Sportordsjakten

Lyssnade till några inspirerande fotbollstränare från Värmbols FC i Katrineholm vid en föreläsning, Utan språk är du körd, för ett år sedan. De hade gått in för att jobba med värdegrund i sitt fotbollslag. I samband med det arbetet tog de också in den värdefulla läsningen och involverade både föräldrar och spelare i ett förebyggande arbete för att skapa en bra kompisanda och vi-känsla i laget.

Alla spelare Värmbols FC fick en egen Kasper-bok (författare Jörn Jensen), som den lokala bokhandeln gick in och sponsrade. En spelare från A-laget kom och presenterade boken. Samtalen under träningen inleddes utifrån ett givet avsnitt i boken. Tillsammans sammanfattade tränare och spelare vad avsnittet handlade om och ställde frågor kring texten. Det blev ett fördjupat samtal kring läsningen kopplat till fotboll. Föräldrarna läste parallellt med detta boken Topp och bredd av Tommy Söderberg, som också bjöds in för att föreläsa för föräldrarna i Katrineholm.

Så utifrån de här idéerna och tanken på att vi i Nyköping snart ska ha Den stora läsfesten med inriktning sport har mina tankar snurrat vidare. Tack vare Sportordsjakten har jag utmanat mina elever och eleverna har sagt att de också vill utmana mig! Vi kommer att redovisa vårt arbete under Den stora läsfesten den 22 april vid Culturum, där skolor i Nyköpings kommun samlas för att presentera sina arbeten. Johan Unenge, som både är författare, serietecknare och skateboardåkare kommer att finnas på plats. Därför passar det bra för oss i tiden att vi genomför Sportordsjakten under fyra veckor (16 mars - 12 april) innan läsfesten äger rum.

Sportordsjakten går ut på att eleven hemma läser 15 min och rör på sig 15 min och dessutom letar sportord som skrivs in i en logg.

Varje dag kan eleven få max 3 poäng.
1 poäng per del (läsa + röra sig + ord).

Vuxna (t.ex. undertecknad) som är med måste självklart göra dubbelt så mycket för att få 1 poäng. Spännande utmaning, så nu får jag allt skärpa mig med läsning och träning. Kanske fler som hakar på hemma i stugorna?

Alla elever har fått en egen logg som de just nu har i sina lådor, men den sista utmaningsveckan är det påsklov och då får eleverna fylla i sin logg hemma. Det är frivilligt att delta! Efter påsklovet räknar vi ut ett medelvärde för deltagande elever och jämför med frökens. 
Alla läs- och rörelseaktiviteter är viktiga.

Loggen kan du ladda ned genom att klicka här!

Våra bokhyllor har fyllts på med nya sportböcker från kommunbiblioteket. Idag fick eleverna en presentation av böckerna, som var en blandning mellan allt från fotboll till ridning. Läsintresset var väldigt stort, så jag hoppas att eleverna vill tipsa varandra om bra böcker under de här veckorna. Efter påsk får de välja en bok att skriva en bokrecension om.

Här nedan har jag plockat några citat och en film av och med Johan Unenge och hemsidan Paus - du och en bok.

“Idrottens värld är en fantastisk plats att nå unga med läsning. Här finns engagemanget hos barn, föräldrar och tränare."

"Läsning har en fantastisk egenhet. Den trimmar en annan del av kroppen man sällan kommer åt med vanlig träning – hjärnan. Fantasi, inlevelseförmåga, förmågan att ladda och återhämta sig. Alla är sportbegrepp där läsningen kan hjälpa till."

"Att behärska språk är avgörande för en ung människas framtid. Idrotten med sin positiva atmosfär har en chans att hjälpa till med detta genom läsning på olika sätt."

Agnes Cecilia - en sällsam historia

I klassen "mysläser" vi just nu  Agnes Cecilia - en sällsam historia. Jag kan inte exakt sätta fingret på hur det gick till när mina elevers nyfikenhet väcktes inför Maria Gripes bok.

Boken kom liksom smygande till oss med sin magi och spänning. Jag berättade för ett år sedan att jag läst den högt för min dotter och att vi båda tyckte den varit så spännande och bra. Min dotter och jag hade sedan besökt den lägenhet där Maria Gripe hade suttit och skrivit boken. Maria hade utgått från sin egen hemmiljö när berättelsen hade skapats. Genom fönstret i hennes skrivrum kunde vi se ut över takåsarna som hon beskriver i boken. Vi hade tittat i det runda rummet där de mystiska stegen börjat och sedan närmat sig huvudpersonen Noras rum. Lite pirrigt var det allt att känna på stämningen och undersöka om den fanns på riktigt!

I klassen har vi provat på att läsa andra spännande böcker som Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn och Den magiska kappan av Katarina Genar. Vi har jämfört böckerna, som har mycket gemensamt, och då har jag också dragit paralleller till Agnes Cecilia - en sällsam historia.

Det kanske var det som gjorde att mina treor kände att det verkligen var dags. De tog upp det på ett klassråd, att de ville att jag skulle läsa boken. Jag gav även förslag på andra bra böcker, men vid omröstningen så fick Agnes Cecilia en övervägande majoritet av rösterna.

Nu har vi alltså börjat. Det inledande kapitlet gav oss rysningar, men alla vill än så länge att vi ska läsa vidare...

Mitt favoritcitat ur Agnes Cecilia - en sällsam historia.

Tema kring Tove Jansson

I samband med 100-års jubiléet av mumintrollens upphovsmakare Tove Jansson har vi titt som tätt under läsåret återknutit till författaren och konstnären i bild-, so- och svenskundervisningen i åk 3.

Här finns ett bildspel i prezi med fakta om Tove Jansson och hennes figurer (källa Kamratposten).

Här är min planering av temat:

Tankekarta gjord i popplet.

Här är några bilder som berättar om vårt arbete: 

Tove Jansson tar upp mycket om ensamhet och utanförskap i sina böcker. I so:n har vi uppmärksammat kompisskap, pratat om hur en bra kompis är och lekt hemlig kompis.

Vi gav varandra positivt beröm och gjorde tavlor.

En övning vi gjorde var att alla skrev positiva egenskaper till varandra på lappar som skickades runt i klassrummet. Till slut kom lappen tillbaka till eleven som en fin present. Eleverna gjorde tavlor där de skrev och målade sina egna positiva egenskaper.

Tavlorna lyste upp vår korridor.

Vi ritade också av muminfigurerna. Vi tränade på att dela in en muminbild i ett rutsystem och sedan förstora eller förminska till en egen bild. Eleverna blev jättestolta över sina bilder.

Slöjdläraren ville samarbeta med oss och högläste ur boken Hur gick det sen? varefter eleverna fick välja en figur att rita av och sedan brodera.

Tavlor i slöjden.

Hur man får in perspektiv i bilderna har vi tränat på genom att rita muminhus eller andra hus. I bilderna har vi tänkt på att få med det som är större längre fram i bilden och tvärtom.

Det finns många fina böcker av Tove Jansson och jag har några favoriter kvar som vi ska läsa vid passande tillfälle. 

Eleverna har också fått hitta på egna fantasidjur och skrivit faktatexter om dem. Serier har vi också provat på att göra. Det var ju på den vägen Tove Jansson en gång i tiden blev berömd.

Nu ska jag ta en kopp te och fortsätta kurera mig så jag blir frisk till nästa vecka. 

Trevlig helg!

Digital teknik behövs i skolan

För många elever idag är digital teknik en livsstil. Digitala verktyg används för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information. Den digitala världen är en viktig del av ungdomskulturen idag. Dagens skolelever växer upp i en värld där internet har en stark närvaro, informationen är outsinlig och internet förser oss med möjligheter till ständig kommunikation.

Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till engagerade medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet.

Det här är något som även genomsyrar Lgr 11. Stor vikt ges där åt att lära eleverna orientera sig i informationsflödet, lära sig utnyttja tekniken och tänka källkritiskt kring den information de stöter på.

I läroplanen (Lgr 11) står det bland annat att varje elev efter genomgången grundskola:

• Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
• Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 

Den digitala kompetensen och källkritiken ska dessutom komma in tidigt i skolan. Redan i årskurs ett till tre ska eleverna lära sig söka information och börja värdera olika källor och medier allt enligt den läroplan den svenska skolan ska följa. 

Nyköpings kommun har sedan läsåret 12-13 haft en IKT-satsning där syftet från början var att årskurserna F-3 skulle få en läsplatta per fem elever och åk 4-9 och gymnasiet skulle få en dator per elev (1-1). Det skulle vara en satsning som skulle utökas successivt under en tre års period. Samtidigt skulle alla pedagoger få en gedigen utbildning genom LearnIT24. 

Senare under läsåret 12-13 togs ett beslut i Nyköpings kommun att skynda på den planerade utrullningen för 1-1 datorer i åk 4-9 och gymnasiet. Detta beslut togs för att man såg en ekonomisk vinning i att kunna avveckla datasalar och en till flera datorer i de årskurserna, men avvecklingen som gjordes räckte inte. I ytterligare två vändor fick skolorna se över sin datorpark för att hitta datorer man skulle kunna vara utan, allt för att avvecklingen skulle motsvara det man beräknat.

Utifrån påtryckningar om avveckling ute på enheterna så har beståndet av datorer i F-3 minskat. Skolorna har avvecklat allt de har kunnat utifrån centrala direktiv från divisionen. Vissa skolor avvecklade i princip allt de hade även i åk F-3 för att sedan under hösten se över sin datorpark och beställa det man då såg att man behövde, men då blev det ett köpstopp. Utvecklingen av IKT på skolorna har snarare gått bakåt än framåt i de yngre årskurserna. 

Det generella beståndet av datorer i åk F-3 är väldigt lågt men varierar från skola till skola. Ett exempel är min arbetsplats, Bryngelstorpsskolan, som valde att avveckla nästan alla en till flera datorer. Vi har nu i och med avvecklingen gått från en skola som hade det relativt tätt med datorer, till en skola som har ca 10-12 datorer för elever i åk F-3 (ca 180 elever). 

Samtidigt som detta har skett har vi pedagoger skickats på utbildning tillsammans med LearnIT24 där vi fått ta del av fantastiska IKT-verktyg, verktyg vi inte alltid har möjlighet att använda i vår vardag ute på skolorna. Detta skapar en stor frustration hos oss. Vi ser möjligheterna med IKT i vår undervisning men hindras att använda oss av det i den utsträckning vi skulle önska.

Det blir som ett svek mot eleverna och pedagogerna när satsningen på de yngre eleverna uteblir.

Samma elever som för två år sedan gick i åk 1 och väntade på läsplattor till undervisningen har nu i åk 3 fått höra att de kanske inte får en egen dator när de börjar i åk 4. Läs mer om det här: Elevdatorer kan slopas. Det ekonomiska läget för Nyköpings skolor ser inte så ljust ut. Mer om det kan ni läsa här. Nu står vårt hopp till att vi kan få använda oss av Chromebook i fortsättningen, som verkar vara ett bättre alternativ jämfört med PC på flera sätt både i prisklass, funktion och format. Några klasser i 4-6 i kommunen har fått prova Chromebook under en period och vi hoppas att testen föll väl ut.

Vilka effekter får avsaknad av digitala verktyg i skolan? Enligt våra styrdokument är det inget alternativ att välja. Skolan ska i sin undervisning erbjuda digitala verktyg för att kunna uppnå de nationella målen. Vi kan helt enkelt inte genomföra vårt uppdrag utifrån styrdokumenten om vi inte har någon tillgång till digitala verktyg. Digitaliseringen är inte frivillig (läs gärna Edward Jensingers inlägg här).

Om vi får rätt förutsättningar att genomföra digitaliseringen så ser jag positivt på framtiden i Nyköpings kommun. Utbildningen vid Nyköpings skolor ska ligga i framkant när det gäller IKT. Skolan ska vara en plats där mötet mellan idéer och handlingskraft skapar framtidens medborgare.

Cirkelmodellen i berättelseskrivande

Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden. Eleverna får verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig att skriva olika slags texter och vi pedagoger får chansen att strukturera om vårt arbetssätt. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.

Bild från ASL-tipsblogg Malmö.

Inspiration i mitt arbete kring skrivande får jag också från annan litteratur, framför allt från ABC-klubbens material för åk 3 Nyckeln till skatten (Ingela Fälth Sjölund, Pia Hed Andersson), men just cirkelmodellen tas också upp i Språk i alla ämnen (Hanna Stehagen) och Greppa språket (Skolverket). Låt språket bära (Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring) har jag ännu inte läst, men vet ger många handfasta tips kring cirkelmodellen.

Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. Hittade häromdagen ett mycket intressant inlägg från Svedalas förstelärarblogg, som är skriven av Hanna Fred Åhlander.  

Anna Kaya ger många konkreta exempel via sin blogg Ny i svenska skolan, Sara Persson inspirerar via hjartatskogshaga hos @frksarapersson och Hülya Basaran via Hülya - om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning.

I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text).

Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Här var målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det.

Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Haren och sköldpaddan och Prinsessan på ärten.

Genom att arbeta med en berättelsekarta fick eleverna hjälp att se strukturen och de bärande delarna i en berättelse. Eleverna fick också träna att med hjälp av en berättelsekarta återberätta en saga de hört.

Berättelsekarta

Vi pratade om att sagor ofta slutar lyckligt, att det finns magiska tal (t.ex. tre och sju) som ofta dyker upp i sagor, "Det var en gång" är ett vanligt sätt att börja berättelsen "... och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar" är ett vanligt sätt att avsluta.

Vi tittade på film och skrev och samtalade om hur den berättelsen var uppbyggd.

Vi lärde oss också om personbeskrivningar. Med hjälp av ett inspirerande exempel i vår Nyckeln till skatten-arbetsbok med en tankekarta om Pippi Långstrump där hennes utseende, egenskaper och annat speciellt skulle beskrivas var det rätt så enkelt för eleverna att hitta på nyckelord till en egen vald sagofigur. När tankekartan var fylld med nyckelord skrevs det beskrivande texter om sagofigurerna. Det var enkelt att skriva när planeringen, tankekartan, fanns som mall.

Bild från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Här var målet att eleverna skulle förstå syftet, strukturen och de språkliga kännetecken som utmärker den texttyp som klassen arbetar med.

En läsbro introducerades för att eleverna skulle få en känsla för och lättare kunna förstå berättelsestrukturer. Att läsa eller skriva en berättelse är som att gå över en bro. Bron kan delas upp i tre delar: inledning, handling och avslutning.

Bild från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

Det som är bra att få med i inledningen är en kort presentation och beskrivning av karaktärerna och sedan en fortsättning med vad de ska göra eller vart de är på väg. Det hjälper eleverna att kunna se en röd tråd. På vägen uppstår det problem som sedan löser sig på något sätt och oftast blir det ett lyckligt slut.

Sagan om De tre bockarna Bruse läste jag högt och eleverna hjälptes åt att prata om huvudbudskapet, alltså vad man kan lära sig av sagan (sensmoral). 

Vi pratade också om att man skriver sagor i dåtid. 

Fas 3: Skriva en gemensam text

Sedan var det dags för eleverna att börja skriva, även om de ännu inte fick skriva på egen hand. 

Eleverna fick tillsammans med mig bestämma vad berättelsen skulle innehålla. Vi gjorde planeringen i en läsbro, som vi sedan hade att utgå ifrån när eleverna berättade vad jag skulle skriva på smartboarden.

Det blev mycket resonerande kring formuleringar, meningsbygge, inledning, person- och miljöbeskrivningar, magiska sagotal, problem, lösning och hur får vi till en bra avslutning.

Fas 4: Skriva en individuell text 

Vi kom sedan till den sista fasen, när eleverna skulle skriva själva.

Eleverna planerade sin text i en läsbro, som de hade i sin Nyckeln till skatten-arbetsbok. Lite klurigt att fatta sig kort och med stödord eller korta meningar tyckte några elever. Texten skrevs sedan ner och med hjälp av en checklista i arbetsboken kunde eleverna påminnas och kontrollera om de hade fått med inledning, handling, avslutning, stor bokstav och punkt, mellanrum mellan ord, rättstavat och olika långa meningar. Eleverna påpekade att de inte själva kunde avgöra om det var rättstavat, men om de var osäkra bad jag dem slå upp ordet eller fråga någon.

Klicka här för att ladda ner.

När alla var klara med skrivandet tog vi återigen inspiration från en klassisk saga: Rödluvan, som vi lyssnade till och tittade på bilder via En läsande klass inlästa material.

Därefter tog vi hjälp av mitt skrivschema, som vi i tidigare arbeten använt oss mycket av, och strukturerade upp sagans innehåll med hjälp av det.

Eleverna fick påminnelse om hur vi tidigare arbetat med kamratrespons i bild och i läsning och att vi nu också skulle använda det i skrivandet. Parvis fick de läsa varandras texter och så gott de kunde även fylla i ett skrivschema utifrån den information de hittade i kamratens berättelse. Tack vare den övningen fick de en uppfattning kring vad de ville ge för respons till kamraten.

På baksidan av skrivschemat finns en checklista att bocka av det som de hittat och även en ruta att skriva in två stjärnor för något som var bra med texten och en idé till något som kunde förbättras. Det märks att eleverna gläds åt att få samarbeta och ge varandra respons på det här sättet.

Eleverna fick chans att göra små ändringar i sina berättelser innan det var min tur att få en genomläsning. Jag använde mig av En läsande klass arbetsblad där läsfixarna hjälper till att fixa texten och gav små tips till var och en.

Då eleverna sedan funderat igenom både det som kamraten och jag tipsat om fick de renskriva sina berättelser. Var det någon del i berättelsen som behövde utökas fanns det tillfälle till det.

En genomläsningskväll (eller två) för mig blev det igen innan cirkelmodellens avslutning.

Eleverna fick i grupper om 3-4 st elever läsa upp sina berättelser för varandra. Vi pratade om det viktiga i att vara en god lyssnare och visa respekt för den som läser, att man försöker se det som är bra med berättelsen. Det var rätt trevligt att gå runt och lyssna när eleverna arbetade i de här grupperna och väldigt gärna ville ge fin respons och även något litet tips.

Slutligen fick eleverna min checklista där jag fyllt i stjärnor och en idé till deras fortsatta arbete.

Mall för lärarrespons i skrivning finns om du klickar här.

Utvärdering

Det finns självklart delar i undervisningen som jag vill förbättra till nästa gång jag arbetar med cirkelmodellen.

Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

• Samla ordbank och skrivmall kring hur en texttyp är strukturerad på ett blädderblockspapper, som vi kan ha att sitta uppe på väggen. Bra tips på det finns i Sara Perssons blogg.
• Vi kan använda oss av VENN-diagram för att upptäcka likheter och skillnader mellan sagorna eller för att jämföra två olika texttyper, t.ex. saga och faktatext. 

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

• Det som jag inte nämnt i det här inlägget är att vi har mycket fokus på läsning varje vecka kring olika slags texter. Vi läser både enskilt, i par eller i mindre grupper. Varje dag läser jag också högt för eleverna och vi involverar lässtrategierna i det mesta vi gör.
• En övning jag skulle kunna göra för att ännu tydligare uppmärksamma eleverna på tempus och för att de ska tänka på att skriva i dåtid är att göra en lucktext-övning där eleverna får formulera verben i preteritum.
• Tidsord (först, sedan, efter det, därefter, till slut) skulle vi kunna träna mer på genom att återberätta en saga med bilder som Hülya Basaran gör i den här filmen från Skolverket om samtal före, under och efter läsningen.

Fas 3: Skapa/skriva en gemensam text

• Fantasin flödar för vissa elever medan det för andra kan kännas svårt att komma igång. Här skulle jag kunna använda mig av ordkort med karaktär, miljö och problem för att underlätta i skapandeprocessen. 
• Att skriva en saga med hjälp av en tärning är ett annat alternativ och där har jag en övning som ni kan hitta på ABC-klubbens sida, Tips och material från lärare.

Fas 4: Berätta/skriva en egen text

• Tänker en tyst tanke om att det är synd att vi inte har tillräckligt många datorer till eleverna för att istället kunna redigera berättelserna digitalt, men en gång tror jag eleverna fixar att skriva om sina berättelser utan att tappa motivationen.
• Kamratresponsen är verkligen en viktig del i det hela! Det ger massor. Eleverna blir så glada.
• Lärarresponsen tar tid att göra och jag tror det är viktigt att ge återkoppling genom att sitta enskilt med varje elev en stund. 

Det har varit en lärorik period för mig att testa det här arbetssättet kring berättelseskrivande. Tänker att jag tar med mig mina reflektioner och gör det ännu bättre nästa gång.

Hoppas att mina tankar kan vara till nytta för någon!

Ett kollegialt lärande

Känner mig glädjefylld efter dagens pedagogiksnack hemma hos vår läs- och skrivinspiratör Ann Löwbeer. I Nyköping är vi några förstelärare i svenska, som deltagit i ett språkutvecklande projekt Språk i alla ämnen för alla elever för åk 1-6, och har setts ett par gånger per termin. Dagen till ära var Anne-Marie Körling med som inspiratör eller som jag vill kalla henne "tankevurpare". Anne-Marie får en att tänka annorlunda och se på saker från ett annat håll. Hon skakar ordentligt om i våra huvuden!

Det som diskuteras i vår grupp handlar många gånger om hur vi i vår roll som förstelärare kan nå ut till våra kollegor och inleda eller fortsätta vårt kollegiala lärande.

Tack så mycket Anne-Marie! Återkommer snart med hur jag går vidare i mitt kollegium.

Lärarrespons på elevers skrivande

Vad jag sitter och jobbar med just nu...

I min åk 3 finns det 47 st elever. Vi har jobbat med cirkelmodellen kring berättelseskrivande och eleverna har även fått ge varandra kamratrespons (jag kommer snart att återkomma och berätta mer ingående om det). Det har varit en lång process, men väl värt mödan. När det är min tur att ge respons på elevernas berättelser kan det ta lite tid. Eleverna har inte egna datorer och vi kan inte, som jag gärna skulle önska, redigera och ge respons i berättelserna digitalt.

Eleverna får stjärnor och en idé av mig genom att jag fyller i den här mallen. Känns som ett helt okej sätt att jobba utifrån de förutsättningar vi har. Eleverna kan spara responsen de fått från sina kamrater och mig för att sedan plocka fram vid nästa tillfälle de ska skriva.

Dokumentet finns att ladda ner här.

Exempel på lärarrespons.

Läraren inom @Malva_Lo

Gör ett försök att börja blogga igen. Det har varit en annorlunda fas i mitt liv där jag tappade lusten att skriva. Känslan av att bli ifrågasatt för den lärare jag är och där kritiken inte stannade vid den konstruktiva utan övergick i personangrepp. Efter månader av systematiska händelser där jag inte hade någon rätt som lärare att gå i försvar, utan bara ta emot, tog kraften så småningom slut. Gnistan slocknade.

Stödet från andra har funnits där, men samtidigt så har jag varit tvungen att hitta tillbaka till styrkan i mig själv. Läste Anne-Marie Körlings bok Läraren inom mig och hittade många tilltalande citat. Här är ett axplock:

"Det är inte farligt att göra misstag. Det är själva uppstannandet och konserverandet av misslyckandet som är skadligt."

"If you´re going through hell, keep going" - Winston Chuchill

"Lärare behöver tid att synliggöra det pågående och genom det erövra sin lärarröst, sitt innehåll, avgränsa det mot annat och rikta sig inåt."

Det är precis i det sista citatet där min tanke finns just nu. Jag behöver skriva om min undervisning för att få ner mina reflektioner, utvärdera och lära mig för framtiden.

Mitt i allt det svarta kom också Rolf Ekelunds ord i tidningen Svenskläraren som en stor glädjepuff där han rekommenderar några bra svensklärarbloggar för de tidiga skolåren. Lilla jag var omnämnd bland många av de stora som jag ser upp till!

Insikten kom då att mitt tidigare jag finns kvar. Mitt arbete har inte varit förgäves.

Trots allt har jag blivit en erfarenhet rikare. När man jobbar med människor är det lätt att hamna i situationer där man tar på sig den ångestfulla personens roll. Jag kan bli mer öppen med mina känslor. Vara närvarande i nuet, men inte alltid förvänta mig att alla vill göra mig gott. Mer ha en öppen tanke och vara nyfiken kring vad andra egentligen vill. Ställa raka enkla frågor, t.ex. : "Vad kan jag göra för att hjälpa dig?"

Det som har hänt har hänt och det kan inte vara ogjort, men för framtiden kommer jag ha de här tankarna med mig.

Slutligen en hälsning till alla underbara kollegor där ute: Ni gör ett fantastiskt viktigt jobb! Stötta varandra för att orka. Stor varm kram! <3