Välkommen till föreläsning

För dig som arbetar i förskoleklass - åk 3:

Välkommen till en (kostnadsfri) fortbildningskväll fylld av tips och inspiration till din undervisning i svenska!

Nyköping 12 maj

Stockholm 14 maj

Att våga sätta ord på det man gör

Förbereder den sjätte och sista studiecirkeln i Att undervisa i läsförståelse. Boken av Barbro Westlund har lästs utan och innan det senaste året. Ändå hittade jag ett nytt fint citat som tilltalade mig idag:

"För att andra ska förstå det unika i lärares professionalitet, 

behöver lärares kunskaper om undervisning verbaliseras." - Westlund

Citatet ifråga hamnade i sin tur på twitter och där fanns min kollega Therese Linnér (@anthlin), som precis skrivit ett inlägg om hur hon ordnat en Föräldrautbildning om Lgr 11, både om läroplan, förmågor och betyg. Fantastiskt arbete av Therese (läs)! Båda delar vi den uppfattningen att vi måste våga sätta ord på det vi gör i skolan, både muntligt och skriftligt. Skolan ser inte ut som den gjorde förr och betygen kan inte jämföras och därför är det viktigt att lyfta det för föräldrar.

Även oss kollegor emellan är det viktigt att våga delge och berätta hur vi gör. Catharina Tjernberg har forskat om framgångsrik läs- och skrivundervisning. Fick chansen att lyssna till henne på Läskonferensen ordnad av Natur & Kultur i början av april. Hon föreläste om att lärare måste få möjligheter till kollegialt lärande och reflekterande samtal med varandra. Vi måste lyfta fram den tysta kunskapen!

Utveckling går inte spikrakt fram, utan snarare längs snirkliga stigar, och att lyfta fram kunskap, att våga berätta och visa hur man gör, att ge respons till varandra kan ibland kännas som att streta i motvind. Orkar vi smidigt ta oss framåt och kämpa lite till kommer vi så småningom se framstegen.

I mitt uppdrag som förstelärare har jag under läsåret haft förmånen att handleda och modella med inriktning mot läs- och skrivundervisning och IKT. Det är en konst att bemöta andra kollegor, att boka en tid, att planera upp ett temaområde, att ge beröm och tips i en lagom kombo utan att trampa någon på tårna. Att våga undervisa inför mig eller någon annan är som att lämna ut en del av sig själv och behöver vårdas ömt av mottagaren, som stunden just där och då vore av guld. Samtidigt är kollegahandledning någonting så oerhört värdefullt om den hanteras varsamt.

Tack vare mina blogg har jag kunnat dela med mig av min undervisning till de som varit intresserade. Bloggen har blivit en plats för mina tankar och reflektioner, men även en plats för utvärdering och hur jag ska sikta framåt. Arbetet har också blivit mer strukturerat. Mina vänner i det utvidgade kollegiet har varit ett stort stöd och gett massor med feedback. Dessutom har de använt sig av mina tips, utvecklat vidare och delat med sig tillbaka, exempelvis en Lisa för läsandet, Lisa Bouvin, (@LisaBouvin).

Sammanfattningsvis konstaterar jag att är man modig och vågar visa och berätta hur man gör och tänker kan det kännas lite utlämnande och läskigt, men som min vän och kollega Susanne Ahlstrand (@susanneahlstran) sa: Utanför bekvämlighetszonen - där utvecklas vi!

Här i min 1,5 h:s föreläsningsfilm om ABC-klubben har jag gett mig ut på öppet vatten. Det är nog allt lite jobbigt att se och lyssna till sig själv, men jag tröstar mig med att vi är alla olika och jag är inte klar än, jag får utvecklas vartefter. Jag vill skaffa mig ett metaspråk, ett professionellt språk, som beskriver min undervisning. Vägen dit är kurvig och ibland svår, men jag hoppas och tror att de små saker jag gör idag så småningom kommer att visa sig vara ansträngningen värd.

För att få gjort det du vill måste du gå din egen väg utan rädslor.

Följ länken för att komma till min Inspirationsföreläsning om ABC-klubben. Min kollegiala berättelse.

<3 Marika

Den stora läsfesten i Nyköping

Den stora läsfesten blev ett lyckat evenemang även i år där många fina lässtrategiarbeten som görs ute på skolorna i Nyköping visades upp. Temat för i år var skräck.

Författaren Kerstin Lundberg Hahn berättade om sitt arbete.

Inbjudan

Från Sörmlands Nyheter

Release för boken En läsande klass.

Bryngelstorpskolans utställning

Läsfixarna fick förstås vara med.

Från vår klass visades det upp en hel del arbeten.

Faktatexter om djur

Vill du läsa mer om hur vi arbetade med faktatextskrivande om djur tittar du här.

Spökhistorier

Alfonsböcker

Mer om vårt Alfonstema kan du läsa här och om du vill läsa våra egna böcker i flipsnack tittar du här.

Våra spännande läseböcker fick förstås också vara med:

ABC-klubben

Förhäxade fröknar

Frågor och svar om ABC-klubben

Det har kommit en del frågor om vad jag tycker om ABC-klubbsmaterialet och hur det skulle gå att arbeta i en integrerad 2-3:a. Här kommer mina tankar om det.

1.    Jag har en 2-3:a och de kommer förmodligen vara tillsammans hela tiden. Är det möjligt att göra förarbetet när man pratar om texten inför veckans kapitel med en annan klass i klassrummet? Hur lång tid skulle du säga att ett sådant förarbete tar?

Svar: Jag har själv inte erfarenhet av att ha jobbat med ABC-klubben och 2-3:or. Frågan är om du skulle kunna jobba med åk 2:s läsebok Diamantjakten ett år med alla först för att testa? Det tror jag skulle vara smidigast för dig. Att förbereda ett kapitel med läsfixarnas hjälp tar 40-50 minuter.

Om du har ny 2-3:a året efter kanske du får låta de nya treorna testa åk 3:s bok Nyckeln till skatten då eftersom de redan läst åk 2-boken, men då är du själv mer insatt i materialet.

Ni kan ju också högläsa Lyckostjärnan och Den magiska kulan boken först innan ni börjar med Diamantjakten så att ni får hela ”storyn” (även om man inte behöver det förstås). Det är kul att få reda på allt om huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar.

2.    Jag tycker att textmässigt är det ganska mycket text i böckerna.  Men som jag tolkar det ska en veckas läxa vara ett kapitel (annars faller ju idén om förförståelsen m.m.). Hur har ni då löst det? Hjälper elevens föräldrar till och läser sista biten?

Svar: Jag har läst igenom texten en gång för eleverna i skolan med läsfixarnas hjälp innan de får hem läxan. Läs inlägg om hur vi har boksamtal i min blogg: http://lasoskrivundervisning.blogspot.se/2014/01/boksamtalsfilmer.html

Det krävs många timmars träning för att få ett bra flyt i läsningen. Hemma kan föräldrarna dela upp läxan (om den känns lång) och ta halva i taget och träna en halva två gånger istället. Sedan tar man andra halvan nästa dag.

Ett exempel på läsläxupplägg för att få bättre flyt (vi har läsläxa onsdag-onsdag):
Onsdag: Första halvan 2 ggr
Torsdag: Andra halvan 2 ggr
Söndag: Första halvan 2 ggr
Måndag: Andra halvan 2 ggr
Tisdag: Hela läxan en gång

Jag har haft några elever som jag eller speciallärare har tränat extra med i skolan så ofta vi hunnit.

3.    Använder ni er av den lilla läxboken till varje kapitel? Hur fungerar det (tycker att den verkar vara bra!)?

Svar: Jag tycker läxboken är perfekt att ha till och fungerar även som en kontaktbok mellan skola och hem.

4.    Använder ni arbetsboken när eleverna kommer tillbaka till skolan och har haft kapitlet i läxa? 

Svar: Vi har haft läxa onsdag – onsdag. På torsdagen och måndagen har vi arbetat med sidor som hör till det kapitlet, men det går ju bra att göra även som du beskriver.

5.    Det känns som att ABC-klubben är ett mycket bra, men gediget arbete. Tar arbetet all tid från svensklektionerna? Eller hinner ni göra något annat? Hur mycket lektionstid går åt till ABC-klubben?

Svar: Ja arbetsboken har tagit en del tid, för det krävs ordentliga genomgångar. Torsdagar 2 sidor c:a 50 min och måndagar 2 sidor c:a 50 min. Jag får ibland ha jobba-klart-pass för några elever.

Onsdagar läser eleverna upp läxan för en kompis och vi går igenom ny läxa. Det tar ca 80 min.

Varje dag hinner vi också med En läsande klass-materialet. Jag har fått provtesta detta år. Det har varit c:a 30 min/dag.

Tisdagar har vi arbetat med skrivande, c:a 45min., ofta att skriva sig till läsning på dator.

Fredagar har vigts åt att sammanfatta veckan och skriva i Veckologgboken, även planering inför nästa vecka.

6.    Är det möjligt att arbeta med materialet utan arbetsboken?

Svar: Självklart, det går säkert bra att arbeta utan arbetsbok, men jag tycker det känns tryggt att veta att jag får med allt som behövs för att täcka kunskapskraven för åk 3. Jag har ändå möjlighet att plocka in många andra idéer och övningar.

Om du har Diamantjakten-läseboken för alla elever i din 2-3:a skulle du kunna ha samma åk 2 arbetsbok till alla eller ha ett lärarex för åk 2 och ett för åk 3 att ta tips ifrån. Det är rätt hög nivå på åk 2 arbetsboken, så jag tror det skulle funka även i trean, men ha en treans arbetsbok att kolla i om du kan plocka in några fler övningar.

Om du måste välja bland materialet så kommer ju de fantastiska läseböckerna först. De har verkligen fångat barnen och fått många väldigt lässugna.

Dessutom vill jag rekommendera lärarhandledningarna för alla årskurser. De har varit till ovärderlig hjälp och gett mig alla redskap jag behöver.

Barbro Westlund har skrivit inledande ord och specialpedagogerna Ingela Felth Sjölund och Pia Hed Andersson har gjort ett fantastiskt jobb.

 Kom gärna med flera frågor, så ska jag försöka besvara dem.

Dikter, meningar, texter och berättelser fixas

Alla elever i åk 2 har fått egna läsfixare att använda när vi läser och jobbar med texter.

Ladda ner läsfixarna här.

Den senaste tiden har det arbetats flitigt utifrån En läsande klass-materialet med dikter av bl.a. Fröding och Strindberg. Ord har samlats på vår detektivtavla. Vi upptäckte många nya ord att samtala om och även en del rimord.

Det märks att nu när vi har arbetat med lässtrategier i helgrupp har eleverna blivit välbekanta med läsfixarna och vet hur de ska användas. Därför har vi börjat testa att dela eleverna i mindre grupper för att ta sig an dikter och texter på egen hand med läsfixarkortens hjälp. Alla barn i grupper om fyra ska komma till tals och säga något utifrån varje läsfixare/lässtrategi.

En dikt om trädgårdslandet var lagom att börja med. På bilden kan ni se att även konstnären har jobbat här och visualiserat och ritat bilder som dykt upp i huvudet. 

När eleverna hade arbetat i grupper samtalade vi gemensamt kring dikten. Eleverna tyckte det var jätteskoj att arbeta så här och det märks att de förstått att det är viktigt att våga uttrycka sig och prata utifrån sin egen erfarenhet.

Jag tror att checklistan som de också hade med sig gjorde det ännu tydligare.

Ungefär samma förfarande som ovan har jag när jag kollar av en grupp i taget och att alla kan använda sig av lässtrategier. Det är väldigt glädjande att ta sig tid att träffa eleverna i en mindre skara, för de är så ivriga att visa vad de kan. Jag träffar eleverna oftast på studiegårdstid, en halvtimme strax efter skolans slut.

Dikten Trädgårdslandet handlar om en blommas utveckling från frö tills den vissnar. Kom att tänka på den vackra boken En Blommas Liv av Stefan Casta och Sara Lundberg, som handlar om samma tema. Boken hade jag scannat av och visade på smartboarden så att alla verkligen skulle kunna njuta av de vackra bilderna.

I SO:n handlar ämnet just nu om Bibelns skapelseberättelse. Det är spännande eftersom eleverna precis har pratat om Big Bang och den naturvetenskapliga tidslinjen på NO-lektionerna. 

Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna redan visste och vad de önskade veta innan läsningen satte igång. I slutet visade det sig att de hade lärt sig en hel del om hur man inom kristendomen tror att Gud skapade jorden på bara sju dagar.

Sex bilder delades ut, en bild till varje skapelsedag (förutom den sista). Tillsammans med klasskamraterna resonerades det kring i vilken ordning bilderna skulle vara. Slutligen fick de en ny fin skrivbok, som de fick klistra in bilderna i och skriva egna meningar till varje bild. De hade nyckelorden från VÖL-tabellen till hjälp. 

I Diamantjaktens arbetsbok har vi också pratat om räkneorden: första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde osv. och de orden kom väl till användning i den här övningen.

Innan påsklovet kommer vi också att hinna ta upp påskens traditioner och varför vi firar påsk. Det blir en liten repetition från förra året. Eleverna efterfrågar den fängslande berättelsen om när Jesus spikades upp på ett kors.

Hoppas nu att alla elever och lärare får ett avkopplande påsklov. Ingen ny läsläxa i Diamantjakten har delats ut till eleverna, men det är förstås ändå viktigt att läsa, läsa, läsa... 

Välkommen att gå med i  fb-gruppen ABC-klubben,
ett forum för dig som använder ABC-klubben och läsfixarna.

Checklistor att hämta!

Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till.

I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor.

I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok.

Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Eleverna var bekanta med begreppen sedan tidigare. De hade många förslag på vad berättelsen skulle kunna innehålla när vi planerade den gemensamma texten.

Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Det blev bara lite ändringar i skrivschemats rubriker så att de skulle passa ihop med arbetsbokens upplägg. Vi använde oss denna gång av början, problem och lösning. Skrivschemat tydliggör att alla rutor måste fyllas i för att berättelsen ska vara väl genomtänkt.

Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Det är bra att träna på att strukturera skrivandet och träna på skrivregler tillsammans.

Sörgruppens planering

Vinstlotten

Det var en gång en pojke som hette Fred. Han hade ljust hår och blåa ögon. En dag var han på tivoli och köpte en lott. Han vann 5000 kronor på lotten! Han blev så glad så han hoppade med händerna i luften.

Han hoppade förbi en damm och plötsligt flög vinstlotten ner i dammen. Han blev jätteledsen och ringde sina kompisar och bad om hjälp.

Vännerna kom på en gång. De använde ett metspö för att få upp lotten.

Fred och de tre vännerna tog ut 5000 kronor och åkte massa roliga karuseller, åt glass och köpte mysiga gosedjur. Det blev den bästa dagen i deras liv!

av Sörgruppen

Norrgruppens planering

Drakens nya vän

Det var en gång en drake som bodde i en grotta. Draken hette Albert. Den var röd och grön.

Draken kände sig ensam så han gick ut ur sin grotta. Plötsligt! Ett spöke hoppade fram och sa:

-        - Buuu!

Albert blev så rädd så han kissade på sig!

-        - Hej, jag heter Olof! sa spöket glatt. Och jag gillar varma kramar.

Draken Albert förstod att han inte behövde vara rädd.

-        - Vill du leka med mig? frågade Olof.

-        -  Gärna! sa Albert med ett stort leende.

När de hade lekt en stund gick de hem till spöket Olofs stall och fikade saft och bullar.

av Norrgruppen

Vi kollade sedan av med vår checklista att vi fått med allt. Även här hade jag gjort om checklistan för att inte förvirra eleverna. Allt ska ha en röd tråd. (Tidigare har jag använt mig av en checklista med början, mitten, slut.)

I samband med veckans läsläxa i Diamantjakten har eleverna fått klistra in en checklista för läsning längst bak i sina läxböcker. Checklistan kan vara till hjälp i lästräningen, så man kommer ihåg att till exempel läsa lugnt, tydligt, pausa vid punkt och försöka läsa mer och mer med flyt. De som redan har flyt kan träna på att läsa med mera inlevelse.

Man får fylla i checklistan hemma om man vill, men det viktigaste är att den finns där som en påminnelse.

Det går även att titta på en annan kamratresponslapp i läxboken där en kamrat gett två beröm och en idé till läsningen (källa: http://ceciliaseiman.wordpress.com/).

Det krävs många timmars träning för att få ett bra flyt i läsningen. Hemma kan föräldrarna dela upp läxan (om den känns lång) och ta halva i taget och träna en halva två gånger istället. Sedan tar man andra halvan nästa dag.

Ett exempel på läsläxupplägg för att få bättre flyt (vi har läsläxa onsdag-onsdag):
Onsdag: Första halvan 2 ggr
Torsdag: Andra halvan 2 ggr
Söndag: Första halvan 2 ggr
Måndag: Andra halvan 2 ggr
Tisdag: Hela läxan en gång

Våra gemensamma lässtunder efter lunch i skolan har ägnats åt poesi de senaste veckorna. Vi har använt oss av En läsande klass-materialet med dikter av bland andra Eva Billow, Gustaf Fröding och August Strindberg. Det är väldigt givande att läsa poesi med läsfixarnas hjälp. Vi har upptäckt vad dikter innehåller med rim och målande ord. 

Genomgångsförfarandet har hela tiden varit detsamma:

• förutspå utifrån rubrik
• reda ut nya ord och uttryck
• sammanfatta vad dikten handlade om
• ställa frågor på ytan, under ytan och på djupet

Vår välfyllda detektivtavla med poesi-ord!

Ser fram emot nästa vecka då eleverna ska få arbeta i mindre grupper med poesi och lässtrategier. De ska även få visualisera dikten och rita en bild som dyker upp i huvudet.

Kanske man kan använda sig av en checklista i läsförståelse också? Tror jag, det! :)

Checklistor för faktaskrivande

Vårt bildskapande och faktaskrivande om djur har fortsatt. Eleverna har fått klistra in sina bilder som de förbättrat flera gånger i sina stora skrivböcker. Det är intressant att synliggöra hela processen. Så har vi även gjort med skrivandet. Både våra förutsägelser, nyckelord och de handskrivna faktatexterna finns nu fint uppklistrade i de stora sugarpaperböckerna med pastellfärgade sidor.

Arbetet är ännu inte avslutat, som man kanske skulle kunna tro. Eleverna fick checklistor där de först själva skulle kolla av om de fått med stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil och tre specifika fakta om djuret (livsmiljö, utseende och föda) i sina faktatexter. De fick bocka eller kryssa av själva i den första kolumnen.

Vi fick också in kamratrespons tack vare att det sedan var en kompis tur att kolla av texten och bocka av i den andra kolumnen. Slutligen var det läraren som skulle läsa igenom och se till att allt fanns med.

Kändes riktigt bra att få in den här turordningen. En del elever har så bråttom med att kolla igenom sina texter och då är det bra att även en kompis har gjort det innan texten kommer till mig. Å andra sidan är det en del elever som inte kommer ihåg eller vågar komma fram för att visa mig vad de skrivit och med hjälp av checklistan får de ett uppdrag. Känns skönt för mig att veta att jag hinner med alla!

Nu kommer vi att jobba vidare med att skriva rent våra faktatexter på dator och träna oss på att infoga bilder.

Ser fram emot att köra fler liknande typer av checklistor. De här var riktigt bra!

Check!