Forntiden i åk 3

Genom åren har jag hunnit arbeta med tema forntiden ett par gånger i åk 3. Här nedan har jag samlat mina bästa tips från de två senaste gångerna. I Forntidsresan finns både termins- och pedagogiska planeringar. Nedanstående är klickbara länkar, som tar er vidare. Håll till godo!

Forntidstema vårterminen 2018

Forntidsresan vårterminen 2015


Fler tips

I Discovery Education Espresso finns många bra filmer och nedladdningsbara övningar att använda. Testa kostnadsfritt i två veckor.

Stjärnsvenskabiblioteket har också en del faktaböcker om forntiden. Ni kan även testa det digitala stjärnsvenskabiblioteket gratis i två veckor

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum (byter snart namn till Educreation by M.E.)

Livet förr och nu, del 1

I december inleddes temat ”Livet förr och nu”, som först och främst fokuserades på hur julen firades förr, men där jag också försökte integrera med svenska och få in ett språkutvecklande arbetssätt på ett passande sätt. Min pedagogiska planering i sin helhet finns att ladda ner i Livet i Bokstavslandets facebookgrupp. 


Så här gjorde vi: 

Från biblioteket fick jag låna en bokpåse med en massa härliga julberättelser. Så många bra bilderböcker det finns! Några böcker jag fastnade för direkt var Snickar Andersson och Jultomten, Gamla tiders jul och Jul i Bullerbyn. Min avsikt var inte bara högläsa dem utan jobba med dem lite mer på djupet också. 

Bilderböcker är bra, speciellt för elever med svenska som andraspråk. Ord som dyker upp kan man reda ut och prata om och ofta finns det bra bildstöd i böckerna. Jag fotograferar alltid bilderna i förväg och visar på smartboarden för att fokus ska vändas åt rätt håll och alla ska se bilderna bra. 

Tidigare, i samband med första advent, hade vi pratat om varför julen firas i Sverige. Viktigt att prata om eftersom inte alla elever i klassen vet så mycket om kristendomen eller svenska traditioner. I dagens samhälle ser det väldigt olika ut hos olika familjer. Elever med andra religioner fick också berätta hur de firar sina högtider. 

Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn har vackra illustrerade bilder av Ilon Wikland och ger den där extra mysfaktorn kring jul. Så här jobbade vi tillsammans den första lektionen med boken:

• VÖL-tabell (vet, önskar veta) kring Julen förr
• Högläsning av Jul i Bullerbyn
• Rörelse till bilderna i boken (vi hittade på själva)
• Bildskapande kring något man mindes från berättelsen, en inre bild (vi använde oljekritor för att sedan
  kunna svampa runt med vattenfärg)
• Skrivande till bilden (en mening)
• Jultraditioner, hur gjorde man förr? (samtal, läsning)
• VÖL (lärt oss) kring Julen förr

Vi fortsatte sedan med att läsa Kajsa Kavat. I den här boken finns ord och uttryck som egentligen inte är så vanliga i det svenska språket, t.ex. ordet kavat. Vi pratade om ordets betydelse och synonymer till ordet, som t.ex. pigg, modig och duktig. De elever som ville fick säga ord med samma betydelse på sitt hemspråk eller något annat språk.

Vi gjorde en tankekarta där vi beskrev Kajsa Kavats utseende, egenskaper och annat speciellt. 

Den sista veckan innan jullovet fick eleverna se en film, Junibackens jul med Madicken. Jullov är ett bra påhitt! sa Madicken höglästes också valda delar ur. Sedan gjorde vi ett Venn-diagram där vi jämförde karaktärerna Kajsa Kavat och Madicken. 

En ny favorit bland barnböcker blev blev för mig Snickar Andersson och Jultomten. En rolig historia om en pappa som ska tomta för sina barn och krockar med den riktiga jultomten. I boken lär man sig också om hurdana leksaker barn lekte med förr. (Tänk, hur kunde man klara sig utan iPad, mobil eller dataspel?!?) Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta.

Gamla tiders jul är mer som en faktabok och ger ett annat perspektiv på julen där man bland annat får veta att alla inte hade det så gott ställt och kunde fira jul med exempelvis julklappar, gran och god mat. Ändå ser man många likheter, som gör den här boken både intressant och verklighetstrogen. 

En tabell med jämförelser har vi också börjat fylla i tillsammans. Den kommer fyllas på när vi arbetar vidare med vårt tema efter jullovet. 

Förr	Nu
Åkte med häst och vagn	Åker med bil, tåg, flygplan, moped, buss
Drängar och pigor	Städare och städerskor
Snickare	Byggare
Barnen hjälpt till mycket hemma	Barnen går på fritids
Tände ljus, oljelampa och göra brasa	Tänder lampan, har el, element, bergvärme
Hade få och begagnade kläder	Har många nya kläder

I den pedagogiska planeringen kan ni läsa mer om fortsättningen på temat. Bland annat har jag tänkt att vi lär oss mer fakta om de mest kända svenska barnboksförfattarna och fortsätter plocka fram likheter och skillnader kring hur barn hade det förr jämfört med nu. 

Att arbeta med tidslinjer ger också perspektiv, som är viktiga att träna på. Hur långt tillbaka i tiden var Jesu födelse eller när mormors mormor var liten? Det är frågor som redan dykt upp och är ganska svårt att föreställa sig som barn. Därför tycker jag det är bra att först göra en tidslinje över sitt eget liv. Mer om det kan ni läsa i detta inlägg:

Min egen tidslinje

Återkommer med ett till inlägg om vårt arbete kring Livet förr och nu längre fram!

Jag vill också passa på att tipsa om nya fräscha boktips i Julklapplistan, som är sammanställd av pedagoger och bibliotekarier i Nyköpings kommun. Fritt att sprida!

Har du några önskemål om något tema du vill ha inspiration eller tips om, så är du mer än välkommen att meddela mig. Skriv gärna en kommentar här i bloggen, på facebook eller instagram.  

Nu vill jag avsluta med att först och främst önska er en god fortsättning på julledigheten! Gör det ni tycker om och njut. Kram, Marika <3

Läs mer

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

Tema Valet

Valet kommer väldigt lägligt i höst vid skolstart när man ändå ska prata om regler och vem som bestämmer hemma, i skolan och samhället. 

Ladda ner Skolstart-övningar från Liber och Discovery Education Espresso här.

Min ö
I min etta kommer jag börja lite lätt med att eleverna får göra en övning där de tränar på att säga sin åsikt. Vad skulle du ta med dig till en öde ö för att klara dig? Eleverna får tänka själva först, klippa ut och klistra in fem saker på sin ö. Sedan får de i mindre grupper presentera sina förslag och förklara sina val. I diskussion ska de sedan komma överens om tre saker att ta med sig.

Övningen är hämtad från Discovery Education Espresso/
Biet / Samhällskunskap / Värdegrund / Kopieringsunderlag

Värdegrundsfilmer
En kort film från Discovery Education Espresso handlar om vem som bestämmer. Den väljer jag också att visa och samtala kring.

Testa Discovery Education Espresso gratis.

Andra bra och lite humoristiska "Vem bestämmer?"-filmer att diskutera kring finns på UR skola.

Det ska också bli spännande att få besök av ettornas faddrar i fyran, som kommer att presentera de politiska partierna i Sverige. Sexorna på skolan kommer att hitta på partier som vi ska få lyssna, läsa om och sedan rösta på i vårt skolval.

Här är lite flera tips och idéer, som jag använt mig av i en åk 3 

Vi inledde temat med att göra ett VÖL-schema (vet, önskar veta, lärt oss) om valet. Vi läste om våra egna trivselregler och hur eleverna kan vara med och påverka genom klassråd och elevråd. Vi jämförde med Sveriges styre och varför vi har lagar. Många nya ord och begrepp (demokrati, diktatur, politik, partier, riksdag, regering m.m) skrev vi upp på vår begreppstavla. 

Vi lärde oss om våra riksdagspartier, partiledare och deras partisymboler (OBS! Detta var 2014, men bra och tydliga skyltar). 

Vi hittade också på egna partier och gjorde egna valaffischer:

• Vattenpartiet: Godare skolmat och bättre sjukvård. Symbol: Vattendroppe.
• Friendspartiet: Bättre naturreservat, mer lässtunder och mindre mobbning. Symbol: Kristall.
• Skolpartiet (SP): Elever ska få tugga tuggummi på rasterna, bättre skolmat och mindre klasser. Symbol: Bok.
• Hej-partiet: Bättre utbildning i skolan och barn ska få leka mer. Symbol: Hand.
• Kompispartiet: Alla ska få vara med. Symbol: Hjärta.
• Djurpartiet: Ta hand om djuren! Symbol: Tass.
• Barnpartiet: Barnen ska få bestämma två dagar i veckan. Se på film och äta godsaker. Mer kompismassage! Symbol: Popcorn.
• Pengapartiet: Mer pengar till föräldrarna så barnen kan få mer kläder och mat. Symbol: Tusenlapp.
• Husdjurspartiet: Små djur ska få följa med till skolan. Symbol: Golden Retriever.
• Socialsporten: Mer idrott i skolan! Olika idrottsplatser och lekar varje gång. Symbol: Basketboll.

Partierna fick presentera sig för varandra. Det blev förstås en jättebra träning i att våga stå inför klassen och prata. Sedan hade vi en demokratisk omröstning där var och en fick rösta anonymt och stoppa ner en valsedel i en valurna. Vi hade en spännande valvaka i 15 minuter under tiden rösterna räknades. I ett stapeldiagram kunde eleverna se hur rösterna fördelats. 

Vi utgick från den pedagogiska planeringen (se nedan), en lättläst variant, ämnad för elever och föräldrar.

Lpp: Valet

Mål

Förstå vad som menas med demokrati.

Veta i stora drag hur valet i Sverige går till.

Delta aktivt i grupparbete och diskussioner.

Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:

Läsning och diskussion kring hur skolan ser ut i Sverige.

Trivselregler, klassråd och elevråd.

VÖL-modell (vet, önskar veta, lärt oss) om valet.

Filmer om demokrati, val och Sveriges styre.

Sveriges partier, partiledare och symboler.

Grupparbete:

- Partinamn, åsikt och partisymbol.

-  Valaffisch

- Presentation av partierna

- Val

-   Samtal kring nya ord och begrepp, som vi skriver in på klassens

    detektivtavla.

Delta i skolans val som åk 6 ordnar.
Skriva en sammanfattning av det vi lärt oss.

Läraren kommer att bedöma:

Att du visar att du förstår vad demokrati innebär.

Att du visar att du i stora drag vet hur ett val går till.

Att du är med och diskuterar i klassen och i grupper.

Att du kopplar det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Gå med i facebookgruppen Discovery Education Espresso - Libers digitala resursbank så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Forntidstema

Under vårterminen har vi arbetat med forntiden i åk 3. Vår lärarstudent Sarah planerade och genomförde stora delar av temat, som framför allt integrerades i ämnena So och svenska. På ett eller annat sätt har de flesta skolämnen vävts in i vårt tema. 

Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde vårt forntidstema. 

Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.

Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurier och däggdjur. Eleverna skrev egna faktatexter om några av djuren.

Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och ritade människans släktträd. 

Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara. Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden. Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.

Vi ritade och skrev om spännande saker som skedde under istiden och som vi fortfarande kan se spår av i naturen. I hemgrupper redde eleverna ut olika begrepp, som de först läste om och sedan skrev och ritade om i en femfältare. Sedan fick de sitta i expertgrupper och berätta om vad de kommit fram till för de som läst om andra begrepp. 

Jean-Pierre, en museipedagog från Sörmlands museum, kom på besök och hade med sig en stenålderssäck innehållande en massa stenåldersföremål, som han visade och berättade om för oss.

I bilden skapades lerkrukor. 

En hel del faktatexter har lästs, tankekartor har fyllts i och egna texter har skrivits om jägar- och samlarstenåldern, bondestenåldern, bronsåldern och järnåldern. Vi har lärt oss om kläder, verktyg, smycken, mat, bostäder, djur, gravar m.m. Allt har dokumenterats i vår forntidsbok. 

En annan övning vi genomförde var att jämföra likheter och skillnader mellan ett forntidsbarn och ett nutidsbarn. Eleverna skrev sedan en dialog där de fantiserade ihop något om vad de två barnen från olika tidsåldrar skulle säga om de träffades. Vi fortsatte med korta dramatiseringar inför klassen. Lyckat!

I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.

Till vårt forntidsäventyr i skolskogen fick treorna prova på att tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, väva, vandra runt i området och titta och läsa om gravar och ha idrott (kasta spjut och olika lekar). Eleverna fick också prova på tovning på textilslöjden.

Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. Eleverna fick också skapa egna smycken i mässing.

Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet! 

Läs mer: 

LPP för lärare 

Lättläst LPP för elever

Expert- och hemgrupper

Livet i Bokstavslandets beskrivande texter - som kopieringsunderlag!

Livet i Bokstavslandet är ett ganska nytt material för Fk - åk 3. Läseboken åk 3, skriven av Ulf Stark, innehåller en fin berättelse om flickan Ljuba som kommer ny till klassen. Historien om henne ger många tillfällen till samtal om värdegrund. Till varje A-kapitel finns också ett B-kapitel, som är en texttyp att läsa. B-kapitlet spinner vidare på innehållet i A-kapitlet. 

Förutom läsning och läsförståelse kan du arbeta med UR-filmer, stavning, språklära och cirkelmodellen kring skrivande av olika texttyper (beskrivande, berättande, instruerande, förklarande, återberättande, poetisk och argumenterande text). Arbetsboken tar upp ovan nämnda delar i svenskan. Läseböckerna finns på två nivåer och lärarhandledningen innehåller en massa kopieringsunderlag. 

Våra fjärilslarver i burkarna på bordet
blev allt lite nyfikna på vad vi höll på med! 

Nu i början av maj fick vi fjärilslarver som flyttade in i klassrummet. Jag passade på att använda mig av den beskrivande texten om blåvingen, som finns i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 2, och testa elevernas kunskaper i att skriva beskrivande text. Elevernas uppmuntrades till att dela in i stycken, skriva underrubriker och rita bilder till texterna, vilket gjorde dem mer lättlästa och multimodala. Eleverna fick använda sig av planeringstabell för att plocka ut nyckelord från texten och sedan skriva en egen text med hjälp av nyckelorden. Checklistan fanns bredvid som en påminnelse. 

(Förutom den beskrivande texten om blåvingen finns det 13 st andra djurtexter att använda sig av i Livet i Bokstavslandet för åk 2.)

När pupporna var på väg att förvandlas till fjärilar var det
mysigt att få sitta och jobba på mattan framför fjärilshuset. 

Till slut släpptes fjärilarna ut! Så fina tistelfjärilar det blev!

I samband med att vi läste om djungeln i läsebokens kapitel 7B kunde jag inte undgå elevernas fascination och nyfikenhet för att lära sig mer om den värld vi lever i. Den fina bilden av ett djungelbarns skolväg inspirerade oss att titta på flera bilder av skolvägar i världen.

Bilder från lajkat.se

Sedan kunde jag inte motstå att plocka fram elevernas Jorden runt-pass, som jag hade sparat och som vi arbetade med under förra året. Det blev ingen hejd på arbetsivern när eleverna förstod att de nu kunde fortsätta läsa, skriva och samla stämplar i sina pass och lära sig mer om världen.

Även här gav jag eleverna en extra utmaning i att träna på styckeindelning, skriva underrubriker och rita bilder som passade till texten.

De som hade arbetat klart med världsdelar fick välja något land som intresserade dem istället.

Alla sju världsdelar finns som kopieringsunderlag i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3. Där finns även planeringstabell och checklista till beskrivande texter om världsdelar.

Läs mer:

Från tal till skrift i Bokstavslandet

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Fjärilar, fjärilar...

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Skogsäventyret - ett roligt sätt att lära sig mer om kartan

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Gå till Libers hemsida och läs mer! Där finns också provlektioner att ladda ner och testa kostnadsfritt.

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Nyheter från Livet i Bokstavslandet!

Glad Påsk! Just nu pågår en tävling via mitt instagramkonto @lasoskrivundervisning där du kan vinna en arbetsbok från Livet i Bokstavslandet. Tävlingen pågår till och med onsdag den 4 april.

Premiär för de första lärarwebbarna för Livet i Bokstavslandet.

Allt du behöver för att guida dina elever till det de ska jobba med i Livet i Bokstavslandet finns i de nya lärarwebbarna. Och bäst av allt, du kan testa Lärarwebb till åk 2 och 3 utan kostnad under hela våren! Lärarwebben innehåller Lärarhandledningen, Digitala introduktionen för gemensamma genomgångar samt uppslag ur Läseböckerna (Röd och Grön) och Arbetsboken. Läs mer via länk:

Livet i Bokstavslandets Lärarwebb

Ny högläsningsbok finns att beställa i vår.

Jättefint är omslaget illustrerad av Micaela Favilla till nya högläsningsboken Livet i Bokstavslandet. Berättelsen är skriven av Claes Nero och riktar sig till förskoleklass, men jag tänker att det är mysigt att läsa även för äldre elever, som gillar Bokstavslandet. Boken finns att beställa i vår och levereras i mitten av augusti.

Nationella prov pågår i åk 3.

I min trea pågår just nu de nationella proven. De är både roliga, utmanande och spännande att genomföra. Att ha förmågan, tålamodet och uthålligheten att läsa om, gå tillbaka i texten och kolla en gång till kräver hög läskompetens. I skrivandet av berättande och beskrivande texter ska eleverna visa att de lärt sig hur de olika texttyperna byggs upp, hur meningar skrivs och hur man stavar vanliga ord. Dessutom testas elevernas läs- och talförmåga enskilt och i grupp. 

Här är några exempel på hur vi genom Livet i Bokstavslandet arbetat mot målen i åk 3:

• UR:s program Livet i Bokstavslandet har inspirerat till vidare arbete i läseboken och arbetsboken. 
• Eleverna har fått diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks underfundiga och humoristiska berättelser i A-delen av varje kapitel har väckt läslust och engagemang. I de strukturerade samtalen har vi använt oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen.
• Elevaktiviteten har varit hög när vi exempelvis använt oss av bildsekvensövningar och hjälpts åt att sammanfatta en berättelse. I det digitala introt har vi övat gemensamt på språklära och olika läs- och skrivstrategier. Eleverna har parläst och samarbetat kring övningar i arbetsboken eller i skrivandet av texter.
• Genom Livet i Bokstavslandets material och genrepedagogikens cirkelmodell har eleverna fått rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva olika texttyper. 
• Läsande och skrivande har integrerats tack vare att vi först läst den aktuella texttypen i B-delen av varje kapitel. Vi har uppmärksammat textens specifika ordförråd och lärt oss använda orden i de övningar vi gjort genom cirkelmodellens fyra faser där eleverna slutligen skrivit egna texter.

Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande text åk 2

Cirkelmodellen i berättelseskrivande åk 2

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter åk 3

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Förklarande text i Livet i Bokstavslandet

Under ett par veckor har vi tränat på att lära oss mer om förklarande text. Samtidigt har eleverna fått repetera ett tema om rymden, som de arbetade med i No för ett år sedan.

Under den gemensamma läsningen i Livet i Bokstavslandets läsebok, kapitel 5B, Hur kom universum till? fick eleverna använda sig av miniwhiteboards för att skriva frågor om texten. Att ställa frågor är ett bra tillvägagångssätt för att öka förståelsen. 

När jag frågade eleverna om vilka frågeord det finns räckte många elever upp handen. Frågeorden Var? När? Varifrån? Vart? Hur? Varför? Vilka? Vilken? Vilket? Vem? Vad? skrevs upp på tavlan. 

Ett stycke i taget höglästes och varje gång jag stannade upp fick eleverna skriva var sin fråga om innehållet. Det behövde inte vara något de undrade över utan kunde också vara en fråga, som gick att hitta svar på i texten.

Efter högläsningen fick eleverna parvis ställa de frågor de skrivit till varandra och även försöka besvara dem. Några frågor var lite kluriga och dessa redde vi ut gemensamt i klassen. 

Eleverna arbetade sedan vidare med läsförståelseövningar i den tillhörande arbetsboken där de bl.a. fick sammanfatta hur universum uppstod, fylla i ett korsord och ordna ord rätt i meningar. 

Till följande lektion hade jag gjort i ordning frågor, som påminde om ett nationellt prov, med fyra olika svarsalternativ. Eleverna fick läsa sidan 67 i Livet i Bokstavslandets läsebok, som handlade om hur stjärnfall uppstår och förklarade begrepp såsom meteor, meteorit och atmosfär. 

Först fick eleverna testa att göra uppgifterna enskilt och sedan gick vi igenom texten och svaren gemensamt. Vi pratade om att det är bra att vara noggrann och att gå tillbaka och läsa texten igen om man är osäker på en fråga. Finns inte exakt rätt svar väljer man det som passar bäst.

De som är intresserade av att testa läsförståelseövningen kan ladda ner den genom att klicka nedan:

Läsförståelseövning Livet i Bokstavslandet

Vi tränade också på att skriva en förklarande text med hjälp av givna nyckelord i arbetsboken. Den förklarande texten har till syfte att förklara hur något fungerar och varför något händer. Hur uppstår stjärnfall? och Varför blinkar stjärnor? löd rubrikerna till de två förklarande texter vi fortsatte med. Som vanligt använde vi oss av cirkelmodellens upplägg med gemensamt skrivande först.

Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

Den sista lektionen innehöll ytterligare en utmaning. Övningen gick ut på att eleverna själva fick välja ut nyckelord ur en text och sedan skriva en egen förklarande text med hjälp av dessa nyckelord. Eleverna fick välja mellan fyra olika rubriker:

• Varför finns det liv på jorden?
• Varför blir det dag och natt?
• Hur kan det se ut som att månen lyser? 
• Hur stora är stjärnorna?

Eftersom det kan vara lite svårt att plocka ut nyckelord visade jag hur man kan göra med en av texterna som exempel. De elever som ville fick använda sig av dessa nyckelord när de skulle skriva på egen hand, men många ville nu testa själva. Efter det inledande arbetet med bearbetning av den förklarande texten på olika sätt blev steget inte så stort till att genomföra uppgiften individuellt.

Att ge tydlighet och stöttning till de som behöver är oerhört viktigt i skrivarbetet, men känslan när eleverna sedan väljer att "stå på egna ben" är obeskrivligt härlig, både för eleverna och mig som lärare.

Vill man testa läseboken digital, så kan man beställa gratis utvärderingsabonnemang genom nedanstående länkar. Röd är den svårare nivån på texten.

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå röd Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang 

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå grön Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang

Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika