som är perfekta att använda för elever i åk 1-3.


Länktips:

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Välkommen!

lördag 28 januari 2017

Att ställa meningsfulla frågor

Frågornas tid är här! Att ställa frågor på olika nivåer av texten är något jag tränar med min tvåa den här terminen. Frågor som eleverna skapat själva gör att frågorna känns mer meningsfulla. Elevernas intresse och förståelse ökar för vad texten egentligen handlar om.



I Livet i Bokstavslandet tog vi hjälp av det nya digitala introt, som just nu går att prova på gratis via Libers hemsida. Digital intro är bra att gemensamt laborera med innan eleverna jobbar vidare i arbetsboken. Eleverna fick här exempel på hur de kan formulera sina frågor och att de kan ställas på tre olika nivåer; på, mellan och bortom raderna. Att lära eleverna ställa frågor på olika nivåer till en text är en nyckelstrategi för att eleverna ska nå högre läsförståelse.

Frågor på raden kan eleverna hitta svar på direkt i texten. Frågor mellan raderna kräver att eleverna läser, letar svar och ledtrådar på olika ställen i texten och drar egna slutsatser. För att svara på frågor bortom raderna får eleverna använda sig av det de redan vet och göra kopplingar till sig själva.

Vi tog upp vilka frågeord, som frågor ofta börjar med, t.ex. Hur? Vem? När? Vad? Var? Varför? Vilken? Vilket? Vilka?

Livet i Bokstavslandet Digital Intro (testa här)

På sina miniwhiteboards fick eleverna rita en båt ute på ett hav med olika nivåer: på ytan, under ytan och på djupet. Vi såg likheter med Reporterns tre olika frågenivåer. Jag tycker så mycket om att beskriva för eleverna att de kan hitta skatten, sig själva, på djupet eller bortom raderna. Svaret på frågan finns då hos dem. Eleverna behöver få känna att deras egna frågor, tankar, kunskaper, erfarenheter och åsikter är värdefulla i textsamtalet.

Exempel på vår förenklade bild i åk 2.

Vi hade en Grej of the day-lektion om en av Sveriges främsta barn- och ungdomsboksförfattare, Ulf Stark. Eleverna började ställa frågor om Ulf och ville veta ännu mer. Vi hittade inte så mycket när vi letade information på internet. Jag föreslog att vi kunde skriva ner alla deras frågor och skicka ett brev till Ulf.

Så här blev några av frågorna:
Vad tyckte du om att göra som barn?
Var brukar du sitta och skriva?
När skrev du din första bok?
Vad hette din första film?
Hur gör du när du planerar dina berättelser? 
Är det sant att man blir olycklig när man är känd?
Vilken av dina böcker vill du tipsa om att vi ska högläsa i klassen?



Frågorna skickades iväg och det roliga var att vi fick svar väldigt snabbt. Ett jättelångt svar på alla 42 frågor av självaste Ulf Stark! Wow! Vi har nu fått veta lite mer om Ulf och hans uppväxt och kanske har vi fått några ledtrådar till varför hans texter innehåller så mycket värme, humor och allvar. En del av svaren kommer finnas med i Livet i Bokstavslandets arbetsbok för åk 3, som kommer vara klar till höstterminsstart 2017.

Ett boktips vi fick av Ulf Stark.


Kan du vissla Johanna? Öppet arkiv.

Vi avslutade med att titta på en filmsnutt från Ulf Starks berättelse "Kan du vissla Johanna?". Underbar fråga, underbar film! 


Länktips:



En läsande klass: Reportertavlan




Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

torsdag 26 januari 2017

Arbetsgången i Livet i Bokstavslandet



Livet i Bokstavslandet utgår från en läs- och skrivundervisning där olika typer av aktiviteter blandas och representeras. Utmaningen är att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning där form och funktion samspelar. Att träna läsflyt och att samtala om det lästa ska gå som en röd tråd och smälta in som en naturlig del i undervisningen.

Det är dessutom viktigt att hela tiden koppla ihop och kombinera skrivande och läsning. I Livet i Bokstavslandet möter eleverna många typer av texter. Genom att man läser och bearbetar texter tillsammans får man en modell för hur olika texttyper är uppbyggda.

Varje kapitel kan man arbeta med under fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet. I lärarhandledningen finns exempel på en bra arbetsgång.

Min undervisning med Livet i Bokstavslandet bygger jag upp kring fyra lektioner i veckan.
Måndag: ca 75 min (genomgång och arbete)
Tisdag: ca 30 min + 45 min  (läsläxa och textsamtal)
Torsdag: ca 75 min (genomgång och arbete)

Här nedan beskriver jag hur jag anpassat till min grupp när jag arbetat med kapitel 3A och 3B. Jag har gjort så att jag går igenom A-kapitlet vecka 1 och B-kapitlet vecka 2, för att sedan ha gott om tid att fortsätta skrivandeprocessen kring aktuell texttyp. Det är så med alla material, lektionstips och planeringar som man använder, att man måste göra om det till sitt eget och till det som passar ens egna elever bäst.



Vecka 1 

Tisdag 
Introduktion av nytt kapitel, A
Digital intro
Textsamtal och högläsning
Eleverna använder miniwhiteboards 

Utifrån lärarhandledningens instruktioner introducerade vi lässtrategin att ställa frågor, med hjälp av läsfixaren Reportern. Vi pratade om att frågor kan ställas på olika nivåer. Efter att vi läst, samtalat och ställt frågor om kapitel 3A, Monstren slår till, fick eleverna skriva egna frågor på sina miniwhiteboards. Det blev toppenbra exit-tickets, som synliggjorde vad de lärt sig och funderade på just då, innan de gick ut på rast.



Torsdag
Stavningskoll
Digital intro
Parläsning
Läsförståelse i arbetsboken

Först och främst hade jag en liten stavningskoll inför nästa veckas stavningsträning. Jag läste upp tio ord som hör till Ordväggen och eleverna fick skriva orden. Det gav mig en vetskap om vilka som behöver mer utmaning med lite svårare ord i stavningsläxa.

Vi tittade sedan på digital intro och tränade gemensamt på hur man skriver frågor och svar. Toppen!

Något som jag tycker är väldigt bra i våra nya rutiner är att jag delar in eleverna i läspar. De läser först texten tillsammans (varannan mening eller varannan sida) och arbetar sedan gemensamt med de två sidorna i arbetsboken.

Det som jag önskar kommer till nästa år är en digital arbetsbok, så man kan visa helsidorna av det eleverna sedan ska jobba med. Just nu fotograferar jag sidorna för att kunna ha tydliga genomgångar på smartboarden innan arbetet i arbetsboken kör igång.

Eleverna tog sedan hem sin läsebok för att ha kapitel 3A i läsläxa torsdag - tisdag.


Vecka 2

Måndag: 
Film
Digital intro
Stavning, läslig handstil och språklära

Vi började med att se det aktuella TV-programmet Livet i Bokstavslandet (www.urskola.se), som denna gång handlade om vokaler. (Länk till programmet: Livet i Bokstavslandet, Vokaler.) Vi tittade även på digital intro A Skolgården och gjorde övningarna där tillsammans. Vi samtalade mer om vokalerna. 

Ordväggens ord för kapitlet presenterades och samtalades om. Eleverna fick orden som de ska träna på och ha i läxa till torsdagen. Eleverna fick ett papper som de skulle stavningsträna på i skolan och ett som de tog hem och tränade på. Samtidigt ger stavningsläxan en väldigt bra träning av läslig handstil med de tydliga raderna på läxpapperet.

Arbetet flöt sedan på fint med språkövningarna i arbetsboken.



Tisdag: 
Läsläxa kapitel 3A

Eleverna delades in i läsgrupper och jag lyssnade på en grupp i taget. Läseboken finns på två nivåer, så jag varierar indelningen av eleverna så gott det går. Under tiden jag lyssnade på läsläxan arbetade eleverna klart med sidor i arbetsboken och andra extrauppgifter. 






Introduktion av nytt kapitel, B 
Digital intro
Textsamtal

Denna vecka inledde vi arbetet med beskrivande text i kapitel 3B, Scoutstugan Ekorren. Vi hade textsamtal utifrån digital intro och text och bilder i läseboken. Vi tränade på att sammanfatta och plocka ut viktiga nyckelord ur texten. Eleverna ställde sedan intressanta frågor om kapitlet, som vi kom överens om var bortom raderna. Svaret fanns inte i texten utan vi måste gå till vad vi själva trodde eller våra egna erfarenheter för att få reda på svaren.



Torsdag:
Digital intro
Parläsning
Läsförståelse i arbetsboken
Stavningsläxa

Vi tittade på digital intro där vi gemensamt tränade på hur man plockar ut nyckelord ur en text och sedan använder de orden för att sammanfatta (läsfixaren Cowboyen) den beskrivande texten i 3B och göra egna meningar.

Den efterföljande rutinen med parläsning och arbete med läsförståelseövningarna i arbetsboken flöt på fint som vanligt.

Vi avslutade lektionen  med  att ha ett litet stavningsförhör på de ord från Ordväggen, som eleverna haft i stavningsläxa.

Eleverna tog sedan hem sin läsebok för att ha kapitel 3B i läsläxa torsdag - tisdag.
De fick även en skrivläxa torsdag - torsdag där de använder de aktuella Ordväggens ord till att skriva egna meningar och en muntlig läxa där de tränar på vokalerna.



Min planering inför kommande två veckor är att vi arbetar vidare med cirkelmodellen kring beskrivande text (eller faktatext som många säger). Arbetet är till viss del redan igång eftersom vi bearbetat och samtalat kring den beskrivande texten i kapitel 3B tillsammans. Vi kommer att titta på flera beskrivande texter och använda oss av ett tacksamt ämne, nämligen djur. Efteråt kommer vi att skriva en gemensam text. Eleverna läser sedan om ett eget djur, plockar ut nyckelord och skriver egna texter. De använder sig av checklistor för att kolla att de fått med allt. Ska bli spännande att jämföra elevernas utveckling med de djurtexter de skrev i förra året!

Framför allt är det jätteroligt att se att skrivandet kommer igång mer och mer nu. Flitens lampa lyser!

Länktips:

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

måndag 16 januari 2017

Checklista och kartläggning i Livet i Bokstavslandet

Innan lovet arbetade vi med berättande text enligt cirkelmodellen. Läs mer om det genom att klicka på nedanstående länk:

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2



När vi kom tillbaka till skolan efter lovet kunde vi läsa berättelserna med "nya ögon". En checklista fick eleverna, som påminnelse om vad de skulle titta efter, t.ex. stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil och att det som är typiskt för berättande text fanns med.

Efter att texten var genomläst och checklistan avbockad fick eleverna ge sig själva två stjärnor för något som var bra och skriva en önskan om något som kunde förbättras.

Även jag som lärare läste igenom varje elevtext och gav sedan min respons i checklistan.

Denna form av textbearbetning av elevernas egna texter är ett responsarbete i riktning mot att eleverna ska kunna använda sig av kompisrespons i högre årskurser. I Livet i Bokstavslandets kopieringsunderlag finns det checklistor till olika typer av texter såsom instruerande, berättande, beskrivande, återberättande och poetiska texter.


Efter kapitel 2B fick eleverna göra Kartläggning I, som också är ett kopieringsunderlag i lärarhandledningen. Det är en enkel diagnos som ger vägledning om vad varje elev lärt sig, kan och behöver träna mer på både vad gäller stavning, meningsbygge, läsförståelsestrategier och att läsa och skriva olika texttyper, som denna gång var instruerande och berättande texter.

Eleverna arbetade väldigt fokuserat och flitigt med kartläggningen. Jag fick en känsla av att den var både igenkännande med roliga bilder från läseboken/arbetsboken och lagom utmanande så att eleverna kunde visa vad de lärt sig.

Tänker att mentorssamtal med varje elev (eller mindre elevgrupp) vore det bästa att planera in just nu, där eleven får högläsa sin skrivna text, vi tittar på kartläggningen tillsammans och slutligen fyller i en Du kan! checklista, som finns längst bak i arbetsboken till Livet i Bokstavslandet.

Att medvetandegöra eleverna om sin egen kunskapsutveckling är av stor vikt för att hitta den inre motivationen och viljan att lära mer.

Länktips


Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Skrivrespons och bedömning av texter (Läs- & skrivportalen: Skriva i alla ämnen 4-6)
I den här filmen introducerar läraren Therese Linnér kamratrespons i en klass. Det är texten och inte skribenten som ska granskas. Målet är att eleverna ska kunna granska varandras texter och ge konstruktiv kritik. Speltid: 11:02 min. Producent: Skolverket i samarbete med Linnéuniversitetet