Livet förr och nu, del 1

I december inleddes temat ”Livet förr och nu”, som först och främst fokuserades på hur julen firades förr, men där jag också försökte integrera med svenska och få in ett språkutvecklande arbetssätt på ett passande sätt. Min pedagogiska planering i sin helhet finns att ladda ner i Livet i Bokstavslandets facebookgrupp. 


Så här gjorde vi: 

Från biblioteket fick jag låna en bokpåse med en massa härliga julberättelser. Så många bra bilderböcker det finns! Några böcker jag fastnade för direkt var Snickar Andersson och Jultomten, Gamla tiders jul och Jul i Bullerbyn. Min avsikt var inte bara högläsa dem utan jobba med dem lite mer på djupet också. 

Bilderböcker är bra, speciellt för elever med svenska som andraspråk. Ord som dyker upp kan man reda ut och prata om och ofta finns det bra bildstöd i böckerna. Jag fotograferar alltid bilderna i förväg och visar på smartboarden för att fokus ska vändas åt rätt håll och alla ska se bilderna bra. 

Tidigare, i samband med första advent, hade vi pratat om varför julen firas i Sverige. Viktigt att prata om eftersom inte alla elever i klassen vet så mycket om kristendomen eller svenska traditioner. I dagens samhälle ser det väldigt olika ut hos olika familjer. Elever med andra religioner fick också berätta hur de firar sina högtider. 

Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn har vackra illustrerade bilder av Ilon Wikland och ger den där extra mysfaktorn kring jul. Så här jobbade vi tillsammans den första lektionen med boken:

• VÖL-tabell (vet, önskar veta) kring Julen förr
• Högläsning av Jul i Bullerbyn
• Rörelse till bilderna i boken (vi hittade på själva)
• Bildskapande kring något man mindes från berättelsen, en inre bild (vi använde oljekritor för att sedan
  kunna svampa runt med vattenfärg)
• Skrivande till bilden (en mening)
• Jultraditioner, hur gjorde man förr? (samtal, läsning)
• VÖL (lärt oss) kring Julen förr

Vi fortsatte sedan med att läsa Kajsa Kavat. I den här boken finns ord och uttryck som egentligen inte är så vanliga i det svenska språket, t.ex. ordet kavat. Vi pratade om ordets betydelse och synonymer till ordet, som t.ex. pigg, modig och duktig. De elever som ville fick säga ord med samma betydelse på sitt hemspråk eller något annat språk.

Vi gjorde en tankekarta där vi beskrev Kajsa Kavats utseende, egenskaper och annat speciellt. 

Den sista veckan innan jullovet fick eleverna se en film, Junibackens jul med Madicken. Jullov är ett bra påhitt! sa Madicken höglästes också valda delar ur. Sedan gjorde vi ett Venn-diagram där vi jämförde karaktärerna Kajsa Kavat och Madicken. 

En ny favorit bland barnböcker blev blev för mig Snickar Andersson och Jultomten. En rolig historia om en pappa som ska tomta för sina barn och krockar med den riktiga jultomten. I boken lär man sig också om hurdana leksaker barn lekte med förr. (Tänk, hur kunde man klara sig utan iPad, mobil eller dataspel?!?) Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta.

Gamla tiders jul är mer som en faktabok och ger ett annat perspektiv på julen där man bland annat får veta att alla inte hade det så gott ställt och kunde fira jul med exempelvis julklappar, gran och god mat. Ändå ser man många likheter, som gör den här boken både intressant och verklighetstrogen. 

En tabell med jämförelser har vi också börjat fylla i tillsammans. Den kommer fyllas på när vi arbetar vidare med vårt tema efter jullovet. 

Förr	Nu
Åkte med häst och vagn	Åker med bil, tåg, flygplan, moped, buss
Drängar och pigor	Städare och städerskor
Snickare	Byggare
Barnen hjälpt till mycket hemma	Barnen går på fritids
Tände ljus, oljelampa och göra brasa	Tänder lampan, har el, element, bergvärme
Hade få och begagnade kläder	Har många nya kläder

I den pedagogiska planeringen kan ni läsa mer om fortsättningen på temat. Bland annat har jag tänkt att vi lär oss mer fakta om de mest kända svenska barnboksförfattarna och fortsätter plocka fram likheter och skillnader kring hur barn hade det förr jämfört med nu. 

Att arbeta med tidslinjer ger också perspektiv, som är viktiga att träna på. Hur långt tillbaka i tiden var Jesu födelse eller när mormors mormor var liten? Det är frågor som redan dykt upp och är ganska svårt att föreställa sig som barn. Därför tycker jag det är bra att först göra en tidslinje över sitt eget liv. Mer om det kan ni läsa i detta inlägg:

Min egen tidslinje

Återkommer med ett till inlägg om vårt arbete kring Livet förr och nu längre fram!

Jag vill också passa på att tipsa om nya fräscha boktips i Julklapplistan, som är sammanställd av pedagoger och bibliotekarier i Nyköpings kommun. Fritt att sprida!

Har du några önskemål om något tema du vill ha inspiration eller tips om, så är du mer än välkommen att meddela mig. Skriv gärna en kommentar här i bloggen, på facebook eller instagram.  

Nu vill jag avsluta med att först och främst önska er en god fortsättning på julledigheten! Gör det ni tycker om och njut. Kram, Marika <3

Läs mer

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

Övningar inför FN-dagen

Poetiska miljöbeskrivningar 

En övning som passar fint inför FN-dagen. Kanske kan göras i faddergrupper mellan olika åldrar på skolan?

Eleverna ökar sin förståelse för hur barn har det i andra delar av världen. De får träna på att beskriva en bild och föreställa sig hur det känns att bo där. De får också träna på att samarbeta och säga sin åsikt.

Förbered med att ta fram bildspel Sovrum i världen, lugn bakgrundsmusik, utskrifter av bilder på de olika sovrummen, papper och pennor.

1. Visa bildspelet Sovrum i världen, som handlar om barns sovrum i olika delar av världen.
   Ha gärna någon fin bakgrundsmusik till. 
2. Eleverna får sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningar och bilder på tavlan.
   Jag såg...
   Jag hörde...
   Jag kände lukten av...
   Det var...
3. När eleverna skrivit klart får de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan får gissa vilken bild texten handlar om. 
4. Efteråt får de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet. 

Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:

Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.

Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.

Jag kände lukten av mögel.

Det var varmt och rysligt. 

Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.

Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.

Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.

Det var läskigt och kryp kröp runt. 

Jag såg hård mark, hårda väggar. 

Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.

Jag kände lukten av eld. 

Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.

Värdegrundsfilmer

Är du nyfiken på att hälsa på i mitt klassrum, så kan du kika på de nya filmerna i Discovery Education Espresso. Där finns fyra filmer där mina elever och jag medverkar. Perfekt som utgångspunkt för reflektion och diskussion kring barnkonventionen tillsammans i klassen. 

• Logga in i Discovery Education Espresso eller beställ utvärderingsabonnemang utan kostnad: https://online.liber.se/Trial/Evaluate/CE79084001
• Sök på Värdegrunden eller gå till Samhällskunskap på Biets nivå.

Lgr 11:

Samhällsorienterande ämnen för årskurs 1-3

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Samhällsorienterande ämnen för årskurs 4-6
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

Läs mer:

En massagesaga och andra värdegrundsövningar med språket i fokus

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Educreation by M.E. Läs- och Skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Livet i Bokstavslandets ord- och bildkort

Ladda ned de fina ord- och bildkorten från Livet i Bokstavslandet kostnadsfritt!

Livet i Bokstavslandets facebookgrupp har passerat 5000 medlemmar och det firas med att de efterfrågade ord- och bildkorten delas ut gratis. Gå med i Livet i Bokstavslandet - läromedlet och ladda ned korten!

Använd alla kort eller välj bort några (kanske p.g.a. stavning eller betydelse). Anpassa antalet kort efter just din elevgrupp och den aktivitet du ska genomföra.

Det finns olika förslag på övningar, t.ex:

Kims lek 

VARIANT 1: Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Låt eleverna titta på korten i ca 30 sek. Därefter täcks korten över. Eleverna skriver eller säger vilka ord/bilder som fanns där.
VARIANT 2: Plocka bort t.ex. ett, två eller tre kort när eleverna blundar. Låt eleverna titta igen och skriva eller säga vad som saknas.

Ett skepp kommer lastat 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort med ord eller bild t.ex. hjälm och säg ”Ett skepp kommer lastat med hjälm.” Nästa elev letar upp ett kort som börjar med det ordets sista bokstav, alltså bokstaven m: ” Ett skepp kommer lastat med mås.” Fortsätt så långt det går, börja sedan om med ett helt nytt ord.

Packa pappas kappsäck 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort och säg vad som packas ner i ”kappsäcken” (som kan vara t.ex. en påse): ”Packa pappas kappsäck med ett ljus.” Nästa elev får den stängda påsen med kortet, upprepar det som tidigare packats, tar upp ett nytt kort och säger ”Packa pappas kappsäck med ett ljus och skridskor.” Låt eleverna hjälpa varandra om det blir svårt att minnas många ord på slutet.

Sammansatta ord 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Ta upp två kort och ”slå samman”, t.ex. guld + skatt. Säg eller skriv det sammansatta ordet: guldskatt. Visa på att det ibland behövs läggas till ett s mellan orden och/eller tas bort en vokal i slutet av det första ordet: jordgubbe + paj blir jordgubbspaj. Låt också eleverna göra ”tokroliga” sammansatta ord, t.ex. piratmakaroner.

Träna meningsbyggnad och skiljetecken 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort med ord eller bild t.ex. fisk. Sätt in ordet i en mening och säg ”Jag har en fisk, punkt.” eller ”Det är en anka, punkt.” Låt det gärna gå en halv sekunds paus innan man säger punkt. Nästa elev tar upp ett nytt kort och sätter in i en ny mening på samma sätt. Gör samma sak med frågor men lägg till ordet frågetecken: ”Är det en natt, frågetecken?” eller ”Ser du pengar, frågetecken?”

Hitta på en berättelse tillsammans 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort och säg ”Det var en gång en tiger.” Nästa elev tar upp ett nytt kort: ”Tigern var ute och åkte tåg.” Tredje eleven fortsätter: ”Plötsligt blev det oväder.” osv.

...eller varför inte testa Marie Trapps busiga lek:

Flugsmällan

Ordkorten är utspridda på mattan. Två-tre barn sitter med varsin flugsmälla. Läraren säger ett ord och barnen ska försöka hitta och läsa rätt ordkort och sedan "smälla" ordet så snabbt som möjligt.

Ordlek för alla åldrar

Intygar att ord- och bildkorten passar de flesta åldrar! Jag hade själv med mig en bunt kort till mina syskonbarn, som hade en rolig läs- och skrivstund tillsammans med kusinerna. De äldre barnen, 7-14 år, hittade på sagor och 3-åringen "låtsasläste" korten (bild på ena sidan och ord på andra) och vi lekte också Kims lek med bildsidan upp. Jättekul!

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Marie Trapp berättar om specialundervisning med Livet i Bokstavslandet

God Jul och Gott Nytt År!

önskar

Marika

Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter

Idag inleddes arbetet med kapitel 2A, Det är tanken som räknas, i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3. Författaren Ulf Stark tar på ett fint sätt upp hur Coco, Dani, Ami och Bruno tänker kring att de ska kunna hjälpa andra barn som är på flykt. Vi pratade vidare om uttrycket "Det är tanken som räknas" och vad det betyder för textens innebörd.

Läs mer om hur vi arbetar med berättande texter i vårt klassrum:

Lässtrategier före under och efter läsningen

Bildsekvensövning i Livet i Bokstavslandet

Något vi tidigare läst om i kapitel 1B är att barn som flyttar hit från andra länder möter mycket nytt. De ska lära sig ett nytt språk och lära känna nya kompisar. Därför är det viktigt att vi tar hand om varandra och försöker tänka på det i vår vardag.

Efter ett textsamtal är det alltid roligt att avsluta med någonting lättsamt. Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.

Ja-nej-leken
Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? 

Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.

Fortsättningsvis kommer vi arbeta vidare med hur vi ska få alla att ha någon att leka med på rasten. Vad kan vi göra och hur kan vi tänka? Något vi behöver ta upp igen är att vi samtalar innan rasten om vad var och en tänker göra ute och att flera kan få chansen att hänga med på något som verkar roligt.

Något annat som fungerar väldigt bra på vår skola, Bryngelstorpskolan, är att det varje dag ordnas rastaktiviteter på skolgården och att eleverna får information om vilka aktiviteter som finns att välja mellan.

Läs mer:

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Avslutat tema om världsreligioner i SO

Nu är temat om världsreligionerna avslutat. I veckan visade jag eleverna den matris jag gjort där de själva skulle skatta hur de tycker att de ligger till. Idéen till matrisen har jag fått av Cecilia Sundh (@Lappkullan) och sedan har jag byggt på den lite mer.

Först ville jag få eleverna medvetna om vad de verkligen kan genom att skriva ner några meningar på egen hand kring de här punkterna:

• Vad är en religion?

• Vad är religionsfrihet?

• Jämför likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.

Sedan fick de fylla i den här matrisen om världsreligioner. (Jag vill gärna få feedback på den av er.) Det är första gången jag gör en sådan, men jag hoppas det kommer bli en vana, för jag märkte redan nu att matrisen gjorde eleverna mer vakna. Det blir så tydligt att de vill kunna och de vill lära sig. Några kanske överskattade sin kunskap och några underskattade, men de flesta var väldigt medvetna om hur de ligger till.

Min planering om världsreligionerna kan du läsa här.

Min utförliga LPP hittar du här.

Vår inledning av temat kan du läsa här.

Gibbons fyra faser i världsreligionerna läser du om här.

Bildsekvenser i religionsberättelse läser du om här.

Min egen utvärdering av temat om världsreligioner är att det var väldigt skönt att ha en planering att följa. Jag har inte följt den till punkt och pricka utan känt efter hur mycket eleverna orkat med och vi har varierat SO-undervisningen med mycket samtal om kamratskap (t.ex. önskade eleverna ha hemlig kompis-lek), som är något som givetvis behöver arbetas med kontinuerligt och passar väldigt bra i kombination med religionstemat.

Gibbons fyra faser var ett extremt tydligt sätt att jobba och eleverna lärde sig massor på den lektionen, som de sedan haft med sig när vi fördjupat oss i kristendomen, judendomen och islam. Hinduismen och buddhismen fördjupade vi oss inte i på samma sätt. Vi har läst, sett på film och samtalat men jag prioriterade bort att eleverna fick skriva egna texter där. Kände att det räckte ändå och kunskapskraven för åk 3 gäller främst de tre förstnämnda.

VENN-diagram med kristendom, judendom och islam.

VENN-diagrammet med tre cirklar var en konkret uppgift när vi skulle jämföra likheter och skillnader mellan religionerna (även om det blev lite trångt att skriva i mitten). När vi resonerat lite mer kring diagrammet kom vi också fram till att stjärnan finns med på ett eller annat sätt i alla tre religionerna.

Vårt självklara pyssel blev att göra just en stjärna av piprensare innan vi gick på jullov.

God Jul och Gott Nytt År önskar jag Er!

Många kramar från Marika

Tusen röster i luciatåget

Nu har våra elever framfört sin fina luciashow tre gånger sedan igår kväll. Vår fantastiska musiklärare Marija hade övat in 18 sånger, flera på olika språk, tillsammans med eleverna. Mest rörande var "Tusen röster", en manifestation av ca 90 skolors luciatåg i Sverige och Finland, för att visa att tillsammans är vi starka och att många tillsammans kan göra skillnad. Vi jobbar för en värld där vi värnar traditioner, människors lika värde och allas rätt till en trygg värld.

- Det var jättefint, de sjöng så många texter och fröknarna grät.

Kommentar från elev som satt i publiken under ett av dagens Luciatåg.

Planering: Världsreligionerna i åk 3

Här har jag gjort en åk 3-planering för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kring världsreligionerna. Försöker få in så mycket som möjligt av språkutveckling i ämnet med läsfixare, VÖL, VENN och textkopplingar. En läsande klass-texterna från PULS SO-boken kommer väl till pass.

Klicka här så kan du ladda ner LPP:n

Lektion 1:
Världsreligioner
VÖL-modell (vet, önskar veta)
Film sli: Religionskunskap för barn
Läsa lektion 46 ELK PULS SO-boken
Skriva nyckelord på tavlan
Återberätta
VÖL (lärt oss)

Lektion 2:
Titta på LPP tillsammans. Eleverna  får ge förslag på arbetssätt.
Abrahams rötter
Läsa berättelsen om Abraham
Se bildspel och släktträd om Abraham och hans ättlingar
Sammanfatta berättelsen med egna ord
Skriva utifrån bilder

Lektion 3:
Kristendom:
Film: Mötesplats jorden
Rutsystem för alla religioner med symboler, högtider, byggnader, ledare.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 4:
Judendom
ELK lektion 47: Aron går till synagogan
Bildspel
Film: Mötesplats jorden
Rutsystem fylls på.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 5:
Islam
ELK lektion 48: Amina ber i moskén
Bildspel
Film: Mötesplats jorden
Rutsystem fylls på.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 6: 

VENN-diagram
Jämföra de tre religionerna. Likheter och skillnader.
Skapa de olika symbolerna med t.ex. piprensare.

Lektion 7:
Buddhism
ELK lektion 49: Blommor till Buddha
Film: Mötesplats jorden
Rutsystem fylls på.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 8:
Hinduism
ELK lektion 50: En helig plats hemma
Film: Rättens riddare – barn med olika religion som vill leka

Prata om religionsfrihet
Rutsystem fylls på.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 9: Utvärdering utifrån LPP:n. Bedömningsmatris.

Bild från Clip Art

Boktips inför sommaren 2014

Ställ dig i kö  av Tomoko Ohmura, humoristisk bilderbok                              5-7 år          

"Hjälp, jag gjorde illa Linn" av Jo Salmson.  För dig som just lärt dig läsa

Om hur det är att råka göra illa en kompis. 

Riddarskolan av Magnus Ljunggren För dig som just lärt dig läsa

Värsta bästa födelsedagen                Moni Nilsson                                        6-8 år

Kakan fyller sju år och önskar sig en cykel. På morgonen får hon bara små paket och har en stor ledsenklump i magen. Plötsligt kommer pappa med ett brev och utanför porten står den... Kakans nya cykel.  6-8 år

Fruktolösa tokobertar av Torbjörn Flygt                                                        6-9 år

Ellen, Sorken och hemligheten av Maria Frensborg.                                  6-9 år

Maros resa  Jo Salmson (första delen heter Kungen kommer)                   6-9 år

Lyckokakan                    Kerstin L Hahn                                                           6-9 år

Borttappat: Katt, kompis, kalsong     Elin Lindell                                         6-10 år

Jördis gillar inte bokstaven H. Allt dumt börjar på bokstaven H, hästar, handsvett, hål i tänderna och Harry Hansson. Trots det är allt bra i Jördis liv. Hon är bäst i klassen på fotboll, hon har en jättesnäll bästis som heter Judith.  Men allt ändrar sig när det börjar en ny tjej i klassen som gör de bästa fotbollsfinter som Jördis sett, dessutom blir hon kompis med Judith. Snart är allt bara kaos och knas.

Lill-Pär och jag                                                           Cecilia Davidsson         9- 12 år

Boken utspelar sig förr i tiden och handlar om Maja, som bor med fattig familj i ett torp på landet. En av hennes småbröder, Lill-Pär, är sjuk. Han har alltid varit liten och klen och blivit extra ompysslad och fått vara nära mamman. Så mycket att Maja är svartsjuk. Hon tänker att det skulle vara skönt om inte Lill-Pär fanns. Så dör Lill-Pär.
Nu blir det svårt för Maja. Hon har så dåligt samvete att hon fylld av skuld och sorg flyr ut i skogen efter begravningen. En dramatisk text med ett hoppfullt slut.

Spegeln: en skräcksaga                                         Kelly Barnhill                  9- 12 år

Jack tvingas tillbringa sommaren med sin morbror och moster i Hazelwood. Där verkar hela byn ha väntat på honom. Vacker och magisk sträckläsning för bokslukarna. En berättelse om magi, vänskap och offer. Men framför allt om att hitta sin plats i tillvaron.

Hjärtlös                                                                        Petrus Dahlin                  från 13 år

Maia flyttar till New York och måste lämna alla kompisar. Hennes föräldrar är upptagna med sina nya jobb och Maia är mest ensam hemma. Maia tittar runt i den stora lägenheten. Ett rum är alltid låst och dit in får Maia inte gå - himla konstigt tycker Maia. Men när hamstern rymmer och spåren leder in i det låsta rummet tar Maia nyckelknippan i hallen, låser upp och går in i det förbjudna rummet.

Passar bäst för dej som inte är lättskrämd. Boken är en mycket bra skräckhistoria!

Råttburgare                                                                David Williams                9-12 år

Zoe mobbas i skolan för sitt röda hår och sin tandställning. Allt är eländigt! Hennes pappa har förlorat sitt jobb på glassfabriken och hennes hamster dör plötsligt. Men så hittar Zoe en jättegullig råttunge i sitt rum. Zoe måste hålla den hemlig eftersom alla andra avskyr råttor. Hon upptäcker snabbt att det är lättare sagt än gjort, speciellt eftersom den hemske Burt, ägare till Burts burgare, har ett alldeles eget recept på burgare .

Liksom helt magiskt                                                 Mårten Melin                    från 12 år

Som om hösten kom på sommaren,                    Jan Henrik Nielsen        9-12 år

Barnhemmet                                                               Cecilia Lidbeck               9-12 år

Skuggan i väggen                                                     Kerstin L Hahn               9-12 år

Fler tips på böcker hittar du här. 

Gå gärna till biblioteket, där kan du få fler tips! En sväng till bokhandeln är inte heller så tokigt, där kan du köpa en pocket och lägga i packningen om du ska åka iväg någonstans!

En riktigt trevlig och skön sommar önskar

lärare och stadsbibliotekets barn- och ungdomsbibliotekarier!

RT med yngre barn

Har tittat på en fantastiskt bra film med modellering av RT med yngre barn av Ashley Rehder.



Tänker att så här är det perfekt att arbeta med våra läsfixardockor i de yngre åldrarna.

www.nok.se/lasfixarna

Lyckostjärnan

Känner mig så lyckligt lottad! Fick äran att tillbringa en förmiddag hos förskoleklassen. Eftersom det är ganska många 6-åringar, ca 42 stycken, beslöt jag tillsammans med de tre förskolepedagogerna att vi skulle dela klassen i tre grupper. Vi beräknade att ungefär 40 minuter per grupp skulle bli lagom.

En speciell dag var det i fredags då vi skulle starta upp arbetet kring den nya högläsningsboken Lyckostjärnan. Ca 14 barn och en pedagog åt gången samlades i en halvcirkel på små stolar runt smartboarden. Där hade jag tagit fram en boksamtalsbild av läsfixarna och några fler figurer i ett program som heter Thinglink. När man klickar på bilden så blir den större och det går att läsa mer fakta om läsfixaren och hur man använder den då man arbetar med texten.

Barnen var redan bekanta med Spågumman efter att jag varit inne och berättat om henne en gång förut då vi tog oss an en faktatext om igelkotten. Nu skulle vi agera spågummor igen och förutspå en saga. Vi läste titeln och tittade noggrant på framsidan av boken. Några kände igen barnen Asta, Bea och Cesar på framsidan ifrån deras storasyskons läxböcker. Ett av barnen trodde att det skulle handla om rymden, en annan om lycka. Det kom redan här många fina förslag.

Jag berättade att Lyckostjärnan-boken är indelad i tolv sagor och att jag skulle läsa den första som heter Grannarna. Jag tog upp bilden som hör till den första sagan på storbildsskärm och barnen tittade storögt på alla detaljer som dök upp. Var och en av barnen fick i tur och ordning säga något som de upptäckte i bilden. De såg en gubbe, barn som spelar fotboll, staket, hus, träd med mera. Jag upprepade vad alla barnen sa och berättade sedan att nu har de alla varit med och varit spågummor och förutspått vad sagan kommer att handla om. Jag berättade också att då jag börjat läsa sagan får de gärna räcka upp handen och säga till om de vill förutspå igen om vad som kommer att hända senare.

Vi tog åter en titt på boksamtalsbilden och jag klickade fram Detektiven. Jag berättade att jag snart skulle börja läsa, men om vi stöter på något ord som är nytt för oss får vi räcka upp handen direkt. Då får vi prova att läsa om ordet eller meningen, läsa lite framåt i texten eller ta hjälp av någon kompis eller vuxen som kanske vet vad ordet betyder. Vi kan också slå upp i ordlista eller googla på datorn för att få veta ordets betydelse.

Sagan Grannarna handlade om Cesars morfar. Han älskade att läsa sjörövarhistorier med inlevelse för Cesar och han älskade också sina rosor. Han tog mycket väl hand om blommorna i sin trädgård. Några nya grannar hade flyttat in och de hade barn som ofta sparkade fotboll. Ibland hamnade fotbollen på fel sida om staketet. Morfar gillade inte att det var så mycket liv på andra sidan och speciellt inte då fotbollen åkte in på hans tomt. 

En dag hände katastrofen. Rosenrabatten var förstörd och nedtrampad. Bollen låg intill husväggen. Morfar blev förstås arg och ledsen och gick direkt till grannarna och skällde. Mamman i huset frågade anklagande sina barn vad de hade gjort, men fast de sa att de inte hade gjort något, trodde ingen på dem, varken Cesars morfar eller barnens mamma.

Hur sagan slutar vill jag inte avslöja nu, men det blev ett väldigt bra slut...

Under tiden jag läste var vi detektiver. Några barn räckte upp handen och även jag tänkte högt och stannade upp vid några ord och uttryck, t.ex. det var droppen, läsa med inlevelse och katastrof. Vi sa orden med arg röst, glad röst, ledsen röst och låg röst. Vi pratade om ordens betydelse. Jag upprepade hela tiden vad barnen sa.

Ett barn reste sig upp spontant och utropade:

- Nu tror jag en fotboll kommer att åka in i morfars fönster!

Jag uppmuntrade och benämnde att barnet nu förutspådde som Spågumman.

När vi läst klart klickade vi fram Cowboyen i boksamtalsbilden och sammanfattade vad som hänt i början, i mitten och i slutet av sagan. 

I min boksamtalsbild har jag bilder på två smileys, en glad och en ledsen. De symboliserar att vi ska prata om vad som var bra och vad som var dåligt med texten.

I förskoleklassgruppen hade de kommit igång så fint att prata och med tanke på att uthålligheten kan vara lite kort bland de små liven försökte jag korta ner lite, men många var de som ville berätta här också. 

När vi klickat oss fram till Frågeapan tog jag återigen fram sagobilden och undrade hur man ställer en fråga om sagan. Många bra frågor kom direkt: Varför vattnar morfar rosorna med en vattenspruta? Varför har de ett staket? 

En på djupet-fråga ställde jag: Har du någon gång blivit orättvist anklagad, alltså fått skulden för något som du inte har gjort? Jag fick höra berättelser om då de blivit ledsna då någon vuxen sagt att de måste plocka upp saker, fast det inte var de som stökat till, syskonbråk om godis med mera...Det blev också en liten diskussion om att man ofta är två om något då det blivit ett bråk, att det oftast inte är bara den enes fel. 

Vid pusselbiten pratade vi lite kort om vilka mönster som uppstod i texten. Mönster var något som förskoleklasseleverna verkar vara bekanta med, för några visade genast att de hade förståelse för begreppet. Ett av barnen sa att först var morfar glad, sedan ledsen, sedan glad igen. Det fanns också många människor och saker som återkom i texten, t.ex. rosorna och bollen.

Läsfixaren Cowboyen dök upp i vår boksamtalsbild  igen och jag berättade att när jag arbetar med de stora barnen brukar jag skriva upp en del av de ord och meningar de sagt på tavlan. Vi brukar då avsluta med att läsa igenom orden högt tillsammans och sammanfatta en sista gång. Den här gången var tiden i förskoleklassen lagom för att avsluta och jag gav massor med beröm och vi applåderade varandra.

Fick chansen till en stunds reflektion tillsammans med en av förskolelärarna efteråt. Hon sa att dessa bilder verkligen var ett bra tips hon skulle fortsätta att använda sig av för att lättare fånga barnens uppmärksamhet vid högläsningsstunderna. Det är lätt att scanna av en framsida eller en bild av det man ska läsa för att alla barn ska ha möjlighet att se ordentligt. 

Den här högläsningsstunden var en slags modellektion av hur man kan arbeta med boksamtal, men det jag rekommenderar när man ska köra igång är att man arbetar med en läsfixare i taget i två-tre veckors tid och sedan går vidare till nästa läsfixare. Lässtunden i förskoleklass kan med fördel begränsas till max 30 minuter för att ingen ska tröttna och man kan sluta innan någon har tappat sugen på att koncentrera sig.

Tack alla supersöta förskoleklassbarn för den här gången. Ni är som små lyckostjärnor hela bunten, som sprider stjärnstoft och glädje med era underbara kommentarer. 

Läsfixarna, Natur & Kultur, www.nok.se/lasfixarna,
Illustratör: Åsa Gustafsson