Läsning är viktigt under sommarlovet

Lyssnade till Barbro Westlund idag och som vanligt sa hon många kloka ord. Sommarlovet mellan åk 1 och åk 2 kan vara det "farligaste" om elever som precis börjat läsa tappar lästräningen under sommarlovet. En elev bygger upp sin läsidentitet under vårterminen i åk 2 och efter det är det svårare att ändra på den. 

Skrev ett litet brev till mina ettors föräldrar idag:

Hoppas att sommarlovet börjat bra för er alla!

Det här sommarlovet är väldigt viktigt för de elever som är mellan åk 1 och åk 2. Om man har uppehåll från läsningen kan man tappa mycket. Försök därför läsa en stund varje dag, gärna tillsammans.

❤ Högläsning för ett barn kan ses som en kärleksförklaring. ❤ 

     "Du jag gillar dig. Lyssna på det här ska du få höra." 

Använd gärna Läsbingot som alla barn fått med sig hem i en plastficka. I plastfickan ligger också ett diplom och den lilla skrivläxboken där eleverna längst bak kan fylla i vilka böcker de läser själva eller tillsammans med er föräldrar.

Läsbingo och Diplom

Ettorna fick diplom för flitigt läsande ur Den magiska kulan under året. Vi hade en högtidlig stund där var och en fick komma fram och hämta sitt diplom under tiden klasskompisarna applåderade.

Skrivläxbok

Uppmuntra gärna ert barn att ta med en bok till skolstart som ni läst i sommar. Jag kommer att läsa två minuter högt ur varje bok. Välj gärna ut ett favoritstycke. Blir en bra boktipsstund! Vi kommer att kopiera bokframsidorna och sätta upp på väggen.

Några lästips:

• Visa intresse för det barnet läser.
• Lyft upp ord som du tycker är spännande och säg dem högt.
• Berätta om vad du lär dig av det ni läser.
• Fråga om barnet tycker om innehållet.
• Berätta om hur du läser då du själv inte förstår.
• Läs läxan på flera olika sätt. Lek med den. Läs den som den vore en deckare, en saga eller en rolig historia.
• Lyft fram det positiva som texten säger dig.
• Värdera skolans innehåll med nyfikenhet.
• Tro på ditt barns förmåga.

Tipsen är tagna ur Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen, som är skriven för både lärare och föräldrar.

❤Fortsatt glad sommar önskar jag er! ❤

Klicka här för att se en film om varför läsning är så viktigt!

Att ha en årskurs ett

Har fått nyfikna frågor om min läs- och skrivundervisning i åk 1. Så kul att någon vill veta hur jag arbetar! Det känns inspirerande och värdefullt att få dela med mig och det ger mig nya tankevändor. Vill inte fasthålla att jag på något sätt besitter de rätta svaren, men tycker det är så skönt att vi kan ha ett öppet sinne att utbyta tankar, våga fråga och dela med oss. Våra tankar tillsammans letar sig vidare till någonting nytt. Så spännande och framför allt viktigt med reflektionstid!

Här är några frågor jag fått kring åk 1:

1) Jag kommer ta emot en etta där nästan alla har knäckt läskoden. Skulle du rekommendera att ändå gå igenom varje bokstav på olika sätt (t.ex. en bokstav i veckan)?

De senaste tre ettorna jag haft har jag använt mig av ABC-klubbens material och då har det varit väldigt tacksamt att följa ABC-klubbens upplägg med en bokstav per vecka fyra veckor i rad följt av en repetitionsvecka. Jag upplever inte att de elever som kommit långt i sin läsutveckling har hämmats på något sätt. De har fått stimulans med högre svårighetsgrad i läseboken Den magiska kulan och har ändå behövt träna in hur bokstäverna formas.

Här finns ett inlägg som tar upp hur man ska veta vilken bok eleven ska ha:

• Läsundervisning med ABC-klubben

Jag är väldigt sugen på att någon gång köra ASL (Att skriva sig till läsning) fullt ut. Som jag förstått det går man inte in för formande av bokstäver förrän under våren i ettan och då går man igenom flera bokstäver i taget (de som formas på liknande sätt, t.ex. motsolar, raka medsolar, höga bokstäver och diagonala bokstäver).

Exempel på hur jag gjort kring ASL i en tidigare åk 1 kan du läsa här:

• Att skriva sig till läsning via datorn

2) Hur ofta jobbade ni med spökägget på en vecka?

Vi har haft ett strukturerat schema för att eleverna ska känna sig trygga i arbetet och veckorutinerna.
Vi arbetade med spökägget en gång per vecka.

Här är vårt veckoupplägg i åk 1:
Måndag: Skrivande utifrån t.ex. Spökägget och vårt värdegrundsarbete.
Tisdag: Läsläxan följs upp och eleverna arbetar i arbetsboken.
Onsdag: Ny läsläxa gås igenom. Bonusboken (ABC-klubben). Läs- och skrivövningar, tex. En läsande klass.
Torsdag: Ny bokstav. Bokstavsschema.
Fredag: Planering och utvärdering av veckan som gått. Kompissamtal. Fem myror (bokstavsfilm).

Skulle gärna börjat med ny bokstav på måndagar, men eftersom vi inte haft lika mycket personal på torsdagar är det skönt med extra tydlig struktur just den dagen. Eleverna älskar torsdagar, även när vi när vi nu gått igenom den 26:e bokstaven. 

Läs mer om vårt bokstavsarbete här: Bokstavsarbete

Läs mer om vårt värdegrundsarbete här: Värdegrundstrappor

3) Hur många elever hade du? 
47 elever fördelat på två grupper.

4) Var du oftast själv eller hade du hjälp av en fritidspedagog?
Jag har oftast med mig en till flera extrapedagoger i klassrummet. Fantastiskt med så många olika barn.

5) Hur gjorde du med läsläxan? Hade ni en läsebok med frågor på texten?

• Äntligen läsläxa!

Så här har jag gått igenom läsläxan med framför allt de som inte knäckt läskoden:

• Läsrutin i tre faser

6) Hur många datorer hade du tillgång till?
I år har utbudet varierat, ca 10 st på åk 1-3, men jag ser fram emot nästa läsår då vi troligtvis kan se fram emot möjligheten att jobba i helklass med datorer då och då.

7) Har du några bra tips till mig som ska ha en etta, som jag inte får missa?
Tro på att barnen kan! Använd er av alla lässtrategier tidigt. Använd gärna tips och texter från En läsande klass. Ge eleverna stödstrukturer även i skrivandet i form av tankekartor, lucktexter, skrivscheman m.m. Vi har använt oss av cirkelmodellen i skrivande av berättande och beskrivande texter, vilket har varit väldigt utvecklande.

• Höstterminens skrivprojekt i åk 1
• Samarbete och kommunikation i fokus
• Beskrivande texter om djur

Ett tema som varit bra i åk 1 är att väva samman  SO med musik och arbeta mycket kring författaren Astrid Lindgren. Vi har läst om hennes liv, läst många av hennes berättelser, sjungit hennes sånger, jämfört livet förr och nu och kommer avsluta med en musikal. Eleverna tycker det är jätteroligt.

Lyssna till barnens önskemål och idéer och spinn vidare på dem! Lycka till!

Beskrivande texter om djur

Under de senaste tre veckorna har vi i åk 1 lärt oss mer om att läsa och skriva beskrivande texter om djur. Jag har valt att lägga upp arbetet enligt cirkelmodellen för att eleverna så småningom ska kunna skapa egna faktatexter om djur. Inspiration till mitt arbete kring genrepedagogik har jag fått från Stärk språket, stärk lärandet (Pauline Gibbons), Låt språket bära (Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring), Att läsa faktatexter (Adrianne Gear) och Att undervisa i läsförståelse (Barbro Westlund).

Valet kring vilket djur vi inledningsvis skulle läsa om blev enkelt då min kollega visste att eleverna var väldigt nyfikna på björnen.

Fas 1:

Vår läsfixare Spågumman hjälpte oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper om björnen genom att fråga eleverna vad de trodde att en text om björnen skulle handla om. Jag ritade upp en VÖL-tabell och förklarade vad de olika bokstäverna i VÖL betyder (vet, önskar veta, lärt oss). Med elevernas hjälp fyllde jag i vad de redan visste i kolumnen Vet.

I kolumnen Önskar veta fick eleverna ställa frågor, som jag sedan skrev ner. Här övade vi oss på att vara läsfixaren Frågeapan eller Reportern. Sedan läste jag texten i lugnt tempo och eleverna fick räcka upp handen om någon av deras förutsägelser slog in. 

I faktatexter dyker det upp ofta upp kluriga ord, så direkt när något nytt ord dök upp stannade vi för att reda ut det, precis som läsfixaren Detektiven brukar göra. Texten som jag lånat från ABC-klubbens material för åk 2 var som tur inte alldeles för krånglig, utan fungerade bra att läsa utan för många stopp,

I slutet av lektionen samtalade vi om vad vi lärt oss, vilka förutsägelser som slagit in och vilka frågor vi fått svar på. Vi sammanfattade som läsfixaren Cowboyen. Jag fyllde i den sista kolumnen, Lärt oss, i VÖL-tabellen.

Eftersom det fanns några frågor vi inte fått svar på, läste jag också från några andra texter om björnen. Svenska-djur.se är en sida som jag varmt kan rekommendera. Även En läsande klass har många fina texter och lektionsförslag om djur, som inspirerat mig de senaste åren. Upptäckte först idag att lektion 135 handlar om just björnen.

Fas 2:

Nästa lektion ritade jag upp en tom tankekarta på tavlan och eleverna fick också se texten vi läst tillsammans. Jag hade ringat in vissa delar i texten med olika färger för att eleverna lättare skulle kunna hitta svaren till var björnen lever och bor, hur den ser ut och vad den äter. Jag visade sedan hur man plockar ut det viktigaste ur texten, som vi kallar nyckelord.

Vi tittade också på fina bilder i en djurbok som hade stora tassavtryck och en finlandssvensk hemsida, Vetamix, med bra material om djur med både texter, ljud och filmer.

Fas 3:

Utifrån nyckelorden i tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext om björnen. Vi gjorde om nyckelorden till meningar. Vi pratade om vikten av stor bokstav i början, mellanrum mellan orden och punkt i slutet av meningarna. Jag visade också på att det är viktigt att vi har en rubrik till vår text och att försöka fånga läsaren i de första meningarna, för att sedan få med allt ur varje faktadel (klassifikation, förekomst, föda, kännetecken, livscykel mm.) innan man går vidare till nästa. Bra också om texten delas in i stycken för att det ska vara lättare att läsa.

Eleverna var så otroligt engagerade under hela den här processen och texten blev slutligen väldigt lång. Jag valde att plocka ut kortare meningar och fakta från deras text och skapa en läsläxa där eleverna fick läsa och rita bilder till. Texten är redan på alla sätt och vis bekant för dem eftersom vi läst och pratat så mycket om björnen. Självklart är det roligt om barnen sedan hemma vill berätta allt övrigt de lärt sig om björnen utöver det som står i läsläxan.

Vi läste även en fabel om varför björnen har så kort svans och gjorde jämförelser mellan en faktatext och en saga (här hade jag tänkt göra ett VENN-diagram, men tiden blev knapp). Även till sagan fick eleverna rita bilder i små rutor bredvid texten. Denna text är en frivillig läsläxa för de som behöver lite mer utmaning.

Fas 4:

Just nu är vi i fasen där eleverna ska få skriva egna faktatexter. Som ett exempel fick vår ugglekompis Lilla Bo vara med och hjälpa till. Jag skrev en tankekarta utifrån det vi vet om Lilla Bo.

Sedan fick eleverna välja bland en massa små leksaksdjur, som jag hade samlat med mig hemifrån, och göra en egen tankekarta om sitt lilla utvalda djur. 

Tankekarta från ABC-klubben åk 2

Det kommer att bli en blandning av både fantasi, lek och faktainsamling, vilket eleverna är väldigt entusiastiska över. De har också börjat rita av de små djuren och jag har fotograferat alla barn tillsammans med sitt djur. Så glada barn! Ser fram emot fortsättningen.

Webbföreläsning om språkutvecklande undervisning och ABC-klubben

Här nedan är bildspelet från min webbföreläsning och frågestund med lärare i Närpes, Finland, idag.




Det var min andra föreläsning på distans för finlandssvenska lärare. Använde verktyget Adobe Connect och denna gång fungerade tekniken  perfekt.

Förutom att jag delgav min språkutvecklande undervisning diskuterade vi kamratrespons, specialundervisning, läsläror, inspirerande texter, att skriva sig till läsning, bokskåp med mera. Så värdefullt att få till detta samarbete över gränserna tycker jag.

Tack så mycket för denna gång!

Hälsningar Marika

Uppdaterat berättelseschema.

Tankar inför vt 2016 Sv/So åk 1

Har haft en del tankar om hur jag vill fortsätta arbetet i Sv/So i min åk 1. Nu tror och hoppas jag vi kommer att komma in i en bra arbetsrutin från början och min ambition är att sitta med eleverna i små grupper mer än tidigare. Så här nedan kan ni se hur min terminsplanering ut just nu, men den kan komma att ändras.

Höstens skrivprojekt kan ni läsa mer om genom att klicka här

Svenska 

• Fortsätta med våra skrivna berättelser, att i små grupper läsa för varandra och ge respons (jag vägleder och visar checklista). 
• Läsa små alfabetsböcker för varandra. 
• Introducera sagotronen, att de som vill och vågar får sitta på en stol (sagotron) och berätta en saga utifrån ett fantasikort.
• Fortsätta med brevskrivandet till ugglan.
• Fortsätta med våra lässtrategier i alla texter vi arbetar med.
• Arbeta utifrån cirkelmodellen med beskrivande texter om djur. Börja med att beskriva ett gosedjur, som eleverna får ta med sig.
• Repetition av de bokstäver vi gått igenom under hösten. Träna på ljuden och att forma dem rätt.
• Fortsätta med alfabets- och ordbildsträning.
• Diagnos efter var fjärde bokstav.
• Introducera roliga kort. Eleverna får skriva av ett kort med en rolig text och rita det som står.
• Fortsätta med mentorssamtal efter skoltid med ett rullande schema där jag kollar av vad eleverna kan.

Måndag: Jag kommer att ha en grupp med två-tre elever i taget vid mitt runda bord i klassrummet. Vi läser och jag eller kompisar ger återkoppling på deras arbeten. Övriga barn får arbeta med att repetera bokstäver och sedan välja på att skriva brev/sagor, roliga kort, extrabok, Bonusbok, läsa, övningar på dator.

Tisdag: Jag lyssnar när eleverna läser upp sin läsläxa, Den magiska kulan, med en grupp i taget och övriga arbetar i arbetsboken. 

Onsdag: Gå igenom ny läsläxa i Den magiska kulan, så som vi brukar göra (läs mer om min läsrutin genom att klicka här). Introducera sagotronen. Starta vårt arbete om faktatexter om djur. Gemensamt skrivande om vad eleverna gjort på naturskolan.

Torsdag: Genomgång av ny bokstav. Bokstavsschema. Under tiden eleverna arbetar kommer jag att ha en grupp med två-tre elever i taget vid mitt runda bord i klassrummet. Vi läser och jag eller kompisar ger återkoppling på deras arbeten.

Fredag: Eleverna gör klart olika arbeten, planerar nästa vecka och ser på Fem myror eller Livet i Bokstavslandet.

So

• Fortsätta med vårt värdegrundsarbete som är övergripande för hela skolan.
• Fortsätta med bra kompis-tema. Ugglan och kompisproblemet. Högläsa Sandvargen.
• Fortsätta med att uppmärksamma olika högtider och varför vi firar dem.
• Årstider, månader, dagar, sånger som hör till.
• Livet förr och nu. Högläsning av Astrid Lindgrens berättelser och sånger. Göra jämförelser. Titta på några avsnitt från julkalendern. Barnens århundrade - UR.
• Vårt samhälle - prata om vad ett samhälle är och olika yrken. Grupparbete.

En distansföreläsning om språkutvecklande arbetssätt

Idag har jag haft min första föreläsning på distans med finlandssvenska lärare i Vasa. Väldigt spännande och lärorikt att testa verktyget Adobe Connect (efter en del tekniska svårigheter från min sida, hihi...)

Jag lovade att dela min presentation här. Finland ligger mig så varmt om hjärtat, eftersom jag kommer därifrån. Vi har mycket att lära av varandra.

Förutom att jag delgav mitt språkutvecklande arbete diskuterade vi kamratrespons, specialundervisning, läsläror, inspirerande texter, arbetssätt, ödehus, resande nallar, ordlistor m.m. En hälsning till Natur och Kultur är att vi behöver en bra magisk ordlista, som är lätt att slå upp i och där alla svåra ord från ABC-klubben finns med!

Med hopp om fortsatt nordiskt samarbete!

/Marika

Så här går vi igenom ny läsläxa i åk 1

Vid genomgång av ny läsläxa i åk 1 är målet att eleverna ska få en uppfattning om vad texten handlar om. Intresset väcks och ordavkodningen blir lättare. I arbetet med ett nytt kapitel i ABC-klubbens material, Den magiska kulan, startar vi alltid genom att jag läser högt ur den gröna C-boken, som har mest text, med hjälp av de olika lässtrategierna: att förutspå, uppmärksamma nya ord, ställa frågor och sammanfatta texten. De mysiga läsfixardockorna: Spågumman, Detektiven, Frågeapan och Cowboyen, uppskattas bland de yngre eleverna! 

Läsfixarna

Läsfixarna och texterna öppnar upp för samtal. Vi pratar om hur huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar känner sig, varför de gjorde så o.s.v. Eleverna känner igen sig i mycket av det som händer i berättelsen och kan relatera till sina egna upplevelser eller problem. Vi får många bra diskussioner i klassen och eleverna lockas till att göra fina textkopplingar.

Jag vill förbereda eleverna så långt det går på den text de ska få hem i läxa. I största möjliga mån vill jag få läxläsningen att fungera smidigt även hemma. Vi läser texten flera gånger om på olika sätt. Bra förberedelser har en god effekt.

Några har ställt frågan hur vi gör när vi har läsläxgenomgång, så jag tänkte berätta lite om det. Framför allt gäller det här för de som har A - eller B-läsebok.

Idéerna är hämtade från Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet.

  

1) Eleverna får fyra stycken frågor som handlar om texten. Jag läser texten högt (eleverna följer med i texten med sitt finger) och när vi kommer till svaret på en fråga tränar vi på att svara med hel mening.

2) Vi läser texten en gång till. Denna gång är det som en så kallad "eko-övning". Jag säger en mening eller några ord och eleverna härmar. Eleverna följer med i texten med sitt finger hela tiden.

3) Tredje gången skuggläser vi texten tillsammans, men det är mitt lugna tempo eleverna ska följa.

Den kommande veckan har vi i ettan paus från läsläxa i Den magiska kulan. Vi börjar inte med något nytt kapitel. Så är det var femte vecka när vi har repetition av de bokstäver vi gått igenom hittills.

Ettorna har ändå fått hem en annan läsläxa för jag känner att det just nu är viktigt att vi håller i med lästräningen. Det är lite olika vad de har fått i läxa. Några har fått hem en annan bok att läsa i, några har fått Den magiska kulan för att repetera tidigare kapitel (eftersom de precis bytt från A till B-läsebok) och några har fått ett papper med korta ord att träna på. 

Eftersom eleverna har gjort så stora framsteg både med att läsa, skriva och arbeta flitigt fick de igår ett litet ABC-klubben-märke att fästa på t.ex. sin skolväska. ABC-badges finns att beställa gratis genom att man mailar abc-klubben@nok.se.

Ägg och andra idéer som kläcks

Så länge vi har väntat på att vårt mystiska ägg ska kläckas! De flesta trodde det skulle bli i tisdags när alla hade fått vända ägget, några trodde att det skulle bli under höstlovet medan andra trodde det aldrig skulle ske. Var och en fick skriva sitt namn på en post-it-lapp och sedan klistra in sin gissning i ett stapeldiagram.

Så plötsligt en dag hände det. I fredags när jag skulle hämta någonting i min skrubb så hittade jag ägget delat i två delar och en uggla som satt där i korgen. I korgen låg också ett brev där det stod: "Hej alla barn! Jag vet inte vad jag heter. Kan ni hjälpa mig att hitta på ett bra namn?"

Eleverna blev väldigt överraskade och glada. För att alla skulle få en chans att bekanta sig med figuren fick barnen i tur och ordning hälsa och presentera sig för figuren. De som ville gav också förslag på ett namn ugglan skulle ha. 

Vi skrev ner alla namnförslag i ett brev och hoppas att ugglan kan bestämma sig för ett av namnen tills nästa gång vi ses efter lovet.

Mer om vårt mystiska ägg kan du läsa här, här och här.

Alla läsfixare har nu hälsat på oss och är med när vi går igenom ny läsläxa i Den magiska kulan eller läser sagor tillsammans. Läsfixaren cowboyen, som hjälper oss sammanfatta texten med sitt lasso, var också den en väldigt efterlängtad figur och många undrar nu om det kommer att komma en målare eller konstnär också.

Lästräningen är en viktig del att få in i undervisningen på många olika sätt och nu försöker vi få in ett nytt sätt att arbeta med hjälp av ett stationssystem där eleverna besöker tre olika stationer under en lektion:

1) De får träna på att bilda ord med hjälp av lösa bokstäver. Här har jag tagit hjälp av en Läs-träna-bok med bra ljudövningar där de kan placera bokstäverna i rätt ruta.

2) Ljudövningar med hjälp av dator. Här har vi till att börja med besökt ABC-klubbens webbövningar (klicka på länken). 

3) Lästräning med de bokstäver och ordbilder vi redan kan. Här har vi använt av oss av riktigt gammalt beprövat material i form av en läsebok som heter Nu läser vi A, som säkert många av er känner igen.

Jag har läst med fyra barn i taget och de som väntat har suttit och byggt meningar med ordbilder under tiden.

Kommer försöka hitta bra rutiner för att detta stationsarbete ska flyta på och även hitta utmaningar för de elever som behöver det. Det kommer bli lärorikt och det är värdefullt för mig att få en lässtund med alla barn så ofta det går. 

Vår mentorstid efter skoltid där vi har träffat alla elever enligt ett schema och kollat av hur de ligger till i svenska och matematik har också fungerat bra och vi kommer att fortsätta med det efter höstlovet. 

I måndags hade vi träff med våra faddrar i fyran och spelade Yatzy tillsammans. Alltid spännande att träffas och umgås under trevliga former. Samtidigt blev det samtal kring regler och mycket matematisk träning förstås.

Ha ett skönt höstlov!

Språk på många olika vis

Fortsättningvis jobbar vi på med vårt värdegrundsarbete i SO. De senaste två veckorna har vi uppmärksammat att ha ett vårdat språk och att vara medvetna om hur vi pratar med andra. Vi upplever inte att eleverna i åk 1 använder fula ord så ofta, men språket kan ju också uttryckas med kroppen eller hur man pratar till vuxna eller klasskompisar, vilket är något som kan förbättras hos många.

Olika känslor samtalade vi om: arg, ledsen, sur och glad och i vilka situationer man kan uppleva dem. Eleverna fick bara en gång, denna gång, säga vilka fula ord de kan råka säga när de upplevt sådana känslor. Vi skrev ner dem i en spalt och gjorde sedan en ny spalt där vi gav bra exempel på vad man kan säga istället, t.ex. "Sjutton gubbar!", "Ryck mig i fjädern!", "Järnspikar!", "Kackerlacka!" och "Dra mig baklänges!".

Inom samma ämne passade det bra att titta på ett avsnitt från UR om Ugglan och kompisproblemet, som handlar om att kunna säga förlåt på riktigt. Ugglan gav lite konstiga råd hur problemet skulle lösas och vi stoppade filmen ett par gånger och eleverna fick komma med egna förslag på bättre lösningar. Vi kom fram till att det hjälper att mena vad man säger, titta i ögonen och visa med kroppen genom att t.ex. ge en kram eller lägga armen om kompisen för att be om förlåtelse.

Ettorna har fått ha sitt första "prov" eller en liten diagnos, som handlade om de första bokstäverna och ordbilderna vi arbetat med i Den magiska kulan. Bra för mig som lärare att kolla av eleverna med jämna mellanrum för att veta om det är något vi behöver fila lite extra på. En elev uttryckte att det var den roligaste lektion vi någonsin haft. Härligt att sedan gå ut på skolgården, upptäcka en bokstav spårad i gruset och bli påmind om vilken bokstav vi har tränat mycket på den senaste tiden.

Bokstaven R.

I tisdags var min dotter på besök i klassen. Mycket trevligt, tyckte ettorna, som verkligen ville visa vilka fina skolelever de är. Ordbilden det introducerades. Alla fick sedan jobba enskilt med dottern en stund och träna på ordbilder, bilda en fråga och sedan skriva ner den på datorn. Frågorna klistrades senare in som små remsor på barnens egna bilder, som handlar om vad de tror finns i vårt mystiska ägg. En bra övning i att bilda och ställa frågor, som frågeapan gör. Bilderna pryder nu så fint våra väggar i klassrummen.

Är det ett spöke?

Är det en cowboy?

Mer om vårt mystiska ägg kan du läsa här och här.

I musiken har sångerna till FN-dagen tränats flitigt och eleverna bad om att få sångtexterna för att kunna träna hemma. Vår detektiv reder ut ord och uttryck när vi tränar på I natt jag drömde, t.ex. statsmän, konvolut och krog. Frågeapan ställer smarta frågor om vad texten i Äppelmelodin egentligen berättar. Måste man verkligen dela med sig av sin frukt? Kan man dela en fotboll? Eller vad menar låtskrivaren med texten egentligen?

Extra trevligt var det i fredags när en mamma till en elev kom och hade en musiklektion med oss och vi fick ackompanjemang av piano till våra FN-sånger. Vi sjöng också några av Majas alfabetssånger, (Ormbunke, Rönn, Ask och Champinjon) tillsammans med henne. Härligt avslut på en fin vecka.

Bokstavsdetektiver och dagsschema

Vi har haft gemensam skrivning om hur ägget kom till oss, vilka regler vi satt upp och vad vi tror det finns i ägget. Gemensam skrivning betyder att ett barn i taget ger förslag till en mening. Fröken ljudar samtidigt som hon skriver. Det här sättet att skriva gör att barnen ser hur en text blir till. De ser att ljud motsvaras av tecken, tecknen bildar ord, orden bildar meningar... Som avslutning läste vi texten tillsammans.

Läs mer om hur vårt mystiska ägg kom till oss genom att klicka här.

Barnen fick texten utskriven och fick leka bokstavsdetektiver och leta efter ordbilden sa och bokstaven Aa och räkna hur många det blev.

Mycket av det vi varit med om, såsom friluftsdagar, naturskola, teater och liknande har vi sedan gemensamt skrivande kring. Vi samlar texterna i en händelsebok. Barnen ritar bilder till eller jobbar med texterna på annat sätt t.ex. som ovan.

Ja, vad finns i ägget? Vi har läst en bok som handlade om olika sorters ägg och vi har jämfört storleken på kolibrins, hönans, svanens och strutsens ägg med vårt magiska ägg. Äggbilderna ger upphov till diskussion om vilka djur som lägger ägg, hur äggen ser ut, hur stora de är osv.

Det mystiska ägget verkar inte vara beskaffat som något annat, alltså skulle det kunna innehålla något märkligt.

Barnen fick först skissa och sedan måla sina egna hypoteser om äggets innehåll. De använde sig av kladdkritor och vattenfärg.

Inspiration hämtad från boken Spökägget.

Vanligtvis jobbar vi med en ny bokstav i veckan. Vi startar det nya bokstavsarbetet på torsdagar, men var femte vecka har vi repetition av de fyra bokstäver vi gått igenom. Hittills har vi hunnit med bokstäverna Oo, Mm, Aa och Ss. Idag startade vi upp arbetet kring bokstaven Rr. När vi har haft repetitionsvecka blir det också en veckas paus från läsläxan, men det är givetvis väldigt värdefullt att läsa också annat hemma. Högläsningsstunderna är guld värda, men känner man att tiden är knapp fungerar också ljudböcker fint.

Vi har jobbat flitigt i vår arbetsbok sedan vi fick den. Den tar upp en bokstav i taget blandat med ordbilder och är också upplagd med repetitionssidor. Det märks att arbetsboken är omtyckt och arbetsron sprider sig när arbetet med den kommer igång.

Ordbilder vi gått igenom hittills är hej, jag, ser, och, en, ett. Även skiljetecken, frågetecken, punkt och utropstecken, har vi tagit upp.

I musiken sjunger vi vidare. Sånger vi gillar mycket just nu är Klappa händerna, Alfabetssången, Tänk om jag hade en liten apa, Var bor du lilla råtta. Ormbunke, Ask och Rönn ur Majas Alfabetssånger är nya för barnen, men väldigt uppskattade.

Dagsscheman att ladda ner här.

För att allt ska klaffa under en dag behöver några elever ha egna dagsscheman. I år har jag använt mig av de bilder jag använder till schemat på tavlan och klippt in dem i elevernas dagsscheman. Här kan du ladda ner ett rent dagsschema utan bilder (bilderna får nämligen inte spridas vidare), klippa in era egna bilder från tavlan och skriva in de tider som gäller. Efter varje ruta har jag skrivit in vad som ska göras, t.ex. samling, genomgång Aa, arbetsbok, sångstund osv. Eleven får själv kryssa i det som gjorts. Dagsschemat är i A4-format och ett dagsschema klistras in i ett fint häfte för varje dag. Det är lite pyssel när flera elever behöver en egen bok, men det är absolut värdefullt att hjälpa alla att få struktur på sina dagar. Föräldrarna är också väldigt tacksamma över att ta en titt i boken vid hämtning och sedan kunna prata om hur skoldagen varit tillsammans med sitt barn.

Hoppas dagsschemat kan ge lite inspiration. Ha en trevlig helg!

Mysteriet kring ägget

I måndags råkade vi ut för ett riktigt mysterium. När barnen strömmade in i klassrummet såg vi att någon stökat till där. Fönstret var öppet. Flera stolar och bord var omkullvälta... och det mest konstiga:

Det låg ett ägg på golvet!

Reaktionerna hos barnen skiftade, men alla var nyfikna. Några sa att det var fejk, något som fröknarna lagt dit, några barn var väldigt förvånade och uttryckte sin överraskning.

Barnen började spekulera över hur ägget kunnat hamna där:

- Det kan vara en struts som inte kan ta hand om sitt ägg.
- Det kan vara påskharen som varit här!
- Det kan vara vår belöning för att vi tränat på att passa tiderna.

Bredvid ägget låg ett papper som var ihoprullat. Vi läste det gemensamt och upptäckte att det var ett viktigt meddelande.

Meddelandet väckte en rad frågor:

• Vad innebär "ta hand om"?
• Vilka ska vända ägget?
• Hur håller man det varmt?

Några barn hade svårt att låta bli ägget och ville känna på det vilket gjorde andra lite upprörda. Vi enades så småningom om att det nog behövs regler för hur ägget ska skötas. I våra smultron- och hallongrupper diskuterade vi detta och till slut sammanställdes några viktiga regler om att vi inte ska kasta, slå eller sparka på det och att vi ska hålla det varmt.

Vi har gjort i ordning en turlista så att alla barn ska få vända ägget. Vi håller det varmt med en filt. 

Kan vi öppna ägget? Kommer det att kläckas? Kommer alla hinna vända ägget?

Frågorna är många...

Inspiration hämtat från boken Spökägget.

Sagoklassiker

I samband med att vi arbetat med ägget och bokstaven Aa passade det bra att samtala om bilder till den välkända sagoklassikern Den fula ankungen. Under tiden jag visade bilderna på smartboarden fick barnen berätta i sagoform vad som hände i berättelsen.

Några fina kloka citat från barnen:

"Man blir ledsen om man blir retad eller skrattad åt."

"Det spelar ingen roll vilken färg man har på fjädrarna. Det som räknas är hur man är inuti."

Uppgiften som följde var att berätta sagan utifrån små bilder från sagan för en kompis och sedan göra en egen bok om ankungen (eller valfri saga). Kan verkligen rekommendera denna Sagoklassiker-serie. I slutet av varje bok finns det möjlighet att samtala om och återberätta sagan med hjälp av frågor och små bilder.

I bokstavsarbetet har vi gjort skriv- och ljudövningar kring bokstaven Aa och ordbilderna. Eleverna har fått arbeta efter ett arbetsschema där jag lagt in både bilder och text till varje uppgift för att det ska bli extra tydligt. När alla elever är aktiverade med olika uppgifter är det lättare för mig att plocka ut en grupp i taget för att exempelvis läsa upp sin läsläxa (självklart finns det minst en pedagog kvar inne i klassrummet). Arbetsschemat kan också tas fram att arbeta med då det finns tid över. Målet är inte att man måste hinna med alla uppgifter på arbetsschemat utan att man får varierande och lagom utmanande uppgifter.

Tack vare arbetsschemat har vi också lättare att få arbetsro, som är den nystartade delen i vårt gemensamma värdegrundsarbete vid Bryngelstorpskolan. Vi kan redan nu se att våra trafikljus som visar vilken samtalston som gäller, våra påminnelser, våra samtal kring hur man är mot varandra och vår magiska tröskel in i klassrummet har ökat arbetsron och att lugnet infinner sig mer och mer. Arbetsschemat kan du ladda ner här.

En ny läsläxa (kapitel 3) och skrivläxa som hör till har skickats hem. Denna gång medföljer även ett häfte till föräldrar som handlar om hur man lär sig att läsa, vad händer när ett barn lär sig läsa och hur vårt läromedel är uppbyggt. Beställ gratis eller ladda ner pdf här.

Det man kan läsa om i häftet är bl.a. den fonologiska medvetenheten, som jag håller på att följa upp med alla barn just nu i God Läsutveckling. Vi leker med ord på olika sätt och barnen får visa hur medvetna de är om de olika bokstavsljuden. Det är väldigt trevligt att få träffa alla barn i ett mindre sammanhang och de verkar tycka om de olika språkövningarna. Något av det mest spännande som finns är ju att få vara med om när ett barn knäcker skriftens hemliga kod. 

Torsdagen innehöll både bokbussbesök och en teaterföreställning, som handlade om tiden. Teatern inleddes med att vi fick titta på fyra personer som var sminkade som clowner. De spelade, dansade och sjöng. I slutet av föreställningen var vi alla med och deltog på olika sätt. I klassrummet avslutade vi dagen med att skriva en gemensam text om teatern.

Svenska och SO i ett

Idag har ett nytt kapitel i Den magiska kulan-läseboken gåtts igenom och skickats hem. Tillsammans med läseboken följer en gul läxbok, som eleven får skriva i med förälderns hjälp.

Om barnet tycker det är svårt att skriva kan föräldern skriva bokstäverna svagt och barnet fyller i bokstäverna. Vi tycker det är viktigt att uppmuntra att forma bokstäverna rätt, att skriva dem uppifrån och ner. 

Förutom att skriva får barnet ringa in sin känsla under lässtunden. Föräldrarna får gärna skriva en kommentar om hur det har gått med lästräningen. Oftast är det en kombinerad skriv- och rituppgift längst ner på sidan. 

Bokstaven M har varit veckans bokstav och ordbilderna vi arbetat med är: jag, ser och och. När vi gjorde bläddror med ordbilderna hade jag först skrivit svagt och eleverna fyllde i mina bokstäver. De valde sedan egna figurer som de ritade i sina bläddror. Vår interaktiva skrivtavla är spännande att bygga meningar med fast det är också roligt när vi klipper ut, bygger meningar och slutligen skriver av meningarna på papper. Vi tränar på många olika sätt för att få variation och så småningom lära oss känna igen ordbilderna. Mer om mitt ordbildsarbete kan du läsa genom att klicka här.

Bläddra

Interaktiv skrivtavla

Ordbildsarbete

Mors lilla Olle-visan har vi fortsatt träna på eftersom det inte var så många som var säkra på texten. Vår resurspedagog Therese lärde oss Mors lilla Olle på teckenspråk. En annan sång vi tycker om att sjunga just nu är Var bor du lilla råtta?

Under de första veckorna har det blivit en hel del högläsning mellan varven. Det märks att eleverna njuter av att få lyssna till böcker och leva sig in i berättelserna. Samtidigt som vi läser och eleverna tränar sin medvetenhet kring hur ord sätts samman och böjs för att bli riktiga meningar, samtalar vi om rätt och fel och kompisskap. Genusperspektivet kommer in på ett naturligt sätt när vi samtalar kring det lästa, ett exempel är från boken om Sune där han ville ha en väska med blommor på, men som lika gärna kunde tolkas som en väska med cowboys.

I samband med att vi läste boken Är du feg, Alfons Åberg? blev det mycket prat om att man inte får slåss. Vi målade egna förbudsskyltar som vi ska sätta upp i kapprummet för att påminna. Vi pratade om vad man kan göra om någon försöker retas eller ställa till bråk, att man ska säga sluta med bestämd röst (som vi tränade på), sedan försöka strunta i den och slutligen gå lugnt därifrån. Man ska självklart också gå till en vuxen och berätta om det inte går att få slut på det, om man blivit ledsen eller gjort illa sig.

Men framför allt vill vi ta fram positiva exempel på hur vi gör för att ha det bra tillsammans, att vi samarbetar, hjälper och uppmuntrar varandra. Eleverna har fått egna hemliga kompisar som de försökt säga hej eller utföra extra snälla, trevliga och vänliga handlingar till under veckan som gått. 

Idag när vi skulle läsa Mamma Mu dök både läsfixardockorna Spågumman och Detektiven upp och hjälpte oss förutspå och leta nya ord och uttryck i texten. Det blev en glad stund med många skratt då läsfixardockorna samtalade med barnen. 

Detektivtavlan har fyllts på med de första orden och uttrycken,
som vi sedan samtalat om och förklarat för varandra. 

Nu i början av höstterminen tränar vi mycket på att få arbetsro i klassrummet. När vi stiger in över tröskeln, den magiska gränsen, till klassrummet ska det råda lugn och ro. En i taget har ordet när vi sitter i ring på mattan och gör våra muntliga övningar. Vi använder oss av trafikljusen för att visa vilken samtalston som gäller under arbetspassen. Det krävs mycket träning med allt vi ska lära oss, men vi tränar tills vi kan. 

Våra fina ormar som vi målat och klippt ut pryder nu våra klassrumsfönster.