Religionstema i åk 3

Under en lång period har vi arbetat med religion under SO-lektionerna.

Målet är att eleverna ska:

• förstå vad som menas med begreppen religion och religionsfrihet.
• känna till minst tre religioner.
• känna till symboler, högtider, berättelser och byggnader för religionsutövning inom kristendom, judendom och islam
• göra jämförelser och se likheter och skillnader mellan religionerna.
• delta aktivt i grupparbeten och diskussioner.
• reflektera kring livsfrågor.
• koppla det vi samtalar kring till egen erfarenhet och åsikt.

Det jag har haft i åtanke med undervisningen är att hela tiden arbeta språkutvecklande. Vi har exempelvis gått från det muntliga till det skriftliga, samarbetat, diskuterat, skrivit många texter gemensamt, arbetat med stödstrukturer i form av tabeller, stödmallar, grafiska figurer och startmeningar. De nya orden och begreppen har uppmärksammats återkommande i olika texter och filmer. En vinst i temaarbetet är att eleverna samtidigt fått träna på att skriva både beskrivande och berättande texter.

Ni som använder Livet i Boksatvslandets läromedel kommer att känna igen er. Samma upplägg och arbetssätt i mångt och mycket, för att alla elever ska förstå innehållet i undervisningen.

Vi inledde temat med att reflektera kring en VÖL-tabell och skriva ner vad vi vet och önskar veta om religion.

VÖL-tabell
(kopieringsunderlag från Livet i Bokstavslandets
lärarhandledning åk 2 och åk 3)

Vi fyllde sedan i en femfältare. Det blev lite småfnissigt i klassen när vi fick översättningen troslära när vi googlade på ordet religion. Här fick vi tillfälle att prata om vad tro och lära är och i ett sammansatt ord blir det troslära. Eleverna tog upp att man kan komma att tänka på läran om trosor eller staden Trosa i det sammanhanget. Sedan fnissade vi lite till.

Femfältare
(från Livet i Bokstavslandet)

Eleverna delades in i grupper och varje grupp fick ett kuvert med bilder, som skulle sorteras. På bilderna fanns det olika symboler, byggnader, böcker och "gubbar" (religiösa ledare). Utifrån ledtrådar i bilderna och diskussioner i grupperna sorterade eleverna bilderna i tre olika rader. Vi läste också en faktatext om de tre världsreligionerna och sammanfattade gemensamt vad vi lärt oss i den sista kolumnen i vår VÖL-tabell.

Vi pratade vidare om begreppet religionsfrihet och att alla har rätt att tro på vad de vill. Många förslag kom upp om vad man kan tro på, t.ex. Big Bang, fotboll, smurfar, änglar, tomten, rymden, spöken, älvor m.m. Någon uttryckte att man inte måste tro på något speciellt. Fast det är bra om man tror på sig själv, kontrade en annan. Än en gång en lektion med både skratt och allvar!

Berättelsen om Abraham och Sara från Barnens Bibel höglästes och sedan fick eleverna ordna bilder till berättelsen i rätt ordning och hjälpas åt att återberätta muntligt. Till slut skrev eleverna egna sammanfattningar av berättelsen med bilderna som stöd.

Vi pratade om att judarna också läser Gamla Testamentet i Bibeln medan muslimerna läser Koranen. Jag hade möjlighet att visa upp båda böckerna och uppmärksammade att det också i Koranen går att läsa om Abraham.

I Abrahams släktträd såg vi att de tre religionerna kristendom, judendom och islam alla härstammar från Abraham och därför kallas för de abrahamitiska religionerna.

fondi.se

Vi fortsatte religionstemat med att gå djupare in på varje religion. I Boken om SO 1-3 läste vi faktatexter, som vi sedan plockade viktiga nyckelord ur. Jag hade gjort i ordning en tabell där eleverna enkelt kunde avläsa vilka slags nyckelord, som skulle med. Slutligen skrev vi egna beskrivande texter/faktatexter utan att titta i boken. Till en början skrev vi mycket gemensamt, men mot slutet, när vi hade läst om den andra och tredje religionen, ville fler och fler skriva på egen hand. Startmeningar fanns till de elever som behövde det.

Det finns mycket som är bra med Boken om SO 1-3, men extra glad blev jag över att utdragen ur både Bibeln och Koranen är skrivna mera lättförståeligt för barn.

Återigen gjorde vi jämförelser mellan kristendom, judendom och islam. Eleverna upptäckte nu flera likheter och skillnader när de fyllde i en stödmall där alla tre religionerna fanns med. De som ville kunde ta hjälp av tabellerna de använt först och samarbeta i par.

Stödmallen har jag skapat med inspiration från Cecilia Sundh där hon i sitt blogginlägg Stötta tankarna skriver om hur viktigt det är att hjälpa eleverna att sortera och strukturera tankar och information.

Vid genomgången efteråt fyllde jag i elevernas jämförelser mellan religionerna i ett Venn-diagram med tre cirklar på tavlan. Det blev bra diskussioner om vad som faktiskt var olikheter eller likheter och eleverna hade möjlighet att stå för sin åsikt om t.ex. stjärnan är gemensam för alla religioner eller inte.

Avslutningsvis fick eleverna göra en självskattning av sina kunskaper i en matris. Utifrån den kunde jag utläsa vad eleverna kände sig mer eller mindre säkra på.

Om det är någon som vill använda något av mitt material, så går det självklart bra. Länkar till bl.a. min Dropbox finns nedan.


Bilder till sorteringsövningen

En läsande klass: åk 3 Religioner i Sverige

LPP Världsreligioner åk 3

Tabell för en religion

Tabell för tre religioner

Matris

Testa Discovery Education Espresso gratis i två veckor

Testa Boken om SO 1-3


Läs mer:

Kooperativ fyrfältare

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Educreation by M.E. Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Livet i Bokstavslandets ord- och bildkort

Ladda ned de fina ord- och bildkorten från Livet i Bokstavslandet kostnadsfritt!

Livet i Bokstavslandets facebookgrupp har passerat 5000 medlemmar och det firas med att de efterfrågade ord- och bildkorten delas ut gratis. Gå med i Livet i Bokstavslandet - läromedlet och ladda ned korten!

Använd alla kort eller välj bort några (kanske p.g.a. stavning eller betydelse). Anpassa antalet kort efter just din elevgrupp och den aktivitet du ska genomföra.

Det finns olika förslag på övningar, t.ex:

Kims lek 

VARIANT 1: Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Låt eleverna titta på korten i ca 30 sek. Därefter täcks korten över. Eleverna skriver eller säger vilka ord/bilder som fanns där.
VARIANT 2: Plocka bort t.ex. ett, två eller tre kort när eleverna blundar. Låt eleverna titta igen och skriva eller säga vad som saknas.

Ett skepp kommer lastat 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort med ord eller bild t.ex. hjälm och säg ”Ett skepp kommer lastat med hjälm.” Nästa elev letar upp ett kort som börjar med det ordets sista bokstav, alltså bokstaven m: ” Ett skepp kommer lastat med mås.” Fortsätt så långt det går, börja sedan om med ett helt nytt ord.

Packa pappas kappsäck 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort och säg vad som packas ner i ”kappsäcken” (som kan vara t.ex. en påse): ”Packa pappas kappsäck med ett ljus.” Nästa elev får den stängda påsen med kortet, upprepar det som tidigare packats, tar upp ett nytt kort och säger ”Packa pappas kappsäck med ett ljus och skridskor.” Låt eleverna hjälpa varandra om det blir svårt att minnas många ord på slutet.

Sammansatta ord 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Ta upp två kort och ”slå samman”, t.ex. guld + skatt. Säg eller skriv det sammansatta ordet: guldskatt. Visa på att det ibland behövs läggas till ett s mellan orden och/eller tas bort en vokal i slutet av det första ordet: jordgubbe + paj blir jordgubbspaj. Låt också eleverna göra ”tokroliga” sammansatta ord, t.ex. piratmakaroner.

Träna meningsbyggnad och skiljetecken 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort med ord eller bild t.ex. fisk. Sätt in ordet i en mening och säg ”Jag har en fisk, punkt.” eller ”Det är en anka, punkt.” Låt det gärna gå en halv sekunds paus innan man säger punkt. Nästa elev tar upp ett nytt kort och sätter in i en ny mening på samma sätt. Gör samma sak med frågor men lägg till ordet frågetecken: ”Är det en natt, frågetecken?” eller ”Ser du pengar, frågetecken?”

Hitta på en berättelse tillsammans 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort och säg ”Det var en gång en tiger.” Nästa elev tar upp ett nytt kort: ”Tigern var ute och åkte tåg.” Tredje eleven fortsätter: ”Plötsligt blev det oväder.” osv.

...eller varför inte testa Marie Trapps busiga lek:

Flugsmällan

Ordkorten är utspridda på mattan. Två-tre barn sitter med varsin flugsmälla. Läraren säger ett ord och barnen ska försöka hitta och läsa rätt ordkort och sedan "smälla" ordet så snabbt som möjligt.

Ordlek för alla åldrar

Intygar att ord- och bildkorten passar de flesta åldrar! Jag hade själv med mig en bunt kort till mina syskonbarn, som hade en rolig läs- och skrivstund tillsammans med kusinerna. De äldre barnen, 7-14 år, hittade på sagor och 3-åringen "låtsasläste" korten (bild på ena sidan och ord på andra) och vi lekte också Kims lek med bildsidan upp. Jättekul!

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Marie Trapp berättar om specialundervisning med Livet i Bokstavslandet

God Jul och Gott Nytt År!

önskar

Marika

A Beautiful Planet - ett tema om vår jord

Läsårets ämnesintegrerade tema i åk 2 på Bryngelstorpskolan har handlat om vår jord där vi lever tillsammans. Elevernas nyfikenhet och behov av att lära sig mer om sig själva och sin omvärld har gjort lärandet lustfyllt och spännande. Skapande arbete och lek har varit väsentliga delar i vårt aktiva lärande. Att lära sig om världen i olika ämnen, sjunga, spela och lära eleverna fler ord på andra språk (framför allt engelska) har gett eleverna nya perspektiv på omvärlden och större förståelse för olika sätt att leva. 

Läsåret inleddes med att vi hade ett cirkustema under två veckor tillsammans med alla skolans elever, som resulterade i en cirkusföreställning för föräldrarna. Cirkusens tema var Circus around the world, som blev en perfekt kickstart för klassens tema, som sedan till stor del kretsade kring vår fina planet och det universum vi är en del av. 

 

Genom ett miljöperspektiv har eleverna fått möjlighet att tänka hur de ska ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. Undervisningen har också belyst hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för hållbar utveckling. Vi såg på film och läste om källsortering, nedskräpning, klimathotet och hur vi kan hitta alternativa sätt för att ta hand om vår värld. Vi har följt en familj, som är ute på en världsseglats och värnar om havet. Vi uppmärksammade även Earth Hour, världens största miljömanifestation.

I NO har vi läst om vattnets kretslopp och jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser var spännande att arbeta med och även att lära sig om stjärnhimlens utseende. Eleverna skapade egna stjärnbilder, som vi sedan gjorde en utställning av under vår Kunskapsfestival. Hur långt är avståndet från solen till de olika planeterna och andra frågor uppmuntrades eleverna att ställa och vi tog reda på svaren tillsammans. Planeterna jämfördes i storlek med olika frukter. Vi jämförde exempelvis Jupiter i storlek av en vattenmelon med jorden i storlek av ett litet körsbär. 

  

Undervisningen i SO har berört hur människor flyttar inom ett land och mellan länder och vad det kan få för orsaker och konsekvenser. Högläsning ur böcker och begreppsbildning har varit en daglig ingrediens i skolarbetet. Tack vare Läslyftet och Lärportalen fick vi många tips på värdegrundande böcker, som berörde oss på ett djupare plan. 

Normer, regler, livsfrågor i elevernas livsmiljö tillsammans med barnkonventionen har belysts när vi arbetat med FN-dagen och World Children's Prize. Efter åk 5-elevernas presentationer av World Children's Prize blev det tydligt att budskapet gått fram. I vårt eget arbete med samhället fick eleverna rösta fram ett förslag vad en tom lokal skulle ha för funktion. I klassens omröstning blev förslaget ett barnhem. Demokratiuppdraget knöts ihop till ett meningsfullt lärande för oss i skolan, men också för vår framtid och världen. 

Jordgloben, kartan, med världsdelarnas och världshavens lägen har väckt stor fascination. Vi samarbetade både parvis och i större grupparbeten och tränade på den kommunikativa förmågan. Eleverna fick egna Jorden runt-pass att samla stämplar i när de skrev fakta om de olika världsdelarna. Google Earth används till att både upptäcka elevernas egna hem på kartan och även andra betydelsefulla platser och länder för eleverna. 

Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter, frågor och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Procedurförmågan tränades när vi samlade ihop och sorterade viktig information och funderade kring vad man egentligen ska tro på av all fakta man får från böcker och internet. 

I elevernas skrivprojekt arbetade vi enligt cirkelmodellen där vi tillsammans med eleverna lärde oss hur olika texttyper är uppbyggda och sedan skrev gemensamma texter tillsammans för att slutligen skriva på egen hand. 

I det ämnesintegrerade arbetet läste eleverna parallellt i NO:n om den naturvetenskapliga teorin kring jordens uppkomst och i SO:n om Bibelns skapelseberättelse. Vi använde tidslinjer med egenskapade konstverk och olika tidsbegrepp för att ange olika händelser. Analysförmågan tränades när vi jämförde den vetenskapliga tidslinjen med Bibelns skapelseberättelse. Vi redovisade kunskaperna i en musikal dit vi bjöd in föräldrar och syskon. 

Som en final på vårt tema åkte vi med klassen till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm där vi fick uppleva en spännande och lärorik dag med både lektion, rundvandring och filmförevisning, A Beautiful Planet, på Cosmonova. Tack till Sörmlands sparbank, som gjorde vår resa möjlig!

 

Vi står här runt och tänker

Tankebubblor stiger upp och blänker

Vi kommer från olika länder

Hudfärgen skiftar på våra händer

Vi går här runt och tänker

Tankebubblor stiger upp och blänker

Vi är olika

men ändå så lika

Länktips:

Fler övningar om vår jord

En värld full av texter

Cirkustema

Läsning och värdegrund

Kunskapsfestival

Från tal till skrift och arbete med världsdelarna

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Cirkelmodellen kring instruerande texter

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Cirkelmodellen kring återberättande text

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtala, läsa och skriva tillsammans i klassen grundlägger elevernas förmåga att så småningom kunna använda sina läs- och skrivstrategier på individuell nivå. 

Tack vare den genrepedagogiska cirkelmodellen i fyra faser får eleverna en tydlig struktur för sitt skrivande samtidigt som de läser och samtalar kring de olika texterna de möter. Här har jag beskrivit hur vi arbetat med cirkelmodellen kring återberättande text. 

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Vi hade gemensamt textsamtal kring kapitel 6B, Om klockan, i Livet i Bokstavslandets läsebok. Som alltid när vi går igenom en ny text använder vi oss av läsfixarna. Före högläsningen förutspår vi utifrån bilder vad texten ska handla om. Under högläsningen reagerar vi på nya ord och reder ut dem. Under och efter högläsningen ställer vi frågor och försöker hitta svar på dem. Till slut sammanfattar vi texten. 

Denna gång sammanfattade vi den återberättande texten om studiebesöket Hos urmakaren i mindre grupper, så att alla elever skulle få komma till tals.

Bildsekvensövningen gick till så här: Eleverna delades in i grupper om fyra. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna skulle komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta texten muntligt. Till sist återberättade vi texten tillsammans. 

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion fortsatte vi med parläsning av samma text efterföljt av arbete i arbetsboken där eleverna bland annat skulle sammanfatta den återberättande texten skriftligt. Jag uppmanade eleverna att använda sig av tidsorden Först, Då, Efter det, Till slut i början av sina meningar för att variera sitt ordval.

Att samarbeta i par fungerar väldigt bra i klassen. Vi får arbetsro samtidigt som jag ser att eleverna utvecklas och lär sig mycket av varandra. 

Fas 3: Skriva gemensam text

Gemensamt arbete kring en klassutflykt vi gjorde till Kolmården i åk 1 passade sedan väldigt bra. En rolig övning där alla elever aktiverades. Eleverna fick bilder från klassresan, som skulle klippas ut och placeras i kronologisk ordning i en planeringstabell där också tidsorden fanns med. Vi samtalade kring bilderna och skrev stödord till. Slutligen skrev vi den återberättande texten med hjälp av stödord och tidsord.

Klassresan till Kolmården

Först åkte vi buss till Kolmården. Det var när vi gick i klass 1.

Då letade vi efter ett gyllene strutsägg. Vi fick ledtrådar om djur för att hitta ägget.

Efter det kom vi till kamelerna. Där hittade vi det gyllene strutsägget.

Till slut fick vi leka i Kulmården. Vi klappade också djuren i Barnens lantgård.

Vi gjorde också en annan övning där vi återberättade till en bild vad som hände när fröken blev sjuk i kapitel 6A. Återigen använde vi oss av samma tidsord. 

Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Nu var det förberedande arbetet klart och eleverna var redo att skriva en återberättande text på egen hand. De planerade sina återberättande texter med stödord i en planeringstabell. Det var helt upp till var och en vad de ville skriva om. Några valde att skriva om en resa de gjort tillsammans med sin familj och andra valde att skriva om klassresan, men med egna ord. Här nedan är ett exempel av en elev, som skrev om när systern fick hjärnskakning. 

Att läsa för att uppleva och lära i ett meningsfullt sammanhang och där eleverna känner att de är delaktiga är en viktig del i läs- och skrivundervisningen och också någonting som tas upp i vår läroplan. Cirkelmodellen ger utmaningar för alla elever och gynnar även elever med svenska som andraspråk.

Det som jag gillar extra mycket med att arbeta med cirkelmodellens alla faser är att arbetssättet blir varierat, känns meningsfullt och eleverna får verktyg för att kunna producera mer avancerade texter längre fram.

När eleverna lärt sig strukturen för de olika texttyperna blir nästa steg att öka på textmängden lite grann och variera ordvalet ännu mer.  Det kommer att bli ett av målen under nästa läsår, i åk 3.

Länktips:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Cirkelmodellen kring instruerande texter

Checklista och kartläggning i Livet i Bokstavslandet

Olika texttyper i åk 2

Livet i Bokstavslandets upplägg åk 2-3

Prova Livet i Bokstavslandets material för åk 2

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Där kan du också delta i små tävlingar och vinna böcker från Livet i Bokstavslandet. 

Från tal till skrift i Bokstavslandet

En bro mellan tal och skrift får man med hjälp av att använda bilder inför elevernas skrivande. Inspiration hämtad från boken Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons.

En bildsekvensövning kring berättande text 

Vi har redan under en tidigare lektion haft ett textsamtal tillsammans kring en spökhistoria från Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2 och eleverna har tränat på texten hemma.

Inledningsvis högläser jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Eleverna delas in i grupper om fyra. Varje elev får en bild. De ska inte visa för de andra utan en i taget får beskriva för gruppen vad de har på sin bild. Sedan kommer de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vänder de bilderna så alla kan se och bilderna läggs kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränar tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som vill redovisar inför klassen. Slutligen skrivs en sammanfattning i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

Gibbons fyra faser kring beskrivande text

I So:n gör vi en Jorden runt-resa med klassen! Vi samlar stämplar i vårt Jorden-runt pass vartefter vi arbetat med varje världsdel.

Tanken är att vi börjar i det talade, vardagliga språket och stöttar eleverna mot det ämnesspecifika språket.

Gibbons fyra faser

Fas 1. Elevgrupperna får kuvert med blandade bilder från fyra olika världsdelar, som de ska samarbeta och diskutera kring och sedan sortera. Bilderna tar upp ett axplock av världsdelarnas länder, flaggor, djur, byggnader, natur och befolkning.

Fas 2. Jag högläser några korta faktatexter och utifrån dem flyttar vi om bilderna lite. Introduktion av nyckelord handlar om att bekanta sig med dessa bilder, som eleverna får benämna och visa upp.

Resterande världsdelar tar vi so-lektionen efter och gör samma sak.

Fas 3. Efterföljande lektion med detta material får eleverna gruppvis varsin världsdel att läsa om. Med hjälp av bilderna ska de sammanfatta texten med egna ord. Efter en stunds övning har vi muntlig redovisning inför övriga klassen. Många tycker det är pirrigt, men också väldigt kul. Vi tränar på att vara en bra publik också och inte kommentera eller skratta åt någon. Efter redovisning intervjuar jag varje grupp som en sportreporter med en mikrofon. En del blir sugna på att prova när de ser att det är ganska roligt och inte alls så farligt.

Fas 4. Eleverna läser texten om världsdelen igen och plockar ut viktiga nyckelord i en planeringstabell. Med hjälp av nyckelorden skriver de sedan egna faktatexter i sina loggböcker. En utmaning, som jag tycker är jätteviktig, är att eleverna dessutom får bilda egna frågor om den världsdel de läst om. Det kan vara frågor man kan hitta svar på i texten eller frågor kring något eleverna funderar på.

Jag gjorde en liknande övning om världsreligionerna för två år sedan. Redan då märkte jag att det här är ett väldigt lärorikt sätt att arbeta. Eleverna stärks både i språket och självförtroendet att våga prata inför en mindre grupp eller inför klassen och att sedan skriva egna faktatexter.

Läs mer: Världsreligionerna - på väg från tal till skrift

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Samarbete och kommunikation i fokus

Så roligt att träffa alla underbara ettor igen efter jullovet! I SO:n har vi pratat, skrivit och ritat om året som varit, om fina minnen, vad vi är mest stolta över, våra favoritböcker m.m. Eleverna har också skrivit om vad de vill lära sig eller bli bättre på under 2016.

Mitt skolår är hämtad från Årskurs 1-3 Tips och idéer

Skolans aktuella värdegrundsmål handlar om att kunna samarbeta med vem som helst och jag tycker det är ett perfekt tillfälle att fokusera extra mycket på samarbete och kommunikation.

Innan jullovet tränade vi på att skriva berättelser med tydlig handling, det vill säga början, problem, lösning och slut. Eleverna har nu parvis börjat träna på att ge varandra kamratrespons på de texter de skrivit. I början är det viktigt för eleverna att förstå hur man ger respons. Jag har försökt lotsa och modella hur eleverna kan göra och säga. De har läst upp sina sagor för varandra och sedan har vi kollat av i en checklista om stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil, inledning, handling och avslutning finns med. Slutligen har de fått ge varandra två stjärnor för något som var bra och en önskan eller idé till något som kan utvecklas.

Att få tillfällen för genomgång med några elever i taget och ge återkoppling är väldigt givande. Det blir lärorikt eftersom många först då förstår något viktigt, t.ex. att man inte ska blanda stora och små bokstäver inuti meningarna. 

För att fortsätta träna på samarbete och att skriva berättelser med tydlig handling har eleverna parvis påbörjat ett nytt skrivarbete. Till skillnad från höstens skrivprojekt hoppade vi över steget att först skriva en planering i ett skrivschema. Jag gjorde istället små böcker bestående av fyra sidor och högst upp på varje sida skrev jag små påminnelser om vad som ska finnas med i berättelsen. Eleverna fick först prata ihop sig med varandra om vad berättelsen skulle handla om och sedan rita och skriva tillsammans, men i varsin bok. För många blev det lättare och roligare att göra så här.

Vårterminens nyhet i åk 1 är Sagotronen, en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse. Det blir både lite spännande och speciellt att våga läsa när alla kompisar sitter blickstilla och lyssnar på mattan runt omkring. Ett steg i riktning mot att våga uttrycka sin åsikt och stå för den. Här tränar vi också på samarbete, att träna på att lyssna och visa respekt när någon annan har ordet. 

Inspiration till Sagotronen har jag hämtat från Catharina Tjernbergs bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning. Catharina har i sin forskning kommit fram till att den muntliga framställningen är något som tidigt behöver introduceras i undervisningen.

Än en gång har vi repeterat alla bokstäver vi lärt oss under höstterminen. Vi har upptäckt att många bokstäver har gemensamma former och kan delas in i olika grupper, som kallas motsolar, raka medsolar, höga bokstäver eller diagonala bokstäver. Här nedan är de bokstäver vi hittills har gått igenom. Bokstaven S visade sig vara den bokstav som ger mest utmaning motoriskt med sina snirkliga svängar åt olika håll. S som vi lärde oss skriva redan i början av åk 1!

Avslutningsvis vill jag bjuda på några fina bilder från vårt lilla bildprojekt om älgen och bokstaven Ää, som vi arbetat med den senaste veckan. Eleverna fick följa en instruktion som jag berättade om, ritade och skrev på tavlan. Det visade sig att flera elever redan var bekanta med begreppet instruktion. Många elever berättade att de följer instruktioner när de bygger med lego. Vi kom fram till att instruktioner är bra till ganska mycket som man ska laga eller bygga. I kokböcker finns det recept som också är en form av instruktion.

En rolig samarbetsövning blev det, även om några tyckte den var i kittligaste laget! Titta på bilderna så förstår ni varför!

Här nedan kan ni läsa mer om hur vi arbetat med cirkelmodellen kring berättelseskrivande:

Höstterminens skrivprojekt i åk 1