Livet förr och nu, del 1

I december inleddes temat ”Livet förr och nu”, som först och främst fokuserades på hur julen firades förr, men där jag också försökte integrera med svenska och få in ett språkutvecklande arbetssätt på ett passande sätt. Min pedagogiska planering i sin helhet finns att ladda ner i Livet i Bokstavslandets facebookgrupp. 


Så här gjorde vi: 

Från biblioteket fick jag låna en bokpåse med en massa härliga julberättelser. Så många bra bilderböcker det finns! Några böcker jag fastnade för direkt var Snickar Andersson och Jultomten, Gamla tiders jul och Jul i Bullerbyn. Min avsikt var inte bara högläsa dem utan jobba med dem lite mer på djupet också. 

Bilderböcker är bra, speciellt för elever med svenska som andraspråk. Ord som dyker upp kan man reda ut och prata om och ofta finns det bra bildstöd i böckerna. Jag fotograferar alltid bilderna i förväg och visar på smartboarden för att fokus ska vändas åt rätt håll och alla ska se bilderna bra. 

Tidigare, i samband med första advent, hade vi pratat om varför julen firas i Sverige. Viktigt att prata om eftersom inte alla elever i klassen vet så mycket om kristendomen eller svenska traditioner. I dagens samhälle ser det väldigt olika ut hos olika familjer. Elever med andra religioner fick också berätta hur de firar sina högtider. 

Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn har vackra illustrerade bilder av Ilon Wikland och ger den där extra mysfaktorn kring jul. Så här jobbade vi tillsammans den första lektionen med boken:

• VÖL-tabell (vet, önskar veta) kring Julen förr
• Högläsning av Jul i Bullerbyn
• Rörelse till bilderna i boken (vi hittade på själva)
• Bildskapande kring något man mindes från berättelsen, en inre bild (vi använde oljekritor för att sedan
  kunna svampa runt med vattenfärg)
• Skrivande till bilden (en mening)
• Jultraditioner, hur gjorde man förr? (samtal, läsning)
• VÖL (lärt oss) kring Julen förr

Vi fortsatte sedan med att läsa Kajsa Kavat. I den här boken finns ord och uttryck som egentligen inte är så vanliga i det svenska språket, t.ex. ordet kavat. Vi pratade om ordets betydelse och synonymer till ordet, som t.ex. pigg, modig och duktig. De elever som ville fick säga ord med samma betydelse på sitt hemspråk eller något annat språk.

Vi gjorde en tankekarta där vi beskrev Kajsa Kavats utseende, egenskaper och annat speciellt. 

Den sista veckan innan jullovet fick eleverna se en film, Junibackens jul med Madicken. Jullov är ett bra påhitt! sa Madicken höglästes också valda delar ur. Sedan gjorde vi ett Venn-diagram där vi jämförde karaktärerna Kajsa Kavat och Madicken. 

En ny favorit bland barnböcker blev blev för mig Snickar Andersson och Jultomten. En rolig historia om en pappa som ska tomta för sina barn och krockar med den riktiga jultomten. I boken lär man sig också om hurdana leksaker barn lekte med förr. (Tänk, hur kunde man klara sig utan iPad, mobil eller dataspel?!?) Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta.

Gamla tiders jul är mer som en faktabok och ger ett annat perspektiv på julen där man bland annat får veta att alla inte hade det så gott ställt och kunde fira jul med exempelvis julklappar, gran och god mat. Ändå ser man många likheter, som gör den här boken både intressant och verklighetstrogen. 

En tabell med jämförelser har vi också börjat fylla i tillsammans. Den kommer fyllas på när vi arbetar vidare med vårt tema efter jullovet. 

Förr	Nu
Åkte med häst och vagn	Åker med bil, tåg, flygplan, moped, buss
Drängar och pigor	Städare och städerskor
Snickare	Byggare
Barnen hjälpt till mycket hemma	Barnen går på fritids
Tände ljus, oljelampa och göra brasa	Tänder lampan, har el, element, bergvärme
Hade få och begagnade kläder	Har många nya kläder

I den pedagogiska planeringen kan ni läsa mer om fortsättningen på temat. Bland annat har jag tänkt att vi lär oss mer fakta om de mest kända svenska barnboksförfattarna och fortsätter plocka fram likheter och skillnader kring hur barn hade det förr jämfört med nu. 

Att arbeta med tidslinjer ger också perspektiv, som är viktiga att träna på. Hur långt tillbaka i tiden var Jesu födelse eller när mormors mormor var liten? Det är frågor som redan dykt upp och är ganska svårt att föreställa sig som barn. Därför tycker jag det är bra att först göra en tidslinje över sitt eget liv. Mer om det kan ni läsa i detta inlägg:

Min egen tidslinje

Återkommer med ett till inlägg om vårt arbete kring Livet förr och nu längre fram!

Jag vill också passa på att tipsa om nya fräscha boktips i Julklapplistan, som är sammanställd av pedagoger och bibliotekarier i Nyköpings kommun. Fritt att sprida!

Har du några önskemål om något tema du vill ha inspiration eller tips om, så är du mer än välkommen att meddela mig. Skriv gärna en kommentar här i bloggen, på facebook eller instagram.  

Nu vill jag avsluta med att först och främst önska er en god fortsättning på julledigheten! Gör det ni tycker om och njut. Kram, Marika <3

Läs mer

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

Barnboksveckan 12 - 16 november

Årets internationella barnboksvecka genomförs v 46, 12-16 november 2018. Vår nationella läsdag infinner sig samma vecka, torsdagen den 15 november. 

Det är trevligt om man uppmärksammar läsningen mer än vanligt en vecka per år och gör det lite extra festligt! Här nedan kommer olika förslag:

• Inled veckan med en hemlig besökare, kanske en författare eller en eller flera vuxna som klätt ut sig till olika barnboksfigurer. 
• Klasserna får en present i form av en högläsningsbok. 
• Läs om en författare och skriv sedan ett gemensamt brev till författaren.
• Be eleverna ta med sin favoritbok och högläs minst två minuter ur varje bok. 
• Beställ en boklåda från biblioteket med ett speciellt tema.
• Gör trevliga bokrecensioner antingen digitalt, som en film, eller en fin bok. 
• Stimulera läsintresset med boktips från elever och pedagoger. Bokrecensioner kan sättas upp på synligt ställe. 
• Dramatisera en text. Ett bra sätt att träna på samma text flera gånger!
• Träna att läsa med inlevelse. 
• Skapa mysiga läsmiljöer där eleverna kan sitta och lyssna till eller läsa en bok. 
• Locka till läsning genom att ställa upp böckerna så framsidan syns.
• Högläsning och gemensamt samtal före, under och efter läsningen ökar läsförståelsen kring texten. 
• Sammanfatta det ni läst med bilder, ordna dem kronologiskt. 
• Red ut svåra ord i böckerna med ordtavlor eller femfältare där eleverna exempelvis skriver en synonym, en mening, ritar bild osv. om ordet. 
• Använd er av en läslogg som ett stöd vid textsamtalet. 
• Gör en läslogg digitalt (exempelvis Google formulär), som eleverna kan skriva i när de läser hemma.
• Jämför karaktärer i böckerna i ett Venn-diagram. 
• Gör ett läsbingo som eleverna genomför under barnboksveckan i skolan. 
• Skapa fina bokmärken.
• Träna handalfabetet. 
• Pausa i skolarbetet med en massagesaga, ritsaga, sång eller dans som hör ihop med det ni läser. 
• Parläsning eller gruppläsning gör läsningen roligare. "Hela skolan läser", dvs alla kan läsa samtidigt under en speciell tid varje dag.
• Äldre elever kan läsa favoritböcker för yngre elever. Perfekt fadderaktivitet!

I Livet i Bokstavslandets läromedelsskatt finns det många användbara texter, språkövningar och kopieringsunderlag, som kan användas till barnboksveckan: 

• Dramatisera Ulf Starks läsebokstexter, som till stor del är skrivna i dialogform
• Ulf Starks författarporträtt
• Ordtavla och femfältare för att reda ut ords betydelse
• Berättelsekartor och planeringstabeller
• VÖL-tabell och Venn-diagram
• Checklista för inlevelse i läsningen
• Läsloggar för berättande och beskrivande texter
• Tips på ordval i berättelsen och fina sagopapper att skriva på
• Lättlästa faktatexter om djur och världsdelar
• Bokrecension
• Massagesaga
• Bokmärken
• Handalfabetet
• Lärarwebben 
• Kostnadsfri webbapp där eleverna kan lyssna, arbeta med ordförståelse och läsförståelse

I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns det böcker där eleverna både kan läsa, lyssna, skriva egen text till bilderna eller rita egna bilder till texterna. Det mest fantastiska är att böckerna också går att skriva ut! I webbappen finns det läsförståelseövningar till varje bok.

Önskar er en härlig barnboksvecka!

Hälsningar Marika

Här nedan har jag skrivit ner flera förslag i en Padlet efter att mina kollegor gett input. 

Läs mer

Sjärnsvenskabiblioteket - läs mer och testa med ett två veckors utvärderingsabonnemang!

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Min egen facebook-sida Educreation by M.E Läs- och Skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum.

Tema Valet

Valet kommer väldigt lägligt i höst vid skolstart när man ändå ska prata om regler och vem som bestämmer hemma, i skolan och samhället. 

Ladda ner Skolstart-övningar från Liber och Discovery Education Espresso här.

Min ö
I min etta kommer jag börja lite lätt med att eleverna får göra en övning där de tränar på att säga sin åsikt. Vad skulle du ta med dig till en öde ö för att klara dig? Eleverna får tänka själva först, klippa ut och klistra in fem saker på sin ö. Sedan får de i mindre grupper presentera sina förslag och förklara sina val. I diskussion ska de sedan komma överens om tre saker att ta med sig.

Övningen är hämtad från Discovery Education Espresso/
Biet / Samhällskunskap / Värdegrund / Kopieringsunderlag

Värdegrundsfilmer
En kort film från Discovery Education Espresso handlar om vem som bestämmer. Den väljer jag också att visa och samtala kring.

Testa Discovery Education Espresso gratis.

Andra bra och lite humoristiska "Vem bestämmer?"-filmer att diskutera kring finns på UR skola.

Det ska också bli spännande att få besök av ettornas faddrar i fyran, som kommer att presentera de politiska partierna i Sverige. Sexorna på skolan kommer att hitta på partier som vi ska få lyssna, läsa om och sedan rösta på i vårt skolval.

Här är lite flera tips och idéer, som jag använt mig av i en åk 3 

Vi inledde temat med att göra ett VÖL-schema (vet, önskar veta, lärt oss) om valet. Vi läste om våra egna trivselregler och hur eleverna kan vara med och påverka genom klassråd och elevråd. Vi jämförde med Sveriges styre och varför vi har lagar. Många nya ord och begrepp (demokrati, diktatur, politik, partier, riksdag, regering m.m) skrev vi upp på vår begreppstavla. 

Vi lärde oss om våra riksdagspartier, partiledare och deras partisymboler (OBS! Detta var 2014, men bra och tydliga skyltar). 

Vi hittade också på egna partier och gjorde egna valaffischer:

• Vattenpartiet: Godare skolmat och bättre sjukvård. Symbol: Vattendroppe.
• Friendspartiet: Bättre naturreservat, mer lässtunder och mindre mobbning. Symbol: Kristall.
• Skolpartiet (SP): Elever ska få tugga tuggummi på rasterna, bättre skolmat och mindre klasser. Symbol: Bok.
• Hej-partiet: Bättre utbildning i skolan och barn ska få leka mer. Symbol: Hand.
• Kompispartiet: Alla ska få vara med. Symbol: Hjärta.
• Djurpartiet: Ta hand om djuren! Symbol: Tass.
• Barnpartiet: Barnen ska få bestämma två dagar i veckan. Se på film och äta godsaker. Mer kompismassage! Symbol: Popcorn.
• Pengapartiet: Mer pengar till föräldrarna så barnen kan få mer kläder och mat. Symbol: Tusenlapp.
• Husdjurspartiet: Små djur ska få följa med till skolan. Symbol: Golden Retriever.
• Socialsporten: Mer idrott i skolan! Olika idrottsplatser och lekar varje gång. Symbol: Basketboll.

Partierna fick presentera sig för varandra. Det blev förstås en jättebra träning i att våga stå inför klassen och prata. Sedan hade vi en demokratisk omröstning där var och en fick rösta anonymt och stoppa ner en valsedel i en valurna. Vi hade en spännande valvaka i 15 minuter under tiden rösterna räknades. I ett stapeldiagram kunde eleverna se hur rösterna fördelats. 

Vi utgick från den pedagogiska planeringen (se nedan), en lättläst variant, ämnad för elever och föräldrar.

Lpp: Valet

Mål

Förstå vad som menas med demokrati.

Veta i stora drag hur valet i Sverige går till.

Delta aktivt i grupparbete och diskussioner.

Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:

Läsning och diskussion kring hur skolan ser ut i Sverige.

Trivselregler, klassråd och elevråd.

VÖL-modell (vet, önskar veta, lärt oss) om valet.

Filmer om demokrati, val och Sveriges styre.

Sveriges partier, partiledare och symboler.

Grupparbete:

- Partinamn, åsikt och partisymbol.

-  Valaffisch

- Presentation av partierna

- Val

-   Samtal kring nya ord och begrepp, som vi skriver in på klassens

    detektivtavla.

Delta i skolans val som åk 6 ordnar.
Skriva en sammanfattning av det vi lärt oss.

Läraren kommer att bedöma:

Att du visar att du förstår vad demokrati innebär.

Att du visar att du i stora drag vet hur ett val går till.

Att du är med och diskuterar i klassen och i grupper.

Att du kopplar det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Gå med i facebookgruppen Discovery Education Espresso - Libers digitala resursbank så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Nyheter från Livet i Bokstavslandet!

Glad Påsk! Just nu pågår en tävling via mitt instagramkonto @lasoskrivundervisning där du kan vinna en arbetsbok från Livet i Bokstavslandet. Tävlingen pågår till och med onsdag den 4 april.

Premiär för de första lärarwebbarna för Livet i Bokstavslandet.

Allt du behöver för att guida dina elever till det de ska jobba med i Livet i Bokstavslandet finns i de nya lärarwebbarna. Och bäst av allt, du kan testa Lärarwebb till åk 2 och 3 utan kostnad under hela våren! Lärarwebben innehåller Lärarhandledningen, Digitala introduktionen för gemensamma genomgångar samt uppslag ur Läseböckerna (Röd och Grön) och Arbetsboken. Läs mer via länk:

Livet i Bokstavslandets Lärarwebb

Ny högläsningsbok finns att beställa i vår.

Jättefint är omslaget illustrerad av Micaela Favilla till nya högläsningsboken Livet i Bokstavslandet. Berättelsen är skriven av Claes Nero och riktar sig till förskoleklass, men jag tänker att det är mysigt att läsa även för äldre elever, som gillar Bokstavslandet. Boken finns att beställa i vår och levereras i mitten av augusti.

Nationella prov pågår i åk 3.

I min trea pågår just nu de nationella proven. De är både roliga, utmanande och spännande att genomföra. Att ha förmågan, tålamodet och uthålligheten att läsa om, gå tillbaka i texten och kolla en gång till kräver hög läskompetens. I skrivandet av berättande och beskrivande texter ska eleverna visa att de lärt sig hur de olika texttyperna byggs upp, hur meningar skrivs och hur man stavar vanliga ord. Dessutom testas elevernas läs- och talförmåga enskilt och i grupp. 

Här är några exempel på hur vi genom Livet i Bokstavslandet arbetat mot målen i åk 3:

• UR:s program Livet i Bokstavslandet har inspirerat till vidare arbete i läseboken och arbetsboken. 
• Eleverna har fått diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks underfundiga och humoristiska berättelser i A-delen av varje kapitel har väckt läslust och engagemang. I de strukturerade samtalen har vi använt oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen.
• Elevaktiviteten har varit hög när vi exempelvis använt oss av bildsekvensövningar och hjälpts åt att sammanfatta en berättelse. I det digitala introt har vi övat gemensamt på språklära och olika läs- och skrivstrategier. Eleverna har parläst och samarbetat kring övningar i arbetsboken eller i skrivandet av texter.
• Genom Livet i Bokstavslandets material och genrepedagogikens cirkelmodell har eleverna fått rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva olika texttyper. 
• Läsande och skrivande har integrerats tack vare att vi först läst den aktuella texttypen i B-delen av varje kapitel. Vi har uppmärksammat textens specifika ordförråd och lärt oss använda orden i de övningar vi gjort genom cirkelmodellens fyra faser där eleverna slutligen skrivit egna texter.

Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande text åk 2

Cirkelmodellen i berättelseskrivande åk 2

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter åk 3

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Övning inför de nationella proven i åk 3

Till dagens lektion hade jag gjort i ordning frågor, som påminner om ett nationellt prov i läsförståelse, med fyra olika svarsalternativ. Eleverna fick läsa sidan 67 i Livet i Bokstavslandets läsebok och svara på frågorna. Först fick eleverna testa enskilt och sedan gick vi igenom texten och svaren gemensamt. Vi pratade om att det är bra att vara noggrann och att gå tillbaka och läsa texten igen om man är osäker på en fråga. Finns inte exakt rätt svar väljer man det som passar bäst.

Vi tränade också på att skriva en förklarande text (faktatext) med hjälp av givna nyckelord. Både läsförståelseövningen och skrivövningen handlade om samma ämne, stjärnfall och blinkande stjärnor. Skrivövningen finns i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

De som har läseboken för åk 3 och är intresserade av att testa läsförståelseövningen kan ladda ner den genom att klicka nedan:

Läsförståelseövning Livet i Bokstavslandet

Vill man testa läseboken digital, så kan man beställa gratis utvärderingsabonnemang genom nedanstående länkar. Röd är den svårare nivån på texten.

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå röd Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang 

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå grön Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang

Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Religionstema i åk 3

Under en lång period har vi arbetat med religion under SO-lektionerna.

Målet är att eleverna ska:

• förstå vad som menas med begreppen religion och religionsfrihet.
• känna till minst tre religioner.
• känna till symboler, högtider, berättelser och byggnader för religionsutövning inom kristendom, judendom och islam
• göra jämförelser och se likheter och skillnader mellan religionerna.
• delta aktivt i grupparbeten och diskussioner.
• reflektera kring livsfrågor.
• koppla det vi samtalar kring till egen erfarenhet och åsikt.

Det jag har haft i åtanke med undervisningen är att hela tiden arbeta språkutvecklande. Vi har exempelvis gått från det muntliga till det skriftliga, samarbetat, diskuterat, skrivit många texter gemensamt, arbetat med stödstrukturer i form av tabeller, stödmallar, grafiska figurer och startmeningar. De nya orden och begreppen har uppmärksammats återkommande i olika texter och filmer. En vinst i temaarbetet är att eleverna samtidigt fått träna på att skriva både beskrivande och berättande texter.

Ni som använder Livet i Boksatvslandets läromedel kommer att känna igen er. Samma upplägg och arbetssätt i mångt och mycket, för att alla elever ska förstå innehållet i undervisningen.

Vi inledde temat med att reflektera kring en VÖL-tabell och skriva ner vad vi vet och önskar veta om religion.

VÖL-tabell
(kopieringsunderlag från Livet i Bokstavslandets
lärarhandledning åk 2 och åk 3)

Vi fyllde sedan i en femfältare. Det blev lite småfnissigt i klassen när vi fick översättningen troslära när vi googlade på ordet religion. Här fick vi tillfälle att prata om vad tro och lära är och i ett sammansatt ord blir det troslära. Eleverna tog upp att man kan komma att tänka på läran om trosor eller staden Trosa i det sammanhanget. Sedan fnissade vi lite till.

Femfältare
(från Livet i Bokstavslandet)

Eleverna delades in i grupper och varje grupp fick ett kuvert med bilder, som skulle sorteras. På bilderna fanns det olika symboler, byggnader, böcker och "gubbar" (religiösa ledare). Utifrån ledtrådar i bilderna och diskussioner i grupperna sorterade eleverna bilderna i tre olika rader. Vi läste också en faktatext om de tre världsreligionerna och sammanfattade gemensamt vad vi lärt oss i den sista kolumnen i vår VÖL-tabell.

Vi pratade vidare om begreppet religionsfrihet och att alla har rätt att tro på vad de vill. Många förslag kom upp om vad man kan tro på, t.ex. Big Bang, fotboll, smurfar, änglar, tomten, rymden, spöken, älvor m.m. Någon uttryckte att man inte måste tro på något speciellt. Fast det är bra om man tror på sig själv, kontrade en annan. Än en gång en lektion med både skratt och allvar!

Berättelsen om Abraham och Sara från Barnens Bibel höglästes och sedan fick eleverna ordna bilder till berättelsen i rätt ordning och hjälpas åt att återberätta muntligt. Till slut skrev eleverna egna sammanfattningar av berättelsen med bilderna som stöd.

Vi pratade om att judarna också läser Gamla Testamentet i Bibeln medan muslimerna läser Koranen. Jag hade möjlighet att visa upp båda böckerna och uppmärksammade att det också i Koranen går att läsa om Abraham.

I Abrahams släktträd såg vi att de tre religionerna kristendom, judendom och islam alla härstammar från Abraham och därför kallas för de abrahamitiska religionerna.

fondi.se

Vi fortsatte religionstemat med att gå djupare in på varje religion. I Boken om SO 1-3 läste vi faktatexter, som vi sedan plockade viktiga nyckelord ur. Jag hade gjort i ordning en tabell där eleverna enkelt kunde avläsa vilka slags nyckelord, som skulle med. Slutligen skrev vi egna beskrivande texter/faktatexter utan att titta i boken. Till en början skrev vi mycket gemensamt, men mot slutet, när vi hade läst om den andra och tredje religionen, ville fler och fler skriva på egen hand. Startmeningar fanns till de elever som behövde det.

Det finns mycket som är bra med Boken om SO 1-3, men extra glad blev jag över att utdragen ur både Bibeln och Koranen är skrivna mera lättförståeligt för barn.

Återigen gjorde vi jämförelser mellan kristendom, judendom och islam. Eleverna upptäckte nu flera likheter och skillnader när de fyllde i en stödmall där alla tre religionerna fanns med. De som ville kunde ta hjälp av tabellerna de använt först och samarbeta i par.

Stödmallen har jag skapat med inspiration från Cecilia Sundh där hon i sitt blogginlägg Stötta tankarna skriver om hur viktigt det är att hjälpa eleverna att sortera och strukturera tankar och information.

Vid genomgången efteråt fyllde jag i elevernas jämförelser mellan religionerna i ett Venn-diagram med tre cirklar på tavlan. Det blev bra diskussioner om vad som faktiskt var olikheter eller likheter och eleverna hade möjlighet att stå för sin åsikt om t.ex. stjärnan är gemensam för alla religioner eller inte.

Avslutningsvis fick eleverna göra en självskattning av sina kunskaper i en matris. Utifrån den kunde jag utläsa vad eleverna kände sig mer eller mindre säkra på.

Om det är någon som vill använda något av mitt material, så går det självklart bra. Länkar till bl.a. min Dropbox finns nedan.


Bilder till sorteringsövningen

En läsande klass: åk 3 Religioner i Sverige

LPP Världsreligioner åk 3

Tabell för en religion

Tabell för tre religioner

Matris

Testa Discovery Education Espresso gratis i två veckor

Testa Boken om SO 1-3


Läs mer:

Kooperativ fyrfältare

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Educreation by M.E. Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

En föreläsning om språkutvecklande arbetssätt kring tema flytt och flykt

En inspirerande förmiddag innehållande olika språkutvecklande övningar, tips och idéer. Vi har fått höra om hur man kan väcka läsengagemang genom t.ex. skolbibliotek och författarbesök och vi har haft samtal kring hur läslyftet ska leva vidare i Nyköpings kommun. Bra att kommunens rektorer var med och så alla läslyftshandledare, förstås.

Mitt bidrag var en liten föreläsning, som handlar om hur jag arbetat kring temat flytt och flykt i ämnena svenska och SO under detta läsår. Läsande och skrivande av olika texttyper har vävts in i SO-undervisningen och blivit både viktigt och värdefullt, eftersom vi också arbetat mot de viktiga värdegrundande målen i Lgr11.

Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så får ni gärna kontakta mig.




Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Skolan har ett stort uppdrag kring språkutveckling och att utveckla elevernas kunskaper och förståelse för omvärlden. Inom ämnena svenska och SO har vi i åk 3 arbetat kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet har vävts in. Inom temat har vi läst och skrivit beskrivande och berättande texter där vi tränat på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen.

Lgr 11

I vår läroplan, Lgr 11, står det:

• Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11, kap 2)
• Eleven ska kunna ge några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. (Lgr 11, kunskapskrav i SO åk 3)

Olika texter om flytt och flykt 

Idén till temat om flytt och flykt föddes ur Ulf Starks fina och berörande text i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3, om flickan Ljuba, som flytt från ett annat land där det var krig. I anknytning till berättelsen om Ljuba fick vi också läsa en beskrivande text, som på ett grundläggande och enkelt sätt tog upp olika orsaker och konsekvenser, som en flytt eller flykt kan medföra.

I det gemensamma arbetet och samtalet kring texterna använde vi oss av lässtrategier före, under och efter läsningen, bildsekvensövning, VÖL-tabell, femfältare och expert/hemgrupper för att lättare förstå texternas innehåll och reda ut olika begrepp. 

Tidigt fick eleverna vara med och framföra sina frågor och åsikter kring temat flykt. Vi tittade på Lilla aktuellt som tog upp fakta och väckte nya tankar kring flyktingar. 

Eleverna fick läsa beskrivande texter om personer som flyttat och hur de upplevt flytten, skriva gemensam text i klassen och slutligen skriva egna texter om samma ämne. Det framkom redan då att många elever kunde leva sig in i vad en flytt eller flykt kan innebära. 

I det fortsatta arbetet gick vi mer in på berättande texter. Från biblioteket fick vi låna en hel boklåda full med böcker, som berörde ämnet. Böckerna lästes flitigt i klassen och några av böckerna arbetade vi med på ett djupare plan. 

Läs- och talövning med utklippta meningar 

Inför den här övningen hade jag högläst boken Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson. Vi hade tillsammans sammanfattat berättelsen i en berättelsekarta. Jag hade också förberett med lika många utklippta meningar som det fanns elever i klassen.

Eleverna fick

• gå runt i klassrummet och mumla meningen, uttrycka meningen med olika känslor, såsom arg, försiktig, glad, kärleksfull, och hälsa på varandra med meningen.
• stå utspridda, blunda, säga meningen på det sätt de ville och när de tyckte det passade och
• samtala, samarbeta och ställa sig ungefär i rätt ordning så berättelsen fick början, mitten och slut.

Elevernas gemensamma läsning av meningarna spelades in:

Poetiska miljöbeskrivningar 

Denna övning handlade om att träna miljöbeskrivningar, men under arbetets gång upptäckte jag att texterna också blev poetiska. Först visade jag ett bildspel, som handlade om barns sovrum i olika delar av världen. Eleverna fick sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningarna och bilderna på tavlan. När eleverna skrivit klart fick de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan fick gissa vilken bild texten handlade om. Efteråt fick de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet. Många uttryckte att de insåg hur bra vi har det jämfört med många andra människor i världen.

Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:

Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.

Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.

Jag kände lukten av mögel.

Det var varmt och rysligt. 

Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.

Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.

Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.

Det var läskigt och kryp kröp runt. 

Jag såg hård mark, hårda väggar. 

Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.

Jag kände lukten av eld. 

Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.

Andra läs- och skrivövningar

Inför det egna skrivandet arbetade vi också med

• olika känslobeskrivningar,
• att skriva i dåtid och 
• talstreck i texter.

Berättelseskrivande

När vi väl kom till planerandet och skrivandet av egna berättelser om någon person som flyttat eller flytt ledde det trevligt nog till att en del elever samlades vid världskartan, för att där lära sig mer om länders eller platsers lägen och namn. Enligt cirkelmodellens upplägg gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan hur en planering av en berättelse och en berättande text kan se ut och sedan fick eleverna planera och skriva egna berättelser. 

Det som blev extra tydligt med uppgiften kring detta tema var att händelseförloppet skulle handla om hur och varför en person skulle förflytta sig från ett land till ett annat. Det skulle hända något på vägen, som sedan skulle lösa sig. Texten skulle ha ett slut innehållande hur det gick för personen i det nya landet. Vi repeterade att miljö- och känslobeskrivningar var viktiga att få med för att läsaren skulle kunna skapa inre bilder.

Underbara arbetsro!

Eleverna har fått nya verktyg för att kunna skapa egna texter. Repetition kommer behövas, men det är tydligt att ämnet flytt och flykt har engagerat och känts viktigt. Flera av eleverna har berättat att de tänker fortsätta skriva egna texter hemma.

Eleverna kommer få läsa och ge respons på varandras texter. Feedback från mig är viktig och i enskilda samtal ska eleverna konkret få veta vad som är bra i deras texter och något som de kan tänka på till nästa gång. Eleverna ska självklart också få möjlighet att bearbeta och förtydliga sina texter så mycket de vill.

Barnkonventionen

Arbetet med barnkonventionen parallellt med temat flytt och flykt har varit väldigt givande. Under SO-lektionerna har vi läst och samtalat kring boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt och diskuterat olika värdegrundsfrågor.

Något som blev "pricken över i" var en väldigt spännande och rolig decemberdag när Discovery Education Espresso kom och filmade i klassen. Eleverna intervjuades om barns rättigheter och kompisskap. Vi fick genomföra många värdegrundsövningar där elevernas kloka tankar och kunskaper trädde fram och än en gång fick jag känna mig extra stolt. Resultatet av filminspelningen kommer snart!

Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika