Föreläsning om ABC-klubben

Sitter just nu och planerar för ett studiebesök av 16 st finlandssvenska lärare från Sirkkala skola i Åbo, Finland. Det kommer bli lässtrategilektioner, workshops och föreläsningar. Marie Trapp kommer att presentera En läsande klass och jag ska berätta om ABC-klubben-materialet, som de finlandssvenska lärarna är väldigt nyfikna på och intresserade av att köpa in. Ser fram emot en givande och lärorik dag!

Min presentation finns här nedan.

Föreläsning i Stockholm 23 april

Här nedan är min presentation som jag kommer att visa imorgon när jag föreläser tillsammans med Eva Postrup i Markeliussalen, Natur & Kultur, Karlavägen 31 i Stockholm kl. 15.30 - 16.45.

Min presentation handlar om hur jag använder ABC-klubbsmaterialet med språkutveckling, lässtrategier och cirkelmodellen i fokus.

Klicka här för att komma till anmälan!

Välkommen!

Cirkelmodellen i alla ämnen

Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Efter den här vitaminboosten är jag inte längre tveksam!

Bryngelstorpskolans lärare har under läsåret haft studiecirkel kring boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning är ett av de centrala språkutvecklande arbetssätten som tas upp i boken.

Bild från ASL-tipsblogg Malmö.

Cirkelmodellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att få en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden. Eleverna får verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig att skriva olika slags texter och vi pedagoger får chansen att strukturera om vårt arbetssätt. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.

Under de senaste två månaderna har vi pedagoger prövat att överföra cirkelmodellen till vår egen undervisning och idag hade vi redovisning. Det blev som ett slags Teachmeet i vår egen skolenhet, en väldigt givande sådan, där pedagogerna fick välja om de ville berätta om sitt arbete under 3 minuters eller 7 minuters tid.

Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Övertygande bevis på det har getts idag i matematik, musik, engelska, so, no och svenska/SvA. Känner mig helt lyrisk över allas berättelser, som jag tyvärr inte kan återge ordagrant, men här är exempel som förhoppningsvis kan inspirera till mer arbeten kring cirkelmodellen:

Exempel:
Matematik: Skriva en räknesaga
Musik: Skriva en raplåt på åtta rader
Engelska: Skriva en nyhetsartikel
So/No: Skriva faktatexter om sport, vulkaner, länder m.m.
Svenska/SvA: Sagor, berättelser, beskrivande texter, argumenterande texter

Sekvensbilder, förstärkande bilder för textens bärande delar, lucktexter och andra typer av "börjor" eller skrivmallar används i flera ämnen och här finns möjlighet att utveckla ytterligare.

Samtal om ord och begrepp är något som framträder tydligt i alla ämnen. De aktuella orden sitter på tavlan och flera ord samlas vartefter. Orden kopplas samman med elevernas egna erfarenheter. Tänk så många flera ord man kan komma på exempelvis utifrån ordet form: klot, cylinder, cirkel, rak, pilformad, oval, böjd osv. Listan kan göras oändligt lång!

Venn-diagram som inplastas i A3-format kan användas till jämförelser av både saker, ord, och blöta föremål som hittats i skogen eller experimenterats med i No.

Venn-diagram

Cirkelmodellen 

I den första fasen ska man bygga upp kunskap om ämnesområdet. Målet är att få så mycket förkunskap om ämnet som möjligt. Arbetar man t.ex. med berättelser (narrativa texter) läser man olika berättelser och lär sig om vad dessa typer av texter innehåller såsom karaktärer, miljöer, problem och lösning. Hur börjar ofta berättelser, vad innehåller en inledning, hur gör man en personbeskrivning, vilka problem finns det, hur löser det sig och hur blir slutet, vilka magiska tal dyker ofta upp i sagor m.m.

I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå syftet och den bärande strukturen i texten. Att i arbetet med berättelser först läsa sagan om De tre bockarna Bruse och sedan samtala utifrån en läsbro om den bärande strukturen med inledning, handling och avslutning i sagan blir väldigt tydligt för eleverna. I läsbron fylls i vad som hände i sagan och den röda tråden träder fram väldigt tydligt med hjälp av de olika avsnitten. Att upptäcka att berättelser oftast skrivs i dåtid och att det dyker upp något man kan lära sig av sagan är också sådant vi upptäcker i våra gemensamma samtal om texten. 

Läsbro från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

I fas tre skriver eleverna tillsammans med läraren en gemensam text. Först görs en planering i en läsbro och sedan diskuterar läraren tillsammans med eleverna hur texten byggs upp. Läraren är sekreterare och alla elever kan vara med i skapandet. Arbetsgången och strukturen uppmärksammas tack vare att eleverna själva är med i skapandeprocessen. Det naturliga samtalet kring berättelsens och meningarnas uppbyggnad levandegörs då eleverna engageras i skrivandet.

I fas fyra är vi äntligen framme vid det individuella skrivandet. Eleverna arbetar på samma sätt som de gjort i det gemensamma arbetet med en inledande planering av texten och slutligen eget skrivande. 

Efter att texten är klar kan man med fördel använda sig av kamratrespons genom att eleverna får analysera varandras texter med hjälp av en mall t.ex. en läsbro eller ett skrivschema. Tack vare att eleven först läser och fördjupar sig i kamratens text och därefter skriver ner de bärande delarna med stödord i en mall har eleven mycket lättare att ge konstruktiv kritik, både beröm (två stjärnor) och tips på något förbättringsområde (en önskan/idé), till kamraten. 

Vill du ladda ner ett dokument med skrivschema och kamratrespons som jag använt mig mycket av kan du ladda ner det här.

Här kan du läsa mer ingående om mitt arbete med cirkelmodellen i berättelseskrivande i åk 3.

Sportordsjakten

Lyssnade till några inspirerande fotbollstränare från Värmbols FC i Katrineholm vid en föreläsning, Utan språk är du körd, för ett år sedan. De hade gått in för att jobba med värdegrund i sitt fotbollslag. I samband med det arbetet tog de också in den värdefulla läsningen och involverade både föräldrar och spelare i ett förebyggande arbete för att skapa en bra kompisanda och vi-känsla i laget.

Alla spelare Värmbols FC fick en egen Kasper-bok (författare Jörn Jensen), som den lokala bokhandeln gick in och sponsrade. En spelare från A-laget kom och presenterade boken. Samtalen under träningen inleddes utifrån ett givet avsnitt i boken. Tillsammans sammanfattade tränare och spelare vad avsnittet handlade om och ställde frågor kring texten. Det blev ett fördjupat samtal kring läsningen kopplat till fotboll. Föräldrarna läste parallellt med detta boken Topp och bredd av Tommy Söderberg, som också bjöds in för att föreläsa för föräldrarna i Katrineholm.

Så utifrån de här idéerna och tanken på att vi i Nyköping snart ska ha Den stora läsfesten med inriktning sport har mina tankar snurrat vidare. Tack vare Sportordsjakten har jag utmanat mina elever och eleverna har sagt att de också vill utmana mig! Vi kommer att redovisa vårt arbete under Den stora läsfesten den 22 april vid Culturum, där skolor i Nyköpings kommun samlas för att presentera sina arbeten. Johan Unenge, som både är författare, serietecknare och skateboardåkare kommer att finnas på plats. Därför passar det bra för oss i tiden att vi genomför Sportordsjakten under fyra veckor (16 mars - 12 april) innan läsfesten äger rum.

Sportordsjakten går ut på att eleven hemma läser 15 min och rör på sig 15 min och dessutom letar sportord som skrivs in i en logg.

Varje dag kan eleven få max 3 poäng.
1 poäng per del (läsa + röra sig + ord).

Vuxna (t.ex. undertecknad) som är med måste självklart göra dubbelt så mycket för att få 1 poäng. Spännande utmaning, så nu får jag allt skärpa mig med läsning och träning. Kanske fler som hakar på hemma i stugorna?

Alla elever har fått en egen logg som de just nu har i sina lådor, men den sista utmaningsveckan är det påsklov och då får eleverna fylla i sin logg hemma. Det är frivilligt att delta! Efter påsklovet räknar vi ut ett medelvärde för deltagande elever och jämför med frökens. 
Alla läs- och rörelseaktiviteter är viktiga.

Loggen kan du ladda ned genom att klicka här!

Våra bokhyllor har fyllts på med nya sportböcker från kommunbiblioteket. Idag fick eleverna en presentation av böckerna, som var en blandning mellan allt från fotboll till ridning. Läsintresset var väldigt stort, så jag hoppas att eleverna vill tipsa varandra om bra böcker under de här veckorna. Efter påsk får de välja en bok att skriva en bokrecension om.

Här nedan har jag plockat några citat och en film av och med Johan Unenge och hemsidan Paus - du och en bok.

“Idrottens värld är en fantastisk plats att nå unga med läsning. Här finns engagemanget hos barn, föräldrar och tränare."

"Läsning har en fantastisk egenhet. Den trimmar en annan del av kroppen man sällan kommer åt med vanlig träning – hjärnan. Fantasi, inlevelseförmåga, förmågan att ladda och återhämta sig. Alla är sportbegrepp där läsningen kan hjälpa till."

"Att behärska språk är avgörande för en ung människas framtid. Idrotten med sin positiva atmosfär har en chans att hjälpa till med detta genom läsning på olika sätt."

Agnes Cecilia - en sällsam historia

I klassen "mysläser" vi just nu  Agnes Cecilia - en sällsam historia. Jag kan inte exakt sätta fingret på hur det gick till när mina elevers nyfikenhet väcktes inför Maria Gripes bok.

Boken kom liksom smygande till oss med sin magi och spänning. Jag berättade för ett år sedan att jag läst den högt för min dotter och att vi båda tyckte den varit så spännande och bra. Min dotter och jag hade sedan besökt den lägenhet där Maria Gripe hade suttit och skrivit boken. Maria hade utgått från sin egen hemmiljö när berättelsen hade skapats. Genom fönstret i hennes skrivrum kunde vi se ut över takåsarna som hon beskriver i boken. Vi hade tittat i det runda rummet där de mystiska stegen börjat och sedan närmat sig huvudpersonen Noras rum. Lite pirrigt var det allt att känna på stämningen och undersöka om den fanns på riktigt!

I klassen har vi provat på att läsa andra spännande böcker som Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn och Den magiska kappan av Katarina Genar. Vi har jämfört böckerna, som har mycket gemensamt, och då har jag också dragit paralleller till Agnes Cecilia - en sällsam historia.

Det kanske var det som gjorde att mina treor kände att det verkligen var dags. De tog upp det på ett klassråd, att de ville att jag skulle läsa boken. Jag gav även förslag på andra bra böcker, men vid omröstningen så fick Agnes Cecilia en övervägande majoritet av rösterna.

Nu har vi alltså börjat. Det inledande kapitlet gav oss rysningar, men alla vill än så länge att vi ska läsa vidare...

Mitt favoritcitat ur Agnes Cecilia - en sällsam historia.

Tema kring Tove Jansson

I samband med 100-års jubiléet av mumintrollens upphovsmakare Tove Jansson har vi titt som tätt under läsåret återknutit till författaren och konstnären i bild-, so- och svenskundervisningen i åk 3.

Här finns ett bildspel i prezi med fakta om Tove Jansson och hennes figurer (källa Kamratposten).

Här är min planering av temat:

Tankekarta gjord i popplet.

Här är några bilder som berättar om vårt arbete: 

Tove Jansson tar upp mycket om ensamhet och utanförskap i sina böcker. I so:n har vi uppmärksammat kompisskap, pratat om hur en bra kompis är och lekt hemlig kompis.

Vi gav varandra positivt beröm och gjorde tavlor.

En övning vi gjorde var att alla skrev positiva egenskaper till varandra på lappar som skickades runt i klassrummet. Till slut kom lappen tillbaka till eleven som en fin present. Eleverna gjorde tavlor där de skrev och målade sina egna positiva egenskaper.

Tavlorna lyste upp vår korridor.

Vi ritade också av muminfigurerna. Vi tränade på att dela in en muminbild i ett rutsystem och sedan förstora eller förminska till en egen bild. Eleverna blev jättestolta över sina bilder.

Slöjdläraren ville samarbeta med oss och högläste ur boken Hur gick det sen? varefter eleverna fick välja en figur att rita av och sedan brodera.

Tavlor i slöjden.

Hur man får in perspektiv i bilderna har vi tränat på genom att rita muminhus eller andra hus. I bilderna har vi tänkt på att få med det som är större längre fram i bilden och tvärtom.

Det finns många fina böcker av Tove Jansson och jag har några favoriter kvar som vi ska läsa vid passande tillfälle. 

Eleverna har också fått hitta på egna fantasidjur och skrivit faktatexter om dem. Serier har vi också provat på att göra. Det var ju på den vägen Tove Jansson en gång i tiden blev berömd.

Nu ska jag ta en kopp te och fortsätta kurera mig så jag blir frisk till nästa vecka. 

Trevlig helg!

Digital teknik behövs i skolan

För många elever idag är digital teknik en livsstil. Digitala verktyg används för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information. Den digitala världen är en viktig del av ungdomskulturen idag. Dagens skolelever växer upp i en värld där internet har en stark närvaro, informationen är outsinlig och internet förser oss med möjligheter till ständig kommunikation.

Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till engagerade medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet.

Det här är något som även genomsyrar Lgr 11. Stor vikt ges där åt att lära eleverna orientera sig i informationsflödet, lära sig utnyttja tekniken och tänka källkritiskt kring den information de stöter på.

I läroplanen (Lgr 11) står det bland annat att varje elev efter genomgången grundskola:

• Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
• Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 

Den digitala kompetensen och källkritiken ska dessutom komma in tidigt i skolan. Redan i årskurs ett till tre ska eleverna lära sig söka information och börja värdera olika källor och medier allt enligt den läroplan den svenska skolan ska följa. 

Nyköpings kommun har sedan läsåret 12-13 haft en IKT-satsning där syftet från början var att årskurserna F-3 skulle få en läsplatta per fem elever och åk 4-9 och gymnasiet skulle få en dator per elev (1-1). Det skulle vara en satsning som skulle utökas successivt under en tre års period. Samtidigt skulle alla pedagoger få en gedigen utbildning genom LearnIT24. 

Senare under läsåret 12-13 togs ett beslut i Nyköpings kommun att skynda på den planerade utrullningen för 1-1 datorer i åk 4-9 och gymnasiet. Detta beslut togs för att man såg en ekonomisk vinning i att kunna avveckla datasalar och en till flera datorer i de årskurserna, men avvecklingen som gjordes räckte inte. I ytterligare två vändor fick skolorna se över sin datorpark för att hitta datorer man skulle kunna vara utan, allt för att avvecklingen skulle motsvara det man beräknat.

Utifrån påtryckningar om avveckling ute på enheterna så har beståndet av datorer i F-3 minskat. Skolorna har avvecklat allt de har kunnat utifrån centrala direktiv från divisionen. Vissa skolor avvecklade i princip allt de hade även i åk F-3 för att sedan under hösten se över sin datorpark och beställa det man då såg att man behövde, men då blev det ett köpstopp. Utvecklingen av IKT på skolorna har snarare gått bakåt än framåt i de yngre årskurserna. 

Det generella beståndet av datorer i åk F-3 är väldigt lågt men varierar från skola till skola. Ett exempel är min arbetsplats, Bryngelstorpsskolan, som valde att avveckla nästan alla en till flera datorer. Vi har nu i och med avvecklingen gått från en skola som hade det relativt tätt med datorer, till en skola som har ca 10-12 datorer för elever i åk F-3 (ca 180 elever). 

Samtidigt som detta har skett har vi pedagoger skickats på utbildning tillsammans med LearnIT24 där vi fått ta del av fantastiska IKT-verktyg, verktyg vi inte alltid har möjlighet att använda i vår vardag ute på skolorna. Detta skapar en stor frustration hos oss. Vi ser möjligheterna med IKT i vår undervisning men hindras att använda oss av det i den utsträckning vi skulle önska.

Det blir som ett svek mot eleverna och pedagogerna när satsningen på de yngre eleverna uteblir.

Samma elever som för två år sedan gick i åk 1 och väntade på läsplattor till undervisningen har nu i åk 3 fått höra att de kanske inte får en egen dator när de börjar i åk 4. Läs mer om det här: Elevdatorer kan slopas. Det ekonomiska läget för Nyköpings skolor ser inte så ljust ut. Mer om det kan ni läsa här. Nu står vårt hopp till att vi kan få använda oss av Chromebook i fortsättningen, som verkar vara ett bättre alternativ jämfört med PC på flera sätt både i prisklass, funktion och format. Några klasser i 4-6 i kommunen har fått prova Chromebook under en period och vi hoppas att testen föll väl ut.

Vilka effekter får avsaknad av digitala verktyg i skolan? Enligt våra styrdokument är det inget alternativ att välja. Skolan ska i sin undervisning erbjuda digitala verktyg för att kunna uppnå de nationella målen. Vi kan helt enkelt inte genomföra vårt uppdrag utifrån styrdokumenten om vi inte har någon tillgång till digitala verktyg. Digitaliseringen är inte frivillig (läs gärna Edward Jensingers inlägg här).

Om vi får rätt förutsättningar att genomföra digitaliseringen så ser jag positivt på framtiden i Nyköpings kommun. Utbildningen vid Nyköpings skolor ska ligga i framkant när det gäller IKT. Skolan ska vara en plats där mötet mellan idéer och handlingskraft skapar framtidens medborgare.