fredag 20 december 2013

En magisk julvecka

En decembervecka med inslag av läsdagböcker, änglabroscher och brevskrivande.


Ett stort paket kom till klassen igår. Det var en fin julklapp i form av läsdagböcker till alla barn. Flera ville börja skriva och fylla i läsdagboken på en gång. Ett stort TACK till Natur och Kultur för julklappen!


Pyssel har vi förstås hunnit med då det är hemligheternas månad. Att göra en änglabrosch var en spännande idé, som några elever ville testa. De var helt enkelt nyfikna på att se om den gamla damen ler mot dem från broschen då de tittar i en spegel, precis som det står beskrivet i vår läsebok Diamantjakten... Lite magi och fantasi finns alltid med i det vi gör och huvudkaraktärerna i ABC-klubben, Asta, Bea och Cesar, är de som allt som oftast inspirerar oss.


Hur man skriver brev är något vi tränat på i arbetsboken. Vi har lärt oss att skriva ort och datum i övre högra hörnet och hälsningsfraser både i början och i slutet av brevet. Sedan var det flera som ville skriva egna brev på papper eller på dator. Roligt också att en klass i Huddinge vill brevväxla med oss. Då blir brevskrivandet mer på riktigt!


Innan jullovet hägrade tågade hela skolans elever med sexor som fackelbärare mot fotbollsplanen för en gemensam avslutningsceremoni. Efter några vackra julsånger av olika klasser och tal av rektor önskade vi varandra god jul.


Är så tacksam för de kollegor jag har förmånen att få arbeta med. Vi kompletterar varandra och har roligt tillsammans. Ta gärna en titt i lucka 20 i vår adventskalender för att få dig ett gott skratt. Det är vi pedagoger som dansar! Tyvärr kan dansen bara ses via dator (ej mobil).

Julkramar från Marika <3

måndag 16 december 2013

Vad världen egentligen behöver...


Tänker på all denna dokumentation som ska göras i skolans värld. Det kan verkligen ta knäcken på en som lärare. Har upplevt år då hälften av eleverna i klassen haft åtgärdsprogram. Det har varit uppföljningar och samtal året runt. 

De år man har nationella prov ska det rättas och skrivas kunskapsprofiler i alla ämnen för alla elever.

Glad över att beslut tagits på att vi bara behöver skriva omdömen en gång per år i fortsättningen! Ändå ska kollen finnas där på vad alla barn kan förstås, matriser fylls i och tester görs kontinuerligt.

Beslut har nu tagits i vår kommun på att all form av kränkande behandling som sker i skolan ska rapporteras in till kommunledningen. Tyckte precis någon sa att arbetsbördan skulle minska (?).

Så vart jag mig i världen vänder... ges mer pappersarbete i mina händer. 

En pressande känsla över all dokumentation som hänger över en kan ta bort glädjen från det man älskar med sitt jobb. Att orka se barnen, att ha tålamod, att glädjas med dem och se deras framsteg. Att orka fördjupa sig i skolutveckling eller delta i en studiecirkel kan då bli som ett oöverstigligt hinder. 

Jag har fortfarande glädjen, men förstår samtidigt kollegor som knappt orkar hålla näsan över vattenytan. Att då orka med sin egen familj blir tufft och att umgås med sina vänner prioriteras bort. Saknar en del lärarvänner som inte orkar höra av sig längre. 

Önskar mina kollegor runt omkring i världen en fin jul och hoppas att ni kan koppla av från jobbet och ladda med nya krafter. 

Själv hoppar jag över att skicka julkort via posten i år. Det får bli en digital hälsning. 

<3 God Jul! <3

fredag 13 december 2013

Adventsmysa, läsa, redovisa

Decembermorgnarna i tvåan har inletts med att vi tänt ljus, tagit en titt i klassens adventskalender, läst, skrivit och samtalat om hur vi ska klara dagens positiva uppdrag. Hemlig kompis-leken har fortsatt, varje vecka får barnen dra en lapp med en ny hemlig kompis. I och med att vi började med de positiva uppdragen har barnen varit snälla och omtänksamma mot många. Därför tror jag det har varit svårare att lista ut vem den hemliga kompisen är... men lite spännande och kul är det allt!



Boken om mig-temat skriver vi böcker om oss själva. Barnen har också fått göra egna tidslinjer över sina liv. Redovisningarna av tidslinjerna har varit väldigt trevliga att lyssna till. Alla har varit så modiga och verkligen visat att de vågar och kan redovisa för andra. I samband med redovisningarna tränar vi på att vara en bra publik, som lyssnar, tittar intresserat på den som pratar, sitter rak i ryggen och ler lite grann. Då visar man respekt mot den klasskompis som står där framme. Nu är de flesta tidslinjerna uppsatta på väggen i korridoren mellan våra klassrum. Det är härligt att få se hur alla såg ut då de var små. :)

Tidslinje kan du ladda ner här.

I svenskan har vi fortsatt med samma upplägg som förut på läsläxsamtal. Spännande saker hände i Diamantjaktens kapitel 12. Vi har jobbat på i arbetsboken med läsförståelse och verb och även deltagit i en julrebus- och korsordstävling där man kan vinna läsdagböcker. Läsfixaren Cowboyen har hjälpt oss att sammanfatta musiktexterna Klas Klättermus och Mors lilla Olle, så även musikläraren Eva har involverats i En läsande klass-arbetet. Bokbussen var på besök i torsdags och barnen fick låna extra många böcker så det ska finnas möjlighet att läsa varje dag under jullovet.

Ha en mysig tredje advent!

www.nok.se

Luciafakta och -sånger i Thinglink

Klicka på bilden och du hittar små godbitar i ljusen och pepparkakorna.

tisdag 10 december 2013

Att göra textkopplingar

Vår andra studiecirkelträff kring Barbro Westlunds Att undervisa i läsförståelse handlade om att göra textkopplingar.

Vi utgick från inledningskapitlet i En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf. Alla fick en pratbubbla "Läsa högt" och en tankebubbla "Tänka högt".




Dessutom hade vi tre lappar med texten
Text-till-själv, Text-till-text och Text-till-världen.

Först läste var och en tyst sin text. När vi hade gjort det började jag med att hålla upp Läsa högt-pratbubblan och läste det första stycket högt för de andra. Tankebubblan åkte upp och jag valde även att hålla upp Text-till-själv-lappen och berätta om något jag kommit att tänka på från min barndom. Flera hakade på och gjorde egna textkopplingar.

Sedan var det nästa persons tur att läsa. Det var en väldigt lättläst text och även om den var ålderdomlig så kunde man göra återkopplingar till nuet. Enklast var att göra Text-till-själv-kopplingar, men efter lite eftertanke kunde vi också göra Text-till-text (att tänka på likheter från någon annan text man läst) och Text-till-världen (att tänka på något liknande som sker runt omkring oss)-kopplingar.

Nu när vi har fått pröva att göra egna textkopplingar kommer utmaningen att prova med våra elevgrupper. Det underlättar att vi fått göra själva först!

Vi diskuterade även några frågor som handlade om professionell lärarkompetens, feedback och centrala begrepp om läsning.

Ett spännande samtal som också öppnade upp för att lära känna varandra lite mer. 
Tack mina kära kollegor! 

fredag 6 december 2013

Tankekarta i Thinglink

I mitt uppdrag som förstelärare har jag på fredagar förmånen att kunna gå runt och handleda i andra klasser. Idag besökte jag åk 5 där alla elever har datorer.

Femmorna är i uppstartsskedet av att skapa egna bloggar med reseskildringar. De har redan skrivit fakta om fyra europeiska länder och skapat en påhittad figur som ska åka ut på resa i Europa. Via elevens blogg kommer föräldrarna och lärarna kunna ta del av arbetet.

På startsidan av resebloggen ville de skapa en tankekarta, som beskrev den påhittade figuren. Jag visade hur man kan skapa en Thinglink och utifrån den göra beskrivningar och roliga länkar. Det blev väldigt uppskattat av eleverna. Här är ett av exemplen.

Trevlig helg!


torsdag 5 december 2013

Jihaa Cowboy!

Läsfixarna, Natur & Kultur, www.nok.se/lasfixarna, Illustratör: Åsa Gustafsson


Några veckors arbete med Cowboyen har nu visat sig ge resultat. Vi har övat mycket på att sammanfatta både faktatexter, nyheter och nu sagor. Igår var det flitiga pennor som skrev och barn som var engagerade i läsfixarlektionen som handlade om Guldlock och de tre björnarna.

Barnen fick fylla i personer, miljö och händelse i sitt berättelseschema med början, mitten och slut.
Jag pausade mellan varje del i sagan så att de skulle hinna skriva. Efter slutfört arbete samtalade vi gemensamt och jag skrev några av orden eller meningarna på tavlan. Alla visste precis hur de skulle göra för att sammanfatta en text.

Jihaa Cowboy!

onsdag 4 december 2013

Läsfixare och dator i läxsamtal

Med inspiration ifrån Katarina Kuick fortsatte jag idag läsläxgenomgång på det nya sättet, som vi provat en gång förut (se Läsläxsamtal). Den här gången lyckades vi få med alla läsfixarna.

Läsfixarna, Natur & Kultur, www.nok.se/lasfixarna, Illustratör: Åsa Gustafsson

Spågumman hjälpte oss att fundera och förutspå över vad kapitel 11 i Diamantjakten skulle handla om. I rubriken stod det Inga elever i lärarrummet och av bilden kunde vi se att Asta, Bea och Cesar stod utanför lärarrummet och väntade.

På vår smartboard hade vi både A- och B-bokens texter, som jag scannat av. Efter att jag läst högt ur A-boken läste vi gemensamt B-bokens text.

När vi läst klart tog vi hjälp av Cowboyen för att sammanfatta kapitlet. Dessutom hade två elever blivit utsedda att vara sekreterare eller cowboys under vårt samtal som skulle komma. De hade en dator framför sig där de fick skriva upp ord vi skrev på tavlan i programmet Answergarden.

Efter bara en gångs övning (för en månad sedan) var eleverna välbekanta med vad våra fyra kolumner skulle innehålla:

I den första kolumnen ritade jag en smiley. Eleverna dikterade och jag skrev upp sådant som de tyckte att var bra med texten.

I den andra kolumnen dök en sur smiley upp. Här skulle det som var dåligt i eller med texten hamna. 

När vi kom till den tredje kolumnen fångade vi in två läsfixare som fick hjälpa oss, nämligen Frågeapan och Detektiven. Frågeapan undrade om vi hade något som vi tyckte var konstigt med texten och Detektiven ville veta om det fanns några svåra ord. 

I den fjärde och sista kolumnen ritades en pusselbit och här skulle vi skriva in sådant som var ett återkommande mönster i texten.


I slutet av lektionen var det dags för klassens två cowboys att sammanfatta texten en gång till med hjälp av alla ord de skrivit in på datorn i Answergarden.

                          
                                 Inga elever i lärarrummet... at AnswerGarden.ch.

För att göra texten ännu snyggare och roligare gjorde vi om den i Wordle:

                                                 Wordle: Klass 2

                                                 Wordle: Klass 2

Reflektion efter läsläxgenomgången är att elevernas ord kommer i centrum i vårt samtal. Vi arbetar hela tiden i en läsförståelseprocess som utvecklas ungefär på samma sätt som då man lär sig cykla eller knyta skor. Om eleverna får lyssna till högläsning och samtala om textinnehållet med en vuxen och andra barn, kan barnet så småningom lära sig att urskilja olika upprepade mönster i olika böcker. Vi tänker högt tillsammans och vi lär oss av varandra.

tisdag 3 december 2013

Substantiv i Answergarden

I dag gjorde jag ett litet experiment i svenska i min tvåa. Vi pratade om substantiv, ord som man kan säga en, ett eller flera framför. Sedan fick barnen parvis skriva egna ord i ett dataprogram, som heter Answergarden. Alla ord eleverna skrev hamnade i samma dokument.

Med den första gruppen märkte jag ganska snabbt att jag behövde förklara mer och det tack vare att orden hamnade där på samma ställe, i samma dokument, som vi hade skapat tillsammans och syntes på vår smartboard-tavla.

Efter lite mer träning i vår arbetsbok Diamantjakten fortsatte vi med att skriva substantivord i Answergarden. Vi upptäckte att de ord vi skrivit fler gånger blev större i storlek (syns tyvärr inte i bifogad bild). Alla barn vågade skriva och komma till tals i texten.

Stavningen fick de fråga om eller slå upp i ordlista, men om man råkat stava något fel gick det inte att ta bort. Efter 45 minuters arbete kunde jag se att de flesta förstått vad substantiv handlade om och det var det övningen gick ut på.

Här är ett av bevisen!


Substantiv 2... at AnswerGarden.ch.

Finland - Sverige 1-0?

En dag där den internationella PISA undersökningen talat sitt tydliga språk. De svenska eleverna presterar under genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Skolverkets pressmeddelande

SVT:s nyheter, Svenska elever allt sämre

Sverige är ett skräckexempel

Frågan som jag redan fått idag är hur ser vi lärare på dessa resultat och vilka åtgärder som kommer att vidtas. Svaret för mig är solklart.

  • Läsförståelseundervisning i alla ämnen! Satsa på att ordavkodningen och läsflytet sitter i tidig ålder och att vi kan ge eleverna den grund de behöver i läsförståelse. Hur tar man sig an en faktatext i naturvetenskap eller ett problemlösningstal i matematik? Samtal kring innehåll, nyckelord och begrepp ska vara det centrala. 
  • Läsinspiration till alla barn. Diskussioner kring bra och intressanta texter. Hjälpa eleverna hitta bra böcker i olika genrer. Skolbibliotek i alla skolor!
  • Skapa relationer till barnen. Prata om rätt och fel och jobba med livskunskap i den dagliga verksamheten. Knyt an till olika texter och samtala utifrån dem. Läs artikel i DN idag om att lärande handlar om relationer med Anne-Marie Körling.

Jämförelser kommer allt som oftast mellan de nordiska länderna som t.ex. frågor kring vad som gör Finlands resultat så mycket bättre. Gå in i en skola där så märker du! Det är ett mycket större lugn, det finns arbetsro, eleverna lyssnar på sin lärare och föräldrarna har tilltro till skolans arbete. Läsläxor finns, eleverna ska läsa en stund varje dag. Läxorna följs upp och dokumenteras. 

Väntar med spänning på Carina Schedvins avhandling Finland-Sverige 1-0? Hon forskar kring effektiva skolor och kommer att handleda kring ledarskap, gruppdynamik och skola i förändring.

Läs, inspirera och samarbeta i alla ämnen för att nå högre.



måndag 2 december 2013

Boktips i juletid

Här kommer en julklappslista sammanställd av Nyköpings kommuns läs- och skrivutvecklare i samarbete med barn- och ungdomsbibliotekarierna på Nyköpings stadsbibliotek. Det är fritt fram att dela den:

Julklappslistan 2013

Barnens Biblioteks Julkalender är igång. Ni kan vinna böcker varje dag. Öppna och läs. :)


söndag 1 december 2013

Tolerans viktigare än språk

Läste idag en artikel ur Hufvudstadsbladet i Finland om Edsevö skola i Österbotten som arbetar med tvåspråkighet. Artikeln kan du läsa här.

I samma kommun som Edsevö skola har jag bott i ca 20 år av mitt liv. För 30 år sedan kände man mest till Edsevö skola som skolan dit de finskspråkiga barnen fick åka eftersom det inte fanns någon finskspråkig skola i min by. En del av Edsevö skola var redan då finlandssvensk, men det var väldigt uppdelat. En finlandssvensk vän, som gick på den skolan då, berättade att inte en kotte ville gå över till den finska sidan, trots att det bara var en korridor emellan.

Tänk om man hade fått chansen att gå där idag och kunnat lära sig finska ordentligt! Trots att det bara var 3 mil till en finskspråkig ort från mitt hus, så pratade nästan ingen finska i min omgivning. Jag fick börja läsa finska i åk 3 och studerade språket ända tills jag tog studenten, alltså 10 år av studier, men jag lärde mig aldrig speciellt bra finska. Borde ha varit en sommar på någon finsk ort, men det där språkbadet blev det inte så mycket av med. I vår del av landet var det ganska vanligt att man tyckte att det var tråkigt med finska. Det var ju så pass annorlunda och svårt att lära sig.

Ändå måste jag säga att mycket av det jag kommer ihåg från min egen skoltid är väldigt positiv. Jag minns min fantastiska lärare Ingmar Näsman, som gjorde roliga teatrar och familjefester med klassen, han spelade dragspel, piano och sjöng glada sånger, vi gick ofta ut i skogen och tittade på växter eller tog en skidtur i den snörika omgivningen. Ingemar hade en sån fin handstil då han skrev på tavlan. Nu blir jag nostalgisk! Det var tider det. ;)

Det som debatterats länge i Finland är om tvåspråkigheten ska bort. Vissa tycker inte att finlandssvenskan ska få finnas kvar. De finskspråkiga tycker också att det är svårt att lära sig svenska förstås. Som ni säkert förstår så är jag rädd om mitt modersmål och mitt ursprung, men det här inlägget kommer inte att handla om det. Ville berätta lite om hur min uppväxt och skolgång varit eftersom jag ofta får frågan om jag lärt mig svenska i skolan, eftersom jag pratar svenska så bra...!

Jag tycker det skulle vara intressant att göra studiebesök i den finländska skolan, t.ex. göra en lärarskuggning under en veckas tid. Det finns mycket gott att hämta från Finland tror jag. Men det finns också bra saker som de finländska skulle kunna få från oss. Kanske det finns någon finländsk lärare som vill ha ett samarbete och sedan komma och skugga mig en vecka i Sverige?

Jakobstad i Finland

fredag 29 november 2013

En dag för ensamhet i tanke och reflektion

Hon satte igång datorn i arbetsrummet och gick i raggsockorna ut i köket för att sätta på kaffet. Alla tre barnen var i skolan och mannen hade åkt till jobbet. Det hade varit en vecka med förkylning, halsont och hosta hos familjen. 

Några veckors intensivt arbete med matriser, bedömningar och omdömen var över. Hon hann vara med under en av två dagars utvecklingssamtal på skolan innan hon kroknade och tappade rösten. 

Långa men givande dagar med elevledda samtal och snabba möten med alla elevers föräldrar skulle ha känts givande och som en final på allt jobb som hade lagts ner. Där nya mål skulle skrivits. Där ögon skulle mötts, samförstånd utbytts och lösningar funnits.

Nu hade hon turen att ha världens bästa mentorer i sitt arbetslag som hade lovat att de skulle ta hand om allt. Det hade de gjort och även skickat uppmuntrande sms till henne som var hemma och sängliggande. 

En fredag som var efterlängtad, men inte hade blivit som hon tänkt sig. 

Blicken ut genom fönstret föll på en rådjurshona som lugnt stod och betade av ligusterhäcken i trädgården. 

Hon vände sig om för att hälla upp sitt nybryggda kaffe och sätta sig med Westlunds bok och sin bokcirkel online via datorn. 

En dag för ensamhet i tanke och reflektion. 


torsdag 28 november 2013

Våga utvecklas i skolan

Det finns några personer som betytt mycket för mig i min lärarroll. Den jag tänker på extra mycket idag är Leif Strandberg. Han föreläste en del åren 2008-2009 då jag ville ta ett kliv framåt i min lärarbana. Leif anknöt mycket till Vygotskijs tankar och jag har fortfarande med mig det idag.

Nu i utvecklingssamtalstider finns det bra punkter att ha med sig från Strandbergs bok Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner.

  • Tillsammans med en fiffig kompis kan eleven agera ett huvud högre, göra det han/hon inte kan - men kan tillsammans - det Vygotskij kallar utvecklingszon.
  • Mentorn är en av dessa fiffiga kompisar.
  • IUP är en språngbräda för utveckling.
  • En mentor tycker det är spännande, roligt och givande att samtala.
  • Var öppen för kreativa lösningar. Lärande kan ske överallt och på många olika sätt.
  • Vilka verktyg ska du använda för att kunna ta detta utvecklingssteg?
  • Var ska du vara?
  • Kan inte - Kan är syskon. 
  • När tre parter dansar tango (elev, förälder, mentor), kan se varandra i ögonen, reda ut missförstånd, finna fönuftiga lösningar som alla är med på. Först då kan eleven hämta näring ur utvecklingssamtalets sociala aktivitet.

Vad jag kan göra med assistans idag, kan jag göra själv imorgon.

Insikten kom att det där gäller ju faktiskt mig också. Jag har Leif Strandberg att tacka för han ingav mig lite extra mod på de där föreläsningarna. Genom de råd han gav har jag stärkts och vågat mer:
  • Sök upp spännande interaktioner.
  • Titta dig omkring och fråga dig vem som kan tänkas kunna det du vill kunna.
  • Våga fråga om du får vara med.
  • Involvera dig i interaktionerna.
  • Var inte passiv utan fråga det du behöver fråga om.
  • Lyssna på vad som sägs.
  • Säg hur du själv tänker.
  • Imitera konstruktiva problemlösningsmetoder.
  • Tillskriv din kompis kompetens.
  • Kräv av kamraten att göra detsamma.
  • Var generös och säg att andra är duktiga och hjälpsamma.
  • Bidra med det du har, är, kan, vet och känner.
  • Var öppen för andras bidrag.
  • Hjälp den andra i sitt lärande.
  • Det är rätt att begära hjälp av andra i sitt lärande.
Lgr 11 följer Vygotskij. Här är ett exempel:
Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Det Digitala Skollyftet och det växande öppna utvidgade kollegiet runt omkring oss är ett underbart sätt arbeta vidare i Vygotskijs anda. 

Sharing is caring.

Häng med i svängarna online

Uppgift 4 i Digitala Skollyftet handlade om att definiera ett skolutvecklingsområde att samarbeta kring online. Där kom det svåra eftersom jag svårt att begränsa mig. Så jag valde att hålla mig till flera...  Mer om de tankarna kan du läsa här

I uppgift 5 gäller det att hitta formen för hur samarbetet/utbytet kan ske online. Nu har mina tankar från förra uppgiften utkristalliserats och omformats lite grann. Vilken process det pågår hela tiden med mycket influenser från Twitter! Följ mig där: @EkMarika. 

I Facebook är jag nu med i så många grupper, så det nästan blir för stort flöde. Det gäller att begränsa mig där, tror jag, eftersom jag märkt att bra länkar dyker ändå upp i alla grupperna. Tips på bra grupper är bl.a. Svensklärarna, Flippa klassrummet, ABC-klubben, En läsande klass och Skollyftet.

En sak som är väldigt bra med bloggandet är att jag fyller på min blogglista vartefter jag hittar bloggar som tilltalar mig. Ta gärna en titt i den högra kolumnen.


  • Inom kommunens projekt Språk i alla ämnen för alla elever har vi nu öppnat upp vår gemensamma blogg. Vi som är med i projektet driver egna arbeten som har med språkutveckling att göra ute på våra skolor. På min skola har vi valt att ha studiecirkel kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Jag har redan läst boken en gång, men känner att jag som studiecirkelledare på skolan behöver läsa den en gång till och har gått med i en bokcirkel online. Här har jag hittat flera andra att samarbeta med. 
  • Min adventskalender var inte alls svår att sätta igång med hjälp av bloggarna Livets glada pussel och Kristinas reflektioner. Här har jag lyckats slå två flugor i en smäll och får in vårt Bra kompis-tema också. Jag hittade fina positiva uppdragskort via lektion.se, som eleverna håller på att göra om till luckor i adventskalendern. Vi är snart klara, så håll utkik! 
Facebook-katt.
- Kom igen katten, det svänger ju!

söndag 24 november 2013

Adventskalender på G!



Har nu startat mitt arbete att skapa en adventskalender i Thinglink. Har tankar om att eleverna ska få göra egna positiva uppdagskort till 14 av luckorna. Det är de dagar som är skoldagar innan terminsavslutningen. Jag har fått vägledning att göra kalendern via Camilla Askebäcks blogg.

Till de 10 övriga luckorna tänkte jag ha roliga youtube-länkar med bl.a. julfilmer, julsånger osv. Förslag på länkar finns här. Det kan ju bara bli bra, eller hur?

Kamratbedömning

Två inspirerande filmer om kamratbedömning!




Anna Bengtssons läs- och skrivundervisning

Ett inspirerande och viktigt arbetssätt kring att medvetandegöra och undervisa eleverna skriver Anna Bengtsson om i Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla.

  • en explicit undervisning i hur man läser och skriver – att få direkt och konkret undervisning i hur man gör för att skriva olika texter och för att förstå, tänka och reflektera kring det man läser.
En text som är värd att sprida och diskutera i kollegiet. Vill dela in artikeln i mindre delar och prova i min klass. Nu.

Exempel:
att skriva korta, berättande episoder från sitt eget liv.
att varje kvadratmeter är planerad in i minsta detalj, att det finns en tanke bakom varenda del av rummet.
- att  väggarna pryds av planscher som speglar och stöttar det arbete som pågår och stora ytor är reserverade för elevarbeten som presenteras på ett tilltalande sätt.
 att lärarna bygger stöttande ställningar kring eleven genom att instruera, modellera och visa hur man gör för att läsa och skriva, hur man gör för att förstå en text, vilka strategier och hur man använder dem o s v.
att elevernas delaktighet och inflytande är stort, men utan överlämnat ansvar – ingen elev lämnas ensam i sitt lärande. 
 undervisning om hur uppgiften kan utföras, som ett redskap för att kunna genomföra arbetet.
inledande gemensam minilektion, självständigt arbete eller arbetet i par där läraren samtidigt genomför konferenser enskilt eller i grupp och en avslutande stund för att dela med sig.
Minilektionen handlar om att sätta upp mål för sin läsning som ett led i att kunna hålla fokus under läsningens gång. Vi får vi ett fint exempel på hur läraren först demonstrerar tre olika strategier när hon läser en storbok.
Språket är explicit och innehåller fraser som ”watch me”  ”I’m going to show you”.  Strategierna som benämns är att peka på orden samtidigt som man läser, att läsa med viskröst och att läsa tyst inne i huvudet.
Istället för att läraren talar om vad som kännetecknar ett lyckat parsamtal får eleverna upptäcka faktorer som påverkar kvaliteten. 
En read aloud innehåller just högläsning men också turn & talk då eleverna diskuterar sina tankar och idéer om den lästa texten i grupper eller par.
När eleverna därefter i helklass får dela med sig av tankarna från parsamtalen är det fantastiskt att se hur eleverna har övats i att uppmärksamma och lyssna på varandra. Första personen som svarar berättar och motiverar sin tanke. Nästa person på tur bygger vidare på det första personen sa och uttalar sin egen tanke: ” I agree with…and…”, tredje personen som talar knyter an till de båda föregående talarna. Exemplet visar hur eleverna använder varandras tankar för att vidga sitt eget tänkande. Under tiden eleverna delar med sig uppmärksammar lärarna hur eleverna tänkt, att de t ex gjort kopplingar till sig själva, andra texter eller världen runt omkring genom att anteckna detta på ett blädderblock.

Slutord av Anna Bengtsson:
Men det är en undervisning som är väl värd att börja samarbeta kring och kollegialt sträva mot eftersom dess hörnstenar skapar stor potential till att vara en läs- och skrivundervisning för alla elever.

fredag 22 november 2013

Film, samtal och lek

Under de senaste två veckorna har vi under SO-passen inom Bra kompis-temat sett på några korta filmer från stiftelsen Friends och pratat om dem.

Ord känns mer än man tror...



Personer kan slänga ur sig saker utan att ta ansvar för vad han/hon sagt. Vi har pratat om sänkningar. Sänkningar kan göras med ord, blickar, ljud och gester, ibland i kombination.

Sänkningar sker vuxna emellan, barn till vuxen och vuxen till barn.

Exempel:
- Har du inte kommit längre?
- Är du bara på sidan 9?
- Är tröjan ny, eller?
- Du kan inte sitta där för snart kommer Johan och då ska han sitta där.

Ord kan verkligen göra ont. Ibland säger barn saker som sänker andra att "Jag bara skojade" eller "Ååh, det var ju bara ett skämt fattade han inte det?"
Det finns gränser för vad som är skoj och vad som är utstötning.




Ofta är en sänkning något som någon säger eller gör för att försöka växa på en annans bekostnad.
- Vad snygg du är i håret! (och inte mena det...)
Nedlåtande blickar, skratt på fel ställe osv.




Barnen fick arbeta i smågrupper och gå igenom de sänkningar de kom på. Jag gjorde tre kolumner på tavlan. Vi samlade några av sänkningarna i den första kolumnen. I den andra skrev vi upp hur man känner sig då man blir utsatt för en sänkning. I den sista kolumnen skrev vi ner exempel på hur man kan bemöta en sänkning. Man kan sätta ord på det man känner, man kan fråga den andra vad han/hon menar, dvs be henne/honom ta ansvar för sitt handlande osv.

Sammanfattning:
  • Tänk på vad du säger. Ta ansvar för dina ord!
  • Hjälp varandra. Ex. - Jag tycker du har jättefin jacka. 
  • Om du blir ledsen, säg det! Ex. - Nu blev jag lite ledsen.
  • Träna på att ge beröm. Se det som är positivt. 
  • Våga säga till en vuxen om du blivit ledsen.

Hemlig kompis är en lek som vi har lekt denna veckan. Alla barn fick dra en lapp med ett namn på. Den man fick skulle man försöka vara extra snäll mot under veckan (utan att säga att man är hemlig kompis). Barnen tycker det här är en jätterolig lek, så den fortsätter vi säkert med ett tag framöver, men barnen får en ny hemlig kompis varje vecka. Efter en vecka pratar vi om hur det gått och om någon kommit på vem den hemlige kompisen var. Vi ger bra exempel på vad hemlige kompisen gjort, t.ex. sagt snälla saker, försökt leka på rasten, gett ett leende, hjälpt till att leta upp något som kommit bort, tröstat osv. 

Ta hand om varandra och ha en trevlig helg!

torsdag 21 november 2013

Ord och begrepp i naturen

Anna från Naturskolan besökte oss i tvåan idag och berättade om mossor och lavar.

Samarbete och insamling av mossor och lavar.

Luppar

Husmossan har våningar.

Vi fick lära oss en vers för att lättare komma ihåg artnamnen:

Det var en gång en björn som byggde sig ett hus.
(Björnmossa och husmossa.)
Han målade väggarna vita.
(Väggmossa och vitmossa.)
Han sopade golvet med en kvast och gjorde sig fin i håret med en kam.
(Kvastmossa och kammossa.)
Han skulle få besök av sin vän renen. (Renlav)
De skulle planera en resa till Island. (Islandslav)

onsdag 20 november 2013

Entrenepenörskap i tvåan

Under Elevens Val-lektionen i bild/svenska idag fick vi besök av två politiker. De blev positivt överraskade över hur skolan utvecklats de senaste tjugo åren. Eleverna tyckte att det var roligt med besök.

Asta, Bea, Cesar och nallen får vara med.

I ämnet bild är det väldigt tacksamt att låta eleverna arbeta med entrepenöriellt lärande för att kunna utveckla sina förmågor. De får skapa egna miljöer (t.ex. ödehus, fotbollsplan, skola, verkstad osv.) och egna figurer (t.ex. Asta, Bea, Cesar, nalle) som ska vara med i miljöerna. Eleverna får vara med och påverka vilka material de vill använda sig av och i mångt och mycket komma med egna förslag. Samarbetet och att kunna resonera om saker, material och tillvägagångssätt är viktigt. Förmågan att kommunicera, att berätta hur man tänker, utvecklar idéerna. När de är klara får de skriva en saga som de sedan ska få spela upp. Vi kommer då att filma och dela med oss via bloggen. 

Entrepenörskap i skolan


Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

måndag 18 november 2013

Digitala skollyftet - tankar som lyfter med uppgift 4

När jag kom hem efter jobbet idag kände jag mig mest som på bilden nedan efter allt omdömesskrivande och förberedelse inför utvecklingssamtal.


Efter en timmes joggingtur i frisk luft och att sedan fått ta del av Anna Kayas och Hanna Stehagens samtal om språklyft live, så är jag på G igen!

Appen Bitstrips är hur rolig som helst! :)

Taggad inför Digitala Skollyftets uppgifter! Uppgift 3 valde jag att omdefiniera lite. Jag har hållit koll på och lagt till flera bloggar i min blogglista, som jag är intresserad av att följa. Listan kommer att fyllas på ytterligare vartefter.

Uppgift 4 handlar om att definiera ett skolutvecklingsområde att samarbeta kring online. Här kommer det svåra eftersom jag har svårt att begränsa mig. Så jag väljer att hålla mig till flera... 

  1. I ämnet Elevens Val har jag en bildgrupp som arbetar fram miljöer, t.ex. ödehus, verkstad, skola och fotbollsplan, och tillverkar pappersdockor. När de blir klara ska de få skriva en berättelse som vi sedan kommer att filma och lägga ut via youtube på vår klassblogg.
  2. I min kommun driver jag tillsammans med några fler förstelärare och läsutvecklare ett projekt som vi kallar Språk i alla ämnen för alla elever. Här fokuserar vi mycket på lässtrategier. Vi har en gemensam blogg där vi skriver om hur det går med arbetet på våra respektive skolor.
  3. Klassen har en koala-nallebjörn som vi skickat ut på resa till olika klasser i Sverige. Jag har som mål att på något sätt göra en karta och rita ut på den vart den tar vägen, digitalt förstås. Funderar på om Googles nya Tour Builder kan vara till hjälp här? Kanske någon som vill hjälpa mig med det?
  4. En adventskalender är jag också sugen på att göra - om jag hinner. Kanske via programmet Thinglink. Fick tips ifrån Camilla Askebäcks Livets glada pussel-blogg.
  5. Någonting som jag också funderar mer på är hur jag ska arbeta vidare med mitt Bra kompis-tema i klassen. Vi har pratat mycket om sänkningar och hårda ord. Man måste ta ansvar för sina handlingar och det man säger. Vill fortsätta samtalen och vill gärna utveckla det på ett språklyftande sätt. Här vore det också givande att få mer tips. Det är egentligen den allra viktigaste punkten: Att få alla elever att må bra för annars kan de inte ta in kunskap.
Det var min brainstorming det. Svara gärna om det är någonting som intresserar och som just DU vill bolla med mig. 

fredag 8 november 2013

Bra kompis i Flipsnack

Två nya SO-teman startar jag upp i dagarna: Bra kompis och Boken om mig. Ser alltid en vinst med teman där det uppstår utmärkta tillfällen för språkutvecklande arbete.

I torsdags inledde vi med att titta på Bra kompis-LPP:n och därefter vår videoscribe-film om klassens regler. Vi samtalade kring vilka regler som varit lätta och vilka som varit svåra. Vi gick laget runt och alla fick berätta något. Jag bekräftade det barnen sa genom att upprepa.

"Är det skoj?" var ett papper som innehöll olika påståenden, t.ex. att gömma skolväskan, kasta snöboll på någon, jaga varandra, knuffas i matledet och skratta åt någon som svarar fel på en fråga. Eleverna fick kryssa i ja eller nej efter de olika påståendena beroende på om de tyckte det var skoj eller inte. I efterföljande diskussion visade det sig att vi tycker väldigt olika. Vi pratade om att vi får visa hänsyn, för det är väldigt lätt att någon tar illa vid sig av ett skämt som blir fel.

Kompissamtal har vi arbetat aktivt med under det senaste året. Det är både mysigt och viktigt att sätta sig ner med gruppen och reflektera en stund. Även här går vi laget runt. Frågorna kan vara olika, men t.ex.
- Är det någonting som inte känns bra med veckan som varit?
- Är det någonting som känns riktigt roligt med veckan som varit, som gör att du kommer att somna med ett leende på läpparna ikväll?
- Kommer du att tänka på något nytt du har lärt dig i veckan?
Barnen får svara med hel mening och vi tar för vana att också säga punkt i slutet.

Vi kommer att växla Bra kompis-temat med Boken om mig-tema. I det sistnämnda kommer vi att arbeta med frågekort som utgår från eleverna själva och jag hoppas få igång än mer skrivande och att våga prata/redovisa inför grupp.

Här nedan har jag satt ihop mina nya LPP:er i SO i programmet Flipsnack. Fler LPP:er hittar du under fliken LPP:er.

torsdag 7 november 2013

Läsläxsamtal

Fick chansen att lyssna på en fantastisk föreläsare, Katarina Kuick, som berättade hur man kan hålla strukturerade boksamtal för en klass. Vi lärare som var där fick själva prova på att delta i boksamtalet utifrån en bilderbok. Det var väldigt inspirerande och tankeväckande. Man kan säga att allt det som Anne-Marie Körling och Barbro Westlund pratar om rör sig inom det här spektrat och jag gick från föreläsningen med kreativiteten pyrande! Jag kände att jag ville baka ihop något eget och bra utav de läsingredienser jag fått med mig.

Tiden vi har tillsammans med eleverna är så oerhört värdefull. Jag vill ta vara på tiden och fylla den med kvalitet i undervisningen. Det vi gör ska ha ett syfte och leda till ett mål.

Det var då mina tankar gick till läseböckerna vi har i tvåan. Texterna om ABC-klubben som reder ut mysterier har ett rikt språk och är perfekta på alla sätt att jobba med lässtrategier, så att testa ett boksamtal borde fungera.

Kände också att det var dags att byta genomgångsförfarande innan läsläxan skickas hem. Att förbereda eleverna på sin läsläxa är A och O. Jag har innan använt mig mycket av Pauline Gibbons språkutvecklande tips och gått igenom texten på flera olika sätt. Men ibland behöver man förnya sig, speciellt i och med att texterna blir längre och barnen utvecklas.

Så igår var det dags! Jag hade i förväg scannat av båda böckernas kapitel 9 och visade på smartboard. Böckerna finns i två svårighetsgrader, den gröna B-boken har mer text och den röda A-boken lite mindre text och större stilstorlek.




Först läste jag vår nya läsläxa högt ur B-boken som har mer text. Jag lät eleverna titta tillsammans med mig på smartboarden. Efteråt var det dags för A-boken och då eko-läste vi tillsammans, jag läste en bit först och eleverna härmade mig.

Vi hjälptes slutligen åt att sammanfatta texten med hjälp av läsfixaren Cowboy Jim. Texten Glitteränglar handlar om en tjej som heter Asta. Hon har fått en idé som hon vill berätta för sina vänner Bea och Cesar. Precis då hon är på väg till skolan säger hennes pappa att hon har tandläkartid och där kommer hon att tänka på olika saker såsom knäläkare och glitteränglar.

På whiteboarden ritade jag upp fyra spalter. En glad smiley överst i den första, en ledsen smiley i den andra, ett frågetecken i den tredje och en pusselbit i den fjärde.

Elevernas första uppdrag var att säga något som de gillade med texten. Jag skrev upp ord eller korta fraser som barnen sa i den första spalten.

I den andra spalten skrev jag upp sådant som de inte gillade.

I den tredje spalten med frågetecknet kom  vi genast på att vår frågeapa kunde sitta. Var det något som var konstigt med texten? (Även detektiven kunde ha suttit där för att leta efter svåra ord eller uttryck.)  Vi arbetar just nu också med frågeapan på våra dagliga lässtunder, så det här med på ytan-, under ytan- och på djupet-frågor känner eleverna till.

I den fjärde spalten med en pusselbit skulle vi leta efter mönster i texten. Det finns alltid mönster som kommer tillbaka flera gånger.


Jag blir så varm inombords då jag tittar på den här bilden om vad vi skrev tillsammans. Den glada spalten var lite trög att fylla i till en början, men sedan kom barnen igång. Det fick säga vad de ville. 

Den negativa spalten med sådant de inte gillade var ganska lätt att få förslag till. Tandläkarbesök är ju inte alltid så roligt.

Inför den tredje spalten hade jag mina farhågor att det skulle börja gå lite trögare, men även här dök det upp intressanta frågor. 


Det var då jag fick min egen aha-upplevelse (det är så härligt när det plötsligt händer)! Barnen hade skapat egna helt underbara under ytan-frågor! Sådana frågor som man inte direkt kan hitta svaret på i texten utan man måste verkligen klura själv.

I den fjärde spalten skulle vi hitta mönster.... hmmm och vad händer? Jo, massor med kloka tankar från barnen dök upp även här. Text till text-kopplingar som "saker försvinner ju alltid i de här böckerna" var det ett barn som uttryckte. Kan bara instämma. Vilka kloka barn jag har förmånen att få jobba med. De lär mig något nytt varje dag.

Jag hoppas och tror att barnen kom väl förberedda hem med sin läsläxa även denna gång. Ska bli intressant att höra hur föräldrarna har upplevt läxläsningen hemma.

Tacksam för att vi satsat på dagliga gemensamma lässtunder och samtal med hjälp av läsfixarna och haft förmånen att använda oss av En läsande klass-materialet sedan terminsstarten. Jag märker redan stora framsteg i barnens läsförståelse och att uttrycka sig kring texter.

tisdag 5 november 2013

Digitala Skollyftet: uppgift 1 och 2

Nu är jag anmäld till Digitala Skollyftet. Det är en fortbildning som vill skapa ett digitalt lärarlyft i skolan. I kursen möter vi olika inspiratörer som föreläser live. Efteråt kan man utifrån frågeställningar diskutera via sociala medier (t.ex. Twitter, Facebook, Google+) i det utvidgade kollegiet. Varje vecka finns det uppgifter att arbeta med för att utveckla sig själv digitalt men även på många andra plan inom skolans verksamhet.
I den första Digitala Skollyftet-uppgiften ingår att beskriva mig själv. Jag heter Marika Nylund Ek och tog min grundskollärarexamen 1994 med inriktning 1-7, Sv/So och idrott vid Högskolan Falun. Mina erfarenheter som lärare under de 18 åren jag mest från åk 1-3. Nu med mitt försteläraruppdrag ser jag en stor fördel i att få chansen att fördjupa mig ytterligare i det som står mitt hjärta närmast, nämligen svenska och IKT.



Jag är född och uppvuxen i finlandssvenska Österbotten, men det var min elitsatsning inom orientering som förde mig till Sverige, och slutligen Nyköping, där jag nu bor med min familj. Sedan ht 2012 arbetar jag på Bryngelstorpskolan där jag har ansvar för åk 2, 42 elever, i ämnena Sv/So tillsammans med en Ma/No lärare och två fritidspedagoger. Jag trivs att arbeta på det här sättet och vårt samarbete fungerar mycket bra.

I min klass arbetar vi med datorer i skrivundervisningen och ASL (Att skriva sig till läsning) en dag per vecka. Här ges eleverna möjlighet att själva påverka vad deras texter ska handla om. Det är en tacksam väg att gå där jag kan ta tillvara elevernas delaktighet i undervisningen. I takt med att eleverna blir äldre vill jag utöka deras möjligheter till självbedömning och även kamratbedömning. Vi kommer att utgå ifrån LPP:er, målkort och filmdokumentation.

Under förra läsåret deltog jag i Nyköpings kommuns IKT-satsning och kollegahandledarutbildning LearnIT24. Jag startade upp en klassblogg direkt från höstterminen och fick positiv respons från föräldrarna. I bloggen beskriver vi pedagoger hur vårt arbete är upplagt och den fungerar också som en länk ut till andra kollegor. Det är mycket inspirerande att kunna nå ut via bloggen och statistiken med antalet sidvisningar talar sitt tydliga språk att behovet finns. 

Under läsåret har jag hållit i pedagogiska möten både för lärare och fritidspersonal på skolan och de flesta har startat upp egna bloggar. Vi har en samlingssida, som länkar till alla våra bloggar. Skolans hemsida är ett ansvarsområde jag också har. 

Som ringar på vattnet utav mitt IKT-intresse fick jag chansen att åka på BETT-konferensen i London i början av året och även på SETT-mässan i Kista i april och delgavs än mer inspiration till hur man kan arbeta med IKT i skolan. I och med fortbildningarna har jag knutit många värdefulla kontakter, som jag har fortsatt kontakt med via Twitter (@EkMarika) och Facebook. Vi delger varandra tips och erfarenheter kring de senaste nyheterna inom IT och pedagogik. Sanningsenligt har jag blivit biten av den pedagogiska vinsten som IKT kan ge och jag har fördjupat mig i olika appar och andra datorprogram som kan ge fördelar i undervisningen.

Här är en film med några av mina intryck från min London/Bett-resa:

London Bett-resan jan 2013

Utmaningar är spännande! Det är fantastiskt att få uppleva glädjen i barnens ögon då de berättar något eller då de lärt sig något nytt. Mest intressant tycker jag det är att få lyssna till barnens reflektioner kring sitt eget lärande. Det är där jag börjar och hjälper barnen utvecklas vidare.

I den andra Digitala Skollyftsuppgiften ska jag beskriva mina mål: Mitt behov av att arbeta med utvecklingsfrågor är det som ger den extra kryddan i mitt arbete som lärare och här ser jag Digitala Skollyftet komma in väldigt passande. Jag hoppas än mer kunna ta del av tips och hänga med i den digitala utvecklingen. Som utmaning och mål har jag att levandegöra min klassblogg ytterligare och få elevernas arbeten än mer synliga, att använda film och flipped classroom. I min personliga blogg, Läs- och skrivundervisning, vill jag dela med mig av mitt svenska- och IKT-arbete på ett strukturerat sätt.

Välkomna att ta er en titt!

söndag 3 november 2013

Videoscribe

Hoppas att alla har haft ett skönt höstlov och kunnat ladda batterierna inför de utmanande veckorna som följer fram till jullovet.

En väldigt trevlig höstlovsaktivitet var att lära mig hur appen Videoscribe fungerar. Vilken tur att mina egna barn visade så stort intresse och kunde lösa problemen som uppstod på vägen. En film om klassens regler blev resultatet som vi även lyckades publicera på Youtube. Kommer säkert att ha nytta av kunskaperna i fortsättningen.

Ett steg i taget och våga pröva! 


onsdag 30 oktober 2013

LPP i svenska

På min skola har vi bestämt att göra mer lättlästa LPP:er till elever och föräldrar. De ska vara lättare att läsa och förstå. Som grund har jag också gjort LPP:er med mera text, där det syns tydligt att jag knyter an till Lgr11.

Fick en idé om att göra en LPP-bok i flipsnack, som skulle vara mer lättillgänglig via bloggen. Alla vi lärare i tvåan samlade ihop våra aktuella LPP:er och vips så var den klar. :)

Min egen LPP-bok i svenska:

söndag 20 oktober 2013

En resande koala


Vi har skickat ut vår koala på äventyr i Sverige! Vår koala är expert på att lära ut hur man löser konflikter och har lärt oss Koalametoden, så nu hoppas vi att andra klasser i Sverige ska få ta del av allt den kan. Vi önskar att få mail eller brev med bilder, som vi kan publicera på klassbloggen. Vad roligt det vore om vi fick följa koalans resa genom Sverige och lära oss lite mer om olika platser. Vad spännande det ska bli!



söndag 13 oktober 2013

Läsa faktatext gemensamt

I min förstelärartjänst ingår att handleda pedagoger från förskoleklass till och med åk 6. Det kanske inte är helt lätt att bara dyka in och göra något i en klass, men den här övningen kring en faktatext vill jag berätta om, för den känns som att den skulle kunna fungera i de flesta klasser. Det är både ett handledningstips och ett lektionstips. Jag har gjort ungefär samma faktaövning i förskoleklass till och med åk 2 hittills, och hoppas på fler klassbesök framöver.

Under höstterminen har jag satt upp som mål att besöka alla klasser på skolan och få chansen att till en början träffa alla elever. Antingen smyger jag bara in och är med för att iaktta och förhoppningsvis blir det någon form av handledning kring till exempel lässtrategier. Det skulle vara lärorikt att få möta alla klasser i F-6 och se skillnaderna. En tydlig skillnad i till exempel uthållighet tror jag kommer att märkas ju högre upp i åldrarna man kommer.

Det tog ungefär en kvart innan fokuset började ta slut, i alla fall för hälften av gänget i förskoleklassen. I ettan orkade de lyssna i nästan en halvtimme, i tvåan ännu lite längre. Det är ganska lagom tänker jag. Att orka sitta på en matta och ha samtal kring något spännande kan vara fängslande men också lite jobbigt. Sedan behövs det ritas, skrivas eller aktiveras på annat sätt.

Inledningsvis började vi med att bekanta oss med en text om igelkottar. Jag läste rubrikerna högt. Vi gissade vad texten skulle innehålla med läsfixaren spågummans hjälp och jag samlade elevernas tankar på tavlan. Ungefär sju meningar med stor bokstav och punkt skrev vi tillsammans. Många elever kunde mycket om igelkottar och delade gärna med sig av sina kunskaper.

Det hade varit roligt om vi hade haft ork och tid att prata om igelkottar i flera timmar, men jag försökte leda in samtalet på faktakunskaper. Möten med igelkottar, som många av eleverna har erfarenhet av och gärna berättar om, sparade jag till slutet av lektionen. Sittstunden i ringen kunde annars bli för lång.

Efterföljande högläsning av faktatexten om igelkotten gick i långsamt tempo och det var nästan som ett trolleri: Alla barn lyssnade spänt och ögonen var vidöppna så att de inte skulle missa något av det jag läste. Det inledande samtalet hade fångat deras intresse och kanske kunde de få reda på något mer? Om någon kände igen en faktadel som skrivits på tavlan så sträcktes handen ivrigt upp i luften.

I slutet samtalade vi om vilka förutsägelser som slagit in och om vi fick veta något som vi inte visste förut. Varför valde författaren att ta med just de här delarna i sin text?

När samtals- och högläsningsstunden var över fick alla elever ett ritpapper och fick sätta sig vid sin bänk. De ritade och några skrev om sina egna erfarenheter av igelkottar eller om något annat som de hade lärt sig.

För min egen del var det extra mysigt att hinna gå runt och prata med var och en, att se eleverna i ögonen, att få lyssna och ge dem tid att berätta om alla sina fantastiska möten med igelkottar.

Idén till temat kring arbete med faktatexter har jag fått från materialet En läsande klass, som jag provar ut under det här året. Det kommer att ges ut en bok i april i ämnet. Boken kommer dessutom att vara gratis till alla skolor i Sverige. Min föreläsningskollega Marie Trapp är en av författarna till materialet.