onsdag 22 november 2017

Värdegrundskalendern



Här är en värdegrundskalender, som jag skapat i Thinglink. Klicka på luckorna för att få dagens värdegrundsuppdrag.

Vill du testa i helskärm finns länk nedan. Klicka på texten:

Värdegrundskalendern

Bild från pixabay.com
Läs mer:

I språk- och temaktiviteter i lärarhandledningen till Livet i Bokstavslandet åk 3 finns många värdegrundsövningar. Länk till: Libers hemsida

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

söndag 19 november 2017

Lär mer om instruerande text

Eleverna behöver få uppleva språk genom olika uttrycksformer. När elevdelaktigheten blir stor lockas eleverna in i lärandet. I vårt arbete med instruerande texter har eleverna, efter att de lärt sig strukturen, fått skapa fritt inom ramarna som getts.


Redan i åk 1 provade eleverna på att följa en instruktion och göra en älg i papper. Här ovan visas ett exempel på hur vi fortsatt med det multimodala lärandet och hur en elev inspirerades vidare och skapade en älgmask.

Under förra läsåret använde vi Livet i Bokstavslandets material för åk 2, när vi arbetade med instruerande texter. Vi tränade både på att läsa och följa instruktioner och skriva instruerande texter enligt cirkelmodellen.

I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3, kapitel 2A, fick vi läsa om att barnen i Bokstavslandet ville göra en show, för att samla in pengar till barn som har det svårt. I kapitel 2B kom det multimodala lärandet att stå i centrum när eleverna inspirerades att skapa olika saker, som skulle passa till en show.

Vi inledde som vanligt med gemensam läsning av kapitlet, som handlade om hur man tillverkar olika saker, såsom affisch, mask, chokladbollar, program, dockteater och docka till en show. Vi samtalade om betydelsen av ord som var nya för eleverna och även om den instruerande textens uppbyggnad. För att kunna göra eller tillverka de olika sakerna uppmärksammade jag att instruktionerna behöver komma i rätt ordning och att det är viktigt med korta tydliga meningar som alltid ska inledas med ett verb. De genretypiska dragen för instruerande text skrevs på tavlan: mål, material och tillvägagångssätt, som skrivs i form av rubrik, eventuellt underrubriker, numrering och bilder.

I Digital Intro övade vi på att ordna meningarna i instruktionen Göra masker i rätt ordning.



Vi fortsatte med att skapa egna masker och följa instruktionerna i läseboken.


En del elever valde att använde färdiga mallar till masker och andra valde att hitta på egna. 


Så fina masker!

I arbetsboken fick eleverna beskriva vad de tyckte var lättast eller svårast med att skapa masker och även förklara för någon som inte gjort en mask hur man skulle göra.


När läsläxan skickades hem var många elever sugna på att fortsätta skapa olika saker från läseboken. Efter helgen fick jag höra om chokladbollar som bakats och dockteatrar och handdockor som tillverkats. 

I det gemensamma skrivandet gjorde vi en text, som handlade om hur man gör biljetter. Några barn hade haft den ansvarsuppgiften under vårt cirkustema, så jag fick genast några som engagerade sig lite extra i skrivandet. De genretypiska dragen för instruerande text repeterades. Sedan var det dags för eleverna att skriva på egen hand eller parvis. I arbetsboken fanns det rubriker att välja mellan, men många hade egna förslag, som de självklart fick välja istället.


Jag delade in eleverna efter vald rubrik och därefter kunde de som ville samarbeta kring skrivandet. Eleverna fick checklistor, som påminnelse om att de fått med allt i sina texter. Slutligen gick jag runt och gav återkoppling. Arbetet flöt på jättefint!



Temat kring instruerande texter var inte slut där. Vi ville skriva mer, när ångan var uppe! Eleverna hittade på egna skattjakter, lekar och recept, som de skrev instruktioner till.

Jag tycker det är härligt att se hur eleverna har utvecklats det senaste året. Nu kan de känna igen texttypen och vill, vågar och kan skriva instruktioner på egen hand!


Läs mer:

Strategier för skrivande av instruerande texter i åk 2

En instruktion till att göra en snögubbe

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

söndag 12 november 2017

Skogsäventyret - ett roligt sätt att lära sig mer om kartan

I vår trea har vi under hösten lärt oss mer om kartan och naturen. Först kom det ett brev från vår uggla Spanarn, som talade om att trollet Olfar hotade med att förgifta vår skog om han inte blev övertygad om att skogen är viktig. Ugglan Spanarn behövde hjälp med att rädda skogen genom att vi skulle bli Skogsexperter och Hitta rätt-experter. Min kollega tog hand om NO-delen kring skogen och hade naturskola med eleverna och jag tillsammans med idrottsläraren ansvarade för att undervisa om kartan för att eleverna skulle bli säkrare på att hitta rätt. Nedan beskriver jag vad vi gjorde på SO-lektionerna.



Redan i tvåan arbetade vi en hel del kring kartor tack vare att Livet i Bokstavslandets läsebok tog upp en del om gps och en karta med vägbeskrivning. Vi tittade på andra slags kartor, t.ex. världskartor, stadskartor, skattkartor, sjökort, Google Earth m.m.


Vi pratade om att kartan är som en förminskad ritad bild sedd uppifrån. Eleverna fick prova på att rita skolsaker på ett papper, sitt rum och sin skolväg. En rolig uppgift blev det när eleverna lade skolsaker på ett papper, som ett konstverk, och ritade av sakerna (sedda uppifrån) som en karta. Skolsakerna flyttades sedan till ett tomt papper, men placerades på samma sätt som på kartan. Jag samlade in och blandade ihop allas konstverk och delade ut dem igen, men till andra elever i klassen. Utmaningen för eleverna blev sedan att gå runt i klassrummet och hitta rätt konstverk, som passade ihop med den karta som de fått.



Nu i trean blev det en repetition av vad vi lärt oss i tvåan. Vi tittade på filmer av Olle Lundqvist. Olle har gjort flera bra filmer om kartan, kartans färger och de vanligaste karttecknen.



Ett par bra affischer och broschyrer använde vi från Svenska Orienteringsförbundets hemsida, för att tydliggöra och lära oss mer om kartan. Eleverna fick också skriva och rita av några av de vanligaste karttecknen.


En konkretiseringsövning vi gjorde i mindre grupper var att skapa ett landskap med hjälp av färgade papper och hus från ett Monopolspel. Landskapen blev jättefina! Eleverna ritade kartor av sina landskap. Vi pratade om begreppet att passa kartan och vred kartan så den blev vänd åt samma håll som landskapet. Vi skojade om att passa kartan i orientering inte är samma sak som att passa bollen i fotboll.  



Discovery Education Espresso har filmersom tar upp väderstrecken och hur kompassen fungerar. Kompassen jag hade med mig för att visa eleverna väckte stort intresse. Jag berättade om hur man med hjälp av kompassnålen och kartans meridianer kan passa kartan. Det här med kompassen är inget som treor absolut måste kunna, men ändå roligt eftersom många ställde frågor och var jättenyfikna på hur en kompass fungerar. 



I slutet av temat blev det Skogsäventyrsfinal där eleverna parvis gick en form av en skattjakt eller en enkel orienteringsbana. Under vägen fanns det uppdrag om naturen som skulle genomföras och bevis skulle samlas i en skattpåse. Bevisen redovisades för trollet Olfar och ugglan Spanarn vid målgång i klassrummet. 

Efter genomförda uppdrag var det spännande att få höra om trollet Olfar blivit övertygad om att skogen skulle få finnas kvar. Lyckligtvis tyckte trollet att vi hade gjort ett bra jobb! Vi firade med att avnjuta isglass och titta på en djurfilm tillsammans.

Läs mer:

Skogsäventyret Via den här länken hittar ni en lärarhandledning med många bra tips och övningar, brev från ugglan, material till en skattjakt m.m.



Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Välkommen!

Hälsningar Marika 


lördag 28 oktober 2017

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik genomsyrar läs- och skrivarbetet med Livet i Bokstavslandet. Genrekunskap - att kunna känna igen, förstå och skriva olika former av texter - ligger till grund för hur man planerar sitt skrivande. Genrepedagogik utgår från cirkelmodellen i fyra faser. Modellen ökar elevernas möjligheter att utveckla ämneskunskaper och ämnesspråk samtidigt som eleverna får verktyg att skriva mer avancerade texter.





Beskrivande texter enligt cirkelmodellen: Flytt och flykt

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 kapitel 1 togs ämnena flytt och flykt upp ur flera olika perspektiv. I A-delens berättande text fick eleverna lära känna Ljuba, som är rädd och orolig efter att ha levt i ett annat land där det är krig.

I B-delen fick eleverna i de beskrivande texterna läsa både fakta om flytt/flykt och om personer som flyttat av olika anledningar. I samband med läsningen av B-delen arbetade vi med en VÖL-tabell tillsammans. Jag tog också upp svåra ord och begrepp, som vi redde ut med hjälp av femfältare och expert- och hemgrupper.

I kapitel 1B fick eleverna läsa om hur olika personer upplevt sin flytt, vad de saknade och vad som kunde vara bra och dåligt med att flytta. Eleverna fick en ökad förståelse för hur andra människor kan ha det, tänka och känna.

I Livet i Bokstavslandets arbetsbok fanns läsförståelseövningar till kapitlet, som eleverna arbetade vidare med.

Vi tittade också på några filmer, bl.a. ett inslag från Lilla aktuellt, som handlade om unga flyktingar, som inte fått asyl i Sverige. Många samtal och viktiga frågor kom upp om hur det är att vara på flykt och hur vi kan hjälpa de som flytt från ett annat land.



Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Eleverna fick i arbetsbokens avsnitt Lär mer om beskrivande texter mera ingående studera uppslaget med personerna som flyttat av olika anledningar. Tillsammans upptäckte vi att det i varje stycke kom en inledning med personens namn efterföljt av flera beskrivningar. I avslutningen fanns något speciellt om personen, som kanske berörde läsaren lite extra.

Gemensamt valde vi texten om Gösta i läseboken och fyllde i nyckelord (viktiga stödord) i en tabell i arbetsboken. Nyckelorden skrevs sedan in i en lucktext där eleverna fick se exempel på hur en ny kortare och mer sammanfattande text kunde se ut. Först gjorde vi övningen tillsammans och sedan fick eleverna välja någon av de andra personerna på uppslaget att skriva om individuellt eller i par.



Fas 3: Skriva gemensam text

De beskrivande texterna i läseboken om de olika personerna som flyttat fungerade fint som modelltexter. Eleverna fick en större förståelse för de genretypiska dragen i en beskrivande text. När det sedan var dags att skriva en gemensam text om någon som flyttat, valde eleverna att skriva om vår klassmaskot, ugglan Lilla Bo. Det avdramatiserade ämnet lite grann och eleverna tyckte det var roligt. Vi skrev in nyckelorden i en likadan tabell som vi använt oss av förut efterföljt av en gemensam text på tavlan, som väckte stort engagemang.



Fas 4: Skriva text individuellt 

Sedan var det dags för eleverna att skriva egna texter om någon person som flyttat från ett annat land. Personen kunde vara någon de kände eller en påhittad person. Planeringstabell fanns till hjälp i arbetsboken.

Arbetet flöt på fint på grund av flera orsaker:
  • Förarbetet till skrivandet hade varit grundläggande.
  • Elever som behövde extra stöd i sitt skrivande fick det.
  • Många elever fick skriva på dator, vilket höjde motivationen. 


Checklista och respons på texterna

När alla elever var klara fick de läsa igenom sina texter och använda sig av en checklista för att kontrollera att de fått med de typiska dragen för den beskrivande texten om flytt och även stor bokstav, punkt, mellanrum mellan orden o.s.v. 

I nästa skede fortsatte vi med kamratrespons. I vanlig ordning gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan. I min text på tavlan hade det smugit sig in några små fel, som vi gick igenom och jag visade hur man kan ge kamratrespons med hjälp av en checklista, två stjärnor och en önskan/idé. Två stjärnor för något som är bra med texten, och en önskan eller idé till något som kan förbättras. Kamratresponsen blev mycket mer konkret att genomföra när checklistan fanns till hjälp. Sedan fick eleverna ändra det som de tyckte behövdes i sina egna texter. 


När det väl var min tur att läsa elevernas texter blev jag väldigt berörd. Det är just det här med att eleverna kan visa empati och leva sig in i vad andra människor till exempel saknar... det värmer ett frökenhjärta!



Slutligen samlade jag eleverna i mindre grupper, ca 4-5 elever per grupp, och en grupp i taget fick läsa upp sina texter för mig. Återkopplingen jag gav innehöll mycket positiv feedback, men också tips på någonting som eleverna kunde förbättra. Jag visade ett par elevexempel på tavlan, som vi samtalade om lite extra. Eftersom eleverna precis har börjat skriva på dator kom samtalet även in på mellanslag och andra teknikaliteter.



Cirkelmodellen kring beskrivande text om flytt och flykt har tagit c:a fyra-fem veckor i anspråk. Det känns som välinvesterad tid eftersom eleverna har fått lära sig strukturen för beskrivande text på ett grundläggande sätt. Vi har förstås tidigare, i åk 2, arbetat med beskrivande texter om bland annat djur och världsdelar, men i takt med att kunskaperna och intresset ökat har också texterna blivit mer avancerade.


Boktips!
Tack vare boktips från kollegor har jag lånat en boklåda med barnböcker från biblioteketet, som tar upp ämnena flytt och flykt. Precis som Livet i Bokstavslandets läsebok kapitel 1, handlar böckerna om flyktingbarn förr och nu och även om utvandringen till Amerika. Böckerna lånas och läses flitigt i klassen och vad kan väl bli ett bättre betyg än det?



Vårt arbete har lett till ett ökat intresse för omvärlden och andra människors situation. Texterna vi arbetat med ger möjligheter att se likheter och skillnader och att reflektera kring människors lika värde. Treans värdegrundsarbete fortsätter (så klart) och detta viktiga ämne om flytt och flykt kommer vi spinna vidare på i stort som i smått.


Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

söndag 22 oktober 2017

Digital intro - en extra krydda i undervisningen




Livet i Bokstavslandet utgår från en läs- och skrivundervisning där olika typer av aktiviteter blandas och representeras. Utmaningen är att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning där form och funktion samspelar. Att träna läsflyt och att samtala om det lästa ska gå som en röd tråd och smälta in som en naturlig del i undervisningen.

Det är dessutom viktigt att hela tiden koppla ihop och kombinera skrivande och läsning. I Livet i Bokstavslandet möter eleverna många typer av texter. Genom att man läser och bearbetar texter tillsammans får man en modell för hur olika texttyper är uppbyggda.

Nu finns det bra digitala funktioner, som kan fånga eleverna och ge den lilla extra kryddan i undervisningen:

Digital intro
Digital intro är tänkt som ett stöd för dig som lärare när du ska introducera arbetet med läsebok och arbetsbok, men det kan också användas för att följa upp och arbeta vidare med olika moment.

Du som lärare ska alltid leda arbetet med digital intro. I Teatern förbereder du eleverna före läsningen i läseboken (både A- och B-kapitel). I Arenan arbetar ni efter läsning i läseboken och du förbereder eleverna inför arbetet med läsförståelseövningarna i arbetsboken. I Skolgården förbereder du eleverna inför arbetet med språkövningar (A-kapitel) och övningar att lära mer om olika texttyper (B-kapitel).

Webbapp
Webbappen är ett gratismaterial där eleverna har möjlighet att lyssna till läsebokens text. Det finns också läsförståelsefrågor på innehållet och begreppsträning.

Varje kapitel kan förslagsvis arbetas med under ca fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet. I lärarhandledningen finns exempel på en bra arbetsgång.

Här nedan finns planering och tips på hur jag anpassat till min grupp, när jag arbetat med kapitel 1A och 1B i Livet i Bokstavslandet för åk 3. I planeringen finns länkar till andra webbsidor och ett par andra av mina blogginlägg. Planeringen passar även för Livet i Bokstavslandet i åk 2.



En planering av ett kapitel i Livet i Bokstavslandet åk 3

Vecka 1
Kapitel 1A, In med ljus

Tisdag, ca 60 min
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, bildsekvensövning 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp


Vecka 2
Kapitel 1A, In med ljus

Måndag, ca 75 min
UR:s TV serie, säsong 3, avsnitt 1: Ljus
Digital Intro Skolgården
Språklära i Arbetsboken
Stavningsträning av Ordväggens ord
Skrivläxa

Tisdag, ca 45 min 
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1A
Stavningsträning 
                                                                                     
Torsdag, ca 75 min
Stavningsträning, ”göra klart-lektion”

Fredag, ca 30 min
Skrivläxan följs upp                      


Vecka 3
Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Tisdag, ca 75 min                  
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, femfältare 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse 

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp


Vecka 4
Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Måndag, ca 75 min
Digital Intro Skolgården
Lär mer om beskrivande text & Vi skriver tillsammans
Arbete i Arbetsboken     

Tisdag, ca 45 min                                           
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1B  

Torsdag, ca 75 min
Eget skrivande, på dator eller papper
Checklista                                                  
                      
Måndag (veckan efter), ca 75 min
Kamratrespons, lärarrespons, uppföljningssamtal        

Språklekar och värdegrundsövningar när det passar flera gånger per vecka. Läs mer i lärarhandledningen för åk 3.





Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

onsdag 27 september 2017

Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter



Idag inleddes arbetet med kapitel 2A, Det är tanken som räknas, i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3. Författaren Ulf Stark tar på ett fint sätt upp hur Coco, Dani, Ami och Bruno tänker kring att de ska kunna hjälpa andra barn som är på flykt. Vi pratade vidare om uttrycket "Det är tanken som räknas" och vad det betyder för textens innebörd.

Läs mer om hur vi arbetar med berättande texter i vårt klassrum:

Lässtrategier före under och efter läsningen

Bildsekvensövning i Livet i Bokstavslandet

Något vi tidigare läst om i kapitel 1B är att barn som flyttar hit från andra länder möter mycket nytt. De ska lära sig ett nytt språk och lära känna nya kompisar. Därför är det viktigt att vi tar hand om varandra och försöker tänka på det i vår vardag.

Efter ett textsamtal är det alltid roligt att avsluta med någonting lättsamt. Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.

Ja-nej-leken
Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? 

Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.

Fortsättningsvis kommer vi arbeta vidare med hur vi ska få alla att ha någon att leka med på rasten. Vad kan vi göra och hur kan vi tänka? Något vi behöver ta upp igen är att vi samtalar innan rasten om vad var och en tänker göra ute och att flera kan få chansen att hänga med på något som verkar roligt.

Något annat som fungerar väldigt bra på vår skola, Bryngelstorpskolan, är att det varje dag ordnas rastaktiviteter på skolgården och att eleverna får information om vilka aktiviteter som finns att välja mellan.



Läs mer:

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

lördag 9 september 2017

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Nu när vi kommit igång och hittat våra rutiner med Livet i Bokstavslandet för åk 3 vill jag uppmärksamma det språkutvecklande arbetssättet i klassrummet.

Sekvensbilder, läsfixarkort, läsebok och låda med lappar redo!

Eleverna får diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks gripande berättelse om den nya flickan i klassen, Ljuba, fångar och berör eleverna på ett djupare plan. A-delen av varje kapitel i läseboken handlar om barnen i Bokstavslandet medan B-delen spinner vidare på A-textens tema och är skriven enligt en viss texttyp. I de strukturerade gemensamma textsamtalen använder vi oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen. 

Som verktyg finns lässtrategikort (med likadana läsfixarsymboler som i arbetsboken) och VÖL-tabell, som kan tydliggöra läsföståelsearbetet. Denna gång använde vi läsfixarkorten till A-texten och VÖL-tabellen till B-texten. 

Läs mer:


VÖL-tabellen passar bra att använda till den beskrivande texten.

Elevaktiviteten är hög när vi exempelvis använder oss av bildsekvensövningar och hjälps åt att sammanfatta berättelsen i A-delen av kapitlet. 

Läs mer:


Bildsekvens- och värdegrundsövning.

I värdegrundsarbetet spinner vi vidare på temat i läseboken genom att göra språk- och temaaktiviteter som passar till. I samband med A-kapitlet kunde vi samtala om rädslor och sedan skriva lappar med våra rädslor, som vi samlade i en låda.

UR:s TV-avsnitt kombineras med språklära- och stavningsträning.


Till varje kapitel i läseboken finns det ett avsnitt från UR Skola, som man hittar på www.urskola.se. Vill man se åk 3:s avsnitt hittar man dem i säsong 3 av Livet i Bokstavslandet. Varje avsnitt tar upp ett språkljud/stavning. Just nu jobbar vi med bokstäverna l och j tillsammans, t.ex. orden ljus, ljuga, ljud, ljuvlig och ljumma. Ord med lj-  är också mer förekommande i tillhörande kapitel i läseboken och i arbetsbokens övningar.

Stavnings- och skrivläxa. 
I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3 finns till varje kapitel Ordväggen, som är tio utvalda viktiga nyckelord utifrån varje kapitel A och B. Orden är en blandning av de ljud som tas upp i respektive kapitel och andra viktiga eller högfrekventa ord, som eleverna först behöver lära sig att stava och förstå. Det kan självklart dyka upp andra ord, som ni tillsammans bör diskutera under den gemensamma läsningen.

Eleverna får träna på ordväggens ord, som finns som kopieringsunderlag med hjälplinjer. I arbetsbokens språkläradel, som hör till varje kapitel, finns många utmaningar i både stavning, meningsuppbyggnad och begreppsbildning.

Femfältare för att reda ut ords betydelse.

När texterna innehåller många nya ord för eleverna, såsom i B-delens text Flytt och flykt, får vi förbereda oss extra mycket. Ord som svältasyl, invandrare, utvandrare, naturkatastrof och strid finns med i de förberedande övningarna innan vi läser texten.

I B-delen av kapitlet använde vi oss av femfältare för att reda ut ordens betydelse. Först gemensamt exempel på tavlan efterföljt av arbete i expert- och hemgrupper.
Orden vi arbetade med dök sedan även upp i arbetsbokens läsförståelsedel, bland annat i korsordet, där eleverna fick ytterligare en repetition. 

Klurigt korsord i arbetsboken.

Här nedan är ett exempel på hur man kan lägga upp arbetet med Livet i Bokstavslandet. Vi har nu alltså arbetat oss igenom vecka 1-3 och kommer ägna mer tid åt skrivande av egna texter. Läsning och skrivande integreras på ett bra sätt eftersom vi redan bekantat oss med den beskrivande texten i B-delen.

Förslag på upplägg med Livet i Bokstavslandet. 

Läs mer:


Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar från Marika ♥ ♥ ♥ ♪♫•*¨*

Livet i Bokstavslandet, Liber

Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. 
(Gear, 2015)

Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 
(Tjernberg, 2013)

Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!
(Gibbons, 2013)