LPP i svenska

På min skola har vi bestämt att göra mer lättlästa LPP:er till elever och föräldrar. De ska vara lättare att läsa och förstå. Som grund har jag också gjort LPP:er med mera text, där det syns tydligt att jag knyter an till Lgr11.

Fick en idé om att göra en LPP-bok i flipsnack, som skulle vara mer lättillgänglig via bloggen. Alla vi lärare i tvåan samlade ihop våra aktuella LPP:er och vips så var den klar. :)

Min egen LPP-bok i svenska:

En resande koala

Vi har skickat ut vår koala på äventyr i Sverige! Vår koala är expert på att lära ut hur man löser konflikter och har lärt oss Koalametoden, så nu hoppas vi att andra klasser i Sverige ska få ta del av allt den kan. Vi önskar att få mail eller brev med bilder, som vi kan publicera på klassbloggen. Vad roligt det vore om vi fick följa koalans resa genom Sverige och lära oss lite mer om olika platser. Vad spännande det ska bli!

Läsa faktatext gemensamt

I min förstelärartjänst ingår att handleda pedagoger från förskoleklass till och med åk 6. Det kanske inte är helt lätt att bara dyka in och göra något i en klass, men den här övningen kring en faktatext vill jag berätta om, för den känns som att den skulle kunna fungera i de flesta klasser. Det är både ett handledningstips och ett lektionstips. Jag har gjort ungefär samma faktaövning i förskoleklass till och med åk 2 hittills, och hoppas på fler klassbesök framöver.

Under höstterminen har jag satt upp som mål att besöka alla klasser på skolan och få chansen att till en början träffa alla elever. Antingen smyger jag bara in och är med för att iaktta och förhoppningsvis blir det någon form av handledning kring till exempel lässtrategier. Det skulle vara lärorikt att få möta alla klasser i F-6 och se skillnaderna. En tydlig skillnad i till exempel uthållighet tror jag kommer att märkas ju högre upp i åldrarna man kommer.

Det tog ungefär en kvart innan fokuset började ta slut, i alla fall för hälften av gänget i förskoleklassen. I ettan orkade de lyssna i nästan en halvtimme, i tvåan ännu lite längre. Det är ganska lagom tänker jag. Att orka sitta på en matta och ha samtal kring något spännande kan vara fängslande men också lite jobbigt. Sedan behövs det ritas, skrivas eller aktiveras på annat sätt.

Inledningsvis började vi med att bekanta oss med en text om igelkottar. Jag läste rubrikerna högt. Vi gissade vad texten skulle innehålla med läsfixaren spågummans hjälp och jag samlade elevernas tankar på tavlan. Ungefär sju meningar med stor bokstav och punkt skrev vi tillsammans. Många elever kunde mycket om igelkottar och delade gärna med sig av sina kunskaper.

Det hade varit roligt om vi hade haft ork och tid att prata om igelkottar i flera timmar, men jag försökte leda in samtalet på faktakunskaper. Möten med igelkottar, som många av eleverna har erfarenhet av och gärna berättar om, sparade jag till slutet av lektionen. Sittstunden i ringen kunde annars bli för lång.

Efterföljande högläsning av faktatexten om igelkotten gick i långsamt tempo och det var nästan som ett trolleri: Alla barn lyssnade spänt och ögonen var vidöppna så att de inte skulle missa något av det jag läste. Det inledande samtalet hade fångat deras intresse och kanske kunde de få reda på något mer? Om någon kände igen en faktadel som skrivits på tavlan så sträcktes handen ivrigt upp i luften.

I slutet samtalade vi om vilka förutsägelser som slagit in och om vi fick veta något som vi inte visste förut. Varför valde författaren att ta med just de här delarna i sin text?

När samtals- och högläsningsstunden var över fick alla elever ett ritpapper och fick sätta sig vid sin bänk. De ritade och några skrev om sina egna erfarenheter av igelkottar eller om något annat som de hade lärt sig.

För min egen del var det extra mysigt att hinna gå runt och prata med var och en, att se eleverna i ögonen, att få lyssna och ge dem tid att berätta om alla sina fantastiska möten med igelkottar.

Idén till temat kring arbete med faktatexter har jag fått från materialet En läsande klass, som jag provar ut under det här året. Det kommer att ges ut en bok i april i ämnet. Boken kommer dessutom att vara gratis till alla skolor i Sverige. Min föreläsningskollega Marie Trapp är en av författarna till materialet.

                                  

Språk i alla ämnen för alla elever

Idag startade vårt språkutvecklande projekt Språk i alla ämnen för alla elever. Vi är ett gäng förstelärare i Nyköpings kommun som ska träffas under Ann Löwbeers och Marie Trapps ledning c:a fem gånger under läsåret och parallellt driva ett språkstärkande arbete på våra egna skolor.

Projektet sträcker sig ända till december 2014 och vid vår träff idag blev det mycket samtal om vad vi har för tankar kring språkutveckling, ett ämne som ligger varmt om hjärtat hos alla som var med.

Syftet med utbildningen är bland annat att stärka kommuners och skolors förmåga att möta alla elever oavsett bakgrund i språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Mer om vad vi gör kan ni läsa på vår gemensamma blogg.

Målet är att vi ska få kunskap om ämnesspråkens betydelse för lärande, andraspråksutveckling, läs- och skrivstrategier, digitala verktyg, kartläggning med mera. Vi ska också få kunskap om hur lärare genom handledning kan stödjas och stimuleras till att justera/ändra arbetssätt, metoder och strategier.

Wow, tankarna bubblar redan inom mig! Det känns väldigt inspirerande. Jag kan fortsätta jobba som jag tänkt på skolan med studiecirkel kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse och har möjlighet att få stöd i min projektgrupp. Mitt mål att komma ut i klasserna och arbeta med lässtrategier och väcka förförståelse kring faktatexter passar också väldigt bra in i projektet.

Härligt att sitta och lyssna på så kunniga personer inom läs- och skrivutvecklingsområdet och tänk att de finns i min kommun!

Filosofiska tankar jag fick höra idag och som stämmer så bra in: 

Min dröm blir verklighet. Jag lever min dröm. 

En varm höstdag som gav mycket glöd.

Spännande förstelärår

Åtta veckor sedan jobbstart i min nya tjänst som förstelärare och sex veckor sedan skolstart. Jag är på gång med några projekt som jag tror kommer att växa fram mer och mer under höstterminen.

I min tjänst ingår att handleda kollegor och dela med mig av hur jag undervisar i framför allt läs- och skrivundervisning och IKT. Mitt uppdrag är koncentrerat till verksamheten och jag hoppas få besöka alla klasser under höstterminen och lära känna mina kollegor och deras elever lite bättre. 

Min tjänst är upplagd så att 20% är förlagd till försteläraruppdraget och 80% som lärare i åk 2. Redan nu har jag märkt att det är svårt att beräkna arbetstiden, ibland blir det mer, ibland mindre. Fredagar är det tänkt att jag ska kunna gå in i andra klasser och handleda i t.ex. lässtrategier. Måndagseftermiddagar ska jag handleda i t.ex. IKT. 

Hittills har det varit en del sjukfrånvaro på skolan att lösa på fredagar och jag har också handlett de resurser som ska hoppa in för mig i klassen på fredagar. Det har inte ännu blivit så mycket handledning i olika klasser utan jag har fått vara i min tvåa. Ett litet handledningstillfälle har det blivit i en förskoleklass och jag har några till inplanerade framöver.

Målet var först och främst nu i inledningen av höstterminen att alla klasser skulle ha en egen klassblogg. Det målet är uppnått. Vill ni titta så kan ni gå in och titta via skolans gemensamma bloggsida.

I vår svenskämnesgrupp på skolan har vi startat en studiecirkel kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Jag läste boken i somras och antecknade på små post it-lappar för att komma ihåg bra saker. Tror att jag ändå får läsa om boken! Medger att jag blivit biten av läsförståelsestrategierna och det är mycket tack vare Marie Trapp, som smittat mig med sin glöd, och som väl förunnad fick Svenska Akademiens Svensklärarpris i år. 

Det känns som att steg för steg kommer min tjänst att utvecklas till något bra!

En helt vanlig måndag, som idag, gav väldigt mycket. Tiden med eleverna är så värdefull och mina tvåor ger mig så mycket energi. På eftermiddagen satte jag mig med några svensklärarkollegor i åk 3 och vi fick ihop två LPP:er i skriva. Hann med en kort träff med en kollega i åk 5 som ville ha hjälp med att publicera läxor via bloggen. 

Arbetsdagen avslutades med en cykeltur in till staden för ett möte med en specialpedagog som filmat mina kollegor och mig i olika undervisningssituationer. Vi ska ses varje vecka nu under ett tag framöver då vi utvärderar, reflekterar och sätter upp nya mål. Lite läskigt att bli filmad, men det är också otroligt givande och lärorikt. Jag lär mig massor inför framtida handledningssituationer och framför allt i mitt möte med eleverna. 

Ser fram emot ett nytt utvecklingsprojekt i läs- och skrivutveckling, som startar imorgon, där jag ska delta tillsammans med andra förstelärare i kommunen. Det heter Språk i alla ämnen för alla elever. Mer om innehållet i vårt projekt kommer snart!

Dessutom har jag några spännande IKT-möten som jag är inbjuden till i kommunens regi. Sist men inte minst finns vår egen lilla IKT-grupp på skolan med fyra medlemmar. Vi kompletterar varandra med olika kunskaper och kommer att planera upp IKT-träffar för kollegorna under läsåret. 

Vi gör varandra bra!

Stjärnor i läsförståelse

Bild från ClipArt

Undersökningar visar att läsning är viktigt, och att vi framför allt måste förstå det vi läser. Vi har nytta av läsförståelse i alla skolämnen, som ger effekter för hela vår fortsatta språkliga framtid. Men hur ska man motivera ungdomar, som tappat läslusten, att tycka läsförståelse är coolt och meningsfullt?

Ta på dig din gamla slitna jeansjacka och dina utnötta sneakers och tänk efter en liten stund. Hur upplevde du själv böckernas värld i din ungdom? Fick du bra boktips av din lärare eller av dina kompisar? Samtalade ni om böckerna?

Om jag fick vara lärare för mig själv under en termin i sjuan skulle jag vilja testa att jobba så här:

• Prata om vilka kändisar eleverna gillar i klassen. Gör en undersökning, en omröstning!
• Plocka ut några passande ur elevernas kändislista, som kan motsvara läsfixarna spågumman, reportern, detektiven, cowboyen och konstnären.
• Presentera läsfixarna en eller två i taget för att alla ska bli säkra på hur man ska använda dem. 
• Plocka ut bra texter. Texter som berör ungdomarna, t.ex. berättelser om kompisar, fritid, kärlek och sport.
• Läsa texter högt för att visa hur jag som lärare tänker! 
• Låta eleverna prova i par eller gruppvis när de känner sig säkra. Tänka på att det måste vara bra grupperingar där eleverna känner sig trygga.
• När eleverna lärt sig använda alla fem lässtrategierna är de stjärnor! Stjärnor i läsförståelse.

Ett exempel:

Spågumman Gina Dirawi

Hon hjälper till att förutspå vad boken/texten kommer att handla om. Utifrån framsida, titel och baksidestext kan vi göra förutsägelser. Vi stannar till mitt under läsningen och funderar över fortsättningen.

Detektiven Yohio

Han upptäcker ord eller uttryck som verkar svåra att förstå. Han kanske väljer att läsa om ordet eller stycket, läser framåt i texten för att få förståelse där eller kanske han tar hjälp av någon kompis eller vuxen.

Reportern Ulrik Munther

Han ställer frågor och undrar på olika nivåer i texten. Han kanske tar sin segelbåt ut på havet och hittar svaren på ytan, under ytan eller på djupet. Där kanske han hittar den riktiga skatten, som handlar om honom själv.

Cowboyen Sean Banan

Han sammanfattar texten med att berätta vad som hände först, i mitten och sist. I faktatexter plockar han ut nyckelord, som hjälper oss komma ihåg vad vi läst.

Konstnären Laleh

Hon gör oss medvetna med alla våra sinnen om de inre bilder som skapas inne i vårt huvud.

Om jag hade... kontakter skulle jag göra ett TV-program där det var intervjuer med dessa kändisar. 

Programmet skulle bestå utav en träff där vi väljer ut en bok som vi ska läsa på varsitt håll. I inledningen av programmet skulle vi förutspå vad boken ska handla om. 

Efter en vecka skulle vi ses för liten fikastund och berätta vilka konstiga ord eller uttryck vi stött på. Vi skulle också förutspå hur boken kommer att fortsätta.

I slutet av programmet skulle vi ses igen och där reflektera över inre bilder som dykt upp i huvudet. Kändisen skulle måla en tavla (som sedan skulle lottas ut bland alla tittare som skickat in boktips). Vi skulle ställa frågor på texten och få reda på något som vi inte hade tänkt på. Kändisen gör kopplingar till sin egen uppväxt och vi får reda på något vi inte visste om. 

Tillsammans sammanfattar vi boken och ger den ett betyg. 

Tänk vilket bra program, som också skulle kunna visas i undervisningssyfte!

Om jag hade... kontakter skulle jag göra en app där kändisarna talade in frågor som man ska tänka på då man läser en bok. 

Tänk vilken bra app, som skulle vara lätt att ha med sig överallt i mobilen!

Göra egen bok

I slutet av terminen i åk 1 hade vi ett tema kring Gunilla Bergströms Alfons Åberg. Vi lånade en stor boklåda med Alfons-böcker från biblioteket. Alla barn i grupp om två eller tre fick en Alfons-bok att läsa tillsammans. Tanken var att gruppen skulle göra en egen Alfons-bok med egna bilder och egen datorskriven text. Böckerna skulle bli så fina så vi kunde läsa upp dem för andra och spara dem som ett minne från ettan.

Efter att gruppen läst sin Alfons-bok fick de sammanfatta boken och skriva om personer, miljöer och händelser i början, mitten och slut.

Efterföljande arbete var att rita bilder som skulle passa boken. Slutligen skulle bilderna ordnas rätt kronologiskt innan arbetet med texten vid datorn tog vid. Under skrivstunden fick Alfons-boken vara stängd och egna texter skulle skapas.

Här nedan är en bok som jag scannat av i pdf-format och sedan laddat ner i programmet flipsnack. Härligt att kunna ta del av boken hemma via bloggen och barnen har möjlighet att läsa sin bok för mamma och pappa i lugn och ro.

Ett roligt arbete där barnen visade stort engagemang.

Skriva dagbok

Så spännande att skriva dagbok. Att få ha en egen dagbok där man får skriva vad man vill, stava som man vill och det bästa av allt - ingen annan får läsa i den.

Eleverna övade först i Diamantjaktens arbetsbok på att göra en lista över saker som hänt under en rolig dag, som de kom ihåg. Vi tränade på att skriva datum på olika sätt och gjorde roliga hälsningsfraser:

• Morsning korsning dagboken!
• Tjaba tjena hallå! 
• Hej hopp galopp dagboken!

Vad mycket eleverna börjat skriva nu. Meningarna flöt på fint. Jag uppmanade dem att inte bry sig om stavning. De fick skriva som de ville. Det fick dem verkligen att komma igång.

När alla gjort övningen i arbetsboken fick de välja en egen dagbok i fin färg. Eleverna fick skriva varningstexter på sin dagbok, t.ex. Varning! Om du läser i min dagbok kommer min kanin att bita dig. 

Jag kommer att låsa in dagböckerna så de inte hamnar i orätta händer. Det har redan skrivits flitigt i dagböckerna och det här med hemlighetsmakeriet gjorde det extra spännande.

Jag tror inte på att peta i stavningen för mycket. Barnen ska ha skrivglädje.

Lyssna gärna på ett radioprogram i P4 där jag berättade om min syn på att behålla skrivglädjen i de lägre åldrarna. Det handlar både om att skriva med penna och på dator. Även läsfixarna finns med i slutet av programmet.

Barn och ord i centrum

Den här texten skrev jag för ett år sedan till bloggsidan Lärartycket. När jag, ett år senare, läser den igen inser jag att det här behöver jag påminnas om. Vad mitt uppdrag är. Att jag ska finnas där i nuet för barnen. Se dem. Bekräfta att jag ser dem och lyssnar till vad de säger.

När barnen börjar ettan är de nyfikna, vill lära sig saker, vill gå i skolan och känna sig stora. Utmaningen för mig ligger i att de ska behålla sin nyfikenhet, ställa frågor, lära sig lyssna, diskutera, reflektera, läsa och skriva. Inom mig vet jag att om ett barn mår bra i skolan ökar förutsättningarna för det ska kunna ta in kunskap.

Första skoldagarna med en ny klass fokuserar jag på att lära känna barnen. Förmånen att kunna samla gruppen i en ring där vi alla kan ha ögonkontakt ger trygghet och samhörighet. Var och en får komma till tals och bli sedd. Jag bekräftar och upprepar det de säger. De blyga väntar jag in. Deras tid kommer alldeles snart. Under tiden får de låna ord av andra. Snart nog vågar alla säga ett ord eller mening och de märker att deras åsikter är lika mycket värda som någon annans. Genom att jobba med öppna frågor där inget svar är fel kan alla barn få känna att de lyckas.

Vi samlas kring berättelser och böcker. Jag läser högt för dem. Vi säger konstiga eller nya ord med glad röst, med ledsen röst, med arg röst och med lycklig röst. Vi pratar om ordens betydelse och sätter in orden i meningar. Ord har olika betydelse för olika barn och vi samlar nya ord och begrepp.

Känslor uttrycks inte alltid med ord. Barn visar ord med sitt kroppsspråk och jag kan hjälpa till att medvetandegöra barnet och benämna känslan genom att till exempel säga: - Jag ser att du är ledsen.

Bild: Catharina Nygård

Konflikter mellan barn uppstår då och då och att följa en konfliktlösningsmodell för att lösa bråken har varit till stor hjälp för mig som lärare. Även här är orden i centrum. Ett barn i taget får berätta vad som hänt. Min del i samtalet ska vara så neutral som möjligt och jag bekräftar det var och en säger. När vi kommit fram till vad som hänt får alla inblandade svara på följande frågor i nämnd ordning: Hur tror du den andre känner sig? Hur känner du dig? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur gör du nästa gång? Vi bestämmer en tid för uppföljning inom några dagar.

I berättelsernas värld hamnar barn också i trubbel. Vi kopplar det till vår egen verklighet och vad som hänt oss. Vi pratar om känslor och svåra saker, lätta saker och roliga saker. I det gemensamma förstår vi att vi inte är ensamma, att vi har varandra.

Vi pratar med skiljetecknen utsagda. Hur kan man säga den här meningen med punkt, utropstecken eller frågetecken i slutet? Jag är glad. Jag är glad! Jag är glad?

Vi skapar. Vi pusslar med bokstavskort och med ordbilder, vi ljudar, vi skriver, vi formar bokstäver och vi ritar. I barnens egna bilder upptäcker jag nya ämnen vi kan prata om. Samtalen och reflektionerna följer alltid med hand i hand.

Vid skoldagens slut kan jag känna värmen i hjärtat. Värmen från ett barn som vågat öppna sig och ställa en fråga. Värmen från ett annat barn som skrattat så den kiknat. Värmen från ett tredje barn som känt stolthet över något det skapat. Värmen från alla barn då vi utbytt ord, blickar och samförstånd.

Jag gillar mitt jobb och känner att jag har ett viktigt uppdrag. De dagar jag känner mig låg försöker jag påminna mig själv om allt det goda som mitt arbete med barnen i skolan för med sig.

Ett hjärtligt tack till Anne-Marie Körling som är en stor inspirationskälla i mitt dagliga arbete.