Avslutat tema om världsreligioner i SO

Nu är temat om världsreligionerna avslutat. I veckan visade jag eleverna den matris jag gjort där de själva skulle skatta hur de tycker att de ligger till. Idéen till matrisen har jag fått av Cecilia Sundh (@Lappkullan) och sedan har jag byggt på den lite mer.

Först ville jag få eleverna medvetna om vad de verkligen kan genom att skriva ner några meningar på egen hand kring de här punkterna:

• Vad är en religion?

• Vad är religionsfrihet?

• Jämför likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.

Sedan fick de fylla i den här matrisen om världsreligioner. (Jag vill gärna få feedback på den av er.) Det är första gången jag gör en sådan, men jag hoppas det kommer bli en vana, för jag märkte redan nu att matrisen gjorde eleverna mer vakna. Det blir så tydligt att de vill kunna och de vill lära sig. Några kanske överskattade sin kunskap och några underskattade, men de flesta var väldigt medvetna om hur de ligger till.

Min planering om världsreligionerna kan du läsa här.

Min utförliga LPP hittar du här.

Vår inledning av temat kan du läsa här.

Gibbons fyra faser i världsreligionerna läser du om här.

Bildsekvenser i religionsberättelse läser du om här.

Min egen utvärdering av temat om världsreligioner är att det var väldigt skönt att ha en planering att följa. Jag har inte följt den till punkt och pricka utan känt efter hur mycket eleverna orkat med och vi har varierat SO-undervisningen med mycket samtal om kamratskap (t.ex. önskade eleverna ha hemlig kompis-lek), som är något som givetvis behöver arbetas med kontinuerligt och passar väldigt bra i kombination med religionstemat.

Gibbons fyra faser var ett extremt tydligt sätt att jobba och eleverna lärde sig massor på den lektionen, som de sedan haft med sig när vi fördjupat oss i kristendomen, judendomen och islam. Hinduismen och buddhismen fördjupade vi oss inte i på samma sätt. Vi har läst, sett på film och samtalat men jag prioriterade bort att eleverna fick skriva egna texter där. Kände att det räckte ändå och kunskapskraven för åk 3 gäller främst de tre förstnämnda.

VENN-diagram med kristendom, judendom och islam.

VENN-diagrammet med tre cirklar var en konkret uppgift när vi skulle jämföra likheter och skillnader mellan religionerna (även om det blev lite trångt att skriva i mitten). När vi resonerat lite mer kring diagrammet kom vi också fram till att stjärnan finns med på ett eller annat sätt i alla tre religionerna.

Vårt självklara pyssel blev att göra just en stjärna av piprensare innan vi gick på jullov.

God Jul och Gott Nytt År önskar jag Er!

Många kramar från Marika

Berättande text

Vårt nya tema kring berättelseskrivande har vi börjat nosa på genom att läsa och samtala om målen:

Jag ska kunna:

• läsa och förstå en berättande text och kunna samtala om dess huvudbudskap.
• använda mig av olika strategier för att skriva berättande text.
• känna till hur en berättande text kan organiseras med inledning, handling och avslutning.
• använda mig av enkla former av textbearbetning.
• lyssna till och återberätta en saga.

Med inspiration från en lektion i november där vi arbetade med frågenivåer i texter och vi hittade artiklar om harar letade jag vidare och hittade en fabel från Somalia om Haren och sköldpaddan. Kändes väldigt passande att hitta en somalisk saga med tanke på att vi har klasskompisar som kommer just därifrån.

Det är viktigt för alla elever att få en känsla för berättelsestrukturer, hur berättelser är uppbyggda, för att så småningom själva kunna skriva berättelser med röd tråd.

Vi följde Pauline Gibbons bildsekvenser i fyra steg: 

1. Vi förutspådde vad texten skulle handla om utifrån rubrik. Fabeln lästes högt.
    Vi samtalade om svåra ord som dök upp. 

2. Eleverna fick varsin bild i grupper om fyra och skulle beskriva sin bild utan att visa de andra.
    Sedan skulle bilderna placeras i rätt ordningsföljd. Samtalet och resonerandet i fokus.

3. Eleverna tittade tillsammans på bilderna och berättade fabeln muntligt.

4. Vi skrev en gemensam sammanfattning av fabeln.

Bilder vi använde oss av:

http://www.wmtecknare.se/ovrigt.htmbildtext

Sammanfattningar från mina två grupper:

Clip Art

Julklappslista 2014

Här kommer en julklappslista sammanställd av Nyköpings kommuns läs- och skrivutvecklare i samarbete med barn- och ungdomsbibliotekarierna på Nyköpings stadsbibliotek. Det är fritt fram att dela den.

Julklappslistan 2014

Bild från ClipArt

Tusen röster i luciatåget

Nu har våra elever framfört sin fina luciashow tre gånger sedan igår kväll. Vår fantastiska musiklärare Marija hade övat in 18 sånger, flera på olika språk, tillsammans med eleverna. Mest rörande var "Tusen röster", en manifestation av ca 90 skolors luciatåg i Sverige och Finland, för att visa att tillsammans är vi starka och att många tillsammans kan göra skillnad. Vi jobbar för en värld där vi värnar traditioner, människors lika värde och allas rätt till en trygg värld.

- Det var jättefint, de sjöng så många texter och fröknarna grät.

Kommentar från elev som satt i publiken under ett av dagens Luciatåg.

Samtal och skrivande

Fick syn på den här nya filmen från Läslyftet (Skolverket) i helgen och tyckte verkligen om den. Filmen är hämtad från Läs- och skrivportalen och Susanne Dahlgren visar och berättar hur hon arbetar med textsamtal och skrivande i åk 3 på Solhemsskolan.




Eleverna hade i förra veckan suttit i små grupper och använt sig av de två lässtrategierna att förutspå och att reda ut svåra ord och uttryck innan och under tiden de tillsammans läste igenom kapitel 12, Asta tjuvlyssnar, som de sedan fick hem som läsläxa.

Målet med dagens lektion var att medvetandegöra eleverna om att de ska lära sig koppla sin egen erfarenhet till det lästa i texten. Vi samtalade om målet och vi tog upp de olika textkopplingar som vi känner till: text-till-själv, text-till-text och text-till-världen-kopplingar

Med inspiration från ovan nämnda film fick eleverna lyssna till kapitlet högt en gång till. Vi samtalade om innebörden av att läsa med inlevelse.

Kapitlet handlar om att Asta fick dåligt samvete när Sigge serverade henne stuvade makaroner. Asta hade bara sagt att hon ville ha stuvade makaroner istället för vanliga makaroner för att reta Sigge. När Teddy kom på besök tjuvlyssnade Asta till deras samtal.

När jag hade läst klart skrev jag upp en fråga på tavlan: Varför fick Asta dåligt samvete? Eleverna fick skriva svar i sina skrivböcker. Vi samtalade om hur man skriver svar (inte börja med "För att..." utan använda sig av flera ord från frågan även i svaret). De som ville fick också ta hjälp av mina "börjor" för att lättare komma igång med sina svar.

Eleverna fick berätta för varandra i små grupper vad de hade skrivit och vi samtalade även i helgrupp.

Näst på tur kom några på djupet-frågor som löd:

• Har du haft dåligt samvete någon gång? 
• Har du varit med om något liknande som hände i kapitlet?

Eleverna gjorde på samma sätt, dvs de skrev i sina skrivböcker först och sedan delgav de varandra. Frågorna var öppna, men ganska utmanande. Jag berättade om när jag fick dåligt samvete när jag var liten. Det var bra för eleverna att få exempel på vad uttrycket innebär, för några verkade inte riktigt vara bekanta med uttrycket eller känslan. Vi samtalade om att alla gör misstag och får dåligt samvete ibland. Alla misslyckas då och då, men man lär sig förhoppningsvis något av det på vägen. Eleverna kom att tänka på när de retat sitt syskon eller sagt något dumt mot någon förälder eller kompis och sedan fått dåligt samvete. Några vågade berätta om det och några valde att bara skriva ner det.

De fanns de som hellre gick vidare och berättade om t.ex. när de tjuvlyssnat på mamma och pappa som pratade om vilka julklappar de skulle få... Se där ja. ;)

En väldigt givande övning som jag tycker gav mycket eftersom några vågade öppna sig och berätta muntligt och de mera tysta eleverna kunde förmedla sina tankar skriftligt.

Inte några stuvade makaroner men goda finska julstjärnor.

Vår adventskalender i klass 3

Så här ser vår adventskalender ut i år. Eleverna har ritat av sina händer på grönt papper och klippt ut. Händerna bildar en fin julgran, som en symbol för att vi hör ihop i vår klass.

I mindre grupper har eleverna gjort 14 st julgranskulor (ett uppdrag till varje skoldag i december) med ett positivt uppdrag i varje. Vi har använt samma kompistema som i förra årets digitala adventskalender, men denna gång fick eleverna själva i grupperna komma fram till lämpligt positivt uppdrag. Några av uppdragen från veckan har varit "idag ska jag ge så många komplimanger som jag kan", "idag ska jag sprida arbetsro runt min plats"och "idag ska jag räcka upp handen och vänta med svaret".

Varje barn har gjort ett eget hjärta i rött papper till julgranen som lyser upp med extra mycket kärlek. Många av barnen älskar verkligen sin julgran och är så stolta över den.

Formellt och informellt språk

I de två senaste kapitlen, kapitel 10 och 11, som vi har läst i Nyckeln till skatten har mina treor fått möta formellt och informellt språk. De har fått utveckla förmågan att anpassa sitt språk efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Polisen Yngve pratar "polisspråk", han uttrycker sig formellt, då han besöker skolan för att reda ut ett inbrott som skett i en guldsmedsaffär. I texten får läraren Olle och rektorn gå in och översätta det polisen Yngve säger till ett mer informellt språk som eleverna lättare kan förstå.

Texten väckte många frågor hos eleverna, både frågor som hade med innehållet att göra och betydelsen av ord och uttryck. Den ena gruppen med 25 st elever fick parvis skriva ner frågor på långa pappersremsor, som vi satte upp på tavlan.

Med båda grupperna av treor tränade vi sedan på att besvara dessa frågor med hel mening. Det passade bra att ha en grundlig repetition och genomgång av just hur man skriver hela meningar och frågor. I arbetsboken fanns det också fler övningar där vi fick träna oss i att sätta ut stor bokstav och punkt, frågetecken eller utropstecken på rätt ställe. 

Slutligen gick vi igenom svaren på frågorna och resonerade kring de olika frågenivåerna (på ytan, under ytan, på djupet). Mer om vårt tidigare arbete kring frågenivåer kan ni läsa här.

Nu pryder frågorna vår vägg i det ena klassrummet. De är ordnade enligt olika frågenivåer. Den andra gruppen har önskat att få bestämma och göra frågor nästa gång, som sedan ska besvaras. Sådana önskningar uppskattas och uppfylls gärna, speciellt nu i juletider!

Eftersom vår detektivlista också blev väldigt lång med ord som alla inte förstod har vi återigen tränat oss på att ta reda på ordens betydelse. Samtidigt har vi lärt oss flera olika synonymer för de krångliga orden. Eleverna har tränat på att samarbeta i mindre grupper. Mer om vårt tidigare detektivarbete kan ni läsa här.

En annan rolig övning som vi gjorde handlade om slangord. För en del ord i språket finns påhittade, informella slangord. Dessa kan variera i olika delar av landet. Vi pratade om vad som är slangord för t.ex. cykel (hoj), sko (doja), mat (käk) och skola (plugg). Eleverna fick använda fantasin och skriva och rita egna slangord.

hund - jycke från ClipArt

Språk i alla ämnen för alla elever

Eftermiddagen har tillbringats på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Vårt utvecklingsprojekt Språk i alla ämnen för alla elever närmar sig sitt slut. Idag var det redovisningar från olika skolor i Södermanland och Västmanland.

Vi fick också lyssna till Hanna Stehagen, som föreläste om sitt språkutvecklande klassrum. Mycket inspirerande! Speciellt tar jag med mig det hon berättade om hur de använder stödstrukturer på gymnasiet där hon arbetar. Tänker att våra elever kommer ha det väl förspänt inför fortsatta studier eftersom de redan tillägnat sig många av de språkutvecklande modeller som Hanna tog upp och visade.

Här nedan är den presentation som Ann Löwbeer och jag höll i tillsammans.

Håll till godo!