För dig som arbetar i förskoleklass - åk 3:
Välkommen till en (kostnadsfri) fortbildningskväll fylld av tips och inspiration till din undervisning i svenska!
Nyköping 12 maj
Stockholm 14 maj
I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
måndag 28 april 2014
söndag 27 april 2014
Att våga sätta ord på det man gör
Förbereder den sjätte och sista studiecirkeln i Att undervisa i läsförståelse. Boken av Barbro Westlund har lästs utan och innan det senaste året. Ändå hittade jag ett nytt fint citat som tilltalade mig idag:
Citatet ifråga hamnade i sin tur på twitter och där fanns min kollega Therese Linnér (@anthlin), som precis skrivit ett inlägg om hur hon ordnat en Föräldrautbildning om Lgr 11, både om läroplan, förmågor och betyg. Fantastiskt arbete av Therese (läs)! Båda delar vi den uppfattningen att vi måste våga sätta ord på det vi gör i skolan, både muntligt och skriftligt. Skolan ser inte ut som den gjorde förr och betygen kan inte jämföras och därför är det viktigt att lyfta det för föräldrar.
Även oss kollegor emellan är det viktigt att våga delge och berätta hur vi gör. Catharina Tjernberg har forskat om framgångsrik läs- och skrivundervisning. Fick chansen att lyssna till henne på Läskonferensen ordnad av Natur & Kultur i början av april. Hon föreläste om att lärare måste få möjligheter till kollegialt lärande och reflekterande samtal med varandra. Vi måste lyfta fram den tysta kunskapen!
Utveckling går inte spikrakt fram, utan snarare längs snirkliga stigar, och att lyfta fram kunskap, att våga berätta och visa hur man gör, att ge respons till varandra kan ibland kännas som att streta i motvind. Orkar vi smidigt ta oss framåt och kämpa lite till kommer vi så småningom se framstegen.
I mitt uppdrag som förstelärare har jag under läsåret haft förmånen att handleda och modella med inriktning mot läs- och skrivundervisning och IKT. Det är en konst att bemöta andra kollegor, att boka en tid, att planera upp ett temaområde, att ge beröm och tips i en lagom kombo utan att trampa någon på tårna. Att våga undervisa inför mig eller någon annan är som att lämna ut en del av sig själv och behöver vårdas ömt av mottagaren, som stunden just där och då vore av guld. Samtidigt är kollegahandledning någonting så oerhört värdefullt om den hanteras varsamt.
Tack vare mina blogg har jag kunnat dela med mig av min undervisning till de som varit intresserade. Bloggen har blivit en plats för mina tankar och reflektioner, men även en plats för utvärdering och hur jag ska sikta framåt. Arbetet har också blivit mer strukturerat. Mina vänner i det utvidgade kollegiet har varit ett stort stöd och gett massor med feedback. Dessutom har de använt sig av mina tips, utvecklat vidare och delat med sig tillbaka, exempelvis en Lisa för läsandet, Lisa Bouvin, (@LisaBouvin).
Sammanfattningsvis konstaterar jag att är man modig och vågar visa och berätta hur man gör och tänker kan det kännas lite utlämnande och läskigt, men som min vän och kollega Susanne Ahlstrand (@susanneahlstran) sa: Utanför bekvämlighetszonen - där utvecklas vi!
Här i min 1,5 h:s föreläsningsfilm om ABC-klubben har jag gett mig ut på öppet vatten. Det är nog allt lite jobbigt att se och lyssna till sig själv, men jag tröstar mig med att vi är alla olika och jag är inte klar än, jag får utvecklas vartefter. Jag vill skaffa mig ett metaspråk, ett professionellt språk, som beskriver min undervisning. Vägen dit är kurvig och ibland svår, men jag hoppas och tror att de små saker jag gör idag så småningom kommer att visa sig vara ansträngningen värd.
"För att andra ska förstå det unika i lärares professionalitet,
behöver lärares kunskaper om undervisning verbaliseras." - Westlund
Citatet ifråga hamnade i sin tur på twitter och där fanns min kollega Therese Linnér (@anthlin), som precis skrivit ett inlägg om hur hon ordnat en Föräldrautbildning om Lgr 11, både om läroplan, förmågor och betyg. Fantastiskt arbete av Therese (läs)! Båda delar vi den uppfattningen att vi måste våga sätta ord på det vi gör i skolan, både muntligt och skriftligt. Skolan ser inte ut som den gjorde förr och betygen kan inte jämföras och därför är det viktigt att lyfta det för föräldrar.
Även oss kollegor emellan är det viktigt att våga delge och berätta hur vi gör. Catharina Tjernberg har forskat om framgångsrik läs- och skrivundervisning. Fick chansen att lyssna till henne på Läskonferensen ordnad av Natur & Kultur i början av april. Hon föreläste om att lärare måste få möjligheter till kollegialt lärande och reflekterande samtal med varandra. Vi måste lyfta fram den tysta kunskapen!
Utveckling går inte spikrakt fram, utan snarare längs snirkliga stigar, och att lyfta fram kunskap, att våga berätta och visa hur man gör, att ge respons till varandra kan ibland kännas som att streta i motvind. Orkar vi smidigt ta oss framåt och kämpa lite till kommer vi så småningom se framstegen.
I mitt uppdrag som förstelärare har jag under läsåret haft förmånen att handleda och modella med inriktning mot läs- och skrivundervisning och IKT. Det är en konst att bemöta andra kollegor, att boka en tid, att planera upp ett temaområde, att ge beröm och tips i en lagom kombo utan att trampa någon på tårna. Att våga undervisa inför mig eller någon annan är som att lämna ut en del av sig själv och behöver vårdas ömt av mottagaren, som stunden just där och då vore av guld. Samtidigt är kollegahandledning någonting så oerhört värdefullt om den hanteras varsamt.
Tack vare mina blogg har jag kunnat dela med mig av min undervisning till de som varit intresserade. Bloggen har blivit en plats för mina tankar och reflektioner, men även en plats för utvärdering och hur jag ska sikta framåt. Arbetet har också blivit mer strukturerat. Mina vänner i det utvidgade kollegiet har varit ett stort stöd och gett massor med feedback. Dessutom har de använt sig av mina tips, utvecklat vidare och delat med sig tillbaka, exempelvis en Lisa för läsandet, Lisa Bouvin, (@LisaBouvin).
Sammanfattningsvis konstaterar jag att är man modig och vågar visa och berätta hur man gör och tänker kan det kännas lite utlämnande och läskigt, men som min vän och kollega Susanne Ahlstrand (@susanneahlstran) sa: Utanför bekvämlighetszonen - där utvecklas vi!
Här i min 1,5 h:s föreläsningsfilm om ABC-klubben har jag gett mig ut på öppet vatten. Det är nog allt lite jobbigt att se och lyssna till sig själv, men jag tröstar mig med att vi är alla olika och jag är inte klar än, jag får utvecklas vartefter. Jag vill skaffa mig ett metaspråk, ett professionellt språk, som beskriver min undervisning. Vägen dit är kurvig och ibland svår, men jag hoppas och tror att de små saker jag gör idag så småningom kommer att visa sig vara ansträngningen värd.
För att få gjort det du vill måste du gå din egen väg utan rädslor.
Följ länken för att komma till min Inspirationsföreläsning om ABC-klubben. Min kollegiala berättelse.
<3 Marika
onsdag 23 april 2014
Den stora läsfesten i Nyköping
Den stora läsfesten blev ett lyckat evenemang även i år där många fina lässtrategiarbeten som görs ute på skolorna i Nyköping visades upp. Temat för i år var skräck.
Författaren Kerstin Lundberg Hahn berättade om sitt arbete. |
Inbjudan |
Från Sörmlands Nyheter |
Release för boken En läsande klass. |
Bryngelstorpskolans utställning |
Läsfixarna fick förstås vara med. |
Från vår klass visades det upp en hel del arbeten.
Faktatexter om djur |
Vill du läsa mer om hur vi arbetade med faktatextskrivande om djur tittar du här.
Spökhistorier |
Alfonsböcker |
Mer om vårt Alfonstema kan du läsa här och om du vill läsa våra egna böcker i flipsnack tittar du här.
Våra spännande läseböcker fick förstås också vara med:
ABC-klubben
|
Förhäxade fröknar |
söndag 20 april 2014
Frågor och svar om ABC-klubben
Det har kommit en del frågor om vad jag tycker om ABC-klubbsmaterialet och hur det skulle gå att arbeta i en integrerad 2-3:a. Här kommer mina tankar om det.
1.
Jag har en 2-3:a och de kommer förmodligen vara
tillsammans hela tiden. Är det möjligt att göra förarbetet när man pratar om
texten inför veckans kapitel med en annan klass i klassrummet? Hur lång tid
skulle du säga att ett sådant förarbete tar?
Svar: Jag har själv inte erfarenhet av att ha jobbat med ABC-klubben och 2-3:or. Frågan är om du
skulle kunna jobba med åk 2:s läsebok Diamantjakten ett år med alla först för
att testa? Det tror jag skulle vara smidigast för dig. Att förbereda ett kapitel med läsfixarnas hjälp tar 40-50 minuter.
Om du har ny 2-3:a året efter kanske du får låta de
nya treorna testa åk 3:s bok Nyckeln till skatten då eftersom de redan läst åk
2-boken, men då är du själv mer insatt i materialet.
Ni kan ju också högläsa Lyckostjärnan och Den magiska
kulan boken först innan ni börjar med Diamantjakten så att ni får hela ”storyn” (även
om man inte behöver det förstås). Det är kul att få reda på allt om huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar.
2.
Jag tycker att textmässigt är det ganska mycket text i
böckerna. Men som jag tolkar det ska en veckas läxa vara ett kapitel (annars
faller ju idén om förförståelsen m.m.). Hur har ni då löst det? Hjälper elevens
föräldrar till och läser sista biten?
Svar: Jag har läst igenom texten en gång för eleverna i
skolan med läsfixarnas hjälp innan de får hem läxan. Läs inlägg om hur vi har
boksamtal i min blogg: http://lasoskrivundervisning.blogspot.se/2014/01/boksamtalsfilmer.html
Det krävs många timmars
träning för att få ett bra flyt i läsningen. Hemma kan föräldrarna dela upp
läxan (om den känns lång) och ta halva i taget och träna en halva två gånger
istället. Sedan tar man andra halvan nästa dag.
Ett exempel på läsläxupplägg för att få bättre flyt (vi har läsläxa onsdag-onsdag):
Onsdag: Första halvan 2 ggr
Torsdag: Andra halvan 2 ggr
Söndag: Första halvan 2 ggr
Måndag: Andra halvan 2 ggr
Tisdag: Hela läxan en gång
Ett exempel på läsläxupplägg för att få bättre flyt (vi har läsläxa onsdag-onsdag):
Onsdag: Första halvan 2 ggr
Torsdag: Andra halvan 2 ggr
Söndag: Första halvan 2 ggr
Måndag: Andra halvan 2 ggr
Tisdag: Hela läxan en gång
Jag har haft några elever
som jag eller speciallärare har tränat extra med i skolan så ofta vi hunnit.
3.
Använder ni er av den lilla läxboken till varje
kapitel? Hur fungerar det (tycker att den verkar vara bra!)?
Svar: Jag tycker läxboken är perfekt att ha till och
fungerar även som en kontaktbok mellan skola och hem.
4.
Använder ni arbetsboken när eleverna kommer tillbaka
till skolan och har haft kapitlet i läxa?
Svar: Vi har haft läxa onsdag – onsdag. På torsdagen
och måndagen har vi arbetat med sidor som hör till det kapitlet, men det går ju
bra att göra även som du beskriver.
5.
Det känns som att ABC-klubben är ett mycket bra, men
gediget arbete. Tar arbetet all tid från svensklektionerna? Eller hinner ni
göra något annat? Hur mycket lektionstid går åt till ABC-klubben?
Svar: Ja arbetsboken har tagit en del tid, för det
krävs ordentliga genomgångar. Torsdagar 2 sidor c:a 50 min och måndagar 2 sidor
c:a 50 min. Jag får ibland ha jobba-klart-pass för några elever.
Onsdagar läser eleverna upp läxan för en kompis och vi
går igenom ny läxa. Det tar ca 80 min.
Varje dag hinner vi också med En läsande
klass-materialet. Jag har fått provtesta detta år. Det har varit c:a 30
min/dag.
Tisdagar har vi arbetat med skrivande, c:a 45min., ofta
att skriva sig till läsning på dator.
Fredagar har vigts åt att sammanfatta veckan och
skriva i Veckologgboken, även planering inför nästa vecka.
6.
Är det
möjligt att arbeta med materialet utan arbetsboken?
Svar: Självklart, det
går säkert bra att arbeta utan arbetsbok, men jag tycker det känns tryggt att
veta att jag får med allt som behövs för att täcka kunskapskraven för åk 3. Jag har ändå möjlighet att plocka in många
andra idéer och övningar.
Om du har Diamantjakten-läseboken för alla elever i din 2-3:a skulle du kunna ha samma åk 2 arbetsbok till alla eller ha ett lärarex för åk 2 och ett för åk 3 att ta tips ifrån. Det är rätt hög nivå på åk 2 arbetsboken, så jag tror det skulle funka även i trean, men ha en treans arbetsbok att kolla i om du kan plocka in några fler övningar.
Om du måste välja bland materialet
så kommer ju de fantastiska läseböckerna först. De har verkligen fångat barnen
och fått många väldigt lässugna.
Dessutom vill jag rekommendera lärarhandledningarna för alla årskurser. De har varit till ovärderlig hjälp och gett mig alla redskap jag behöver.
Barbro Westlund har skrivit inledande ord och specialpedagogerna Ingela Felth Sjölund och Pia Hed Andersson har gjort ett fantastiskt jobb.
Kom gärna med flera frågor, så ska jag försöka besvara dem.
onsdag 9 april 2014
Dikter, meningar, texter och berättelser fixas
Alla elever i åk 2 har fått egna läsfixare att använda när vi läser och jobbar med texter.
Ladda ner läsfixarna här. |
Den senaste tiden har det arbetats flitigt utifrån En läsande klass-materialet med dikter av bl.a. Fröding och Strindberg. Ord har samlats på vår detektivtavla. Vi upptäckte många nya ord att samtala om och även en del rimord.
Det märks att nu när vi har arbetat med lässtrategier i helgrupp har eleverna blivit välbekanta med läsfixarna och vet hur de ska användas. Därför har vi börjat testa att dela eleverna i mindre grupper för att ta sig an dikter och texter på egen hand med läsfixarkortens hjälp. Alla barn i grupper om fyra ska komma till tals och säga något utifrån varje läsfixare/lässtrategi.
En dikt om trädgårdslandet var lagom att börja med. På bilden kan ni se att även konstnären har jobbat här och visualiserat och ritat bilder som dykt upp i huvudet.
När eleverna hade arbetat i grupper samtalade vi gemensamt kring dikten. Eleverna tyckte det var jätteskoj att arbeta så här och det märks att de förstått att det är viktigt att våga uttrycka sig och prata utifrån sin egen erfarenhet.
Jag tror att checklistan som de också hade med sig gjorde det ännu tydligare.
Ungefär samma förfarande som ovan har jag när jag kollar av en grupp i taget och att alla kan använda sig av lässtrategier. Det är väldigt glädjande att ta sig tid att träffa eleverna i en mindre skara, för de är så ivriga att visa vad de kan. Jag träffar eleverna oftast på studiegårdstid, en halvtimme strax efter skolans slut.
Dikten Trädgårdslandet handlar om en blommas utveckling från frö tills den vissnar. Kom att tänka på den vackra boken En Blommas Liv av Stefan Casta och Sara Lundberg, som handlar om samma tema. Boken hade jag scannat av och visade på smartboarden så att alla verkligen skulle kunna njuta av de vackra bilderna.
I SO:n handlar ämnet just nu om Bibelns skapelseberättelse. Det är spännande eftersom eleverna precis har pratat om Big Bang och den naturvetenskapliga tidslinjen på NO-lektionerna.
Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna redan visste och vad de önskade veta innan läsningen satte igång. I slutet visade det sig att de hade lärt sig en hel del om hur man inom kristendomen tror att Gud skapade jorden på bara sju dagar.
Sex bilder delades ut, en bild till varje skapelsedag (förutom den sista). Tillsammans med klasskamraterna resonerades det kring i vilken ordning bilderna skulle vara. Slutligen fick de en ny fin skrivbok, som de fick klistra in bilderna i och skriva egna meningar till varje bild. De hade nyckelorden från VÖL-tabellen till hjälp.
I Diamantjaktens arbetsbok har vi också pratat om räkneorden: första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde osv. och de orden kom väl till användning i den här övningen.
Innan påsklovet kommer vi också att hinna ta upp påskens traditioner och varför vi firar påsk. Det blir en liten repetition från förra året. Eleverna efterfrågar den fängslande berättelsen om när Jesus spikades upp på ett kors.
Hoppas nu att alla elever och lärare får ett avkopplande påsklov. Ingen ny läsläxa i Diamantjakten har delats ut till eleverna, men det är förstås ändå viktigt att läsa, läsa, läsa...
Välkommen att gå med i fb-gruppen ABC-klubben, ett forum för dig som använder ABC-klubben och läsfixarna. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)