En dag för ensamhet i tanke och reflektion

Hon satte igång datorn i arbetsrummet och gick i raggsockorna ut i köket för att sätta på kaffet. Alla tre barnen var i skolan och mannen hade åkt till jobbet. Det hade varit en vecka med förkylning, halsont och hosta hos familjen. 

Några veckors intensivt arbete med matriser, bedömningar och omdömen var över. Hon hann vara med under en av två dagars utvecklingssamtal på skolan innan hon kroknade och tappade rösten. 

Långa men givande dagar med elevledda samtal och snabba möten med alla elevers föräldrar skulle ha känts givande och som en final på allt jobb som hade lagts ner. Där nya mål skulle skrivits. Där ögon skulle mötts, samförstånd utbytts och lösningar funnits.

Nu hade hon turen att ha världens bästa mentorer i sitt arbetslag som hade lovat att de skulle ta hand om allt. Det hade de gjort och även skickat uppmuntrande sms till henne som var hemma och sängliggande. 

En fredag som var efterlängtad, men inte hade blivit som hon tänkt sig. 

Blicken ut genom fönstret föll på en rådjurshona som lugnt stod och betade av ligusterhäcken i trädgården. 

Hon vände sig om för att hälla upp sitt nybryggda kaffe och sätta sig med Westlunds bok och sin bokcirkel online via datorn. 

En dag för ensamhet i tanke och reflektion. 

Våga utvecklas i skolan

Det finns några personer som betytt mycket för mig i min lärarroll. Den jag tänker på extra mycket idag är Leif Strandberg. Han föreläste en del åren 2008-2009 då jag ville ta ett kliv framåt i min lärarbana. Leif anknöt mycket till Vygotskijs tankar och jag har fortfarande med mig det idag.

Nu i utvecklingssamtalstider finns det bra punkter att ha med sig från Strandbergs bok Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner.

• Tillsammans med en fiffig kompis kan eleven agera ett huvud högre, göra det han/hon inte kan - men kan tillsammans - det Vygotskij kallar utvecklingszon.
• Mentorn är en av dessa fiffiga kompisar.
• IUP är en språngbräda för utveckling.
• En mentor tycker det är spännande, roligt och givande att samtala.
• Var öppen för kreativa lösningar. Lärande kan ske överallt och på många olika sätt.
• Vilka verktyg ska du använda för att kunna ta detta utvecklingssteg?
• Var ska du vara?
• Kan inte - Kan är syskon. 
• När tre parter dansar tango (elev, förälder, mentor), kan se varandra i ögonen, reda ut missförstånd, finna fönuftiga lösningar som alla är med på. Först då kan eleven hämta näring ur utvecklingssamtalets sociala aktivitet.

Vad jag kan göra med assistans idag, kan jag göra själv imorgon.

Insikten kom att det där gäller ju faktiskt mig också. Jag har Leif Strandberg att tacka för han ingav mig lite extra mod på de där föreläsningarna. Genom de råd han gav har jag stärkts och vågat mer:

• Sök upp spännande interaktioner.
• Titta dig omkring och fråga dig vem som kan tänkas kunna det du vill kunna.
• Våga fråga om du får vara med.
• Involvera dig i interaktionerna.
• Var inte passiv utan fråga det du behöver fråga om.
• Lyssna på vad som sägs.
• Säg hur du själv tänker.
• Imitera konstruktiva problemlösningsmetoder.
• Tillskriv din kompis kompetens.
• Kräv av kamraten att göra detsamma.
• Var generös och säg att andra är duktiga och hjälpsamma.
• Bidra med det du har, är, kan, vet och känner.
• Var öppen för andras bidrag.
• Hjälp den andra i sitt lärande.
• Det är rätt att begära hjälp av andra i sitt lärande.

Lgr 11 följer Vygotskij. Här är ett exempel:

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Det Digitala Skollyftet och det växande öppna utvidgade kollegiet runt omkring oss är ett underbart sätt arbeta vidare i Vygotskijs anda. 

Sharing is caring.

Häng med i svängarna online

Uppgift 4 i Digitala Skollyftet handlade om att definiera ett skolutvecklingsområde att samarbeta kring online. Där kom det svåra eftersom jag svårt att begränsa mig. Så jag valde att hålla mig till flera...  Mer om de tankarna kan du läsa här. 

I uppgift 5 gäller det att hitta formen för hur samarbetet/utbytet kan ske online. Nu har mina tankar från förra uppgiften utkristalliserats och omformats lite grann. Vilken process det pågår hela tiden med mycket influenser från Twitter! Följ mig där: @EkMarika. 

I Facebook är jag nu med i så många grupper, så det nästan blir för stort flöde. Det gäller att begränsa mig där, tror jag, eftersom jag märkt att bra länkar dyker ändå upp i alla grupperna. Tips på bra grupper är bl.a. Svensklärarna, Flippa klassrummet, ABC-klubben, En läsande klass och Skollyftet.

En sak som är väldigt bra med bloggandet är att jag fyller på min blogglista vartefter jag hittar bloggar som tilltalar mig. Ta gärna en titt i den högra kolumnen.

• Inom kommunens projekt Språk i alla ämnen för alla elever har vi nu öppnat upp vår gemensamma blogg. Vi som är med i projektet driver egna arbeten som har med språkutveckling att göra ute på våra skolor. På min skola har vi valt att ha studiecirkel kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Jag har redan läst boken en gång, men känner att jag som studiecirkelledare på skolan behöver läsa den en gång till och har gått med i en bokcirkel online. Här har jag hittat flera andra att samarbeta med. 
• Min adventskalender var inte alls svår att sätta igång med hjälp av bloggarna Livets glada pussel och Kristinas reflektioner. Här har jag lyckats slå två flugor i en smäll och får in vårt Bra kompis-tema också. Jag hittade fina positiva uppdragskort via lektion.se, som eleverna håller på att göra om till luckor i adventskalendern. Vi är snart klara, så håll utkik! 

Facebook-katt.
- Kom igen katten, det svänger ju!

Adventskalender på G!

Har nu startat mitt arbete att skapa en adventskalender i Thinglink. Har tankar om att eleverna ska få göra egna positiva uppdagskort till 14 av luckorna. Det är de dagar som är skoldagar innan terminsavslutningen. Jag har fått vägledning att göra kalendern via Camilla Askebäcks blogg.

Till de 10 övriga luckorna tänkte jag ha roliga youtube-länkar med bl.a. julfilmer, julsånger osv. Förslag på länkar finns här. Det kan ju bara bli bra, eller hur?

Kamratbedömning

Två inspirerande filmer om kamratbedömning!

Anna Bengtssons läs- och skrivundervisning

Ett inspirerande och viktigt arbetssätt kring att medvetandegöra och undervisa eleverna skriver Anna Bengtsson om i Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla.

• en explicit undervisning i hur man läser och skriver – att få direkt och konkret undervisning i hur man gör för att skriva olika texter och för att förstå, tänka och reflektera kring det man läser.

En text som är värd att sprida och diskutera i kollegiet. Vill dela in artikeln i mindre delar och prova i min klass. Nu.

Exempel:
- att skriva korta, berättande episoder från sitt eget liv.
- att varje kvadratmeter är planerad in i minsta detalj, att det finns en tanke bakom varenda del av rummet.
- att  väggarna pryds av planscher som speglar och stöttar det arbete som pågår och stora ytor är reserverade för elevarbeten som presenteras på ett tilltalande sätt.
-  att lärarna bygger stöttande ställningar kring eleven genom att instruera, modellera och visa hur man gör för att läsa och skriva, hur man gör för att förstå en text, vilka strategier och hur man använder dem o s v.
- att elevernas delaktighet och inflytande är stort, men utan överlämnat ansvar – ingen elev lämnas ensam i sitt lärande. 
-  undervisning om hur uppgiften kan utföras, som ett redskap för att kunna genomföra arbetet.
- inledande gemensam minilektion, självständigt arbete eller arbetet i par där läraren samtidigt genomför konferenser enskilt eller i grupp och en avslutande stund för att dela med sig.
- Minilektionen handlar om att sätta upp mål för sin läsning som ett led i att kunna hålla fokus under läsningens gång. Vi får vi ett fint exempel på hur läraren först demonstrerar tre olika strategier när hon läser en storbok.
- Språket är explicit och innehåller fraser som ”watch me”  ”I’m going to show you”.  Strategierna som benämns är att peka på orden samtidigt som man läser, att läsa med viskröst och att läsa tyst inne i huvudet.
- Istället för att läraren talar om vad som kännetecknar ett lyckat parsamtal får eleverna upptäcka faktorer som påverkar kvaliteten. 
- En read aloud innehåller just högläsning men också turn & talk då eleverna diskuterar sina tankar och idéer om den lästa texten i grupper eller par.
- När eleverna därefter i helklass får dela med sig av tankarna från parsamtalen är det fantastiskt att se hur eleverna har övats i att uppmärksamma och lyssna på varandra. Första personen som svarar berättar och motiverar sin tanke. Nästa person på tur bygger vidare på det första personen sa och uttalar sin egen tanke: ” I agree with…and…”, tredje personen som talar knyter an till de båda föregående talarna. Exemplet visar hur eleverna använder varandras tankar för att vidga sitt eget tänkande. Under tiden eleverna delar med sig uppmärksammar lärarna hur eleverna tänkt, att de t ex gjort kopplingar till sig själva, andra texter eller världen runt omkring genom att anteckna detta på ett blädderblock.

Slutord av Anna Bengtsson:
Men det är en undervisning som är väl värd att börja samarbeta kring och kollegialt sträva mot eftersom dess hörnstenar skapar stor potential till att vara en läs- och skrivundervisning för alla elever.

Film, samtal och lek

Under de senaste två veckorna har vi under SO-passen inom Bra kompis-temat sett på några korta filmer från stiftelsen Friends och pratat om dem.

Ord känns mer än man tror...

Personer kan slänga ur sig saker utan att ta ansvar för vad han/hon sagt. Vi har pratat om sänkningar. Sänkningar kan göras med ord, blickar, ljud och gester, ibland i kombination.

Sänkningar sker vuxna emellan, barn till vuxen och vuxen till barn.

Exempel:
- Har du inte kommit längre?
- Är du bara på sidan 9?
- Är tröjan ny, eller?
- Du kan inte sitta där för snart kommer Johan och då ska han sitta där.

Ord kan verkligen göra ont. Ibland säger barn saker som sänker andra att "Jag bara skojade" eller "Ååh, det var ju bara ett skämt fattade han inte det?"
Det finns gränser för vad som är skoj och vad som är utstötning.




Ofta är en sänkning något som någon säger eller gör för att försöka växa på en annans bekostnad.
- Vad snygg du är i håret! (och inte mena det...)
Nedlåtande blickar, skratt på fel ställe osv.




Barnen fick arbeta i smågrupper och gå igenom de sänkningar de kom på. Jag gjorde tre kolumner på tavlan. Vi samlade några av sänkningarna i den första kolumnen. I den andra skrev vi upp hur man känner sig då man blir utsatt för en sänkning. I den sista kolumnen skrev vi ner exempel på hur man kan bemöta en sänkning. Man kan sätta ord på det man känner, man kan fråga den andra vad han/hon menar, dvs be henne/honom ta ansvar för sitt handlande osv.

Sammanfattning:

• Tänk på vad du säger. Ta ansvar för dina ord!
• Hjälp varandra. Ex. - Jag tycker du har jättefin jacka. 
• Om du blir ledsen, säg det! Ex. - Nu blev jag lite ledsen.
• Träna på att ge beröm. Se det som är positivt. 
• Våga säga till en vuxen om du blivit ledsen.

Hemlig kompis är en lek som vi har lekt denna veckan. Alla barn fick dra en lapp med ett namn på. Den man fick skulle man försöka vara extra snäll mot under veckan (utan att säga att man är hemlig kompis). Barnen tycker det här är en jätterolig lek, så den fortsätter vi säkert med ett tag framöver, men barnen får en ny hemlig kompis varje vecka. Efter en vecka pratar vi om hur det gått och om någon kommit på vem den hemlige kompisen var. Vi ger bra exempel på vad hemlige kompisen gjort, t.ex. sagt snälla saker, försökt leka på rasten, gett ett leende, hjälpt till att leta upp något som kommit bort, tröstat osv. 

Ta hand om varandra och ha en trevlig helg!