Värdegrundskalendern

Här är en värdegrundskalender, som jag skapat i Thinglink. Klicka på luckorna för att få dagens värdegrundsuppdrag.

Vill du testa i helskärm finns länk nedan. Klicka på texten:

Värdegrundskalendern

Bild från pixabay.com

Läs mer:

I språk- och temaktiviteter i lärarhandledningen till Livet i Bokstavslandet åk 3 finns många värdegrundsövningar. Länk till: Libers hemsida

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

A Beautiful Planet - ett tema om vår jord

Läsårets ämnesintegrerade tema i åk 2 på Bryngelstorpskolan har handlat om vår jord där vi lever tillsammans. Elevernas nyfikenhet och behov av att lära sig mer om sig själva och sin omvärld har gjort lärandet lustfyllt och spännande. Skapande arbete och lek har varit väsentliga delar i vårt aktiva lärande. Att lära sig om världen i olika ämnen, sjunga, spela och lära eleverna fler ord på andra språk (framför allt engelska) har gett eleverna nya perspektiv på omvärlden och större förståelse för olika sätt att leva. 

Läsåret inleddes med att vi hade ett cirkustema under två veckor tillsammans med alla skolans elever, som resulterade i en cirkusföreställning för föräldrarna. Cirkusens tema var Circus around the world, som blev en perfekt kickstart för klassens tema, som sedan till stor del kretsade kring vår fina planet och det universum vi är en del av. 

 

Genom ett miljöperspektiv har eleverna fått möjlighet att tänka hur de ska ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. Undervisningen har också belyst hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för hållbar utveckling. Vi såg på film och läste om källsortering, nedskräpning, klimathotet och hur vi kan hitta alternativa sätt för att ta hand om vår värld. Vi har följt en familj, som är ute på en världsseglats och värnar om havet. Vi uppmärksammade även Earth Hour, världens största miljömanifestation.

I NO har vi läst om vattnets kretslopp och jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser var spännande att arbeta med och även att lära sig om stjärnhimlens utseende. Eleverna skapade egna stjärnbilder, som vi sedan gjorde en utställning av under vår Kunskapsfestival. Hur långt är avståndet från solen till de olika planeterna och andra frågor uppmuntrades eleverna att ställa och vi tog reda på svaren tillsammans. Planeterna jämfördes i storlek med olika frukter. Vi jämförde exempelvis Jupiter i storlek av en vattenmelon med jorden i storlek av ett litet körsbär. 

  

Undervisningen i SO har berört hur människor flyttar inom ett land och mellan länder och vad det kan få för orsaker och konsekvenser. Högläsning ur böcker och begreppsbildning har varit en daglig ingrediens i skolarbetet. Tack vare Läslyftet och Lärportalen fick vi många tips på värdegrundande böcker, som berörde oss på ett djupare plan. 

Normer, regler, livsfrågor i elevernas livsmiljö tillsammans med barnkonventionen har belysts när vi arbetat med FN-dagen och World Children's Prize. Efter åk 5-elevernas presentationer av World Children's Prize blev det tydligt att budskapet gått fram. I vårt eget arbete med samhället fick eleverna rösta fram ett förslag vad en tom lokal skulle ha för funktion. I klassens omröstning blev förslaget ett barnhem. Demokratiuppdraget knöts ihop till ett meningsfullt lärande för oss i skolan, men också för vår framtid och världen. 

Jordgloben, kartan, med världsdelarnas och världshavens lägen har väckt stor fascination. Vi samarbetade både parvis och i större grupparbeten och tränade på den kommunikativa förmågan. Eleverna fick egna Jorden runt-pass att samla stämplar i när de skrev fakta om de olika världsdelarna. Google Earth används till att både upptäcka elevernas egna hem på kartan och även andra betydelsefulla platser och länder för eleverna. 

Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter, frågor och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Procedurförmågan tränades när vi samlade ihop och sorterade viktig information och funderade kring vad man egentligen ska tro på av all fakta man får från böcker och internet. 

I elevernas skrivprojekt arbetade vi enligt cirkelmodellen där vi tillsammans med eleverna lärde oss hur olika texttyper är uppbyggda och sedan skrev gemensamma texter tillsammans för att slutligen skriva på egen hand. 

I det ämnesintegrerade arbetet läste eleverna parallellt i NO:n om den naturvetenskapliga teorin kring jordens uppkomst och i SO:n om Bibelns skapelseberättelse. Vi använde tidslinjer med egenskapade konstverk och olika tidsbegrepp för att ange olika händelser. Analysförmågan tränades när vi jämförde den vetenskapliga tidslinjen med Bibelns skapelseberättelse. Vi redovisade kunskaperna i en musikal dit vi bjöd in föräldrar och syskon. 

Som en final på vårt tema åkte vi med klassen till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm där vi fick uppleva en spännande och lärorik dag med både lektion, rundvandring och filmförevisning, A Beautiful Planet, på Cosmonova. Tack till Sörmlands sparbank, som gjorde vår resa möjlig!

 

Vi står här runt och tänker

Tankebubblor stiger upp och blänker

Vi kommer från olika länder

Hudfärgen skiftar på våra händer

Vi går här runt och tänker

Tankebubblor stiger upp och blänker

Vi är olika

men ändå så lika

Länktips:

Fler övningar om vår jord

En värld full av texter

Cirkustema

Läsning och värdegrund

Kunskapsfestival

Från tal till skrift och arbete med världsdelarna

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Cirkelmodellen kring instruerande texter

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Checklista och kartläggning i Livet i Bokstavslandet

Innan lovet arbetade vi med berättande text enligt cirkelmodellen. Läs mer om det genom att klicka på nedanstående länk:

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

När vi kom tillbaka till skolan efter lovet kunde vi läsa berättelserna med "nya ögon". En checklista fick eleverna, som påminnelse om vad de skulle titta efter, t.ex. stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil och att det som är typiskt för berättande text fanns med.

Efter att texten var genomläst och checklistan avbockad fick eleverna ge sig själva två stjärnor för något som var bra och skriva en önskan om något som kunde förbättras.

Även jag som lärare läste igenom varje elevtext och gav sedan min respons i checklistan.

Denna form av textbearbetning av elevernas egna texter är ett responsarbete i riktning mot att eleverna ska kunna använda sig av kompisrespons i högre årskurser. I Livet i Bokstavslandets kopieringsunderlag finns det checklistor till olika typer av texter såsom instruerande, berättande, beskrivande, återberättande och poetiska texter.

Efter kapitel 2B fick eleverna göra Kartläggning I, som också är ett kopieringsunderlag i lärarhandledningen. Det är en enkel diagnos som ger vägledning om vad varje elev lärt sig, kan och behöver träna mer på både vad gäller stavning, meningsbygge, läsförståelsestrategier och att läsa och skriva olika texttyper, som denna gång var instruerande och berättande texter.

Eleverna arbetade väldigt fokuserat och flitigt med kartläggningen. Jag fick en känsla av att den var både igenkännande med roliga bilder från läseboken/arbetsboken och lagom utmanande så att eleverna kunde visa vad de lärt sig.

Tänker att mentorssamtal med varje elev (eller mindre elevgrupp) vore det bästa att planera in just nu, där eleven får högläsa sin skrivna text, vi tittar på kartläggningen tillsammans och slutligen fyller i en Du kan! checklista, som finns längst bak i arbetsboken till Livet i Bokstavslandet.

Att medvetandegöra eleverna om sin egen kunskapsutveckling är av stor vikt för att hitta den inre motivationen och viljan att lära mer.

Länktips

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Skrivrespons och bedömning av texter (Läs- & skrivportalen: Skriva i alla ämnen 4-6)
I den här filmen introducerar läraren Therese Linnér kamratrespons i en klass. Det är texten och inte skribenten som ska granskas. Målet är att eleverna ska kunna granska varandras texter och ge konstruktiv kritik. Speltid: 11:02 min. Producent: Skolverket i samarbete med Linnéuniversitetet

En instruktion till att göra en snögubbe

Älskar stjärnor eller snöflingor till fönstren! Hittade den här söta snögubben på en blogg, Lil Country Librarian, och har skrivit en instruktion, som eleverna får följa när de ska göra den. Passar bra nu när vi lärt oss mycket om instruktioner!

Mallar

Instruktion

Vill du läsa mer om hur vi arbetat med instruerande texter så klicka här!

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Sportordsjakten

Lyssnade till några inspirerande fotbollstränare från Värmbols FC i Katrineholm vid en föreläsning, Utan språk är du körd, för ett år sedan. De hade gått in för att jobba med värdegrund i sitt fotbollslag. I samband med det arbetet tog de också in den värdefulla läsningen och involverade både föräldrar och spelare i ett förebyggande arbete för att skapa en bra kompisanda och vi-känsla i laget.

Alla spelare Värmbols FC fick en egen Kasper-bok (författare Jörn Jensen), som den lokala bokhandeln gick in och sponsrade. En spelare från A-laget kom och presenterade boken. Samtalen under träningen inleddes utifrån ett givet avsnitt i boken. Tillsammans sammanfattade tränare och spelare vad avsnittet handlade om och ställde frågor kring texten. Det blev ett fördjupat samtal kring läsningen kopplat till fotboll. Föräldrarna läste parallellt med detta boken Topp och bredd av Tommy Söderberg, som också bjöds in för att föreläsa för föräldrarna i Katrineholm.

Så utifrån de här idéerna och tanken på att vi i Nyköping snart ska ha Den stora läsfesten med inriktning sport har mina tankar snurrat vidare. Tack vare Sportordsjakten har jag utmanat mina elever och eleverna har sagt att de också vill utmana mig! Vi kommer att redovisa vårt arbete under Den stora läsfesten den 22 april vid Culturum, där skolor i Nyköpings kommun samlas för att presentera sina arbeten. Johan Unenge, som både är författare, serietecknare och skateboardåkare kommer att finnas på plats. Därför passar det bra för oss i tiden att vi genomför Sportordsjakten under fyra veckor (16 mars - 12 april) innan läsfesten äger rum.

Sportordsjakten går ut på att eleven hemma läser 15 min och rör på sig 15 min och dessutom letar sportord som skrivs in i en logg.

Varje dag kan eleven få max 3 poäng.
1 poäng per del (läsa + röra sig + ord).

Vuxna (t.ex. undertecknad) som är med måste självklart göra dubbelt så mycket för att få 1 poäng. Spännande utmaning, så nu får jag allt skärpa mig med läsning och träning. Kanske fler som hakar på hemma i stugorna?

Alla elever har fått en egen logg som de just nu har i sina lådor, men den sista utmaningsveckan är det påsklov och då får eleverna fylla i sin logg hemma. Det är frivilligt att delta! Efter påsklovet räknar vi ut ett medelvärde för deltagande elever och jämför med frökens. 
Alla läs- och rörelseaktiviteter är viktiga.

Loggen kan du ladda ned genom att klicka här!

Våra bokhyllor har fyllts på med nya sportböcker från kommunbiblioteket. Idag fick eleverna en presentation av böckerna, som var en blandning mellan allt från fotboll till ridning. Läsintresset var väldigt stort, så jag hoppas att eleverna vill tipsa varandra om bra böcker under de här veckorna. Efter påsk får de välja en bok att skriva en bokrecension om.

Här nedan har jag plockat några citat och en film av och med Johan Unenge och hemsidan Paus - du och en bok.

“Idrottens värld är en fantastisk plats att nå unga med läsning. Här finns engagemanget hos barn, föräldrar och tränare."

"Läsning har en fantastisk egenhet. Den trimmar en annan del av kroppen man sällan kommer åt med vanlig träning – hjärnan. Fantasi, inlevelseförmåga, förmågan att ladda och återhämta sig. Alla är sportbegrepp där läsningen kan hjälpa till."

"Att behärska språk är avgörande för en ung människas framtid. Idrotten med sin positiva atmosfär har en chans att hjälpa till med detta genom läsning på olika sätt."

Lärarrespons på elevers skrivande

Vad jag sitter och jobbar med just nu...

I min åk 3 finns det 47 st elever. Vi har jobbat med cirkelmodellen kring berättelseskrivande och eleverna har även fått ge varandra kamratrespons (jag kommer snart att återkomma och berätta mer ingående om det). Det har varit en lång process, men väl värt mödan. När det är min tur att ge respons på elevernas berättelser kan det ta lite tid. Eleverna har inte egna datorer och vi kan inte, som jag gärna skulle önska, redigera och ge respons i berättelserna digitalt.

Eleverna får stjärnor och en idé av mig genom att jag fyller i den här mallen. Känns som ett helt okej sätt att jobba utifrån de förutsättningar vi har. Eleverna kan spara responsen de fått från sina kamrater och mig för att sedan plocka fram vid nästa tillfälle de ska skriva.

Dokumentet finns att ladda ner här.

Exempel på lärarrespons.

Avslutat tema om världsreligioner i SO

Nu är temat om världsreligionerna avslutat. I veckan visade jag eleverna den matris jag gjort där de själva skulle skatta hur de tycker att de ligger till. Idéen till matrisen har jag fått av Cecilia Sundh (@Lappkullan) och sedan har jag byggt på den lite mer.

Först ville jag få eleverna medvetna om vad de verkligen kan genom att skriva ner några meningar på egen hand kring de här punkterna:

• Vad är en religion?

• Vad är religionsfrihet?

• Jämför likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.

Sedan fick de fylla i den här matrisen om världsreligioner. (Jag vill gärna få feedback på den av er.) Det är första gången jag gör en sådan, men jag hoppas det kommer bli en vana, för jag märkte redan nu att matrisen gjorde eleverna mer vakna. Det blir så tydligt att de vill kunna och de vill lära sig. Några kanske överskattade sin kunskap och några underskattade, men de flesta var väldigt medvetna om hur de ligger till.

Min planering om världsreligionerna kan du läsa här.

Min utförliga LPP hittar du här.

Vår inledning av temat kan du läsa här.

Gibbons fyra faser i världsreligionerna läser du om här.

Bildsekvenser i religionsberättelse läser du om här.

Min egen utvärdering av temat om världsreligioner är att det var väldigt skönt att ha en planering att följa. Jag har inte följt den till punkt och pricka utan känt efter hur mycket eleverna orkat med och vi har varierat SO-undervisningen med mycket samtal om kamratskap (t.ex. önskade eleverna ha hemlig kompis-lek), som är något som givetvis behöver arbetas med kontinuerligt och passar väldigt bra i kombination med religionstemat.

Gibbons fyra faser var ett extremt tydligt sätt att jobba och eleverna lärde sig massor på den lektionen, som de sedan haft med sig när vi fördjupat oss i kristendomen, judendomen och islam. Hinduismen och buddhismen fördjupade vi oss inte i på samma sätt. Vi har läst, sett på film och samtalat men jag prioriterade bort att eleverna fick skriva egna texter där. Kände att det räckte ändå och kunskapskraven för åk 3 gäller främst de tre förstnämnda.

VENN-diagram med kristendom, judendom och islam.

VENN-diagrammet med tre cirklar var en konkret uppgift när vi skulle jämföra likheter och skillnader mellan religionerna (även om det blev lite trångt att skriva i mitten). När vi resonerat lite mer kring diagrammet kom vi också fram till att stjärnan finns med på ett eller annat sätt i alla tre religionerna.

Vårt självklara pyssel blev att göra just en stjärna av piprensare innan vi gick på jullov.

God Jul och Gott Nytt År önskar jag Er!

Många kramar från Marika

Tusen röster i luciatåget

Nu har våra elever framfört sin fina luciashow tre gånger sedan igår kväll. Vår fantastiska musiklärare Marija hade övat in 18 sånger, flera på olika språk, tillsammans med eleverna. Mest rörande var "Tusen röster", en manifestation av ca 90 skolors luciatåg i Sverige och Finland, för att visa att tillsammans är vi starka och att många tillsammans kan göra skillnad. Vi jobbar för en värld där vi värnar traditioner, människors lika värde och allas rätt till en trygg värld.

- Det var jättefint, de sjöng så många texter och fröknarna grät.

Kommentar från elev som satt i publiken under ett av dagens Luciatåg.

Världsreligionerna del 2: På väg från tal till skrift

I ett tidigare inlägg har jag delgett min planering kring Världsreligionerna. Där finns en mer ingående LPP för lärare och här kommer ni få ta del av en mer lättläst LPP ämnad för elever och föräldrar.

I förra veckan inledde vi vårt nya tema i SO. Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna vet om ämnet och vilka frågor de har. Vi tittade också på en inspirerande film. Mer om det kan du läsa här. Insåg från början att jag skulle få dela upp min planerade första lektion i två delar för att få mer tid för muntliga praktiska övningar och elevsamtal.

Nu senast genomförde jag den andra delen av min planerade lektion 1: Ett litet experiment med eleverna. Idén har jag fått från boken Stärk språket stärk lärandet (Gibbons). Tanken är att man ska börja i det talade, vardagliga språket och stötta eleverna mot det ämnesspecifika språket.

Gibbons fyra faser

Fas 1: Eleverna fick sitta i smågrupper och varje grupp fick ett kuvert med några bilder i som berättade om kristendomens, judendomens och islams symboler, platser för religionsutövning, religiösa ledare och heliga skrifter. Den praktiska övningen handlade om att eleverna skulle samarbeta och sortera bilderna så att de passade in under någon av tre nämnda religioner. Många bra samtal och fint samarbete i grupperna blev det.

Fas 2: När sorteringsövningen var klar fick eleverna lyssna till en faktatext från vår PULS So-bok, som handlar om olika religioner (finns även att ladda ner från En läsande klass). Efter varje stycke skrev vi nyckelord på tavlan (läsfixaren cowboyen).

Fas 3: Sedan var det dags för grupperna att jobba igen och öva in muntligt vad de lärt sig utifrån nyckelorden och bilderna. Vi avslutade med fina muntliga redovisningar från varje liten grupp. Bilderna fick eleverna ha med som ett litet talstöd. Alla var med och deltog på något sätt i redovisningen även om alla ännu inte är säkra på det svenska språket.

SÅ stolt fröken fick en liten tår i ögonvrån.

Vi kommer att arbeta vidare med Fas 4 längre fram efter att vi fördjupat oss ytterligare i varje religion och då kommer vi ha mer tid för att skriftligt sammanfatta vad vi lärt oss.

Vår lättlästa pedagogiska planering (läs nedan) har jag visat för eleverna och de fick ge fler idéer och synpunkter på hur vi kan arbeta. En bra tanke från en elev var att vi också ska ta reda på vad orden på detektivtavlan betyder på det sätt som vi precis har tränat på. Läs mer om vårt Detektivarbete här.

Lpp: Världsreligioner

Tidsperiod: oktober-november 2014 i åk 3

Mål                                     

Förstå vad som menas med religion och religionsfrihet.

Känna till minst tre religioner och platser för religionsutövning.

Känna till några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.

Kunna jämföra och se likheter och skillnader mellan religionerna.

Delta aktivt i grupparbeten och diskussioner.

Reflektera kring livsfrågor.

Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:

• VÖL-modell och film om världsreligioner och religionskunskap
• förklara, resonera och samtala kring begrepp och samla dem på vår detektivtavla
• ta reda på och slå upp vad svåra ord betyder
• titta på bildspel om religionerna
• läsa faktatexter om olika religioner i SO PULS (En läsande klass)
• samla nyckelord och återberätta faktatexterna (cowboy)
• läsa berättelsen om Abraham och skriva sammanfattning utifrån bilder med inledning, handling och avslutning (cowboy)
• titta på filmer Mötesplats jorden om barn med olika liv och religioner och reflektera kring dem
• göra textkopplingar till oss själva, andra texter och världen
• undersöka likheter och skillnader mellan kristendom, islam och judendom, till en del även katolicism och buddhism, med VENN-diagram och rutsystem
• reflektera och samtala kring religionsfrihet och se film Rättens riddare med diskussion: Vad är bra/dåligt? Ser vi något mönster?
• skapa religiösa symboler

Läraren kommer att bedöma:

Att du kan förklara begreppen religion och religionsfrihet

Att du är delaktig i diskussionerna kring olika högtider, symboler och platser för religionsutövning

Att du kan se skillnader och likheter mellan kristendom, islam och judendom

Att du kan återberätta det du förstått av de olika berättelserna och religionerna i tal, skrift och bild

Om ni vill läsa en mer utförlig LPP kan ni klicka här.

Några av de stora bilderna finns att ladda ner här.

Bild från ClipArt

Världsreligionerna del 1

I ett tidigare inlägg har jag delgett min planering kring Världsreligionerna.

I förra veckan inledde vi vårt nya tema i SO. Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna vet om ämnet och vilka frågor de har.

Sörgruppens tankar.

Norrguppens tankar

Vet (spågumman):
Gud, Jesus
Världen
Olika gudar
Det finns olika religioner
Kristendomen
Kapell
Kyrkan där man kan döpas
Man kan gifta sig i kyrkan
Begravas
Be
Man kan tro på olika
Klocka
Tända ljus
Amen

Önskar veta (frågeapan):
Varför pratar prästen tråkiga saker fast egentligen viktiga?
Varför finns det olika religioner?
Varför har inte alla samma religion?
Vad är en religion?
Kan man hitta på en religion?
Hur många kyrkor finns det?
Hur hög kan en kyrka bli?
Hur många tror på Gud?
Måste man tro på en religion?
Varför tror man på Gud?

När vi hade fyllt i Vet och Önskar veta-staplarna tittade vi på en film som heter Religionskunskap för barn. Slutligen fyllde vi i den sista stapeln Lärt oss.

Lärt oss (cowboyen)
En religion är om när Gud skapade jorden.
Alla religioner har en symbol.
Kristendom har ett kors.
Judendom har en stjärna.
Muslimernas religion heter islam och har som symbol en halvmåne med en stjärna.
Några fick inte äta förrän solen gick ner.
Vi firar högtider tack vare olika religioner.
Muslimerna går till kyrkan på fredagar och kristna på söndagar.

Många kloka tankar blev det bara efter att ha tittat på en film!

Insåg redan vid uppstart att jag inte kommer att följa min lektionsplanering till fullo. Min första planerade lektion kom att delas upp på två gånger för att ge plats för mer elevsamtal och praktiska övningar. Läs mer om andra delen av lektionen här.

Checklistor att hämta!

Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till.

I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor.

I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok.

Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Eleverna var bekanta med begreppen sedan tidigare. De hade många förslag på vad berättelsen skulle kunna innehålla när vi planerade den gemensamma texten.

Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Det blev bara lite ändringar i skrivschemats rubriker så att de skulle passa ihop med arbetsbokens upplägg. Vi använde oss denna gång av början, problem och lösning. Skrivschemat tydliggör att alla rutor måste fyllas i för att berättelsen ska vara väl genomtänkt.

Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Det är bra att träna på att strukturera skrivandet och träna på skrivregler tillsammans.

Sörgruppens planering

Vinstlotten

Det var en gång en pojke som hette Fred. Han hade ljust hår och blåa ögon. En dag var han på tivoli och köpte en lott. Han vann 5000 kronor på lotten! Han blev så glad så han hoppade med händerna i luften.

Han hoppade förbi en damm och plötsligt flög vinstlotten ner i dammen. Han blev jätteledsen och ringde sina kompisar och bad om hjälp.

Vännerna kom på en gång. De använde ett metspö för att få upp lotten.

Fred och de tre vännerna tog ut 5000 kronor och åkte massa roliga karuseller, åt glass och köpte mysiga gosedjur. Det blev den bästa dagen i deras liv!

av Sörgruppen

Norrgruppens planering

Drakens nya vän

Det var en gång en drake som bodde i en grotta. Draken hette Albert. Den var röd och grön.

Draken kände sig ensam så han gick ut ur sin grotta. Plötsligt! Ett spöke hoppade fram och sa:

-        - Buuu!

Albert blev så rädd så han kissade på sig!

-        - Hej, jag heter Olof! sa spöket glatt. Och jag gillar varma kramar.

Draken Albert förstod att han inte behövde vara rädd.

-        - Vill du leka med mig? frågade Olof.

-        -  Gärna! sa Albert med ett stort leende.

När de hade lekt en stund gick de hem till spöket Olofs stall och fikade saft och bullar.

av Norrgruppen

Vi kollade sedan av med vår checklista att vi fått med allt. Även här hade jag gjort om checklistan för att inte förvirra eleverna. Allt ska ha en röd tråd. (Tidigare har jag använt mig av en checklista med början, mitten, slut.)

I samband med veckans läsläxa i Diamantjakten har eleverna fått klistra in en checklista för läsning längst bak i sina läxböcker. Checklistan kan vara till hjälp i lästräningen, så man kommer ihåg att till exempel läsa lugnt, tydligt, pausa vid punkt och försöka läsa mer och mer med flyt. De som redan har flyt kan träna på att läsa med mera inlevelse.

Man får fylla i checklistan hemma om man vill, men det viktigaste är att den finns där som en påminnelse.

Det går även att titta på en annan kamratresponslapp i läxboken där en kamrat gett två beröm och en idé till läsningen (källa: http://ceciliaseiman.wordpress.com/).

Det krävs många timmars träning för att få ett bra flyt i läsningen. Hemma kan föräldrarna dela upp läxan (om den känns lång) och ta halva i taget och träna en halva två gånger istället. Sedan tar man andra halvan nästa dag.

Ett exempel på läsläxupplägg för att få bättre flyt (vi har läsläxa onsdag-onsdag):
Onsdag: Första halvan 2 ggr
Torsdag: Andra halvan 2 ggr
Söndag: Första halvan 2 ggr
Måndag: Andra halvan 2 ggr
Tisdag: Hela läxan en gång

Våra gemensamma lässtunder efter lunch i skolan har ägnats åt poesi de senaste veckorna. Vi har använt oss av En läsande klass-materialet med dikter av bland andra Eva Billow, Gustaf Fröding och August Strindberg. Det är väldigt givande att läsa poesi med läsfixarnas hjälp. Vi har upptäckt vad dikter innehåller med rim och målande ord. 

Genomgångsförfarandet har hela tiden varit detsamma:

• förutspå utifrån rubrik
• reda ut nya ord och uttryck
• sammanfatta vad dikten handlade om
• ställa frågor på ytan, under ytan och på djupet

Vår välfyllda detektivtavla med poesi-ord!

Ser fram emot nästa vecka då eleverna ska få arbeta i mindre grupper med poesi och lässtrategier. De ska även få visualisera dikten och rita en bild som dyker upp i huvudet.

Kanske man kan använda sig av en checklista i läsförståelse också? Tror jag, det! :)

Kamratrespons och faktainsamling om koalan!

Kamratrespons på djurbild

Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2.

Frökens bild

Bild från ne.se

Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Sedan fick de ge en idé genom att berätta vilka detaljer i bilden jag kunde förbättra.

Jag kände mig väldigt glad efter responsen, jag fick mycket beröm: fina stora öron, bra form på trädgrenen. En hel del handfasta tips som jag ska ta tillvara fick jag, t.ex. att rita nosen mer ovalformad (istället för cirkelformad) och att rita klor på tassarna.

Eleverna har redan kommit en bra bit på väg med att ge respons på varandras djurbilder. De fick ge varandra två stjärnor och en idé och de flesta har redan hunnit börja rita på bild nummer två. De är väldigt sugna på att förbättra sina bilder.

I nästa vecka ska vi träna mer på att ge kamratrespons både på bilder och läsning.

Faktatext om djur

Sedan började nog eleverna undra vad jag höll på och grejade med under lektionen. Jag hade en magnetlinjal, ett stort blädderblockspapper och en svart tuschpenna.

Jag drog streck, gjorde tre kolumner och skrev V (vet), Ö (önskar veta) och L (lärt mig) överst i vardera kolumn. Högst upp skrev jag: Koala.

Vi skulle läsa en faktatext om koaladjur.

• Spågumman frågade: Vad tror ni texten kommer att berätta? Vad vet vi sedan tidigare om koalor? 
• Frågeapan frågade: Vad blir du nyfiken på och vad vill du veta mer om? Vilka frågor vill du ställa?

Barnen var aktiva med att räcka upp handen och ville berätta mycket om vad de redan vet och också ställa frågor. Jag antecknade barnens ord på blädderblockspapperet i de två första kolumnerna.

Från smartboarden läste vi gemensamt en faktatext om koalan från ne.se.

• Under tiden vi läste var vi detektiver och pratade om nya ord och uttryck vi stötte på. 

Ordet rudimentär var exempel på ett ord som fick vi googla för att få svaret på. Rudimentär betyder ungefär samma som outvecklad (koalan har en rudimentär svans).

• Vi var cowboys och strök med linjal under nyckelord, ord med viktig information, som fanns i texten. 

Fann vi svaren på våra frågor? En del fanns och en del får vi leta vidare efter. Andra viktiga nyckelord som berättade om utseende, var koalan lever och vad den äter strök vi också under i texten.

Vi samlade det viktigaste av vad vi lärt oss i den tredje kolumnen. Vi fick en tydlig sammanfattning av lektionen med vår VÖL-tabell.

Nyckelorden skrevs också upp på ett separat papper. Med hjälp av nyckelorden (utan att titta på faktatexten från ne.se) skrev vi en gemensam faktatext.

Koalan

Koalan lever i eukalyptusskogar i Australien. Koalan har stora och runda öron och stor nos. Den är 60 - 85 cm lång. Den är grå på ovansidan och vit under. Koalan äter eukalyptusblad. Ungen föds efter 35 dagar. Den äter mammans spillning! Djuret är modell för teddybjörnen.

Efter den här genomgången var eleverna väldigt sugna på att arbeta på egen hand med att plocka ut egna nyckelord och skriva egna faktatexter om de djur de själva har önskat att får arbeta med.

Jag gjorde "börjor" på tavlan till hjälp för de som har svårt att komma igång med att skriva meningar.

• Djuret lever i...                     (berätta var det bor)
• Djuret har...                          (berätta om hur det ser ut)
• Djuret äter...                         (berätta vad det äter)
• Djuret är...                            (berätta någonting mer)

(Djuret kunde bytas ut mot djurets namn.)

Mina egna reflektioner är att det här upplägget med att kombinera VÖL-modellen med läsfixarna blev väldigt tydligt. Arbetssättet passar mig väldigt bra. Vad kul det är! Eleverna förstod precis vad de skulle göra eftersom jag visat på tavlan först. Det är så bra att visa hur man skriver faktatext, hur man väljer ut nyckelord (som jag gjorde en tabbe med i förra veckan) och hur man tänker då man skriver både med meningsbyggnad, stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden osv. Jag kommer att fortsätta arbeta så här med andra genomgångar och också låta eleverna få prova att göra en VÖL-modell helt själva.

Följ klassens resande nalle: Koalabjörnens resa via Tour Builder. Ladda ner Google Earth först.

Koalans egen blogg hittar du här.