En massagesaga och andra värdegrundsövningar med språket i fokus

En massagesaga är en bra värdegrundsövning, som samtidigt tränar hörförståelse. I veckan testade vi den massagesaga som finns som temaaktivitet i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning (kap 3A) för åk 3. En skön pausaktivitet där den som masserade samtidigt skulle lyssna till sagan jag läste och göra passande rörelser till.

Det var en dag i Livet i Bokstavslandet
då solen lyste varm och skön
och värmde Ami, Bruno, Coco och Dani.
Solens strålar var ljuvliga och kändes sköna.
Plötsligt täcktes himlen av tjocka moln.
Så stora var molnen att solen inte syntes mer.
Det började blåsa. Först lite grann och sedan allt mer.
Ami, Bruno, Coco och Dani sprang in mot Meningsbygget.
Det började regna. Regnet öste ner. 
Det blev blött och stora vattenpölar bildades som barnen hoppade i...

Varför inte låta eleverna skriva egna massagesagor?

Bryngelstorpskolans värdegrundstrappor  
De senaste tre åren har vi på Bryngelstorpskolan arbetat med värdegrundstrappor, som en gemensam del i vårt värdegrundsarbete. Just nu arbetar vi med värdegrundstrappan "Jag bryr mig om andra och hjälper dem när det behövs" och då passade massageövningen bra in som en del i det. Vill du veta mer om vår skolas värdegrundsarbete så kan du klicka på rubriken/länken ovan.

Här nedan följer några flera exempel på värdegrundsövningar och teman jag genomfört de senaste tre åren med klassen. De är sorterade under respektive årskurs, men det går så klart att anpassa till den årskurs man arbetar med.


Åk 1

Vårdat språk 
Om att ha ett vårdat språk och att vara medvetna om hur vi pratar med andra är jätteviktigt. Vi upplever inte att eleverna använder fula ord så ofta, men språket kan ju också uttryckas med kroppen eller hur man pratar till vuxna eller klasskompisar, vilket är något som kan förbättras hos många.

Olika känslor samtalade vi om: arg, ledsen, sur och glad och i vilka situationer man kan uppleva dem. Eleverna fick bara en gång, denna gång, säga vilka fula ord de kan råka säga när de upplevt sådana känslor. Vi skrev ner dem i en spalt och gjorde sedan en ny spalt där vi gav bra exempel på vad man kan säga istället, t.ex. "Sjutton gubbar!", "Ryck mig i fjädern!", "Järnspikar!", "Kackerlacka!" och "Dra mig baklänges!".

Sagotronen

Sagotronen är en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse. Det blir både lite spännande och speciellt att våga läsa när alla kompisar sitter blickstilla och lyssnar på mattan runt omkring. Ett steg i riktning mot att våga uttrycka sin åsikt och stå för den. Här tränar vi också på samarbete, att träna på att lyssna och visa respekt när någon annan har ordet. 

Samarbete kring en instruktion

En rolig samarbetsövning blev det att följa en instruktion och göra en älg tillsammans, även om några tyckte övningen var i kittligaste laget! 

Åk 2

A Beautiful Planet - ett tema om vår jord

Läsårets ämnesintegrerade tema i åk 2 handlade om vår jord där vi lever tillsammans. Skapande arbete och lek har varit väsentliga delar i lärandet för att ge eleverna nya persepektiv på omvärlden och större förståelse för olika sätt att leva. (Länk i rubriken ovan.)

Cirkustema

En springsaga om familjen Olsson, som skulle gå på cirkus fick eleverna testa. Alla elever delades in i familjer och fick olika roller. När deras namn nämndes i sagan fick de springa en sväng för att sedan komma tillbaka. Kul med rörelse, saga och lek på samma gång! Inspirerade en del elever att fortsätta med leken även på rasten. (Länk till vårt ämnesövergripande cirkustema i rubriken ovan.)

Springsaga från lektion.se

Berättelser från olika delar av världen
Berättelser använder vi på många olika sätt. Något som förhoppningsvis ska tillföra något i elevernas världsbild som inte fanns där tidigare. De ska få möjligheter att reflektera över sin egen värld och sin kunskap om denna värld. När vi läste boken Hassan och hans färger, som handlar om en pojke som flyttat från Somalia, blev många elever väldigt berörda. Sedan lyssnade vi till en låt, Atouna el toufoule, som en elev sjöng på vår cirkusföreställning. Jag översatte delar av låttexten. Känslor väcktes och empatin visade sig tydligt. Även om man skulle vilja skydda barnen från allt jobbigt, så är det viktigt att öka förståelsen för olikheter.

Länk till fler boktips från Läslyftet

Argumentera för eller emot mössa eller keps på lektionstid
Det här med att få ha mössa/keps var verkligen en elevnära fråga, som engagerade många. Eleverna uttryckte sina åsikter för och emot och gav synpunkter på varför man ska få ha keps/mössa eller inte.

Koalametoden

Koalor är coola och bråkar inte. Vi har dramatiserat och visat upp för varandra hur det kan gå till när man använder koalametoden (Sluta, Strunta, Gå). Eleverna har fått berätta hur det har gått och fått diplom eftersom de klarat att använda Koalametoden eller för att de helt och hållet har undvikit bråk.

Recept för äkta vänskap

Vad behöver finnas i äkta vänskap? Eleverna fick samarbeta i grupper och skriva ner det som de tyckte var viktigt. Gå igenom hur man skriver ett recept (en instruerande text). Grupperna skriver sedan egna recept. Det kan bli fina affischer som sätts upp i skolan. (Länk i rubriken ovan.)

Åk 3

Berätta utifrån en bild

Första skoldagen pratade vi om vad eleverna lärt sig eller hur de använt sina kunskaper under sommaren. Utifrån bilder, som jag hade spritt ut på mattan, var det lättare för eleverna att komma på saker. Alla som ville fick berätta något om varför de valt sin bild och vad de kom att tänka på från sitt sommarlov. Några hade pratat olika språk, andra hade tagit hand om djur, utövat någon sport, plockat blommor, köpt glass, skapat fina armband m.m. 

Klassens regler

Förväntningar på varandra, på mig och på oss pratade vi om redan i ett inledande skede. I tavlan nedan kan ni se vilka ord vi utgick ifrån och eleverna gav många fina exempel på hur man praktiskt kan göra i olika situationer när vi t.ex. delar med oss, bryr oss om andra och gör vårt bästa. 

Rastaktiviteter

Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.

Ja-nej-leken
Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? 

Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.

Värdegrundskalendern
Värdegrundskalendern arbetade vi med i december när eleverna varje dag fick ett värdegrundsuppdrag. Vill du testa i helskärm finns länk ovan.

Bild från pixabay.com

Tema flytt och flykt

Inom ämnena svenska och SO arbetade vi kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet vävdes in. Inom temat läste och skrev vi beskrivande och berättande texter där vi tränade på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen. I Livet i Bokstavslandets läsebok, arbetsbok och lärarhandledning finns många fina utgångspunkter och ideér till att jobba vidare med värdegrunden. (Länk till temat ovan.)

Min egen tidslinje

En trevlig uppgift, som jag använt mig av i många klasser är Min egen tidslinje. Eleven kan med förälders hjälp skriva in några viktiga händelser från sitt liv och klistra in ett par foton. I övningen ingår också att göra en kort muntlig presentation av sin tidslinje. En utvecklad variant av Min egen tidslinje finns på Lektionsbanken. Här kan eleven välja att skriva om en vecka, en månad, ett år eller en längre period av sitt liv. (Länkar ovan.)

Religionstema

Vi samtalade kring begreppet religionsfrihet och att alla har rätt att tro på vad de vill. Många förslag kom upp om vad man kan tro på, t.ex. Big Bang, fotboll, smurfar, änglar, tomten, rymden, spöken, älvor m.m. Någon uttryckte att man inte måste tro på något speciellt. Fast det är bra om man tror på sig själv, kontrade en annan. (Länk i rubriken ovan.)

Värdegrundsfilmer

Är du nyfiken på att hälsa på i mitt klassrum, så kan du kika på de nya filmerna i Discovery Education Espresso. Där finns fyra filmer där mina elever och jag medverkar. Perfekt som utgångspunkt för reflektion och diskussion tillsammans i klassen. 

• Logga in i Discovery Education Espresso eller beställ utvärderingsabonnemang utan kostnad: https://online.liber.se/Trial/Evaluate/CE79084001
• Sök på Värdegrunden eller gå till Samhällskunskap på Biets nivå.

Föreläsning om värdegrundstrappor

Om du vill veta mer om hur vi arbetar med värdegrund på Bryngelstorpskolan är du välkommen att höra av dig genom att skicka ett mail till mig (marika.nylund.ek@nykoping.se).  Min kollega Anna Falk och jag erbjuder föreläsningar med inslag av små workshops för dig och dina kollegor. Där kan även ingå språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. 

Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Livet i Bokstavslandets upplägg

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Välkommen!

Hälsningar Marika 

5 frågor om en bok

Frågor som kan nå djupare vid samtal om text. Dessa frågor passar perfekt till Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3. 

Länktips: 

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Välkommen!

Att ställa meningsfulla frågor

Frågornas tid är här! Att ställa frågor på olika nivåer av texten är något jag tränar med min tvåa den här terminen. Frågor som eleverna skapat själva gör att frågorna känns mer meningsfulla. Elevernas intresse och förståelse ökar för vad texten egentligen handlar om.

I Livet i Bokstavslandet tog vi hjälp av det nya digitala introt, som just nu går att prova på gratis via Libers hemsida. Digital intro är bra att gemensamt laborera med innan eleverna jobbar vidare i arbetsboken. Eleverna fick här exempel på hur de kan formulera sina frågor och att de kan ställas på tre olika nivåer; på, mellan och bortom raderna. Att lära eleverna ställa frågor på olika nivåer till en text är en nyckelstrategi för att eleverna ska nå högre läsförståelse.

Frågor på raden kan eleverna hitta svar på direkt i texten. Frågor mellan raderna kräver att eleverna läser, letar svar och ledtrådar på olika ställen i texten och drar egna slutsatser. För att svara på frågor bortom raderna får eleverna använda sig av det de redan vet och göra kopplingar till sig själva.

Vi tog upp vilka frågeord, som frågor ofta börjar med, t.ex. Hur? Vem? När? Vad? Var? Varför? Vilken? Vilket? Vilka?

Livet i Bokstavslandet Digital Intro (testa här)

På sina miniwhiteboards fick eleverna rita en båt ute på ett hav med olika nivåer: på ytan, under ytan och på djupet. Vi såg likheter med Reporterns tre olika frågenivåer. Jag tycker så mycket om att beskriva för eleverna att de kan hitta skatten, sig själva, på djupet eller bortom raderna. Svaret på frågan finns då hos dem. Eleverna behöver få känna att deras egna frågor, tankar, kunskaper, erfarenheter och åsikter är värdefulla i textsamtalet.

Exempel på vår förenklade bild i åk 2.

Vi hade en Grej of the day-lektion om en av Sveriges främsta barn- och ungdomsboksförfattare, Ulf Stark. Eleverna började ställa frågor om Ulf och ville veta ännu mer. Vi hittade inte så mycket när vi letade information på internet. Jag föreslog att vi kunde skriva ner alla deras frågor och skicka ett brev till Ulf.

Så här blev några av frågorna:

Vad tyckte du om att göra som barn?

Var brukar du sitta och skriva?

När skrev du din första bok?

Vad hette din första film?

Hur gör du när du planerar dina berättelser? 

Är det sant att man blir olycklig när man är känd?

Vilken av dina böcker vill du tipsa om att vi ska högläsa i klassen?

Frågorna skickades iväg och det roliga var att vi fick svar väldigt snabbt. Ett jättelångt svar på alla 42 frågor av självaste Ulf Stark! Wow! Vi har nu fått veta lite mer om Ulf och hans uppväxt och kanske har vi fått några ledtrådar till varför hans texter innehåller så mycket värme, humor och allvar. En del av svaren kommer finnas med i Livet i Bokstavslandets arbetsbok för åk 3, som kommer vara klar till höstterminsstart 2017.

Ett boktips vi fick av Ulf Stark.

Kan du vissla Johanna? Öppet arkiv.

Vi avslutade med att titta på en filmsnutt från Ulf Starks berättelse "Kan du vissla Johanna?". Underbar fråga, underbar film! 

Länktips:

En läsande klass: Modellering av Reportern och frågenivåerna

Marie Trapp: Lässtrategilektion Reportern

En läsande klass: Reportertavlan

UR Skola: Ställa frågor

Anna och Philips lärarpodcast, avsnitt 73 med Ulf Stark

Liber: Testa digital intro till Livet i Bokstavslandet

Arbetsgången i Livet i Bokstavslandet

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 

kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 

- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand utifrån arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2. Genrekunskap - att kunna känna igen - ligger till grund för hur man planerar sitt skrivande.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:

• Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
• Fas 3: Skriva gemensam text
• Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de arbetat med Sagomattan i F-klass och även med cirkelmodellen för berättelseskrivande i åk 1. Jag ser det ändå som en fördel att då och då repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Här nedan följer nu en liten beskrivning av hur vi arbetat med berättelseskrivande med hjälp av Livet i Bokstavslandet i åk 2.

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Kapitlet om Spökhistorier i Livet i Bokstavslandets läsebok väckte stort intresse hos eleverna och vi hade textsamtal med hjälp av lässtrategierna och gjorde sedan en bildsekvensövning för att sammanfatta och tydliggöra en av spökhistoriernas uppbyggnad. Bildstöd är väldigt användbart! I Livet i Bokstavslandets arbetsbok finns sekvensbilder till de flesta kapitel.

Bildsekvensövningen gick till så här: Inledningsvis högläste jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Eleverna delades in i grupper om fyra. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna skulle komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Slutligen skrevs en sammanfattning i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

Lektionen som följde återberättade vi spökhistorien och fyllde i en berättelsekarta med hjälp av stödord och korta meningar.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Eleverna fick gruppvis läsa en saga (hämtad från lektion.se), som de sedan fick sammanfatta med stödord/meningar i en egen berättelsekarta. 

En saga eller berättelse skrivs oftast i dåtid och därför gjorde jag om sagan vi läst till en lucktext där vi tränade på just detta. 

Till mångas förtjusning fick vi äntligen träffa ugglan Lilla Bo igen, som kläcktes ur vårt magiska ägg i åk 1. Ugglan hade ritat bilder och skrivit ord i en berättelsekarta kring vad den varit med om. Det blev engagerande samtal om både formen och innehållet, som hade berättats med en röd tråd.

Eleverna fick sedan i uppdrag att rita en figur eller karaktär som de tycker om, te.x. en dataspelsfigur, en sagofigur, ett gosedjur eller ett husdjur. Utifrån karaktären fick de fylla i egna bilder och stödord i sin berättelsekarta med början, händelse/problem, lösning och slut i Livet i Bokstavslandets arbetsbok. Det blev som i ett trollslag en tyst men ivrig skapande aktivitet där kreativiteten flödade.

Fas 3: Skriva en gemensam text 

Först skrev vi en gemensam text utifrån ugglan Lilla Bos berättelsekarta. I berättelsens början pratade vi mycket om hur viktigt det är att berätta vem det handlar om, hur karaktären ser ut, i vilken miljö den befinner sig i och att på något sätt få med vad den ska göra.

En slags lucktext med olika "börjor", hade vi som hjälp, för att vi skulle få mer variation i ordvalet. En hel del tidsord fanns med, såsom En dag, Plötsligt, Då, När, Efter ett tag, Strax, Sen/Sedan, Till slut, Äntligen.

Talstreck var också något som jag tog upp och att man ska börja på ny rad när någon säger något.

Det blev en bra diskussion i klassen kring hur vi skulle formulera oss och få med det viktigaste i berättelsen. Lilla Bos upplevelser är något som engagerar eleverna, eftersom det är en sådan omtyckt figur i klass 2.

Fas 4: Skriva en individuell text

Äntligen fick eleverna sätta igång att skriva på egen hand! De hade sin favoritfigur och sin egenskapade berättelsekarta att utgå ifrån. Till sin hjälp hade de också börjorna med tidsorden, som de fick använda om de ville.

Den röda tråden är inritad!

Spontant ville jag jubla rakt ut när jag hade läst berättelserna! Det här arbetet har gett fint resultat och jag kan se att alla skriver med en röd tråd. En del ville rita in den röda tråden i sin berättelsekarta. Blev väldigt fint och tydligt!

Efter jullovet kommer vi använda oss av checklistor när vi läser igenom berättelserna igen och klura på om det finns något som går att förbättra. Det som också är bra med arbetsboken är att det går att fylla på och ändra i olika delar (början, händelse/problem, lösning, slut) eftersom skrivsidan är uppdelad i fyra rutor. 

Olika typer av mallar, checklistor, berättelsekartor/planeringstabeller finns som kopieringsunderlag i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.

Länktips

Sagomattan, cirkelmodellen och berättelsestruktur av Marie Trapp

Att skriva berättelser av Mia Kempe

Hit med en checklista, Cecilia! av Cecilia Sundh

Ng- ordsaga av Caroline Cras

Libers julkalender åk 1-3, lektion 15. Här finns en minilektion ur Livet i Bokstavslandets Lärahandledning och även två olika berättelsekartor/planeringsmallar.

Mina tidigare inlägg om cirkelmodellen i berättelseskrivande

Höstterminens skrivprojekt i åk 1

Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 3

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Strategier för skrivande av instruerande texter

Att undervisa elever för att tillägna sig strategier för skrivande, har visat sig vara något av det som ger absolut störst effekt i skrivundervisning (Graham m.fl. 2012). I Livet i Bokstavslandets Lärarhandledning finns mallar att förstora och ha på väggen i klassrummet, så alla kan se hur olika texter är uppbyggda. Vi arbetar enligt cirkelmodellen och ger eleverna en stabil grund för sitt skrivande. 

De senaste veckorna har vi arbetat med instruerande texter. 

Fas 1 i cirkelmodellen, att bygga upp kunskap inom ämnesområdet, inleddes genom att jag högläste en instruerande text ur läseboken. 

Kapitlet innehåller en vägbeskrivning och bilder, som väckte stor nyfikenhet hos eleverna. Hur cyklade fröken till scoutstugan egentligen? Vi tittade på en mall för hur instruerande text kan se ut.

Fas 2 i cirkelmodellen, att studera texter inom genren instruerande texter för att få förebilder, genomförde vi med hjälp av uppgifterna i arbetsboken. Receptet på banangodis blev några sugna på att testa hemma. 

I fas 3 skrev vi gemensamt en instruerande text om att borsta tänderna. Det blev lite roligt då jag försökte följa elevernas uppmaningar om hur jag skulle göra. Det räcker ju inte bara att stoppa in tandborsten i munnen. Instruktionerna måste bli flera. Eleverna förklarade mera.

När eleverna i fas 4 av cirkelmodellen själva fick välja vad de skulle skriva om fick de många roliga idéer, t.ex. fånga en pokémon, rykta en häst, spela en fotbollsmatch, slå in ett paket m.m. 

Upptäckte att några behövde träna mer på uppmaningar och det var då jag gjorde en enkel övning med dem, som jag kallar för Att göra en skolsaksbild. Vi använde helt enkelt vanliga skolsaker och eleverna fick följa mina instruktioner och placera dem på ett papper. Sedan jämförde vi om deras bild överensstämde med min. Efteråt jobbade eleverna parvis och tränade på att instruera varandra. Till sist skapade de egna konstverk, som de fick rita av. Dessa kommer vi att arbeta vidare med i tema om kartan.

Nytt kapitel i Livet i Bokstavslandet har mottagits med glädje av barnen. Vi upptäcker NG-ljudet både i läseboken och på vår Ordvägg. Eleverna har fått hem en ny stavningsläxa där träning av handstilen kommer in på ett bra sätt med hjälp av de olika raderna (tak, mellanvåning, golv och källare). Utmaningsläxa med lite klurigare ord delas ut på måndag för de som behöver eller önskar. Vi kommer också träna på orden i skolan.

"Fröken, hur ritar man en regering?"

I arbetsboken finns en övning där man ska förklara ett nytt ord genom att rita det. Då var det elevernas tur att ge mig en lite extra utmaning, för jag hade ju skojat och sagt att jag var bra på att rita regeringar. Ingen dag är den andra lik... vi har roligt nästan jämt!

I torsdags fick vi besök av utvecklingsansvarig på Liber, Magnus Bäckberg, som deltog i vårt klassrumsarbete med Livet i Bokstavslandet, parläsning i läseboken och läsförståelse i arbetsboken. Han uttryckte att det var trevligt att sitta och lyssna till barnen, som hjälpte och stöttade varandra i parläsningen.

Vi tittade också på Livet i Bokstavslandets nya webbapp. Den kan köras i dator, surfplatta eller mobiltelefon. Med den kan eleverna träna på innehållet i boken: ord och frågor på texten. Det är självrättande övningar, som är kostnadsfria. Klicka nedan och testa.

Livet i Bokstavslandets webbapp

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Tvåornas lärande och aktiviteter i svenska och SO

Vi använder berättelser på många olika sätt i åk 2. Något som förhoppningsvis ska tillföra något i elevernas världsbild som inte fanns där tidigare. De ska få möjligheter att reflektera över sin egen värld och sin kunskap om denna värld.

Boktips från Läslyftet

Med inspiration från vårt cirkustema ville jag spinna vidare på temat "Circus around the world". I Lgr11 står det att "Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt". I Grej of the day på So-lektionen diskuterade vi hur det är att flytta mellan länder och vad det kan få för konsekvenser. Vi tittade på en film från UR-pedagogerna, Med all rätt, som tog upp ämnet på precis lagom nivå. Barn har rätt att känna sig trygga och må bra.

Lektionen som följde blev väldigt gripande, kanske mer än eleverna och jag var beredda på. Jag läste boken Hassan och hans färger, som handlar om en pojke som flyttat från Somalia. Vi samtalade kring boken. Sedan lyssnade vi till en låt, Atouna el toufoule, som en elev sjöng på vår cirkusföreställning. Jag översatte delar av låttexten. Känslor väcktes och empatin visade sig tydligt. Även om man skulle vilja skydda barnen från allt jobbigt, så är det viktigt att öka förståelsen för olikheter.

På klassrådet tog vi upp frågan, som vi fått från elevrådet, om eleverna ska få använda mössa eller keps på lektionstid. Vi hade en testperiod i våras och tvåorna fick argumentera för eller emot mössa eller keps på lektionstid genom att framföra synpunkter och ge kommentarer. Det här var verkligen en elevnära fråga, som engagerade många. Vi väntar med spänning på vad andra klasser och pedagoger röstar för.

En annan Grej of the day handlade om Koalametoden. Koalor är coola och bråkar inte och det är det vi ska lära oss. Vi har dramatiserat och visat upp för varandra hur det kan gå till när man använder metoden. Eleverna har fått berätta hur det har gått och fått diplom eftersom de klarat att använda Koalametoden eller för att de helt och hållet har undvikit bråk.

Att vara en bra kompis är jätteviktigt. Att kunna visa hänsyn, så att man inte stör kompisarna på lektionerna och att man inte pratar rakt ut. De senaste veckorna har vi tränat extra mycket på arbetsro, men vi behöver absolut fortsätta. Målet vi också ska jobba med är att hålla ordning och reda på våra saker. Läs mer på vår blogg Värdegrundstrappor. 

Frökens favorit, och även många elevers, var Grej of the day-lektionen som handlade om kartan. Vi reflekterade kring vilka kartor vi använder oss av. Vi kommer ägna mer tid till detta intressanta ämne under läsåret. I Boken om mig som vi arbetar med i svenskan har vi också ritat bilder och beskrivit våra rum och vi upptäckte att flera faktiskt har ritat en förminskad bild uppifrån, en slags karta, över sitt rum, Kompassen har vi också tittat på och lärt oss att det finns olika väderstreck.

En riktig guldstund var när eleverna hade med sig foton av sig själva från när de var små och fick berätta om var de föddes, när de fick sin första tand, när de började gå och vad deras första ord var. Tvåorna var så glada och stolta och ville och vågade berätta inför klasskompisarna. 

Fredagsmys med faddrarna i femman blev det när tvåorna fick hjälp med att träna på sina IUP-mål. Vi har fina böcker där vi fyller i datum när målet har tränats. 

Ett knep jag använder mig av för att få igång skrivandet är att eleverna skriver non stop i 15 min. Jag peppar dem att skriva på och låta pennan jobba. Alla meningar får gärna vara uppbyggda på samma sätt. Det viktigaste är att skrivandet kommer igång. Här ovan i en veckologgstext om veckan som gått och vad vi lärt oss, ex. "I NO har vi lärt oss om svampar". När vi skrivit i en kvart är det givetvis på plats med mycket beröm och någon liten belöning. 

I åk 2 följs elevernas läsutveckling upp med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd och God läsutveckling. God läsutveckling är inte obligatoriskt för oss som jobbar i kommunen att göra längre, men jag tycker att den fonologiska delen där är väldigt bra och jag kan se tydligt om eleverna klarar av att "trolla med orden" (som jag brukar säga), t.ex. om man lägger s till kor så blir det skor. Det är grundläggande för att läsningen sedan ska utvecklas.

Bra tips på hur man kan träna på läsflytet delade Anna Kaya med sig av efter en föreläsning med Tarja Alatalo. Tarja är författare och kvalitetsgranskare till Livet i Bokstavslandet, som vi snart ska köra igång med. 

Böckerna till Livet i Bokstavslandet ligger fint på hög och väntar nu, men lärarhandledningen ska komma inom några dagar och jag vill vänta in den. Det har tyvärr varit många förseningar med läromedlet, som dragit ut på tiden för uppstart, men vi har som tur haft mycket att göra ändå. 

Kul med inslaget i Skolvärlden! Bra text och fina bilder på eleverna. Länk till Skolvärlden: 

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.