Att ställa meningsfulla frågor

Frågornas tid är här! Att ställa frågor på olika nivåer av texten är något jag tränar med min tvåa den här terminen. Frågor som eleverna skapat själva gör att frågorna känns mer meningsfulla. Elevernas intresse och förståelse ökar för vad texten egentligen handlar om.

I Livet i Bokstavslandet tog vi hjälp av det nya digitala introt, som just nu går att prova på gratis via Libers hemsida. Digital intro är bra att gemensamt laborera med innan eleverna jobbar vidare i arbetsboken. Eleverna fick här exempel på hur de kan formulera sina frågor och att de kan ställas på tre olika nivåer; på, mellan och bortom raderna. Att lära eleverna ställa frågor på olika nivåer till en text är en nyckelstrategi för att eleverna ska nå högre läsförståelse.

Frågor på raden kan eleverna hitta svar på direkt i texten. Frågor mellan raderna kräver att eleverna läser, letar svar och ledtrådar på olika ställen i texten och drar egna slutsatser. För att svara på frågor bortom raderna får eleverna använda sig av det de redan vet och göra kopplingar till sig själva.

Vi tog upp vilka frågeord, som frågor ofta börjar med, t.ex. Hur? Vem? När? Vad? Var? Varför? Vilken? Vilket? Vilka?

Livet i Bokstavslandet Digital Intro (testa här)

På sina miniwhiteboards fick eleverna rita en båt ute på ett hav med olika nivåer: på ytan, under ytan och på djupet. Vi såg likheter med Reporterns tre olika frågenivåer. Jag tycker så mycket om att beskriva för eleverna att de kan hitta skatten, sig själva, på djupet eller bortom raderna. Svaret på frågan finns då hos dem. Eleverna behöver få känna att deras egna frågor, tankar, kunskaper, erfarenheter och åsikter är värdefulla i textsamtalet.

Exempel på vår förenklade bild i åk 2.

Vi hade en Grej of the day-lektion om en av Sveriges främsta barn- och ungdomsboksförfattare, Ulf Stark. Eleverna började ställa frågor om Ulf och ville veta ännu mer. Vi hittade inte så mycket när vi letade information på internet. Jag föreslog att vi kunde skriva ner alla deras frågor och skicka ett brev till Ulf.

Så här blev några av frågorna:

Vad tyckte du om att göra som barn?

Var brukar du sitta och skriva?

När skrev du din första bok?

Vad hette din första film?

Hur gör du när du planerar dina berättelser? 

Är det sant att man blir olycklig när man är känd?

Vilken av dina böcker vill du tipsa om att vi ska högläsa i klassen?

Frågorna skickades iväg och det roliga var att vi fick svar väldigt snabbt. Ett jättelångt svar på alla 42 frågor av självaste Ulf Stark! Wow! Vi har nu fått veta lite mer om Ulf och hans uppväxt och kanske har vi fått några ledtrådar till varför hans texter innehåller så mycket värme, humor och allvar. En del av svaren kommer finnas med i Livet i Bokstavslandets arbetsbok för åk 3, som kommer vara klar till höstterminsstart 2017.

Ett boktips vi fick av Ulf Stark.

Kan du vissla Johanna? Öppet arkiv.

Vi avslutade med att titta på en filmsnutt från Ulf Starks berättelse "Kan du vissla Johanna?". Underbar fråga, underbar film! 

Länktips:

En läsande klass: Modellering av Reportern och frågenivåerna

Marie Trapp: Lässtrategilektion Reportern

En läsande klass: Reportertavlan

UR Skola: Ställa frågor

Anna och Philips lärarpodcast, avsnitt 73 med Ulf Stark

Liber: Testa digital intro till Livet i Bokstavslandet

Arbetsgången i Livet i Bokstavslandet

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Arbetsgången i Livet i Bokstavslandet

Livet i Bokstavslandet utgår från en läs- och skrivundervisning där olika typer av aktiviteter blandas och representeras. Utmaningen är att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning där form och funktion samspelar. Att träna läsflyt och att samtala om det lästa ska gå som en röd tråd och smälta in som en naturlig del i undervisningen.

Det är dessutom viktigt att hela tiden koppla ihop och kombinera skrivande och läsning. I Livet i Bokstavslandet möter eleverna många typer av texter. Genom att man läser och bearbetar texter tillsammans får man en modell för hur olika texttyper är uppbyggda.

Varje kapitel kan man arbeta med under fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet. I lärarhandledningen finns exempel på en bra arbetsgång.

Min undervisning med Livet i Bokstavslandet bygger jag upp kring fyra lektioner i veckan.
Måndag: ca 75 min (genomgång och arbete)
Tisdag: ca 30 min + 45 min  (läsläxa och textsamtal)
Torsdag: ca 75 min (genomgång och arbete)

Här nedan beskriver jag hur jag anpassat till min grupp när jag arbetat med kapitel 3A och 3B. Jag har gjort så att jag går igenom A-kapitlet vecka 1 och B-kapitlet vecka 2, för att sedan ha gott om tid att fortsätta skrivandeprocessen kring aktuell texttyp. Det är så med alla material, lektionstips och planeringar som man använder, att man måste göra om det till sitt eget och till det som passar ens egna elever bäst.



Vecka 1 

Tisdag 
Introduktion av nytt kapitel, A
Digital intro
Textsamtal och högläsning
Eleverna använder miniwhiteboards 

Utifrån lärarhandledningens instruktioner introducerade vi lässtrategin att ställa frågor, med hjälp av läsfixaren Reportern. Vi pratade om att frågor kan ställas på olika nivåer. Efter att vi läst, samtalat och ställt frågor om kapitel 3A, Monstren slår till, fick eleverna skriva egna frågor på sina miniwhiteboards. Det blev toppenbra exit-tickets, som synliggjorde vad de lärt sig och funderade på just då, innan de gick ut på rast.

Torsdag
Stavningskoll
Digital intro
Parläsning
Läsförståelse i arbetsboken

Först och främst hade jag en liten stavningskoll inför nästa veckas stavningsträning. Jag läste upp tio ord som hör till Ordväggen och eleverna fick skriva orden. Det gav mig en vetskap om vilka som behöver mer utmaning med lite svårare ord i stavningsläxa.

Vi tittade sedan på digital intro och tränade gemensamt på hur man skriver frågor och svar. Toppen!

Något som jag tycker är väldigt bra i våra nya rutiner är att jag delar in eleverna i läspar. De läser först texten tillsammans (varannan mening eller varannan sida) och arbetar sedan gemensamt med de två sidorna i arbetsboken.

Det som jag önskar kommer till nästa år är en digital arbetsbok, så man kan visa helsidorna av det eleverna sedan ska jobba med. Just nu fotograferar jag sidorna för att kunna ha tydliga genomgångar på smartboarden innan arbetet i arbetsboken kör igång.

Eleverna tog sedan hem sin läsebok för att ha kapitel 3A i läsläxa torsdag - tisdag.

Vecka 2

Måndag: 

Film

Digital intro

Stavning, läslig handstil och språklära

Vi började med att se det aktuella TV-programmet Livet i Bokstavslandet (www.urskola.se), som denna gång handlade om vokaler. (Länk till programmet: Livet i Bokstavslandet, Vokaler.) Vi tittade även på digital intro A Skolgården och gjorde övningarna där tillsammans. Vi samtalade mer om vokalerna. 

Ordväggens ord för kapitlet presenterades och samtalades om. Eleverna fick orden som de ska träna på och ha i läxa till torsdagen. Eleverna fick ett papper som de skulle stavningsträna på i skolan och ett som de tog hem och tränade på. Samtidigt ger stavningsläxan en väldigt bra träning av läslig handstil med de tydliga raderna på läxpapperet.

Arbetet flöt sedan på fint med språkövningarna i arbetsboken.

Tisdag: 

Läsläxa kapitel 3A

Eleverna delades in i läsgrupper och jag lyssnade på en grupp i taget. Läseboken finns på två nivåer, så jag varierar indelningen av eleverna så gott det går. Under tiden jag lyssnade på läsläxan arbetade eleverna klart med sidor i arbetsboken och andra extrauppgifter. 

Introduktion av nytt kapitel, B 

Digital intro

Textsamtal

Denna vecka inledde vi arbetet med beskrivande text i kapitel 3B, Scoutstugan Ekorren. Vi hade textsamtal utifrån digital intro och text och bilder i läseboken. Vi tränade på att sammanfatta och plocka ut viktiga nyckelord ur texten. Eleverna ställde sedan intressanta frågor om kapitlet, som vi kom överens om var bortom raderna. Svaret fanns inte i texten utan vi måste gå till vad vi själva trodde eller våra egna erfarenheter för att få reda på svaren.

Torsdag:
Digital intro
Parläsning
Läsförståelse i arbetsboken
Stavningsläxa

Vi tittade på digital intro där vi gemensamt tränade på hur man plockar ut nyckelord ur en text och sedan använder de orden för att sammanfatta (läsfixaren Cowboyen) den beskrivande texten i 3B och göra egna meningar.

Den efterföljande rutinen med parläsning och arbete med läsförståelseövningarna i arbetsboken flöt på fint som vanligt.

Vi avslutade lektionen  med  att ha ett litet stavningsförhör på de ord från Ordväggen, som eleverna haft i stavningsläxa.

Eleverna tog sedan hem sin läsebok för att ha kapitel 3B i läsläxa torsdag - tisdag.
De fick även en skrivläxa torsdag - torsdag där de använder de aktuella Ordväggens ord till att skriva egna meningar och en muntlig läxa där de tränar på vokalerna.

Min planering inför kommande två veckor är att vi arbetar vidare med cirkelmodellen kring beskrivande text (eller faktatext som många säger). Arbetet är till viss del redan igång eftersom vi bearbetat och samtalat kring den beskrivande texten i kapitel 3B tillsammans. Vi kommer att titta på flera beskrivande texter och använda oss av ett tacksamt ämne, nämligen djur. Efteråt kommer vi att skriva en gemensam text. Eleverna läser sedan om ett eget djur, plockar ut nyckelord och skriver egna texter. De använder sig av checklistor för att kolla att de fått med allt. Ska bli spännande att jämföra elevernas utveckling med de djurtexter de skrev i förra året!

Framför allt är det jätteroligt att se att skrivandet kommer igång mer och mer nu. Flitens lampa lyser!

Länktips:

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Checklista och kartläggning i Livet i Bokstavslandet

Innan lovet arbetade vi med berättande text enligt cirkelmodellen. Läs mer om det genom att klicka på nedanstående länk:

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

När vi kom tillbaka till skolan efter lovet kunde vi läsa berättelserna med "nya ögon". En checklista fick eleverna, som påminnelse om vad de skulle titta efter, t.ex. stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil och att det som är typiskt för berättande text fanns med.

Efter att texten var genomläst och checklistan avbockad fick eleverna ge sig själva två stjärnor för något som var bra och skriva en önskan om något som kunde förbättras.

Även jag som lärare läste igenom varje elevtext och gav sedan min respons i checklistan.

Denna form av textbearbetning av elevernas egna texter är ett responsarbete i riktning mot att eleverna ska kunna använda sig av kompisrespons i högre årskurser. I Livet i Bokstavslandets kopieringsunderlag finns det checklistor till olika typer av texter såsom instruerande, berättande, beskrivande, återberättande och poetiska texter.

Efter kapitel 2B fick eleverna göra Kartläggning I, som också är ett kopieringsunderlag i lärarhandledningen. Det är en enkel diagnos som ger vägledning om vad varje elev lärt sig, kan och behöver träna mer på både vad gäller stavning, meningsbygge, läsförståelsestrategier och att läsa och skriva olika texttyper, som denna gång var instruerande och berättande texter.

Eleverna arbetade väldigt fokuserat och flitigt med kartläggningen. Jag fick en känsla av att den var både igenkännande med roliga bilder från läseboken/arbetsboken och lagom utmanande så att eleverna kunde visa vad de lärt sig.

Tänker att mentorssamtal med varje elev (eller mindre elevgrupp) vore det bästa att planera in just nu, där eleven får högläsa sin skrivna text, vi tittar på kartläggningen tillsammans och slutligen fyller i en Du kan! checklista, som finns längst bak i arbetsboken till Livet i Bokstavslandet.

Att medvetandegöra eleverna om sin egen kunskapsutveckling är av stor vikt för att hitta den inre motivationen och viljan att lära mer.

Länktips

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Skrivrespons och bedömning av texter (Läs- & skrivportalen: Skriva i alla ämnen 4-6)
I den här filmen introducerar läraren Therese Linnér kamratrespons i en klass. Det är texten och inte skribenten som ska granskas. Målet är att eleverna ska kunna granska varandras texter och ge konstruktiv kritik. Speltid: 11:02 min. Producent: Skolverket i samarbete med Linnéuniversitetet

Boktips från En läsande klass

"Högläsning för ett barn kan ses som en kärleksförklaring."
- Körling

Boktipsen från En läsande klass, som jag gav tvåorna i julklapp i december, är samlade i ett hjärta på dörren. (Drakens håla och Spinkis och Katta saknas i bilden ovan).

Eleverna fick 24 st boktips i december. Vi förutspådde utifrån varje bokomslag vad boken skulle handla om. Sedan läste jag 2-10 min ur varje bok. "Fortsätt, fortsätt läs" fick jag ofta höra när jag skulle avsluta lässtunden.

Inspiration hämtad från Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen.