Cirkelmodellen i alla ämnen

Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Efter den här vitaminboosten är jag inte längre tveksam!

Bryngelstorpskolans lärare har under läsåret haft studiecirkel kring boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning är ett av de centrala språkutvecklande arbetssätten som tas upp i boken.

Bild från ASL-tipsblogg Malmö.

Cirkelmodellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att få en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden. Eleverna får verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig att skriva olika slags texter och vi pedagoger får chansen att strukturera om vårt arbetssätt. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.

Under de senaste två månaderna har vi pedagoger prövat att överföra cirkelmodellen till vår egen undervisning och idag hade vi redovisning. Det blev som ett slags Teachmeet i vår egen skolenhet, en väldigt givande sådan, där pedagogerna fick välja om de ville berätta om sitt arbete under 3 minuters eller 7 minuters tid.

Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Övertygande bevis på det har getts idag i matematik, musik, engelska, so, no och svenska/SvA. Känner mig helt lyrisk över allas berättelser, som jag tyvärr inte kan återge ordagrant, men här är exempel som förhoppningsvis kan inspirera till mer arbeten kring cirkelmodellen:

Exempel:
Matematik: Skriva en räknesaga
Musik: Skriva en raplåt på åtta rader
Engelska: Skriva en nyhetsartikel
So/No: Skriva faktatexter om sport, vulkaner, länder m.m.
Svenska/SvA: Sagor, berättelser, beskrivande texter, argumenterande texter

Sekvensbilder, förstärkande bilder för textens bärande delar, lucktexter och andra typer av "börjor" eller skrivmallar används i flera ämnen och här finns möjlighet att utveckla ytterligare.

Samtal om ord och begrepp är något som framträder tydligt i alla ämnen. De aktuella orden sitter på tavlan och flera ord samlas vartefter. Orden kopplas samman med elevernas egna erfarenheter. Tänk så många flera ord man kan komma på exempelvis utifrån ordet form: klot, cylinder, cirkel, rak, pilformad, oval, böjd osv. Listan kan göras oändligt lång!

Venn-diagram som inplastas i A3-format kan användas till jämförelser av både saker, ord, och blöta föremål som hittats i skogen eller experimenterats med i No.

Venn-diagram

Cirkelmodellen 

I den första fasen ska man bygga upp kunskap om ämnesområdet. Målet är att få så mycket förkunskap om ämnet som möjligt. Arbetar man t.ex. med berättelser (narrativa texter) läser man olika berättelser och lär sig om vad dessa typer av texter innehåller såsom karaktärer, miljöer, problem och lösning. Hur börjar ofta berättelser, vad innehåller en inledning, hur gör man en personbeskrivning, vilka problem finns det, hur löser det sig och hur blir slutet, vilka magiska tal dyker ofta upp i sagor m.m.

I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå syftet och den bärande strukturen i texten. Att i arbetet med berättelser först läsa sagan om De tre bockarna Bruse och sedan samtala utifrån en läsbro om den bärande strukturen med inledning, handling och avslutning i sagan blir väldigt tydligt för eleverna. I läsbron fylls i vad som hände i sagan och den röda tråden träder fram väldigt tydligt med hjälp av de olika avsnitten. Att upptäcka att berättelser oftast skrivs i dåtid och att det dyker upp något man kan lära sig av sagan är också sådant vi upptäcker i våra gemensamma samtal om texten. 

Läsbro från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

I fas tre skriver eleverna tillsammans med läraren en gemensam text. Först görs en planering i en läsbro och sedan diskuterar läraren tillsammans med eleverna hur texten byggs upp. Läraren är sekreterare och alla elever kan vara med i skapandet. Arbetsgången och strukturen uppmärksammas tack vare att eleverna själva är med i skapandeprocessen. Det naturliga samtalet kring berättelsens och meningarnas uppbyggnad levandegörs då eleverna engageras i skrivandet.

I fas fyra är vi äntligen framme vid det individuella skrivandet. Eleverna arbetar på samma sätt som de gjort i det gemensamma arbetet med en inledande planering av texten och slutligen eget skrivande. 

Efter att texten är klar kan man med fördel använda sig av kamratrespons genom att eleverna får analysera varandras texter med hjälp av en mall t.ex. en läsbro eller ett skrivschema. Tack vare att eleven först läser och fördjupar sig i kamratens text och därefter skriver ner de bärande delarna med stödord i en mall har eleven mycket lättare att ge konstruktiv kritik, både beröm (två stjärnor) och tips på något förbättringsområde (en önskan/idé), till kamraten. 

Vill du ladda ner ett dokument med skrivschema och kamratrespons som jag använt mig mycket av kan du ladda ner det här.

Här kan du läsa mer ingående om mitt arbete med cirkelmodellen i berättelseskrivande i åk 3.