Exit-tickets

Exit-tickets är korta utvärderingar man kan göra i slutet av lektionen för att få en överblick t.ex. av vad eleverna lärt sig. Blev nyfiken på vilka exit-tickets mina kollegor ute i landet använder sig av, så jag gjorde en liten undersökning på twitter och gjorde sedan en sammanfattning. Alla tips nedan är från mitt utvidgade kollegium! Tusen tack till er!

Det som verkar mest populärt att använda är vanliga Post-It-lappar eller miniwhiteboards. Det är enkelt och går smidigt. Som lärare får man tänka på att exit-tickets tar inte lång tid för eleven att göra . Läraren behöver däremot tid att tänka igenom formuleringen för att föra undervisningen och lärandet framåt. Therése Linnér har bloggat om hur man använder sig av en fröblomma, Från frö till blomma. Letar man på Pinterest hittar man många bra tips även för yngre elever, tex. Exit-tickets in Kindergarten.


Andra förslag på hur man kan använda exit-tickets:

• Socrative - kan vara knöligt, men eleverna kan göra det i sin egen takt.
• Mentimeter - uppskattas av elever.
• Kahoot-quiz - får övergripande blick för gruppens förståelse.
• ClassNotebook 
• Plickers
• Kommentera i klassbloggen.
• Answergarden
• RealtimeBoard
• Padlet, som jag nu själv testat här nedan. 

Created with Padlet

Ägg och andra idéer som kläcks

Så länge vi har väntat på att vårt mystiska ägg ska kläckas! De flesta trodde det skulle bli i tisdags när alla hade fått vända ägget, några trodde att det skulle bli under höstlovet medan andra trodde det aldrig skulle ske. Var och en fick skriva sitt namn på en post-it-lapp och sedan klistra in sin gissning i ett stapeldiagram.

Så plötsligt en dag hände det. I fredags när jag skulle hämta någonting i min skrubb så hittade jag ägget delat i två delar och en uggla som satt där i korgen. I korgen låg också ett brev där det stod: "Hej alla barn! Jag vet inte vad jag heter. Kan ni hjälpa mig att hitta på ett bra namn?"

Eleverna blev väldigt överraskade och glada. För att alla skulle få en chans att bekanta sig med figuren fick barnen i tur och ordning hälsa och presentera sig för figuren. De som ville gav också förslag på ett namn ugglan skulle ha. 

Vi skrev ner alla namnförslag i ett brev och hoppas att ugglan kan bestämma sig för ett av namnen tills nästa gång vi ses efter lovet.

Mer om vårt mystiska ägg kan du läsa här, här och här.

Alla läsfixare har nu hälsat på oss och är med när vi går igenom ny läsläxa i Den magiska kulan eller läser sagor tillsammans. Läsfixaren cowboyen, som hjälper oss sammanfatta texten med sitt lasso, var också den en väldigt efterlängtad figur och många undrar nu om det kommer att komma en målare eller konstnär också.

Lästräningen är en viktig del att få in i undervisningen på många olika sätt och nu försöker vi få in ett nytt sätt att arbeta med hjälp av ett stationssystem där eleverna besöker tre olika stationer under en lektion:

1) De får träna på att bilda ord med hjälp av lösa bokstäver. Här har jag tagit hjälp av en Läs-träna-bok med bra ljudövningar där de kan placera bokstäverna i rätt ruta.

2) Ljudövningar med hjälp av dator. Här har vi till att börja med besökt ABC-klubbens webbövningar (klicka på länken). 

3) Lästräning med de bokstäver och ordbilder vi redan kan. Här har vi använt av oss av riktigt gammalt beprövat material i form av en läsebok som heter Nu läser vi A, som säkert många av er känner igen.

Jag har läst med fyra barn i taget och de som väntat har suttit och byggt meningar med ordbilder under tiden.

Kommer försöka hitta bra rutiner för att detta stationsarbete ska flyta på och även hitta utmaningar för de elever som behöver det. Det kommer bli lärorikt och det är värdefullt för mig att få en lässtund med alla barn så ofta det går. 

Vår mentorstid efter skoltid där vi har träffat alla elever enligt ett schema och kollat av hur de ligger till i svenska och matematik har också fungerat bra och vi kommer att fortsätta med det efter höstlovet. 

I måndags hade vi träff med våra faddrar i fyran och spelade Yatzy tillsammans. Alltid spännande att träffas och umgås under trevliga former. Samtidigt blev det samtal kring regler och mycket matematisk träning förstås.

Ha ett skönt höstlov!

Lär med surfplatta

Arkiv: Inlägg som flyttats från min klassblogg skrivet 2013-02-14

Fick en förfrågan om vilka appar som kan vara bra för iPad eller androida surfplattor i pedagogiskt syfte. Jag har under ett par veckors tid haft möjligheten att prova Apples iPad och Samsungs surfplatta för att kunna jämföra och undersöka lite.

Matte	Svenska
Nomp, de fyra räknesätten m.m. – gratis för iPad	Skolstil – 22 kr för iPad
King of Math, de fyra räknesätten m.m.  – 7 kr för iPad	Djurkorsord – 15 kr för iPad
Math Bingo – 7 kr för iPad och android	Bokstavslek – 22 kr för iPad
Marble Math Junior – 15 kr för iPad	Stavningslek – 22 kr för iPad
Toca Store – Lek affär – 15 kr för iPad	Bokstavspussel – 28 kr för iPad
Räkneråttan – 15 kr för iPad	Story Wheel – träna på berättelser -22 kr  för iPad
Happi 123 – 15 kr för iPad	Puppet Pals – berättelser  - 22 kr för iPad
Fingu – lekfull taluppfattning - gratis för iPad	Hänga gubbe – - gratis för iPad och android

Recensioner om de olika apparna finns att läsa nedan:

http://www.pappasappar.se

http://www.skolappar.nu/

Måste erkänna att jag är mycket mer förtjust i iPad eftersom utbudet är så mycket större, både bättre kvalitet och fler program att välja bland. Jag försöker så gott det går vara med och påverka vilka surfplattor som ska köpas in i kommunen. Det är givetvis en kostnadsfråga, men samtidigt måste vi verkligen ha nytta av de surfplattor vi sedan får! Ni undrar säkert när surfplattorna egentligen kommer och tyvärr kan jag inte ge något positivt besked i frågan. Det kan dröja länge än!

Min favorit är Natur och Kulturs lärprogram för iPad Qnoddarnas värld som är heltäckande i år 1-3 i matematik och svenska och där eleverna arbetar mot målen i Lgr 11. Det är så viktigt att vi arbetar mot målen och inte har en app bara för att den är rolig. Jag har frågat Natur och Kultur om Qnoddarna- programmet kommer för androida surfplattor, men svaret är att det också dröjer.

Om ni har tips på bra appar, så vore det jättesnällt om ni meddelar här eller mailar mig.

Den som väntar på något gott...

Hoppas att ni får ett bra sportlov. För mig gäller minimalt med tid vid datorn och mycket tid i skidspåret tillsammans med barnen!

Motsolarna

Arkiv: Inlägg som flyttats från min klassblogg skrivet 2013-02-06

Motsolarna är bokstäverna som bygger på att du gör en cirkelrörelse motsols. Den känns ofta ganska enkel att göra.

Det är bokstäverna c a å ä u d g q o ö och e.

Hittills har vi haft a å ä u d o och e. Det är ganska lätt att förstå då man ser på filmen nedan hur man ska tänka.

Det finns fler lite längre filmer med motsolsbokstäver på YouTube om man har lust att titta.

Flipped Classroom är när man hemma i läxa tittar på en film, som läraren lagt upp, med en föreläsning eller lektionsgenomgång, på till exempel en blogg, och sedan jobbar med sina uppgifter i skolan och får hjälp av läraren. Alla barn har inte möjlighet att få hjälp och stöd hemma av en vuxen med sina läxor och då finns det mer tid för varje elev att få hjälp under lektionstid.

Jag kommer att prova mig fram till vad som verkar bra att använda sig av. Denna film är inte någon läxa, men ganska intressant tycker jag!

Digital teknik behövs i skolan

För många elever idag är digital teknik en livsstil. Digitala verktyg används för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information. Den digitala världen är en viktig del av ungdomskulturen idag. Dagens skolelever växer upp i en värld där internet har en stark närvaro, informationen är outsinlig och internet förser oss med möjligheter till ständig kommunikation.

Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till engagerade medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet.

Det här är något som även genomsyrar Lgr 11. Stor vikt ges där åt att lära eleverna orientera sig i informationsflödet, lära sig utnyttja tekniken och tänka källkritiskt kring den information de stöter på.

I läroplanen (Lgr 11) står det bland annat att varje elev efter genomgången grundskola:

• Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
• Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 

Den digitala kompetensen och källkritiken ska dessutom komma in tidigt i skolan. Redan i årskurs ett till tre ska eleverna lära sig söka information och börja värdera olika källor och medier allt enligt den läroplan den svenska skolan ska följa. 

Nyköpings kommun har sedan läsåret 12-13 haft en IKT-satsning där syftet från början var att årskurserna F-3 skulle få en läsplatta per fem elever och åk 4-9 och gymnasiet skulle få en dator per elev (1-1). Det skulle vara en satsning som skulle utökas successivt under en tre års period. Samtidigt skulle alla pedagoger få en gedigen utbildning genom LearnIT24. 

Senare under läsåret 12-13 togs ett beslut i Nyköpings kommun att skynda på den planerade utrullningen för 1-1 datorer i åk 4-9 och gymnasiet. Detta beslut togs för att man såg en ekonomisk vinning i att kunna avveckla datasalar och en till flera datorer i de årskurserna, men avvecklingen som gjordes räckte inte. I ytterligare två vändor fick skolorna se över sin datorpark för att hitta datorer man skulle kunna vara utan, allt för att avvecklingen skulle motsvara det man beräknat.

Utifrån påtryckningar om avveckling ute på enheterna så har beståndet av datorer i F-3 minskat. Skolorna har avvecklat allt de har kunnat utifrån centrala direktiv från divisionen. Vissa skolor avvecklade i princip allt de hade även i åk F-3 för att sedan under hösten se över sin datorpark och beställa det man då såg att man behövde, men då blev det ett köpstopp. Utvecklingen av IKT på skolorna har snarare gått bakåt än framåt i de yngre årskurserna. 

Det generella beståndet av datorer i åk F-3 är väldigt lågt men varierar från skola till skola. Ett exempel är min arbetsplats, Bryngelstorpsskolan, som valde att avveckla nästan alla en till flera datorer. Vi har nu i och med avvecklingen gått från en skola som hade det relativt tätt med datorer, till en skola som har ca 10-12 datorer för elever i åk F-3 (ca 180 elever). 

Samtidigt som detta har skett har vi pedagoger skickats på utbildning tillsammans med LearnIT24 där vi fått ta del av fantastiska IKT-verktyg, verktyg vi inte alltid har möjlighet att använda i vår vardag ute på skolorna. Detta skapar en stor frustration hos oss. Vi ser möjligheterna med IKT i vår undervisning men hindras att använda oss av det i den utsträckning vi skulle önska.

Det blir som ett svek mot eleverna och pedagogerna när satsningen på de yngre eleverna uteblir.

Samma elever som för två år sedan gick i åk 1 och väntade på läsplattor till undervisningen har nu i åk 3 fått höra att de kanske inte får en egen dator när de börjar i åk 4. Läs mer om det här: Elevdatorer kan slopas. Det ekonomiska läget för Nyköpings skolor ser inte så ljust ut. Mer om det kan ni läsa här. Nu står vårt hopp till att vi kan få använda oss av Chromebook i fortsättningen, som verkar vara ett bättre alternativ jämfört med PC på flera sätt både i prisklass, funktion och format. Några klasser i 4-6 i kommunen har fått prova Chromebook under en period och vi hoppas att testen föll väl ut.

Vilka effekter får avsaknad av digitala verktyg i skolan? Enligt våra styrdokument är det inget alternativ att välja. Skolan ska i sin undervisning erbjuda digitala verktyg för att kunna uppnå de nationella målen. Vi kan helt enkelt inte genomföra vårt uppdrag utifrån styrdokumenten om vi inte har någon tillgång till digitala verktyg. Digitaliseringen är inte frivillig (läs gärna Edward Jensingers inlägg här).

Om vi får rätt förutsättningar att genomföra digitaliseringen så ser jag positivt på framtiden i Nyköpings kommun. Utbildningen vid Nyköpings skolor ska ligga i framkant när det gäller IKT. Skolan ska vara en plats där mötet mellan idéer och handlingskraft skapar framtidens medborgare.