I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
Min föreläsning är äntligen inspelad och klar! Språkutvecklande arbetssätt kring ett viktigt och aktuellt ämne, ”Flytt och flykt”.
Webbinariet, som är 30 min långt, finns nu att ta del av under den närmaste veckan. Det är väldigt enkelt, bara att kostnadsfritt logga in med namn och e-postadress via en länk i Livet i Bokstavslandets facebook-grupp
Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så klicka på länkarna längre ner.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.
Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida
Under vårterminen har vi arbetat med forntiden i åk 3. Vår lärarstudent Sarah planerade och genomförde stora delar av temat, som framför allt integrerades i ämnena So och svenska. På ett eller annat sätt har de flesta skolämnen vävts in i vårt tema.
Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde vårt forntidstema.
Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.
Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurier och däggdjur. Eleverna skrev egna faktatexter om några av djuren.
Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och ritade människans släktträd.
Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara. Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden. Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.
Vi ritade och skrev om spännande saker som skedde under istiden och som vi fortfarande kan se spår av i naturen. I hemgrupper redde eleverna ut olika begrepp, som de först läste om och sedan skrev och ritade om i en femfältare. Sedan fick de sitta i expertgrupper och berätta om vad de kommit fram till för de som läst om andra begrepp.
Jean-Pierre, en museipedagog från Sörmlands museum, kom på besök och hade med sig en stenålderssäck innehållande en massa stenåldersföremål, som han visade och berättade om för oss.
I bilden skapades lerkrukor.
En hel del faktatexter har lästs, tankekartor har fyllts i och egna texter har skrivits om jägar- och samlarstenåldern, bondestenåldern, bronsåldern och järnåldern. Vi har lärt oss om kläder, verktyg, smycken, mat, bostäder, djur, gravar m.m. Allt har dokumenterats i vår forntidsbok.
En annan övning vi genomförde var att jämföra likheter och skillnader mellan ett forntidsbarn och ett nutidsbarn. Eleverna skrev sedan en dialog där de fantiserade ihop något om vad de två barnen från olika tidsåldrar skulle säga om de träffades. Vi fortsatte med korta dramatiseringar inför klassen. Lyckat!
I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.
Till vårt forntidsäventyr i skolskogen fick treorna prova på att tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, väva, vandra runt i området och titta och läsa om gravar och ha idrott (kasta spjut och olika lekar). Eleverna fick också prova på tovning på textilslöjden.
Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. Eleverna fick också skapa egna smycken i mässing.
Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet! Läs mer: LPP för lärare Lättläst LPP för elever
Glad Påsk! Just nu pågår en tävling via mitt instagramkonto @lasoskrivundervisning där du kan vinna en arbetsbok från Livet i Bokstavslandet. Tävlingen pågår till och med onsdag den 4 april.
Premiär för de första lärarwebbarna för Livet i Bokstavslandet.
Allt du behöver för att guida dina elever till det de ska jobba med i Livet i Bokstavslandet finns i de nya lärarwebbarna. Och bäst av allt, du kan testa Lärarwebb till åk 2 och 3 utan kostnad under hela våren! Lärarwebben innehåller Lärarhandledningen, Digitala introduktionen för gemensamma genomgångar samt uppslag ur Läseböckerna (Röd och Grön) och Arbetsboken. Läs mer via länk:
Jättefint är omslaget illustrerad av Micaela Favilla till nya högläsningsboken Livet i Bokstavslandet. Berättelsen är skriven av Claes Nero och riktar sig till förskoleklass, men jag tänker att det är mysigt att läsa även för äldre elever, som gillar Bokstavslandet. Boken finns att beställa i vår och levereras i mitten av augusti.
Nationella prov pågår i åk 3.
I min trea pågår just nu de nationella proven. De är både roliga, utmanande och spännande att genomföra. Att ha förmågan, tålamodet och uthålligheten att läsa om, gå tillbaka i texten och kolla en gång till kräver hög läskompetens. I skrivandet av berättande och beskrivande texter ska eleverna visa att de lärt sig hur de olika texttyperna byggs upp, hur meningar skrivs och hur man stavar vanliga ord. Dessutom testas elevernas läs- och talförmåga enskilt och i grupp.
Här är några exempel på hur vi genom Livet i Bokstavslandet arbetat mot målen i åk 3:
UR:s program Livet i Bokstavslandet har inspirerat till vidare arbete i läseboken och arbetsboken.
Eleverna har fått diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks underfundiga och humoristiska berättelser i A-delen av varje kapitel har väckt läslust och engagemang. I de strukturerade samtalen har vi använt oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen.
Elevaktiviteten har varit hög när vi exempelvis använt oss av bildsekvensövningar och hjälpts åt att sammanfatta en berättelse. I det digitala introt har vi övat gemensamt på språklära och olika läs- och skrivstrategier. Eleverna har parläst och samarbetat kring övningar i arbetsboken eller i skrivandet av texter.
Genom Livet i Bokstavslandets material och genrepedagogikens cirkelmodell har eleverna fått rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva olika texttyper.
Läsande och skrivande har integrerats tack vare att vi först läst den aktuella texttypen i B-delen av varje kapitel. Vi har uppmärksammat textens specifika ordförråd och lärt oss använda orden i de övningar vi gjort genom cirkelmodellens fyra faser där eleverna slutligen skrivit egna texter.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
Till dagens lektion hade jag gjort i ordning frågor, som påminner om ett nationellt prov i läsförståelse, med fyra olika svarsalternativ. Eleverna fick läsa sidan 67 i Livet i Bokstavslandets läsebok och svara på frågorna. Först fick eleverna testa enskilt och sedan gick vi igenom texten och svaren gemensamt. Vi pratade om att det är bra att vara noggrann och att gå tillbaka och läsa texten igen om man är osäker på en fråga. Finns inte exakt rätt svar väljer man det som passar bäst.
Vi tränade också på att skriva en förklarande text (faktatext) med hjälp av givna nyckelord. Både läsförståelseövningen och skrivövningen handlade om samma ämne, stjärnfall och blinkande stjärnor. Skrivövningen finns i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.
De som har läseboken för åk 3 och är intresserade av att testa läsförståelseövningen kan ladda ner den genom att klicka nedan:
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
En inspirerande förmiddag innehållande olika språkutvecklande övningar, tips och idéer. Vi har fått höra om hur man kan väcka läsengagemang genom t.ex. skolbibliotek och författarbesök och vi har haft samtal kring hur läslyftet ska leva vidare i Nyköpings kommun. Bra att kommunens rektorer var med och så alla läslyftshandledare, förstås.
Mitt bidrag var en liten föreläsning, som handlar om hur jag arbetat kring temat flytt och flykt i ämnena svenska och SO under detta läsår. Läsande och skrivande av olika texttyper har vävts in i SO-undervisningen och blivit både viktigt och värdefullt, eftersom vi också arbetat mot de viktiga värdegrundande målen i Lgr11.
Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så får ni gärna kontakta mig.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida
Skolan har ett stort uppdrag kring språkutveckling och att utveckla elevernas kunskaper och förståelse för omvärlden. Inom ämnena svenska och SO har vi i åk 3 arbetat kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet har vävts in. Inom temat har vi läst och skrivit beskrivande och berättande texter där vi tränat på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen.
Lgr 11
I vår läroplan, Lgr 11, står det:
Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11, kap 2)
Eleven ska kunna ge några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. (Lgr 11, kunskapskrav i SO åk 3)
Olika texter om flytt och flykt
Idén till temat om flytt och flykt föddes ur Ulf Starks fina och berörande text i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3, om flickan Ljuba, som flytt från ett annat land där det var krig. I anknytning till berättelsen om Ljuba fick vi också läsa en beskrivande text, som på ett grundläggande och enkelt sätt tog upp olika orsaker och konsekvenser, som en flytt eller flykt kan medföra.
Tidigt fick eleverna vara med och framföra sina frågor och åsikter kring temat flykt. Vi tittade på Lilla aktuellt som tog upp fakta och väckte nya tankar kring flyktingar.
Eleverna fick läsa beskrivande texter om personer som flyttat och hur de upplevt flytten, skriva gemensam text i klassen och slutligen skriva egna texter om samma ämne. Det framkom redan då att många elever kunde leva sig in i vad en flytt eller flykt kan innebära.
I det fortsatta arbetet gick vi mer in på berättande texter. Från biblioteket fick vi låna en hel boklåda full med böcker, som berörde ämnet. Böckerna lästes flitigt i klassen och några av böckerna arbetade vi med på ett djupare plan.
Läs- och talövning med utklippta meningar
Inför den här övningen hade jag högläst boken Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson. Vi hade tillsammans sammanfattat berättelsen i en berättelsekarta. Jag hade också förberett med lika många utklippta meningar som det fanns elever i klassen.
Eleverna fick
gå runt i klassrummet och mumla meningen, uttrycka meningen med olika känslor, såsom arg, försiktig, glad, kärleksfull, och hälsa på varandra med meningen.
stå utspridda, blunda, säga meningen på det sätt de ville och när de tyckte det passade och
samtala, samarbeta och ställa sig ungefär i rätt ordning så berättelsen fick början, mitten och slut.
Elevernas gemensamma läsning av meningarna spelades in:
Poetiska miljöbeskrivningar
Denna övning handlade om att träna miljöbeskrivningar, men under arbetets gång upptäckte jag att texterna också blev poetiska. Först visade jag ett bildspel, som handlade om barns sovrum i olika delar av världen. Eleverna fick sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningarna och bilderna på tavlan. När eleverna skrivit klart fick de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan fick gissa vilken bild texten handlade om. Efteråt fick de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet. Många uttryckte att de insåg hur bra vi har det jämfört med många andra människor i världen.
Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:
Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.
Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.
Jag kände lukten av mögel.
Det var varmt och rysligt.
Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.
Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.
Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.
Det var läskigt och kryp kröp runt.
Jag såg hård mark, hårda väggar.
Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.
Jag kände lukten av eld.
Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.
Andra läs- och skrivövningar
Inför det egna skrivandet arbetade vi också med
olika känslobeskrivningar,
att skriva i dåtid och
talstreck i texter.
Berättelseskrivande
När vi väl kom till planerandet och skrivandet av egna berättelser om någon person som flyttat eller flytt ledde det trevligt nog till att en del elever samlades vid världskartan, för att där lära sig mer om länders eller platsers lägen och namn. Enligt cirkelmodellens upplägg gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan hur en planering av en berättelse och en berättande text kan se ut och sedan fick eleverna planera och skriva egna berättelser.
Det som blev extra tydligt med uppgiften kring detta tema var att händelseförloppet skulle handla om hur och varför en person skulle förflytta sig från ett land till ett annat. Det skulle hända något på vägen, som sedan skulle lösa sig. Texten skulle ha ett slut innehållande hur det gick för personen i det nya landet. Vi repeterade att miljö- och känslobeskrivningar var viktiga att få med för att läsaren skulle kunna skapa inre bilder.
Underbara arbetsro!
Eleverna har fått nya verktyg för att kunna skapa egna texter. Repetition kommer behövas, men det är tydligt att ämnet flytt och flykt har engagerat och känts viktigt. Flera av eleverna har berättat att de tänker fortsätta skriva egna texter hemma.
Eleverna kommer få läsa och ge respons på varandras texter. Feedback från mig är viktig och i enskilda samtal ska eleverna konkret få veta vad som är bra i deras texter och något som de kan tänka på till nästa gång. Eleverna ska självklart också få möjlighet att bearbeta och förtydliga sina texter så mycket de vill.
Barnkonventionen
Arbetet med barnkonventionen parallellt med temat flytt och flykt har varit väldigt givande. Under SO-lektionerna har vi läst och samtalat kring boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt och diskuterat olika värdegrundsfrågor.
Något som blev "pricken över i" var en väldigt spännande och rolig decemberdag när Discovery Education Espresso kom och filmade i klassen. Eleverna intervjuades om barns rättigheter och kompisskap. Vi fick genomföra många värdegrundsövningar där elevernas kloka tankar och kunskaper trädde fram och än en gång fick jag känna mig extra stolt. Resultatet av filminspelningen kommer snart!
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida
Språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik genomsyrar läs- och skrivarbetet med Livet i Bokstavslandet. Cirkelmodellen är en modell inom genrepedagogiken där man ger eleverna en tydlig undervisning och modellering för att gemensamt lära sig känna igen, förstå, planera och skriva olika texttyper. Samtidigt får eleverna utveckla sina ämneskunskaper och sitt ämnesspråk.
Beskrivande texter enligt cirkelmodellen: Flytt och flykt
Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 kapitel 1 togs ämnena flytt och flykt upp ur flera olika perspektiv. I A-delens berättande text fick eleverna lära känna Ljuba, som är rädd och orolig efter att ha levt i ett annat land där det är krig.
I B-delen fick eleverna i de beskrivande texterna läsa både fakta om flytt/flykt och om personer som flyttat av olika anledningar. I samband med läsningen av B-delen arbetade vi med en VÖL-tabell tillsammans. Jag tog också upp svåra ord och begrepp, som vi redde ut med hjälp av femfältare och expert- och hemgrupper.
I kapitel 1B fick eleverna läsa om hur olika personer upplevt sin flytt, vad de saknade och vad som kunde vara bra och dåligt med att flytta. Eleverna fick en ökad förståelse för hur andra människor kan ha det, tänka och känna.
I Livet i Bokstavslandets arbetsbok fanns läsförståelseövningar till kapitlet, som eleverna arbetade vidare med.
Vi tittade också på några filmer, bl.a. ett inslag från Lilla aktuellt, som handlade om unga flyktingar, som inte fått asyl i Sverige. Många samtal och viktiga frågor kom upp om hur det är att vara på flykt och hur vi kan hjälpa de som flytt från ett annat land.
Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
Eleverna fick i arbetsbokens avsnitt Lär mer om beskrivande texter mera ingående studera uppslaget med personerna som flyttat av olika anledningar. Tillsammans upptäckte vi att det i varje stycke kom en inledning med personens namn efterföljt av flera beskrivningar. I avslutningen fanns något speciellt om personen, som kanske berörde läsaren lite extra.
Gemensamt valde vi texten om Gösta i läseboken och fyllde i nyckelord (viktiga stödord) i en tabell i arbetsboken. Nyckelorden skrevs sedan in i en lucktext där eleverna fick se exempel på hur en ny kortare och mer sammanfattande text kunde se ut. Först gjorde vi övningen tillsammans och sedan fick eleverna välja någon av de andra personerna på uppslaget att skriva om individuellt eller i par.
Fas 3: Skriva gemensam text
De beskrivande texterna i läseboken om de olika personerna som flyttat fungerade fint som modelltexter. Eleverna fick en större förståelse för de genretypiska dragen i en beskrivande text. När det sedan var dags att skriva en gemensam text om någon som flyttat, valde eleverna att skriva om vår klassmaskot, ugglan Lilla Bo. Det avdramatiserade ämnet lite grann och eleverna tyckte det var roligt. Vi skrev in nyckelorden i en likadan tabell som vi använt oss av förut efterföljt av en gemensam text på tavlan, som väckte stort engagemang.
Fas 4: Skriva text individuellt
Sedan var det dags för eleverna att skriva egna texter om någon person som flyttat från ett annat land. Personen kunde vara någon de kände eller en påhittad person. Planeringstabell fanns till hjälp i arbetsboken.
Arbetet flöt på fint på grund av flera orsaker:
Förarbetet till skrivandet hade varit grundläggande.
Elever som behövde extra stöd i sitt skrivande fick det.
Många elever fick skriva på dator, vilket höjde motivationen.
Checklista och respons på texterna
När alla elever var klara fick de läsa igenom sina texter och använda sig av en checklista för att kontrollera att de fått med de typiska dragen för den beskrivande texten om flytt och även stor bokstav, punkt, mellanrum mellan orden o.s.v.
I nästa skede fortsatte vi med kamratrespons. I vanlig ordning gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan. I min text på tavlan hade det smugit sig in några små fel, som vi gick igenom och jag visade hur man kan ge kamratrespons med hjälp av en checklista, två stjärnor och en önskan/idé. Två stjärnor för något som är bra med texten, och en önskan eller idé till något som kan förbättras. Kamratresponsen blev mycket mer konkret att genomföra när checklistan fanns till hjälp. Sedan fick eleverna ändra det som de tyckte behövdes i sina egna texter.
När det väl var min tur att läsa elevernas texter blev jag väldigt berörd. Det är just det här med att eleverna kan visa empati och leva sig in i vad andra människor till exempel saknar... det värmer ett frökenhjärta!
Slutligen samlade jag eleverna i mindre grupper, ca 4-5 elever per grupp, och en grupp i taget fick läsa upp sina texter för mig. Återkopplingen jag gav innehöll mycket positiv feedback, men också tips på någonting som eleverna kunde förbättra. Jag visade ett par elevexempel på tavlan, som vi samtalade om lite extra. Eftersom eleverna precis har börjat skriva på dator kom samtalet även in på mellanslag och andra teknikaliteter.
Cirkelmodellen kring beskrivande text om flytt och flykt har tagit c:a fyra-fem veckor i anspråk. Det känns som välinvesterad tid eftersom eleverna har fått lära sig strukturen för beskrivande text på ett grundläggande sätt. Vi har förstås tidigare, i åk 2, arbetat med beskrivande texter om bland annat djur och världsdelar, men i takt med att kunskaperna och intresset ökat har också texterna blivit mer avancerade.
Boktips!
Tack vare boktips från kollegor har jag lånat en boklåda med barnböcker från biblioteketet, som tar upp ämnena flytt och flykt. Precis som Livet i Bokstavslandets läsebok kapitel 1, handlar böckerna om flyktingbarn förr och nu och även om utvandringen till Amerika. Böckerna lånas och läses flitigt i klassen och vad kan väl bli ett bättre betyg än det?
Vårt arbete har lett till ett ökat intresse för omvärlden och andra människors situation. Texterna vi arbetat med ger möjligheter att se likheter och skillnader och att reflektera kring människors lika värde. Treans värdegrundsarbete fortsätter (så klart) och detta viktiga ämne om flytt och flykt kommer vi spinna vidare på i stort som i smått.
Nu när vi kommit igång och hittat våra rutiner med Livet i Bokstavslandet för åk 3 vill jag uppmärksamma det språkutvecklande arbetssättet i klassrummet.
Sekvensbilder, läsfixarkort, läsebok och låda med lappar redo!
Eleverna får diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks gripande berättelse om den nya flickan i klassen, Ljuba, fångar och berör eleverna på ett djupare plan. A-delen av varje kapitel i läseboken handlar om barnen i Bokstavslandet medan B-delen spinner vidare på A-textens tema och är skriven enligt en viss texttyp. I de strukturerade gemensamma textsamtalen använder vi oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen.
Som verktyg finns lässtrategikort (med likadana läsfixarsymboler som i arbetsboken) och VÖL-tabell, som kan tydliggöra läsföståelsearbetet. Denna gång använde vi läsfixarkorten till A-texten och VÖL-tabellen till B-texten.
I värdegrundsarbetet spinner vi vidare på temat i läseboken genom att göra språk- och temaaktiviteter som passar till. I samband med A-kapitlet kunde vi samtala om rädslor och sedan skriva lappar med våra rädslor, som vi samlade i en låda.
UR:s TV-avsnitt kombineras med språklära- och stavningsträning.
Till varje kapitel i läseboken finns det ett avsnitt från UR Skola, som man hittar på www.urskola.se. Vill man se åk 3:s avsnitt hittar man dem i säsong 3 av Livet i Bokstavslandet. Varje avsnitt tar upp ett språkljud/stavning. Just nu jobbar vi med bokstäverna l och j tillsammans, t.ex. orden ljus, ljuga, ljud, ljuvlig och ljumma. Ord med lj- är också mer förekommande i tillhörande kapitel i läseboken och i arbetsbokens övningar.
Stavnings- och skrivläxa.
I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3 finns till varje kapitel Ordväggen, som är tio utvalda viktiga nyckelord utifrån varje kapitel A och B. Orden är en blandning av de ljud som tas upp i respektive kapitel och andra viktiga eller högfrekventa ord, som eleverna först behöver lära sig att stava och förstå. Det kan självklart dyka upp andra ord, som ni tillsammans bör diskutera under den gemensamma läsningen.
Eleverna får träna på ordväggens ord, som finns som kopieringsunderlag med hjälplinjer. I arbetsbokens språkläradel, som hör till varje kapitel, finns många utmaningar i både stavning, meningsuppbyggnad och begreppsbildning.
Femfältare för att reda ut ords betydelse.
När texterna innehåller många nya ord för eleverna, såsom i B-delens text Flytt och flykt, får vi förbereda oss extra mycket. Ord som svält, asyl, invandrare, utvandrare, naturkatastrof och strid finns med i de förberedande övningarna innan vi läser texten.
I B-delen av kapitlet använde vi oss av femfältare för att reda ut ordens betydelse. Först gemensamt exempel på tavlan efterföljt av arbete i expert- och hemgrupper.
Orden vi arbetade med dök sedan även upp i arbetsbokens läsförståelsedel, bland annat i korsordet, där eleverna fick ytterligare en repetition.
Klurigt korsord i arbetsboken.
Här nedan är ett exempel på hur man kan lägga upp arbetet med Livet i Bokstavslandet. Vi har nu alltså arbetat oss igenom vecka 1-3 och kommer ägna mer tid åt skrivande av egna texter. Läsning och skrivande integreras på ett bra sätt eftersom vi redan bekantat oss med den beskrivande texten i B-delen.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare.
(Gear, 2015)
Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
(Tjernberg, 2013)
Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!
