lördag 28 januari 2017

Att ställa meningsfulla frågor

Frågornas tid är här! Att ställa frågor på olika nivåer av texten är något jag tränar med min tvåa den här terminen. Frågor som eleverna skapat själva gör att frågorna känns mer meningsfulla. Elevernas intresse och förståelse ökar för vad texten egentligen handlar om.



I Livet i Bokstavslandet tog vi hjälp av det nya digitala introt, som just nu går att prova på gratis via Libers hemsida. Digital intro är bra att gemensamt laborera med innan eleverna jobbar vidare i arbetsboken. Eleverna fick här exempel på hur de kan formulera sina frågor och att de kan ställas på tre olika nivåer; på, mellan och bortom raderna. Att lära eleverna ställa frågor på olika nivåer till en text är en nyckelstrategi för att eleverna ska nå högre läsförståelse.

Frågor på raden kan eleverna hitta svar på direkt i texten. Frågor mellan raderna kräver att eleverna läser, letar svar och ledtrådar på olika ställen i texten och drar egna slutsatser. För att svara på frågor bortom raderna får eleverna använda sig av det de redan vet och göra kopplingar till sig själva.

Vi tog upp vilka frågeord, som frågor ofta börjar med, t.ex. Hur? Vem? När? Vad? Var? Varför? Vilken? Vilket? Vilka?

Livet i Bokstavslandet Digital Intro (testa här)

På sina miniwhiteboards fick eleverna rita en båt ute på ett hav med olika nivåer: på ytan, under ytan och på djupet. Vi såg likheter med Reporterns tre olika frågenivåer. Jag tycker så mycket om att beskriva för eleverna att de kan hitta skatten, sig själva, på djupet eller bortom raderna. Svaret på frågan finns då hos dem. Eleverna behöver få känna att deras egna frågor, tankar, kunskaper, erfarenheter och åsikter är värdefulla i textsamtalet.

Exempel på vår förenklade bild i åk 2.

Vi hade en Grej of the day-lektion om en av Sveriges främsta barn- och ungdomsboksförfattare, Ulf Stark. Eleverna började ställa frågor om Ulf och ville veta ännu mer. Vi hittade inte så mycket när vi letade information på internet. Jag föreslog att vi kunde skriva ner alla deras frågor och skicka ett brev till Ulf.

Så här blev några av frågorna:
Vad tyckte du om att göra som barn?
Var brukar du sitta och skriva?
När skrev du din första bok?
Vad hette din första film?
Hur gör du när du planerar dina berättelser? 
Är det sant att man blir olycklig när man är känd?
Vilken av dina böcker vill du tipsa om att vi ska högläsa i klassen?



Frågorna skickades iväg och det roliga var att vi fick svar väldigt snabbt. Ett jättelångt svar på alla 42 frågor av självaste Ulf Stark! Wow! Vi har nu fått veta lite mer om Ulf och hans uppväxt och kanske har vi fått några ledtrådar till varför hans texter innehåller så mycket värme, humor och allvar. En del av svaren kommer finnas med i Livet i Bokstavslandets arbetsbok för åk 3, som kommer vara klar till höstterminsstart 2017.

Ett boktips vi fick av Ulf Stark.


Kan du vissla Johanna? Öppet arkiv.

Vi avslutade med att titta på en filmsnutt från Ulf Starks berättelse "Kan du vissla Johanna?". Underbar fråga, underbar film! 


Länktips:



En läsande klass: Reportertavlan




Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

1 kommentar:

  1. Haha nu måste jag kommentera igen, men alla dina inlägg ger ju så mycket tankar och sånt man vill diskutera. Angående detta med på, mellan och bortom raderna. Tycker det är ett så smart sätt att förklara det här med olika frågor på texten. Däremot är jag tveksam till att använda liknelsen ned båten. Vi hade den i en arbetsbok till ABCklubben och det blir liksom förvirrande att förklara något abstrakt med något annat abstrakt. Den här båten, var kom den ifrån? undrade vissa elever. Har du inte upplevt detsamma?

    SvaraRadera