Svenska tankar för åk 3

Tredje veckan för terminen är till ända och vi börjar hitta in i rutinerna så sakteliga. Det har varit ett lite extra pusslande med schemat i år, men nu tror vi det börjar lösa sig. Mycket härlig klass med treor vi har, som är sugna på att läsa och lära sig nya saker.

På måndagar har vi en lektion som ägnas till läsning i egen bok eller gruppläsning och stavningsträning i den gula Veckans Ord-boken. Här finns möjlighet att träna extra läsning tillsammans med mig och min förhoppning är att jag under den här stunden kommer att få en bra tid till att ge återkoppling på elevernas lärande. Eleverna har fått en liten skrivbok där de dokumenterar en del av sitt arbete med hjälp av läsfixarna.

Under måndagen har vi också arbete i Nyckeln till skatten-böckerna. Vi läser igenom och repeterar kapitlet vi har i läxa genom parläsning eller gruppläsning. Sedan fortsätter vi med läsförståelseuppgifterna i arbetsboken. Det finns frågor på ytan (där svaret hittas i texten) men även under ytan-frågor (där barnen ska tänka ut svaret själva). I svaren tränar vi också på att skriva med hel mening, stor bokstav och punkt/frågetecken/utropstecken. Vill poängtera att samarbete uppmuntras. Eleverna får gärna prata med varandra i låg samtalston och diskutera hur de ska svara på frågorna.

Tisdagar är det tid för arbete med våra språknycklar, t.ex. genreskrivande (fakta/berättande/instruerande texter), språklära och läsförståelse. I tisdags tränade vi både att skriva faktatexter om djur och textkopplingar.

I svenska har eleverna som mål att de ska kunna läsa, förstå, bearbeta och skriva enkla faktatexter. Vi har fått till det så bra med vår Elevens val-tid i år och har hjälp av flera resurser från fritids under en lektion. Då kan vi peppa barnen lite extra och vara till hjälp för deras IUP-arbete samtidigt. Många elever har nämligen som IUP-mål att söka fakta i olika källor. I No har eleverna som mål att känna till fakta om svenska djur och växter. Vi har lyckats baka ihop alla fyra delar i vårt tema om svenska djur och alla elever får välja vilket djur de vill skriva om. Vi använder oss av ett strukturerat arbetssätt där vi modellar väldigt tydligt hur eleverna ska göra innan de arbetar på egen hand. Vi började med arbetssättet kring djur redan under förra läsåret och skillnaden nu är att eleverna har flera källor att söka i, t.ex. på internet via svenska-djur.se och faktaböcker. Under det här lektionspasset är det tänkt att vi ska få in datorerna mer i undervisningen.

Precis som när vi får bilder i huvudet när vi läser, kan en berättelse få oss att tänka på olika saker. Då gör vi textkopplingar. En "expertläsare" är textrörlig, dvs. rör sig både bakåt och framåt i texten och gör kopplingar till sig själv, till andra texter och till vad som sker i världen. Innan eleverna själva fick pröva att göra textkopplingar läste jag ett textutdrag högt för barnen ur Gunilla Bergströms bok Tjuven. En gammal bok, som verkligen fångade barnen. Den handlar om en tjej som snattar. Många av er kanske känner igen boken från när ni var små. Vi hade sådan tur att en förälder + elev engagerade sig och tipsade om boken till oss.

Text-till-själv-koppling: "Det här stycket fick mig att tänka på när jag..."

Text-till-text: "Den här texten påminner mig om en annan bok som också handlar om..."

Text-till-världen-koppling: "Den här texten får mig att fundera på hur det var att leva förr i tiden..., hur det skulle vara att bli av med en sak..., orättvisor..., belöningar..., polisarbete...."

Som ni säkert förstår kunde eleverna göra många textkopplingar, speciellt Text-till-själv-kopplingar. Barnen har så lätt för att hitta skatten inom sig själva, de vill berätta om saker de varit med om och hur de känt i olika situationer. Det tycker jag är fantastiskt! Inget är rätt eller fel, allas tankar är personliga och beror på vad vi upplevt och varit med om tidigare.

Onsdagen är läsläxdagen. En grupp med elever har matematik med min kollega Annette medan övriga är på slöjd. Under tiden tar jag ut några barn i taget från mattegruppen. Eleverna får läsa delar av läxan de tränat på och vi går också igenom en ny läxa, som de får hem samma dag. Även här plockar vi in någon eller några av läsfixarna som t.ex. förutspår, ställer frågor och sammanfattar texten.

Torsdagsmorgnarna startar vi lugnt med tystläsning. Jag tränar extra läsning med en del och kollar av hur de ligger till i sin läsutveckling. 

Varannan torsdag har vi en lektion då vi jobbar extra mycket med stavning. Eleverna har redan fått hem den första läxan med 10 st ord. Denna gången handlar det om ng-ljudet. Vi arbetar grundligt med orden i skolan både kring betydelsen och hur de stavas. Med hänsyn till våra elever med svenska som andra språk försöker jag fixa bilder till orden, som blir en extra förklaring och ett kom-ihåg. När eleverna tränat hemma en vecka har vi ett litet förhör i skolan. 

På vår detektivtavla samlar vi ord som arbetat extra mycket med under veckan.

Fredagar har jag tid för skolutveckling, men tillsammans med mina kollegor arbetar eleverna med att sammanfatta veckan som varit och planera nästa i sin Skoldagbok, som är viktig i år. Vi tränar på att eleverna ska börja ta mer eget ansvar.

En läsande klass-materialet, som vi använde oss av under förra läsåret kommer in även i år. Som ni märker använder vi oss av lässtrategierna och läsfixarna i många moment av undervisningen, men det är ändå spännande att inspireras av En läsande klass och jag tycker att ABC-klubben och En läsande klass kompletterar varandra utmärkt! Vi får spännande tips på böcker, som vi läser inledande kapitel ur. Oftast blir eleverna jättesugna på att låna böckerna vi läst. Den bok vi läser just nu är Den magiska kappan av Katarina Genar.

Den magiska kappan

Det här var en liten sammanfattning med några exempel på hur jag kommer lägga upp undervisningen i svenska under läsåret. Inget är förstås hugget i sten. Som lärare får man hela tiden anpassa, pussla och ändra i schemat för att det ska fungera, men det är skönt med grundstommen, så man vet att man får med det mesta av det man vill och dit vi strävar, kunskapskraven i årskurs tre:

Eleven kan 

- läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier

- kommentera och återge innehållet och visa läsförståelse

- föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap och relatera till egna erfarenheter

- skriva enkla texter med läslig handstil och på dator

- använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava vanligt förekommande ord

- skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning

- söka information ur någon anvisad källa och återge texten i en enkel form av faktatext

  innehållande ämnesspecifika ord och begrepp

- kombinera sina texter med bilder och förtydliga sina budskap

- ge enkla omdömen om sina egna och andras texter 

   samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter

- samtala om elevnära frågor genom att ställa frågor, kommentera och framföra egna åsikter

- berätta om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår

- ge och ta enkla muntliga instruktioner

Källa: Lgr11

Det här är som sagt en grundtanke hur jag vill lägga upp undervisningen med mina 47 st treor. Behövs struktur för att få ihop det. Vill tillägga att jag strävar efter att eleverna i år ska bli mer självständiga i lässtrategiarbetet, att de ska arbeta i mindre grupper och lära sig formulera egna frågor och att VÅGA uttrycka sig. Under förra året gjorde vi det mesta tillsammans. 

Nu ska vi inte glömma att det språkutvecklande arbetet och svenskämnet kommer in i alla ämnen. Så även i So:n och bilden, som jag också ansvarar för. Återkommer mer om det!

Trevlig helg!