I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
En inspirerande förmiddag innehållande olika språkutvecklande övningar, tips och idéer. Vi har fått höra om hur man kan väcka läsengagemang genom t.ex. skolbibliotek och författarbesök och vi har haft samtal kring hur läslyftet ska leva vidare i Nyköpings kommun. Bra att kommunens rektorer var med och så alla läslyftshandledare, förstås.
Mitt bidrag var en liten föreläsning, som handlar om hur jag arbetat kring temat flytt och flykt i ämnena svenska och SO under detta läsår. Läsande och skrivande av olika texttyper har vävts in i SO-undervisningen och blivit både viktigt och värdefullt, eftersom vi också arbetat mot de viktiga värdegrundande målen i Lgr11.
Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så får ni gärna kontakta mig.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida
Välkommen att boka en föreläsning med oss om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik för de lägre årskurserna!
Enligt era önskemål, behov och frågor gör vi en planering av föreläsningen, som vilar på vetenskaplig grund och Lgr11. Vi kan komma båda tillsammans eller en av oss. Vi erbjuder konkreta tips med inslag av workshops. Utgångspunkt för de praktiska övningarna kommer till stor del hämtas från Livet i Bokstavslandets material, som vi har skrivit för åk 2 och åk 3.
Skolan har ett stort uppdrag kring språkutveckling och att utveckla elevernas kunskaper och förståelse för omvärlden. Inom ämnena svenska och SO har vi i åk 3 arbetat kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet har vävts in. Inom temat har vi läst och skrivit beskrivande och berättande texter där vi tränat på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen.
Lgr 11
I vår läroplan, Lgr 11, står det:
Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11, kap 2)
Eleven ska kunna ge några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. (Lgr 11, kunskapskrav i SO åk 3)
Olika texter om flytt och flykt
Idén till temat om flytt och flykt föddes ur Ulf Starks fina och berörande text i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3, om flickan Ljuba, som flytt från ett annat land där det var krig. I anknytning till berättelsen om Ljuba fick vi också läsa en beskrivande text, som på ett grundläggande och enkelt sätt tog upp olika orsaker och konsekvenser, som en flytt eller flykt kan medföra.
Tidigt fick eleverna vara med och framföra sina frågor och åsikter kring temat flykt. Vi tittade på Lilla aktuellt som tog upp fakta och väckte nya tankar kring flyktingar.
Eleverna fick läsa beskrivande texter om personer som flyttat och hur de upplevt flytten, skriva gemensam text i klassen och slutligen skriva egna texter om samma ämne. Det framkom redan då att många elever kunde leva sig in i vad en flytt eller flykt kan innebära.
I det fortsatta arbetet gick vi mer in på berättande texter. Från biblioteket fick vi låna en hel boklåda full med böcker, som berörde ämnet. Böckerna lästes flitigt i klassen och några av böckerna arbetade vi med på ett djupare plan.
Läs- och talövning med utklippta meningar
Inför den här övningen hade jag högläst boken Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson. Vi hade tillsammans sammanfattat berättelsen i en berättelsekarta. Jag hade också förberett med lika många utklippta meningar som det fanns elever i klassen.
Eleverna fick
gå runt i klassrummet och mumla meningen, uttrycka meningen med olika känslor, såsom arg, försiktig, glad, kärleksfull, och hälsa på varandra med meningen.
stå utspridda, blunda, säga meningen på det sätt de ville och när de tyckte det passade och
samtala, samarbeta och ställa sig ungefär i rätt ordning så berättelsen fick början, mitten och slut.
Elevernas gemensamma läsning av meningarna spelades in:
Poetiska miljöbeskrivningar
Denna övning handlade om att träna miljöbeskrivningar, men under arbetets gång upptäckte jag att texterna också blev poetiska. Först visade jag ett bildspel, som handlade om barns sovrum i olika delar av världen. Eleverna fick sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningarna och bilderna på tavlan. När eleverna skrivit klart fick de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan fick gissa vilken bild texten handlade om. Efteråt fick de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet. Många uttryckte att de insåg hur bra vi har det jämfört med många andra människor i världen.
Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:
Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.
Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.
Jag kände lukten av mögel.
Det var varmt och rysligt.
Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.
Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.
Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.
Det var läskigt och kryp kröp runt.
Jag såg hård mark, hårda väggar.
Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.
Jag kände lukten av eld.
Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.
Andra läs- och skrivövningar
Inför det egna skrivandet arbetade vi också med
olika känslobeskrivningar,
att skriva i dåtid och
talstreck i texter.
Berättelseskrivande
När vi väl kom till planerandet och skrivandet av egna berättelser om någon person som flyttat eller flytt ledde det trevligt nog till att en del elever samlades vid världskartan, för att där lära sig mer om länders eller platsers lägen och namn. Enligt cirkelmodellens upplägg gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan hur en planering av en berättelse och en berättande text kan se ut och sedan fick eleverna planera och skriva egna berättelser.
Det som blev extra tydligt med uppgiften kring detta tema var att händelseförloppet skulle handla om hur och varför en person skulle förflytta sig från ett land till ett annat. Det skulle hända något på vägen, som sedan skulle lösa sig. Texten skulle ha ett slut innehållande hur det gick för personen i det nya landet. Vi repeterade att miljö- och känslobeskrivningar var viktiga att få med för att läsaren skulle kunna skapa inre bilder.
Underbara arbetsro!
Eleverna har fått nya verktyg för att kunna skapa egna texter. Repetition kommer behövas, men det är tydligt att ämnet flytt och flykt har engagerat och känts viktigt. Flera av eleverna har berättat att de tänker fortsätta skriva egna texter hemma.
Eleverna kommer få läsa och ge respons på varandras texter. Feedback från mig är viktig och i enskilda samtal ska eleverna konkret få veta vad som är bra i deras texter och något som de kan tänka på till nästa gång. Eleverna ska självklart också få möjlighet att bearbeta och förtydliga sina texter så mycket de vill.
Barnkonventionen
Arbetet med barnkonventionen parallellt med temat flytt och flykt har varit väldigt givande. Under SO-lektionerna har vi läst och samtalat kring boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt och diskuterat olika värdegrundsfrågor.
Något som blev "pricken över i" var en väldigt spännande och rolig decemberdag när Discovery Education Espresso kom och filmade i klassen. Eleverna intervjuades om barns rättigheter och kompisskap. Vi fick genomföra många värdegrundsövningar där elevernas kloka tankar och kunskaper trädde fram och än en gång fick jag känna mig extra stolt. Resultatet av filminspelningen kommer snart!
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida
Använd alla kort eller välj bort några (kanske p.g.a.
stavning eller betydelse). Anpassa antalet kort efter just din
elevgrupp och den aktivitet du ska genomföra.
Det finns olika förslag på övningar, t.ex:
Kims lek
VARIANT 1: Lägg upp kort med ord och/eller bilder.
Låt eleverna titta på korten i ca 30 sek. Därefter
täcks korten över. Eleverna skriver eller säger
vilka ord/bilder som fanns där. VARIANT 2: Plocka bort t.ex. ett, två eller tre kort
när eleverna blundar. Låt eleverna titta igen och
skriva eller säga vad som saknas.
Ett skepp kommer lastat
Lägg upp kort med ord och/eller bilder.
Välj ett kort med ord eller bild t.ex. hjälm och
säg ”Ett skepp kommer lastat med hjälm.” Nästa
elev letar upp ett kort som börjar med det ordets
sista bokstav, alltså bokstaven m: ” Ett skepp
kommer lastat med mås.” Fortsätt så långt det
går, börja sedan om med ett helt nytt ord.
Packa pappas kappsäck
Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett
kort och säg vad som packas ner i ”kappsäcken”
(som kan vara t.ex. en påse): ”Packa pappas
kappsäck med ett ljus.” Nästa elev får den stängda
påsen med kortet, upprepar det som tidigare
packats, tar upp ett nytt kort och säger ”Packa
pappas kappsäck med ett ljus och skridskor.”
Låt eleverna hjälpa varandra om det blir svårt
att minnas många ord på slutet.
Sammansatta ord
Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Ta upp
två kort och ”slå samman”, t.ex. guld + skatt.
Säg eller skriv det sammansatta ordet: guldskatt.
Visa på att det ibland behövs läggas till ett s
mellan orden och/eller tas bort en vokal i slutet av
det första ordet: jordgubbe + paj blir jordgubbspaj.
Låt också eleverna göra ”tokroliga” sammansatta
ord, t.ex. piratmakaroner.
Träna meningsbyggnad och skiljetecken
Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett
kort med ord eller bild t.ex. fisk. Sätt in ordet i
en mening och säg ”Jag har en fisk, punkt.” eller
”Det är en anka, punkt.” Låt det gärna gå en halv
sekunds paus innan man säger punkt. Nästa elev
tar upp ett nytt kort och sätter in i en ny mening
på samma sätt. Gör samma sak med frågor men
lägg till ordet frågetecken: ”Är det en natt, frågetecken?”
eller ”Ser du pengar, frågetecken?”
Hitta på en berättelse tillsammans
Lägg upp kort med ord och/eller bilder.
Välj ett kort och säg ”Det var en gång en tiger.”
Nästa elev tar upp ett nytt kort: ”Tigern var ute
och åkte tåg.” Tredje eleven fortsätter: ”Plötsligt
blev det oväder.” osv.
...eller varför inte testa Marie Trapps busiga lek:
Flugsmällan
Ordkorten är utspridda på mattan. Två-tre barn sitter med varsin flugsmälla. Läraren säger ett ord och barnen ska försöka hitta och läsa rätt ordkort och sedan "smälla" ordet så snabbt som möjligt.
Ordlek för alla åldrar
Intygar att ord- och bildkorten passar de flesta åldrar! Jag hade själv med mig en bunt kort till mina syskonbarn, som hade en rolig läs- och skrivstund tillsammans med kusinerna. De äldre barnen, 7-14 år, hittade på sagor och 3-åringen "låtsasläste" korten (bild på ena sidan och ord på andra) och vi lekte också Kims lek med bildsidan upp. Jättekul!
Läs mer:
Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.
Hej! Här kommer svar. Allt gott önskar jag Spanare, Kaniner och Lilla Bo och alla andra.
Ulf
I förra året skrev jag tillsammans med mina elever en massa frågor till författaren Ulf Stark. Eleverna blev så glada för svaret! Så roligt att få brev från en av Sveriges mest kända barnboksförfattare och som även skrivit Livet i Bokstavslandets läseböcker.
Av svaret från Ulf blev det sedan ett författarporträtt, som nu finns längst bak i Livet i Bokstavslandets arbetsbok för åk 3. Till er som använder Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3 rekommenderar jag att läsa porträttet tillsammans med eleverna. Kanske era elever har frågor om Ulf? Många svar tror jag ni kommer att få i texten och det blir även lättare att ha författarens perspektiv när ni läser läsebokstexterna.
Så här berättade Ulf om sina favoritfärger:
Min favoritfärg på himlen är blå.
Min favoritfärg på gräs är grön.
Min favoritfärg på bananer är gul.
Min favoritfärg på köttbullar är brun.
Det vore ju inte så snyggt om himlen var brun.
Så det beror ju på vad färgerna sitter på.
Ulf tipsade oss om att högläsa en av hans senaste böcker, Amy, Aron och anden.
Det blev en stor sorg för många, så även för mig, när beskedet kom om att Ulf avlidit i juni 2017. Är ändå så tacksam att vi hann få brev av honom och att han väldigt gärna ville föreläsa i Stockholm i april 2017 och berätta om Livet i Bokstavslandet för c:a 200 st pedagoger.
Under föreläsningen fick vi veta vem Ulf menade när han skrev att fröken är en skönhet i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2. Det var nämligen så att han tänkte på sin egen fröken i klass ett, som han var väldigt förtjust i. Han bad henne knyta hans skor (fast han kunde knyta skorna själv), för att känna frökens doft när hon böjde sig ner för att hjälpa honom.
Vi fick höra hur Ulf tänkte kring figurerna i Bokstavslandet. Han framhöll att texten inte kan stå på egna ben utan behöver en duktig pedagog. Han delade med sig av barndomsminnen och framhöll att kunskapsskolan behöver bli en fantasiskola genom att man t.ex. gör läsningen av läsebokstexten mera lustfylld genom rollspel.
Minns också Ulfs ord om att läseboken för åk 3 kommer att bli en succé. Berättelsen om Ljuba, som kommer till Sverige och börjar i skolan i Bokstavslandet, är verkligen en underbar berättelse. Så varm, gripande och tänkvärd!
Ulf Stark kommer leva vidare i våra minnen och i de många berättelser han delat med oss. Skickar mitt varmaste deltagande till hans närmaste familj.
Systern från havet av Ulf Stark är en tidlös berättelse
om flyktingbarn, som jag har högläst i klassen.
Kan du vissla Johanna? En av Ulf Starks filmatiserade barnböcker, som finns på SVT:s Öppet arkiv och visas i TV under julen.
Läs mer:
Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där har Linda Ahlex precis delat med sig av ett dokument som heter Dramatisering kap 4 åk 3. Rekommenderas!
Julklappslistan 2017 - En fin lista med barnbokstips inför julen från bokinspiratörerna i Nyköping. Här finns ännu en bok, Åskan,som Ulf Stark skrivit.
Här kommer en fin julklappslista med boktips från bokinspiratörerna i Nyköping. Hoppfulla hälsningar om att det är många små och stora som får en utvald bok i julklapp! Klicka nedan för att ta del av hela listan! Julklappslistan
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!
