Mysteriet kring ägget

I måndags råkade vi ut för ett riktigt mysterium. När barnen strömmade in i klassrummet såg vi att någon stökat till där. Fönstret var öppet. Flera stolar och bord var omkullvälta... och det mest konstiga:

Det låg ett ägg på golvet!

Reaktionerna hos barnen skiftade, men alla var nyfikna. Några sa att det var fejk, något som fröknarna lagt dit, några barn var väldigt förvånade och uttryckte sin överraskning.

Barnen började spekulera över hur ägget kunnat hamna där:

- Det kan vara en struts som inte kan ta hand om sitt ägg.
- Det kan vara påskharen som varit här!
- Det kan vara vår belöning för att vi tränat på att passa tiderna.

Bredvid ägget låg ett papper som var ihoprullat. Vi läste det gemensamt och upptäckte att det var ett viktigt meddelande.

Meddelandet väckte en rad frågor:

• Vad innebär "ta hand om"?
• Vilka ska vända ägget?
• Hur håller man det varmt?

Några barn hade svårt att låta bli ägget och ville känna på det vilket gjorde andra lite upprörda. Vi enades så småningom om att det nog behövs regler för hur ägget ska skötas. I våra smultron- och hallongrupper diskuterade vi detta och till slut sammanställdes några viktiga regler om att vi inte ska kasta, slå eller sparka på det och att vi ska hålla det varmt.

Vi har gjort i ordning en turlista så att alla barn ska få vända ägget. Vi håller det varmt med en filt. 

Kan vi öppna ägget? Kommer det att kläckas? Kommer alla hinna vända ägget?

Frågorna är många...

Inspiration hämtat från boken Spökägget.

Sagoklassiker

I samband med att vi arbetat med ägget och bokstaven Aa passade det bra att samtala om bilder till den välkända sagoklassikern Den fula ankungen. Under tiden jag visade bilderna på smartboarden fick barnen berätta i sagoform vad som hände i berättelsen.

Några fina kloka citat från barnen:

"Man blir ledsen om man blir retad eller skrattad åt."

"Det spelar ingen roll vilken färg man har på fjädrarna. Det som räknas är hur man är inuti."

Uppgiften som följde var att berätta sagan utifrån små bilder från sagan för en kompis och sedan göra en egen bok om ankungen (eller valfri saga). Kan verkligen rekommendera denna Sagoklassiker-serie. I slutet av varje bok finns det möjlighet att samtala om och återberätta sagan med hjälp av frågor och små bilder.

I bokstavsarbetet har vi gjort skriv- och ljudövningar kring bokstaven Aa och ordbilderna. Eleverna har fått arbeta efter ett arbetsschema där jag lagt in både bilder och text till varje uppgift för att det ska bli extra tydligt. När alla elever är aktiverade med olika uppgifter är det lättare för mig att plocka ut en grupp i taget för att exempelvis läsa upp sin läsläxa (självklart finns det minst en pedagog kvar inne i klassrummet). Arbetsschemat kan också tas fram att arbeta med då det finns tid över. Målet är inte att man måste hinna med alla uppgifter på arbetsschemat utan att man får varierande och lagom utmanande uppgifter.

Tack vare arbetsschemat har vi också lättare att få arbetsro, som är den nystartade delen i vårt gemensamma värdegrundsarbete vid Bryngelstorpskolan. Vi kan redan nu se att våra trafikljus som visar vilken samtalston som gäller, våra påminnelser, våra samtal kring hur man är mot varandra och vår magiska tröskel in i klassrummet har ökat arbetsron och att lugnet infinner sig mer och mer. Arbetsschemat kan du ladda ner här.

En ny läsläxa (kapitel 3) och skrivläxa som hör till har skickats hem. Denna gång medföljer även ett häfte till föräldrar som handlar om hur man lär sig att läsa, vad händer när ett barn lär sig läsa och hur vårt läromedel är uppbyggt. Beställ gratis eller ladda ner pdf här.

Det man kan läsa om i häftet är bl.a. den fonologiska medvetenheten, som jag håller på att följa upp med alla barn just nu i God Läsutveckling. Vi leker med ord på olika sätt och barnen får visa hur medvetna de är om de olika bokstavsljuden. Det är väldigt trevligt att få träffa alla barn i ett mindre sammanhang och de verkar tycka om de olika språkövningarna. Något av det mest spännande som finns är ju att få vara med om när ett barn knäcker skriftens hemliga kod. 

Torsdagen innehöll både bokbussbesök och en teaterföreställning, som handlade om tiden. Teatern inleddes med att vi fick titta på fyra personer som var sminkade som clowner. De spelade, dansade och sjöng. I slutet av föreställningen var vi alla med och deltog på olika sätt. I klassrummet avslutade vi dagen med att skriva en gemensam text om teatern.

Forntidsresan

Att uppmärksamma förmågor och strategier i de yngre åldrarna

Här beskriver jag ett tema kring forntiden som jag genomförde senaste termin i åk 3. Syftet med att publicera Forntidsresan här är att inspirera andra till att uppmärksamma förmågorna och läs- och skrivstrategierna i alla ämnen. Forntidsresan kan förhoppningsvis ge idéer till teman även inom andra ämnesområden där förmågorna presenteras en i taget i de lägre årskurserna.

Tack till elever och kolleger vid Bryngelstorpskolan för ett fint samarbete! 

Klicka på rubrikerna ovanför bilderna för att ladda ner planeringarna och matrisen i pdf-format. 

Terminsplanering Forntidsresan

LPP för lärare Forntidsresan

LPP (lättläst för elever) Forntidsresan

Bedömningsmatris Forntidsresan

Som ni kan utläsa från terminsplaneringen uppmärksammade vi en förmåga i taget under Forntidsresans gång. I vår läroplan står det om olika förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar. Vi utgick från Göran Svanelids förmågor, the Big 5, och använde oss av förmågeskyltarna som Ulrica Elisson Grahne skapat och publicerat i sin blogg Ullis skolsida. 

Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. I inledningen av boken fick eleverna klistra in den lättlästa LPP:n för elever där det står vilka mål vi arbetar emot, hur vi ska arbeta och vad som ska bedömas. Vi läste och samtalade kring LPP:n och det här samtalet gjorde eleverna än mer sugna att starta upp temat. Begreppslistan som finns med i LPP:n för lärare skrev jag ut till eleverna i ett större format. Vi bockade av listan under arbetets gång, men upptäckte även andra nya historiska ord och begrepp som vi fick reda ut. Läs gärna mer om hur vi jobbat med den begreppsliga förmågan genom att klicka här.

Eleverna fick med hjälp av matrisen själva bedöma sina förmågor i slutet av temat. Jag hade några frågor och muntliga övningar till eleverna, som de fick svara på både individuellt och i grupp. Här upptäckte de flesta elever att de kände sig säkra på sin kunskap och kunde använda sig av sina förmågor, medan några skattade sig lite lägre där de kände en viss osäkerhet. Min reflektion nu i efterhand är att matrisen kunde använts vid ett flertal tillfällen under temats gång för att eleverna skulle haft möjlighet att förbättra det de kände sig lite osäkra på.

Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde Forntidsresan.

Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.

Dinosauriearbete

Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurierna. Eleverna fick själva välja vilka dinosaurier de ville läsa och skriva egna faktatexter om. Vi gav eleverna möjlighet att fördjupa sig mer i dinosaurietiden under våra Elevens val-lektioner eftersom ämnet verkligen fångade mångas intresse.

Textkopplingar

Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och kopplade det vi läst till saker vi läst i andra texter, sett på film eller själva upplevt (textkopplingar).

Gammal bild av Nyköping.

Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara (procedurförmåga). Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden (analysförmåga). Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.

Istiden. Hur tjock var isen?

Istiden behandlades utifrån ett frågeperspektiv. Eleverna fick möjlighet att ställa alla möjliga frågor om istiden och vi hjälptes sedan åt att leta svaren i olika källor. Exempel: Hur tjock var isen? Hur uppkom räfflor i berget? Hur flyttades stora stenar? 

Föremål från Stenålderssäcken.

Resestoppet vid stenålderstiden fångade eleverna. De njöt av att studera bilder och bara sitta och mysläsa eller se på film om hur människorna bodde, vad de åt, hur de arbetade och klädde sig. Stenålderssäcken, som vi fick låna från Sörmlands museum, innehöll föremål som vi noga kände på, fantiserade, drömde, skrev och diskuterade kring (metakognitiv förmåga, kommunikativ förmåga).

Lerkruka

I bilden skapade vi handavtryck som liknade forntida grottmålningar och lerkrukor med stenåldersteknik.

Venn-diagram

I svenskan skrev vi berättelser om ett forntidsäventyr där vi träffade ett barn från stenåldern och jämförde likheter och skillnader mellan barn då och nu (Venn-diagram, analysförmåga).

När resan kommit till bronsåldern och därefter järnåldern fick eleverna önska ett område att bli experter kring, t.ex. klimat, metaller, smycken, vapen, statyer, gravar, kläder, boende eller hällristningar och arbeta med alla lässtrategier de lärt sig (förutspå, ta reda på nya ord och begrepp, ställa frågor, sammanfatta) för att presentera sina expertområden (metakognitiv förmåga). 

Hällristningar

Runsten

I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.

Järnåldersdag

Till vårt äventyr i skolskogen engagerade vi de praktiskt estetiska ämneslärarna för en järnåldersdag. Eleverna fick prova på att väva, tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, vandra runt i området och titta och läsa om gravar, baka pinnbröd över öppen eld och ha idrott (kasta spjut, ha dragkamp, rövkrok och andra lekar).

Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. 

Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet! 

Svenska och SO i ett

Idag har ett nytt kapitel i Den magiska kulan-läseboken gåtts igenom och skickats hem. Tillsammans med läseboken följer en gul läxbok, som eleven får skriva i med förälderns hjälp.

Om barnet tycker det är svårt att skriva kan föräldern skriva bokstäverna svagt och barnet fyller i bokstäverna. Vi tycker det är viktigt att uppmuntra att forma bokstäverna rätt, att skriva dem uppifrån och ner. 

Förutom att skriva får barnet ringa in sin känsla under lässtunden. Föräldrarna får gärna skriva en kommentar om hur det har gått med lästräningen. Oftast är det en kombinerad skriv- och rituppgift längst ner på sidan. 

Bokstaven M har varit veckans bokstav och ordbilderna vi arbetat med är: jag, ser och och. När vi gjorde bläddror med ordbilderna hade jag först skrivit svagt och eleverna fyllde i mina bokstäver. De valde sedan egna figurer som de ritade i sina bläddror. Vår interaktiva skrivtavla är spännande att bygga meningar med fast det är också roligt när vi klipper ut, bygger meningar och slutligen skriver av meningarna på papper. Vi tränar på många olika sätt för att få variation och så småningom lära oss känna igen ordbilderna. Mer om mitt ordbildsarbete kan du läsa genom att klicka här.

Bläddra

Interaktiv skrivtavla

Ordbildsarbete

Mors lilla Olle-visan har vi fortsatt träna på eftersom det inte var så många som var säkra på texten. Vår resurspedagog Therese lärde oss Mors lilla Olle på teckenspråk. En annan sång vi tycker om att sjunga just nu är Var bor du lilla råtta?

Under de första veckorna har det blivit en hel del högläsning mellan varven. Det märks att eleverna njuter av att få lyssna till böcker och leva sig in i berättelserna. Samtidigt som vi läser och eleverna tränar sin medvetenhet kring hur ord sätts samman och böjs för att bli riktiga meningar, samtalar vi om rätt och fel och kompisskap. Genusperspektivet kommer in på ett naturligt sätt när vi samtalar kring det lästa, ett exempel är från boken om Sune där han ville ha en väska med blommor på, men som lika gärna kunde tolkas som en väska med cowboys.

I samband med att vi läste boken Är du feg, Alfons Åberg? blev det mycket prat om att man inte får slåss. Vi målade egna förbudsskyltar som vi ska sätta upp i kapprummet för att påminna. Vi pratade om vad man kan göra om någon försöker retas eller ställa till bråk, att man ska säga sluta med bestämd röst (som vi tränade på), sedan försöka strunta i den och slutligen gå lugnt därifrån. Man ska självklart också gå till en vuxen och berätta om det inte går att få slut på det, om man blivit ledsen eller gjort illa sig.

Men framför allt vill vi ta fram positiva exempel på hur vi gör för att ha det bra tillsammans, att vi samarbetar, hjälper och uppmuntrar varandra. Eleverna har fått egna hemliga kompisar som de försökt säga hej eller utföra extra snälla, trevliga och vänliga handlingar till under veckan som gått. 

Idag när vi skulle läsa Mamma Mu dök både läsfixardockorna Spågumman och Detektiven upp och hjälpte oss förutspå och leta nya ord och uttryck i texten. Det blev en glad stund med många skratt då läsfixardockorna samtalade med barnen. 

Detektivtavlan har fyllts på med de första orden och uttrycken,
som vi sedan samtalat om och förklarat för varandra. 

Nu i början av höstterminen tränar vi mycket på att få arbetsro i klassrummet. När vi stiger in över tröskeln, den magiska gränsen, till klassrummet ska det råda lugn och ro. En i taget har ordet när vi sitter i ring på mattan och gör våra muntliga övningar. Vi använder oss av trafikljusen för att visa vilken samtalston som gäller under arbetspassen. Det krävs mycket träning med allt vi ska lära oss, men vi tränar tills vi kan. 

Våra fina ormar som vi målat och klippt ut pryder nu våra klassrumsfönster.

Läsläxa och Jag-boken

Idag har barnen fått med sig hem sin läsläxa. Läxan är onsdag - tisdag, ett kapitel per vecka i läseboken Den magiska kulan. Vi har plastat in boken och vill att den fraktas i en blå plastmapp till och från skolan för att den ska hållas så hel och ren som möjligt.

Läseboken finns i tre nivåer. Den gröna C-boken har mycket text och den använder vi som högläsningsbok. Vi förutspår vad som kommer att hända i kapitlet med hjälp av vår spågumma (som också har en magisk kula). Jag läser ett kapitel ur läseboken och vi samtalar kring ord och fraser som låter annorlunda, om känslor och vad som hänt i berättelsen. Kanske någon i klassen varit med om något liknande?

Den röda B-boken har ganska mycket text också. Den är för de som knäckt läskoden och läser med ganska bra flyt.

Några barn har fått ta den röda boken fast flytet ännu inte riktigt är där. Då är det extra viktigt att de får stöttning och kanske till att börja med tränar in en sida tills det blir bra flyt. De andra sidorna kan läsas tillsammans, mer som högläsning.

Den blå A-boken är för nybörjarläsaren. Här dyker många ordbilder upp som vi känner igen. Det är mycket bilder och lite text, men textmassan kommer att öka vartefter.

Innan läxan skickas hem har vi i skolan tränat att läsa texten tre gånger. Nu i början kanske barnen lär sig texten utantill. Det är ändå bra att lästräna hemma minst tre gånger tillsammans under veckan som går och samtala om innehållet och bilderna. Läs mer om hur vi tränar läxan i skolan här. 

Det är viktigt att lässtunderna blir positiva och mysiga. 

De senaste dagarna har vi kört igång med vårt bokstavsarbete och bokstaven O. Lite klurigt var det att skriva och forma O åt rätt håll. I vår interaktiva bok har vi övat på att spåra O, lyssna efter O i olika ord och bygga meningar med hjälp av ordbilder. Läs mer om vårt bokstavsarbete här.

Jag-boken har eleverna fått skapa fritt utifrån våra muntliga lära känna-övningar i ring. Den handlar om olika favoriter som barnen har, t.ex. frukt, sport, djur, figur, var de bor och olika aktiviteter de gillar att göra i solen eller när de kommer hem från skolan. Eleverna har fått skriva enkla meningar med eller utan hjälp och tränat på att läsa upp böckerna för mig och varandra. Jag-boken är nu hemskickad för att läsas upp hemma. Läs mer om den muntliga lära känna-övningen här.

Många enkla bilder på tavlan för att alla ska förstå.

I musiken har vi sjungit Mors lilla Olle och Majas alfabetssång Ormbunken med egna påhittade rörelser till.