I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
Att arbeta med författare och att väva in barnböcker i undervisningen är något som tilltalar mig. Här kommer exempel på hur några av Tove Janssons berättelser vävts in i arbetet med högläsning, boksamtal, berättelseskrivande och skapande i vår etta.
Uppstart på mumintemat blev en mysfredag och filmvisning av ”Mumintrollet upplever vintern”. Intresset väcktes när vi fick titta på några av de spännande muminfigurerna i filmen. Veckan efter högläste jag boken ”Hur gick det sen?”, visade bilder på smartboard och samtalade kring dem. Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta. Jag visade ett bildspel om Tove Jansson och berättade fakta om författaren och konstnären, som skapat mumintrollen. I samband med det tog jag också fram mitt (eller mina barns) muminhus med alla figurer, som väckte stor nyfikenhet.
Eleverna fick utifrån detta börja fundera på vad deras egna berättelser skulle kunna handla om. Jag hade gjort i ordning en bok med hål i på framsidan, precis som i boken "Hur gick det sen?".
Boken hade fyra sidor och uppe på varje sida stod det vilken del (början, händelse/problem, lösning, slut) i berättelsen som eleverna skulle försöka få med. Jag hade också förberett bilderna (jag hade inte haft tid att rita själv). Vi skrev en berättelse tillsammans med några meningar på varje sida. Eleverna fick sedan planera sina egna berättelser genom att rita bilder på varje sida först. Det här besparade ettorna lite kraft, då några annars lägger ner väldigt mycket tid på att göra sin planering i en berättelsekarta först och har sedan inte ork eller inspiration kvar till att göra boken. Viktigt att tänka på för en bra inledning/början: Vem handlar det om? Huvudpersonen eller figuren behövde inte vara något mumintroll utan kan handla om vilken spännande figur som helst. Var? Miljön! Utspelar sig berättelsen i skogen, på ett slott eller kanske i ett annat land? Vad är figuren på väg att göra? Vilka känslor dyker upp? Problem/Händelse Något problem av något slag uppstår. Det kan också vara en händelse, men det behöver vara något som fångar läsaren för att man sedan ska lockas vidare i läsningen. Lösning Att problemet löser sig till det bättre är önskvärt. Slut Vad händer när allt är bra igen? Detaljer som väcker intresset även på den sista sidan.
Efter att alla elever blivit klara med sina böcker fick de använda en checklista för att kolla av att alla delar i berättelsen var med. I checklistan fanns också påminnelser om att kolla stor bokstav och punkt i meningarna med små bokstäver inuti och mellanrum mellan orden. Även jag använde checklistan och gav min respons genom att kryssa i lärarens kolumn, när jag läste igenom deras berättelser efteråt. (Checklistan är hämtad från Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.) Eleverna visade och läste upp sina berättelser för sina föräldrar under vår Kunskapsfestival, men sedan samlade jag in böckerna igen. Det händer så mycket under de här åren och det är roligt att senare kunna ta fram berättelser från de olika åren och visa framstegen för eleverna vartefter tiden går!
Vi fick en inbjudan av Nyckelteatern att komma och se deras uppsättning av "Vem ska trösta Knyttet?" på Nyköpings Teater och det tackade vi förstås inte nej till. Det blev en annorlunda upplevelse i härlig miljö med skådespelare som visade massor med glädje och för övrigt hela känslospektrat. Efteråt högläste jag samma berättelse på finlandssvenska ("muminska" sa någon) och visade bokens vackra bilder för eleverna. Det var intressant att höra deras tankar kring skillnader och likheter mellan teater och bok när vi fyllde i ett Venn-diagram tillsammans. Vi samtalade också om vilka känslor som hittades i berättelsen och lekte känslocharader tillsammans. Mycket skratt och fniss, men så roligt att alla vågade komma fram två och två och föreställa en känsla.
Vi satte sedan igång med ett bildprojekt där eleverna fick måla en bild med oljekritor och vattenfärg. Bilden skulle handla om något, som de kom ihåg från "Vem ska trösta Knyttet?". När bilderna var klara skrevs också meningar på dator som klistrades fast. Att få upp ett femtiotal bilder i kronologisk ordning i matsalskorridoren blev ganska maffigt!
Ett urval av alla fantastiska bilder i en kort film!
Många flera muminupplevelser har det blivit under dessa veckor, t.ex. tipspromenad i vackert, men isande kallt väder och utklädningsdag med små snusmumrikar, mymlor, mumintroll och skrutt som springer omkring! Alldeles underbart! Trodde verkligen inte att min muminkärlek skulle smitta av sig, men ettorna har hakat på med liv och lust! Vi har lekt och haft så roligt tillsammans, samtidigt som vi har lärt oss en hel del. Att få in barnböcker och författare i undervisningen kommer jag fortsätta med.
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där delar jag med mig av checklistor, arbetsscheman och andra övningar som kan vara bra att använda.
En övning som passar fint inför FN-dagen. Kanske kan göras i faddergrupper mellan olika åldrar på skolan?
Eleverna ökar sin förståelse för hur barn har det i andra delar av världen. De får träna på att beskriva en bild och föreställa sig hur det känns att bo där. De får också träna på att samarbeta och säga sin åsikt.
Förbered med att ta fram bildspel Sovrum i världen, lugn bakgrundsmusik, utskrifter av bilder på de olika sovrummen, papper och pennor.
Visa bildspelet Sovrum i världen, som handlar om barns sovrum i olika delar av världen. Ha gärna någon fin bakgrundsmusik till.
Eleverna får sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningar och bilder på tavlan. Jag såg... Jag hörde... Jag kände lukten av... Det var...
När eleverna skrivit klart får de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan får gissa vilken bild texten handlar om.
Efteråt får de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet.
Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:
Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.
Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.
Jag kände lukten av mögel.
Det var varmt och rysligt.
Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.
Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.
Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.
Det var läskigt och kryp kröp runt.
Jag såg hård mark, hårda väggar.
Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.
Jag kände lukten av eld.
Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.
Värdegrundsfilmer
Är du nyfiken på att hälsa på i mitt klassrum, så kan du kika på de nya filmerna i Discovery Education Espresso. Där finns fyra filmer där mina elever och jag medverkar. Perfekt som utgångspunkt för reflektion och diskussion kring barnkonventionen tillsammans i klassen.
Sök på Värdegrunden eller gå till Samhällskunskap på Biets nivå.
Lgr 11:
Samhällsorienterande ämnen för årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Samhällsorienterande ämnen för årskurs 4-6
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
En massagesaga är en bra värdegrundsövning, som samtidigt tränar hörförståelse. I veckan testade vi den massagesaga som finns som temaaktivitet i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning (kap 3A) för åk 3. En skön pausaktivitet där den som masserade samtidigt skulle lyssna till sagan jag läste och göra passande rörelser till.
Det var en dag i Livet i Bokstavslandet då solen lyste varm och skön och värmde Ami, Bruno, Coco och Dani. Solens strålar var ljuvliga och kändes sköna. Plötsligt täcktes himlen av tjocka moln. Så stora var molnen att solen inte syntes mer. Det började blåsa. Först lite grann och sedan allt mer. Ami, Bruno, Coco och Dani sprang in mot Meningsbygget. Det började regna. Regnet öste ner. Det blev blött och stora vattenpölar bildades som barnen hoppade i...
Varför inte låta eleverna skriva egna massagesagor?
Bryngelstorpskolans värdegrundstrappor
De senaste tre åren har vi på Bryngelstorpskolan arbetat med värdegrundstrappor, som en gemensam del i vårt värdegrundsarbete. Just nu arbetar vi med värdegrundstrappan "Jag bryr mig om andra och hjälper dem när det behövs" och då passade massageövningen bra in som en del i det. Vill du veta mer om vår skolas värdegrundsarbete så kan du klicka på rubriken/länken ovan.
Här nedan följer några flera exempel på värdegrundsövningar och teman jag genomfört de senaste tre åren med klassen. De är sorterade under respektive årskurs, men det går så klart att anpassa till den årskurs man arbetar med.
Åk 1
Vårdat språk
Om att ha ett vårdat språk och att vara medvetna om hur vi pratar med andra är jätteviktigt. Vi upplever inte att eleverna använder fula ord så ofta, men språket kan ju också uttryckas med kroppen eller hur man pratar till vuxna eller klasskompisar, vilket är något som kan förbättras hos många.
Olika känslor samtalade vi om: arg, ledsen, sur och glad och i vilka situationer man kan uppleva dem. Eleverna fick bara en gång, denna gång, säga vilka fula ord de kan råka säga när de upplevt sådana känslor. Vi skrev ner dem i en spalt och gjorde sedan en ny spalt där vi gav bra exempel på vad man kan säga istället, t.ex. "Sjutton gubbar!", "Ryck mig i fjädern!", "Järnspikar!", "Kackerlacka!" och "Dra mig baklänges!".
Sagotronen
Sagotronen är en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse. Det blir både lite spännande och speciellt att våga läsa när alla kompisar sitter blickstilla och lyssnar på mattan runt omkring. Ett steg i riktning mot att våga uttrycka sin åsikt och stå för den. Här tränar vi också på samarbete, att träna på att lyssna och visa respekt när någon annan har ordet.
Samarbete kring en instruktion
En rolig samarbetsövning blev det att följa en instruktion och göra en älg tillsammans, även om några tyckte övningen var i kittligaste laget!
Läsårets ämnesintegrerade tema i åk 2 handlade om vår jord där vi lever tillsammans. Skapande arbete och lek har varit väsentliga delar i lärandet för att ge eleverna nya persepektiv på omvärlden och större förståelse för olika sätt att leva. (Länk i rubriken ovan.)
En springsaga om familjen Olsson, som skulle gå på cirkus fick eleverna testa. Alla elever delades in i familjer och fick olika roller. När deras namn nämndes i sagan fick de springa en sväng för att sedan komma tillbaka. Kul med rörelse, saga och lek på samma gång! Inspirerade en del elever att fortsätta med leken även på rasten. (Länk till vårt ämnesövergripande cirkustema i rubriken ovan.)
Springsaga från lektion.se
Berättelser från olika delar av världen
Berättelser använder vi på många olika sätt. Något som förhoppningsvis ska tillföra något i elevernas världsbild som inte fanns där tidigare. De ska få möjligheter att reflektera över sin egen värld och sin kunskap om denna värld. När vi läste boken Hassan och hans färger, som handlar om en pojke som flyttat från Somalia, blev många elever väldigt berörda. Sedan lyssnade vi till en låt, Atouna el toufoule, som en elev sjöng på vår cirkusföreställning. Jag översatte delar av låttexten. Känslor väcktes och empatin visade sig tydligt. Även om man skulle vilja skydda barnen från allt jobbigt, så är det viktigt att öka förståelsen för olikheter.
Argumentera för eller emot mössa eller keps på lektionstid
Det här med att få ha mössa/keps var verkligen en elevnära fråga, som engagerade många. Eleverna uttryckte sina åsikter för och emot och gav synpunkter på varför man ska få ha keps/mössa eller inte.
Koalametoden
Koalor är coola och bråkar inte. Vi har dramatiserat och visat upp för varandra hur det kan gå till när man använder koalametoden (Sluta, Strunta, Gå). Eleverna har fått berätta hur det har gått och fått diplom eftersom de klarat att använda Koalametoden eller för att de helt och hållet har undvikit bråk.
Vad behöver finnas i äkta vänskap? Eleverna fick samarbeta i grupper och skriva ner det som de tyckte var viktigt. Gå igenom hur man skriver ett recept (en instruerande text). Grupperna skriver sedan egna recept. Det kan bli fina affischer som sätts upp i skolan. (Länk i rubriken ovan.)
Åk 3
Berätta utifrån en bild
Första skoldagen pratade vi om vad eleverna lärt sig eller hur de använt sina kunskaper under sommaren. Utifrån bilder, som jag hade spritt ut på mattan, var det lättare för eleverna att komma på saker. Alla som ville fick berätta något om varför de valt sin bild och vad de kom att tänka på från sitt sommarlov. Några hade pratat olika språk, andra hade tagit hand om djur, utövat någon sport, plockat blommor, köpt glass, skapat fina armband m.m.
Klassens regler
Förväntningar på varandra, på mig och på oss pratade vi om redan i ett inledande skede. I tavlan nedan kan ni se vilka ord vi utgick ifrån och eleverna gav många fina exempel på hur man praktiskt kan göra i olika situationer när vi t.ex. delar med oss, bryr oss om andra och gör vårt bästa.
Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.
Ja-nej-leken Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.
Värdegrundskalendern
Värdegrundskalendern arbetade vi med i december när eleverna varje dag fick ett värdegrundsuppdrag. Vill du testa i helskärm finns länk ovan.
Inom ämnena svenska och SO arbetade vi kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet vävdes in. Inom temat läste och skrev vi beskrivande och berättande texter där vi tränade på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen. I Livet i Bokstavslandets läsebok, arbetsbok och lärarhandledning finns många fina utgångspunkter och ideér till att jobba vidare med värdegrunden. (Länk till temat ovan.)
En trevlig uppgift, som jag använt mig av i många klasser är Min egen tidslinje. Eleven kan med förälders hjälp skriva in några viktiga händelser från sitt liv och klistra in ett par foton. I övningen ingår också att göra en kort muntlig presentation av sin tidslinje. En utvecklad variant av Min egen tidslinje finns på Lektionsbanken. Här kan eleven välja att skriva om en vecka, en månad, ett år eller en längre period av sitt liv. (Länkar ovan.)
Vi samtalade kring begreppet religionsfrihet och att alla har rätt att tro på vad de vill. Många förslag kom upp om vad man kan tro på, t.ex. Big Bang, fotboll, smurfar, änglar, tomten, rymden, spöken, älvor m.m. Någon uttryckte att man inte måste tro på något speciellt. Fast det är bra om man tror på sig själv, kontrade en annan. (Länk i rubriken ovan.)
Värdegrundsfilmer
Är du nyfiken på att hälsa på i mitt klassrum, så kan du kika på de nya filmerna i Discovery Education Espresso. Där finns fyra filmer där mina elever och jag medverkar. Perfekt som utgångspunkt för reflektion och diskussion tillsammans i klassen.
Sök på Värdegrunden eller gå till Samhällskunskap på Biets nivå.
Föreläsning om värdegrundstrappor
Om du vill veta mer om hur vi arbetar med värdegrund på Bryngelstorpskolan är du välkommen att höra av dig genom att skicka ett mail till mig (marika.nylund.ek@nykoping.se). Min kollega Anna Falk och jag erbjuder föreläsningar med inslag av små workshops för dig och dina kollegor. Där kan även ingå språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik.
Glad Påsk! Just nu pågår en tävling via mitt instagramkonto @lasoskrivundervisning där du kan vinna en arbetsbok från Livet i Bokstavslandet. Tävlingen pågår till och med onsdag den 4 april.
Premiär för de första lärarwebbarna för Livet i Bokstavslandet.
Allt du behöver för att guida dina elever till det de ska jobba med i Livet i Bokstavslandet finns i de nya lärarwebbarna. Och bäst av allt, du kan testa Lärarwebb till åk 2 och 3 utan kostnad under hela våren! Lärarwebben innehåller Lärarhandledningen, Digitala introduktionen för gemensamma genomgångar samt uppslag ur Läseböckerna (Röd och Grön) och Arbetsboken. Läs mer via länk:
Jättefint är omslaget illustrerad av Micaela Favilla till nya högläsningsboken Livet i Bokstavslandet. Berättelsen är skriven av Claes Nero och riktar sig till förskoleklass, men jag tänker att det är mysigt att läsa även för äldre elever, som gillar Bokstavslandet. Boken finns att beställa i vår och levereras i mitten av augusti.
Nationella prov pågår i åk 3.
I min trea pågår just nu de nationella proven. De är både roliga, utmanande och spännande att genomföra. Att ha förmågan, tålamodet och uthålligheten att läsa om, gå tillbaka i texten och kolla en gång till kräver hög läskompetens. I skrivandet av berättande och beskrivande texter ska eleverna visa att de lärt sig hur de olika texttyperna byggs upp, hur meningar skrivs och hur man stavar vanliga ord. Dessutom testas elevernas läs- och talförmåga enskilt och i grupp.
Här är några exempel på hur vi genom Livet i Bokstavslandet arbetat mot målen i åk 3:
UR:s program Livet i Bokstavslandet har inspirerat till vidare arbete i läseboken och arbetsboken.
Eleverna har fått diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks underfundiga och humoristiska berättelser i A-delen av varje kapitel har väckt läslust och engagemang. I de strukturerade samtalen har vi använt oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen.
Elevaktiviteten har varit hög när vi exempelvis använt oss av bildsekvensövningar och hjälpts åt att sammanfatta en berättelse. I det digitala introt har vi övat gemensamt på språklära och olika läs- och skrivstrategier. Eleverna har parläst och samarbetat kring övningar i arbetsboken eller i skrivandet av texter.
Genom Livet i Bokstavslandets material och genrepedagogikens cirkelmodell har eleverna fått rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva olika texttyper.
Läsande och skrivande har integrerats tack vare att vi först läst den aktuella texttypen i B-delen av varje kapitel. Vi har uppmärksammat textens specifika ordförråd och lärt oss använda orden i de övningar vi gjort genom cirkelmodellens fyra faser där eleverna slutligen skrivit egna texter.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
Skolan har ett stort uppdrag kring språkutveckling och att utveckla elevernas kunskaper och förståelse för omvärlden. Inom ämnena svenska och SO har vi i åk 3 arbetat kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet har vävts in. Inom temat har vi läst och skrivit beskrivande och berättande texter där vi tränat på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen.
Lgr 11
I vår läroplan, Lgr 11, står det:
Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11, kap 2)
Eleven ska kunna ge några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. (Lgr 11, kunskapskrav i SO åk 3)
Olika texter om flytt och flykt
Idén till temat om flytt och flykt föddes ur Ulf Starks fina och berörande text i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3, om flickan Ljuba, som flytt från ett annat land där det var krig. I anknytning till berättelsen om Ljuba fick vi också läsa en beskrivande text, som på ett grundläggande och enkelt sätt tog upp olika orsaker och konsekvenser, som en flytt eller flykt kan medföra.
Tidigt fick eleverna vara med och framföra sina frågor och åsikter kring temat flykt. Vi tittade på Lilla aktuellt som tog upp fakta och väckte nya tankar kring flyktingar.
Eleverna fick läsa beskrivande texter om personer som flyttat och hur de upplevt flytten, skriva gemensam text i klassen och slutligen skriva egna texter om samma ämne. Det framkom redan då att många elever kunde leva sig in i vad en flytt eller flykt kan innebära.
I det fortsatta arbetet gick vi mer in på berättande texter. Från biblioteket fick vi låna en hel boklåda full med böcker, som berörde ämnet. Böckerna lästes flitigt i klassen och några av böckerna arbetade vi med på ett djupare plan.
Läs- och talövning med utklippta meningar
Inför den här övningen hade jag högläst boken Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson. Vi hade tillsammans sammanfattat berättelsen i en berättelsekarta. Jag hade också förberett med lika många utklippta meningar som det fanns elever i klassen.
Eleverna fick
gå runt i klassrummet och mumla meningen, uttrycka meningen med olika känslor, såsom arg, försiktig, glad, kärleksfull, och hälsa på varandra med meningen.
stå utspridda, blunda, säga meningen på det sätt de ville och när de tyckte det passade och
samtala, samarbeta och ställa sig ungefär i rätt ordning så berättelsen fick början, mitten och slut.
Elevernas gemensamma läsning av meningarna spelades in:
Poetiska miljöbeskrivningar
Denna övning handlade om att träna miljöbeskrivningar, men under arbetets gång upptäckte jag att texterna också blev poetiska. Först visade jag ett bildspel, som handlade om barns sovrum i olika delar av världen. Eleverna fick sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningarna och bilderna på tavlan. När eleverna skrivit klart fick de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan fick gissa vilken bild texten handlade om. Efteråt fick de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet. Många uttryckte att de insåg hur bra vi har det jämfört med många andra människor i världen.
Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:
Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.
Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.
Jag kände lukten av mögel.
Det var varmt och rysligt.
Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.
Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.
Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.
Det var läskigt och kryp kröp runt.
Jag såg hård mark, hårda väggar.
Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.
Jag kände lukten av eld.
Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.
Andra läs- och skrivövningar
Inför det egna skrivandet arbetade vi också med
olika känslobeskrivningar,
att skriva i dåtid och
talstreck i texter.
Berättelseskrivande
När vi väl kom till planerandet och skrivandet av egna berättelser om någon person som flyttat eller flytt ledde det trevligt nog till att en del elever samlades vid världskartan, för att där lära sig mer om länders eller platsers lägen och namn. Enligt cirkelmodellens upplägg gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan hur en planering av en berättelse och en berättande text kan se ut och sedan fick eleverna planera och skriva egna berättelser.
Det som blev extra tydligt med uppgiften kring detta tema var att händelseförloppet skulle handla om hur och varför en person skulle förflytta sig från ett land till ett annat. Det skulle hända något på vägen, som sedan skulle lösa sig. Texten skulle ha ett slut innehållande hur det gick för personen i det nya landet. Vi repeterade att miljö- och känslobeskrivningar var viktiga att få med för att läsaren skulle kunna skapa inre bilder.
Underbara arbetsro!
Eleverna har fått nya verktyg för att kunna skapa egna texter. Repetition kommer behövas, men det är tydligt att ämnet flytt och flykt har engagerat och känts viktigt. Flera av eleverna har berättat att de tänker fortsätta skriva egna texter hemma.
Eleverna kommer få läsa och ge respons på varandras texter. Feedback från mig är viktig och i enskilda samtal ska eleverna konkret få veta vad som är bra i deras texter och något som de kan tänka på till nästa gång. Eleverna ska självklart också få möjlighet att bearbeta och förtydliga sina texter så mycket de vill.
Barnkonventionen
Arbetet med barnkonventionen parallellt med temat flytt och flykt har varit väldigt givande. Under SO-lektionerna har vi läst och samtalat kring boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt och diskuterat olika värdegrundsfrågor.
Något som blev "pricken över i" var en väldigt spännande och rolig decemberdag när Discovery Education Espresso kom och filmade i klassen. Eleverna intervjuades om barns rättigheter och kompisskap. Vi fick genomföra många värdegrundsövningar där elevernas kloka tankar och kunskaper trädde fram och än en gång fick jag känna mig extra stolt. Resultatet av filminspelningen kommer snart!
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida
Hej! Här kommer svar. Allt gott önskar jag Spanare, Kaniner och Lilla Bo och alla andra.
Ulf
I förra året skrev jag tillsammans med mina elever en massa frågor till författaren Ulf Stark. Eleverna blev så glada för svaret! Så roligt att få brev från en av Sveriges mest kända barnboksförfattare och som även skrivit Livet i Bokstavslandets läseböcker.
Av svaret från Ulf blev det sedan ett författarporträtt, som nu finns längst bak i Livet i Bokstavslandets arbetsbok för åk 3. Till er som använder Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3 rekommenderar jag att läsa porträttet tillsammans med eleverna. Kanske era elever har frågor om Ulf? Många svar tror jag ni kommer att få i texten och det blir även lättare att ha författarens perspektiv när ni läser läsebokstexterna.
Så här berättade Ulf om sina favoritfärger:
Min favoritfärg på himlen är blå.
Min favoritfärg på gräs är grön.
Min favoritfärg på bananer är gul.
Min favoritfärg på köttbullar är brun.
Det vore ju inte så snyggt om himlen var brun.
Så det beror ju på vad färgerna sitter på.
Ulf tipsade oss om att högläsa en av hans senaste böcker, Amy, Aron och anden.
Det blev en stor sorg för många, så även för mig, när beskedet kom om att Ulf avlidit i juni 2017. Är ändå så tacksam att vi hann få brev av honom och att han väldigt gärna ville föreläsa i Stockholm i april 2017 och berätta om Livet i Bokstavslandet för c:a 200 st pedagoger.
Under föreläsningen fick vi veta vem Ulf menade när han skrev att fröken är en skönhet i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2. Det var nämligen så att han tänkte på sin egen fröken i klass ett, som han var väldigt förtjust i. Han bad henne knyta hans skor (fast han kunde knyta skorna själv), för att känna frökens doft när hon böjde sig ner för att hjälpa honom.
Vi fick höra hur Ulf tänkte kring figurerna i Bokstavslandet. Han framhöll att texten inte kan stå på egna ben utan behöver en duktig pedagog. Han delade med sig av barndomsminnen och framhöll att kunskapsskolan behöver bli en fantasiskola genom att man t.ex. gör läsningen av läsebokstexten mera lustfylld genom rollspel.
Minns också Ulfs ord om att läseboken för åk 3 kommer att bli en succé. Berättelsen om Ljuba, som kommer till Sverige och börjar i skolan i Bokstavslandet, är verkligen en underbar berättelse. Så varm, gripande och tänkvärd!
Ulf Stark kommer leva vidare i våra minnen och i de många berättelser han delat med oss. Skickar mitt varmaste deltagande till hans närmaste familj.
Systern från havet av Ulf Stark är en tidlös berättelse
om flyktingbarn, som jag har högläst i klassen.
Kan du vissla Johanna? En av Ulf Starks filmatiserade barnböcker, som finns på SVT:s Öppet arkiv och visas i TV under julen.
Läs mer:
Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där har Linda Ahlex precis delat med sig av ett dokument som heter Dramatisering kap 4 åk 3. Rekommenderas!
Julklappslistan 2017 - En fin lista med barnbokstips inför julen från bokinspiratörerna i Nyköping. Här finns ännu en bok, Åskan,som Ulf Stark skrivit.
