I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
Läsning med en mindre grupp ettor är så mysigt i soffvrån! När läsläxan följs upp lyssnar jag till en grupp i taget medan övriga jobbar i klassrummet. Just nu tränas det på att forma och ljuda bokstaven Bb. Däremellan hoppar och dansar vi loss till cool musik, för om vi rör på oss mellan varven lär vi oss mer!
Tisdagsmorgnar är väldigt bra då jag gnuggar lite extra med en mindre grupp i taget. Vi laborerar med bokstäver och ord, ofta med hjälp av Lärarwebben från Livet i Bokstavslandet. När vi gjorde denna övning (se ovan) hände något magiskt! Alla ljudade högt ordet M-E-L-O-N samtidigt som jag fyllde i rutorna på tavlan. Det blev som en vacker kör av barnröster som ljudade. Extra roligt när jag sa: "Oj vad duktiga ni är! Ni läser, märker ni det?" Vilken aha-upplevelse och så stolta ettorna blev.
Vi fortsätter också att träna på att känna igen ordbilder. Denna vecka skickas en bläddra hem igen där ettorna får träna på att läsa upp den för alla de träffar. Upprepad läsning är viktig och att föräldrar visar intresse och ger massa beröm.
En liten utmaningsläxa, för de som vill, är att skapa en egen bläddra hemma. De kan skriva namn de känner igen på raderna på framsidan. Ordbilden har står redan med, så det gäller att skapa en mening som passar med har. Sedan får de klippa längs de streckade linjerna och slutligen rita, klistra in en bild eller skriva något, som man kan läsa när man öppnar de olika luckorna. Man får, om man vill, också klippa ut och klistra in något av ordväggens ord, som följer med i läxan. En mening kan t.e.x bli Marika har blodpudding.
Ser fram emot att lyssna till alla barns läsning i nästa vecka!
Ha en fin helg!
Hälsningar Marika
Läs mer
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.
Just nu ansvarar jag också för instagramkontot @jobbainykoping där du kan få följa mig i min jobbvardag.
Ordbilder
Den första läsläxan som ettorna fick ta hem var en bläddra, som de varit med och skapat själva. Innan dess hade vi tränat på ordbilder med hjälp av Lärarwebbens och arbetsbokens övningar och lärarhandledningens tips på lekar. De elever som ville ha lite mer att träna på fick också ett kopieringsunderlag med Ordväggen från den röda läseboken med mer text.
Bläddra:
Ordväggen
Ordbildslek
Exempel på en lek vi lekte var kring ordbilden en där jag delade ut ordbilden till var och en av eleverna. Jag berättade att det finns många en-ord och ett-ord. En i taget fick eleverna gå med sin lapp till ett föremål i klassrummet, som var ett en-ord, och vi hjälptes åt att fästa lappen på föremålet, t.ex. på dörren. Jag skrev sedan upp alla orden synligt för eleverna: en penna, en bänk, en tavla, en bok, en karta osv. Tipset är hämtat ur den nyreviderade lärarhandledningen för Livet i Bokstavslandet.
Läseboken
Veckan som följde var det dags att få hem läseboken i läsläxa. Jag gick efter de tips jag fått från lärare som ettorna haft i förskoleklass om vilken bok som skulle passa dem, men för en del elever hade läsningen hunnit utvecklas under sommaren och de fick antingen ta hem båda böckerna för att känna efter eller läsa i den svårare. På bilden nedan kan ni se vilken skillnad det är i textmassa i grön respektive röd bok.
Läxgenomgång
I skolan högläste jag texten för eleverna en gång och vi samtalade lite om den. Alla fick då höra läseboken med mera text. Sedan delade jag upp eleverna och gick igenom texten med en mindre grupp i taget. Vi tränade på att läsa tillsammans och hela tiden följa med pekfingret under orden vi läste. Många av ordbilderna kände eleverna redan igen från sin första läxa.
Orsaken till att jag inte skickade hem läseboken med bilden att samla ord med L och E var att vi bara hade gått igenom bokstaven L första veckan. Därför tyckte jag jag att det var bättre att eleverna fick sex sidor sedan när båda bokstäverna gåtts igenom. Det är ju dessutom bra att ordväggen också finns som kopieringsunderlag och att eleverna hinner skapa t.ex. egna bläddror eller böcker att ta hem och träna på först. Till en början kommer jag börja så att det är ordbilder i läxa ena veckan och läseboken den andra veckan, men jag kommer kanske ändra upplägget efter ett tag och komplettera med småböcker som t.ex. Stjärnsvenska.
Här nedan är ett inlägg med information, som jag gått ut med till vårdnadshavare, där jag gett exempel på hur man kan träna hemma:
Veckoupplägg i åk 1
Måndag: Bokstavsgenomgång, arbetsschema, Livet i Bokstavslandet film från UR (varannan vecka).
Tisdag: Laborationer med ordbilder och bokstäver. Ljudningsövningar.
De elever som knäckt koden får arbeta i extraböcker, t.ex. Ärtan och Piff.
Onsdag: Min kollega arbetar i klassen med ett svenskt djur i NO:n, som börjar på aktuell bokstav.
Torsdag: Läsläxan följs upp. Eleverna arbetar vidare med olika bokstavspyssel. Textsamtal kring nytt kapitel i läseboken (varannan vecka).
Fredag: Arbete i arbetsboken. Jag går igenom ny läsläxa med en mindre grupp i taget.
Under veckan läser vi också andra bilderböcker och skriver gemensamma texter där ordbilder finns med.
Månadsupplägg augusti-september i åk 1
Vecka 35: Bokstaven Ll, ettorna får ordbilder i läxa
Vecka 36: Bokstaven Ee, ettorna får läseboken i läxa
Vecka 37: Bokstaven Bb, ettorna får ordbilder i läxa
Vecka 38: Bokstaven Oo, ettorna får läseboken i läxa
Vecka 39: Repetitionsvecka
Terminsplanering
Jag försöker följa terminsplaneringen, som finns i lärarhandledningen. Tycker det är toppen att få en fin överblick över läsåret.
Livet i Bokstavslandets lärarhandledning åk 1
Läs mer
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.
Mina ettor får 5-6 dagar på sig att träna läsläxan hemma. Här nedan har jag beskrivit hur vi tränat på texten i skolan och även gett lite tips på hur föräldrarna kan hjälpa till med läxan.
Försök hitta en kort stund (ca 10-15 min) varje dag när ni tränar på läxan. Jag brukar säga att man ska träna minst tre gånger hemma, men gärna mer!
I skolan har jag högläst texten för eleverna en gång och vi har samtalat lite om den. Alla har då fått höra läseboken med mera text. Sedan har jag delat upp eleverna och gått igenom texten med en mindre grupp i taget. Vi har tränat på att läsa tillsammans och hela tiden följa med pekfingret under orden vi läser. Många av ordbilderna känner eleverna redan igen. Dessutom finns det bilder till hjälp bredvid en del av orden.
Här nedan kommer lite förslag på hur man kan träna hemma.
Sidan 8-9: Träna på alfabetets bokstäver längst upp på sidan. Träna hur de låter när man läser.
Sidan 8: Titta tillsammans på den stora bilden.
Leta ord med bokstavsljuden L eller E. Kommer L eller E först, mitten eller sist? T.ex. i lampa kommer L först.
De som vill ha en utmaning kan samla så många ord de kan med Ll eller Ee i bilden. Ni föräldrar kan hjälpa till att skriva eller om barnet vill skriva själv.
Sidan 9: Ordväggen. Dessa ord får barnen bekanta sig med och träna på att känna igen. Vilka av orden har L eller E först, mitten eller sist? Träna på att rimma på orden, t.ex. loppa - hoppa.
Sidan 9 i grön bok: Titta på hur bokstavsljuden L och E kan ljudas ihop till ord. Sätt fingret under l i ordet och ljuda samtidigt som man följer bågen med fingret till e, då ljudas e. Bågarnas syfte är alltså att hålla ut på ljuden. Ordbilderna en, ser och leker har vi redan tränat på olika sätt i skolan. Det underlättar att barnen känner igen ordbilderna när texten ska läsas.
Sidan 10 - 13: Barnen läser texten högt för er och ni hjälper till så deras lilla pekfinger följer med i texten. Hjälp till där det behövs och uppmuntra mycket. (Jag har redan skojat och förvarnat att föräldrarna kommer nästan svimma för att deras barn är så duktiga!)
Till läseboken finns det också en kostnasfri webbapp där man kan lyssna på texten och även träna på ord och läsförståelse. Klicka här: Webbapp och välj kapitel 2, Allt är lek.
Gör läxläsningen till en mysig stund tillsammans. Lycka till!
Hälsningar Marika
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer.
Min ö
I min etta kommer jag börja lite lätt med att eleverna får göra en övning där de tränar på att säga sin åsikt. Vad skulle du ta med dig till en öde ö för att klara dig? Eleverna får tänka själva först, klippa ut och klistra in fem saker på sin ö. Sedan får de i mindre grupper presentera sina förslag och förklara sina val. I diskussion ska de sedan komma överens om tre saker att ta med sig.
Övningen är hämtad från Discovery Education Espresso/
Biet / Samhällskunskap / Värdegrund / Kopieringsunderlag
Värdegrundsfilmer
En kort film från Discovery Education Espresso handlar om vem som bestämmer. Den väljer jag också att visa och samtala kring.
Andra bra och lite humoristiska "Vem bestämmer?"-filmer att diskutera kring finns på UR skola.
Det ska också bli spännande att få besök av ettornas faddrar i fyran, som kommer att presentera de politiska partierna i Sverige. Sexorna på skolan kommer att hitta på partier som vi ska få lyssna, läsa om och sedan rösta på i vårt skolval.
Här är lite flera tips och idéer, som jag använt mig av i en åk 3
Vi inledde temat med att göra ett VÖL-schema (vet, önskar veta, lärt oss) om valet. Vi läste om våra egna trivselregler och hur eleverna kan vara med och påverka genom klassråd och elevråd. Vi jämförde med Sveriges styre och varför vi har lagar. Många nya ord och begrepp (demokrati, diktatur, politik, partier, riksdag, regering m.m) skrev vi upp på vår begreppstavla.
Vi lärde oss om våra riksdagspartier, partiledare och deras partisymboler (OBS! Detta var 2014, men bra och tydliga skyltar).
Vi hittade också på egna partier och gjorde egna valaffischer:
Vattenpartiet: Godare skolmat och bättre sjukvård. Symbol: Vattendroppe.
Friendspartiet: Bättre naturreservat, mer lässtunder och mindre mobbning. Symbol: Kristall.
Skolpartiet (SP): Elever ska få tugga tuggummi på rasterna, bättre skolmat och mindre klasser. Symbol: Bok.
Hej-partiet: Bättre utbildning i skolan och barn ska få leka mer. Symbol: Hand.
Kompispartiet: Alla ska få vara med. Symbol: Hjärta.
Djurpartiet: Ta hand om djuren! Symbol: Tass.
Barnpartiet: Barnen ska få bestämma två dagar i veckan. Se på film och äta godsaker. Mer kompismassage! Symbol: Popcorn.
Pengapartiet: Mer pengar till föräldrarna så barnen kan få mer kläder och mat. Symbol: Tusenlapp.
Husdjurspartiet: Små djur ska få följa med till skolan. Symbol: Golden Retriever.
Socialsporten: Mer idrott i skolan! Olika idrottsplatser och lekar varje gång. Symbol: Basketboll.
Partierna fick presentera sig för varandra. Det blev förstås en jättebra träning i att våga stå inför klassen och prata. Sedan hade vi en demokratisk omröstning där var och en fick rösta anonymt och stoppa ner en valsedel i en valurna. Vi hade en spännande valvaka i 15 minuter under tiden rösterna räknades. I ett stapeldiagram kunde eleverna se hur rösterna fördelats.
Vi utgick från den pedagogiska planeringen (se nedan), en lättläst variant, ämnad för elever och föräldrar.
Lpp: Valet
Mål
Förstå vad som menas med demokrati.
Veta i stora drag hur valet i Sverige går till.
Delta aktivt i grupparbete och diskussioner.
Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.
Under lektionerna kommer vi att arbeta med:
Läsning och diskussion kring hur skolan ser ut i Sverige.
Trivselregler, klassråd och elevråd.
VÖL-modell (vet, önskar veta, lärt oss) om valet.
Filmer om demokrati, val och Sveriges styre.
Sveriges partier, partiledare och symboler.
Grupparbete:
- Partinamn, åsikt och partisymbol.
- Valaffisch
- Presentation av partierna
- Val
- Samtal kring nya ord och begrepp, som vi skriver in på klassens
detektivtavla.
Delta i skolans val som åk 6 ordnar. Skriva en sammanfattning av det vi lärt oss.
Läraren kommer att bedöma:
Att du visar att du förstår vad demokrati innebär.
Att du visar att du i stora drag vet hur ett val går till.
Att du är med och diskuterar i klassen och i grupper.
Att du kopplar det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.
Under vårterminen har vi arbetat med forntiden i åk 3. Vår lärarstudent Sarah planerade och genomförde stora delar av temat, som framför allt integrerades i ämnena So och svenska. På ett eller annat sätt har de flesta skolämnen vävts in i vårt tema.
Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde vårt forntidstema.
Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.
Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurier och däggdjur. Eleverna skrev egna faktatexter om några av djuren.
Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och ritade människans släktträd.
Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara. Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden. Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.
Vi ritade och skrev om spännande saker som skedde under istiden och som vi fortfarande kan se spår av i naturen. I hemgrupper redde eleverna ut olika begrepp, som de först läste om och sedan skrev och ritade om i en femfältare. Sedan fick de sitta i expertgrupper och berätta om vad de kommit fram till för de som läst om andra begrepp.
Jean-Pierre, en museipedagog från Sörmlands museum, kom på besök och hade med sig en stenålderssäck innehållande en massa stenåldersföremål, som han visade och berättade om för oss.
I bilden skapades lerkrukor.
En hel del faktatexter har lästs, tankekartor har fyllts i och egna texter har skrivits om jägar- och samlarstenåldern, bondestenåldern, bronsåldern och järnåldern. Vi har lärt oss om kläder, verktyg, smycken, mat, bostäder, djur, gravar m.m. Allt har dokumenterats i vår forntidsbok.
En annan övning vi genomförde var att jämföra likheter och skillnader mellan ett forntidsbarn och ett nutidsbarn. Eleverna skrev sedan en dialog där de fantiserade ihop något om vad de två barnen från olika tidsåldrar skulle säga om de träffades. Vi fortsatte med korta dramatiseringar inför klassen. Lyckat!
I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.
Till vårt forntidsäventyr i skolskogen fick treorna prova på att tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, väva, vandra runt i området och titta och läsa om gravar och ha idrott (kasta spjut och olika lekar). Eleverna fick också prova på tovning på textilslöjden.
Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. Eleverna fick också skapa egna smycken i mässing.
Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet! Läs mer: LPP för lärare Lättläst LPP för elever
Livet i Bokstavslandet är ett ganska nytt material för Fk - åk 3. Läseboken åk 3, skriven av Ulf Stark, innehåller en fin berättelse om flickan Ljuba som kommer ny till klassen. Historien om henne ger många tillfällen till samtal om värdegrund. Till varje A-kapitel finns också ett B-kapitel, som är en texttyp att läsa. B-kapitlet spinner vidare på innehållet i A-kapitlet. Förutom läsning och läsförståelse kan du arbeta med UR-filmer, stavning, språklära och cirkelmodellen kring skrivande av olika texttyper (beskrivande, berättande, instruerande, förklarande, återberättande, poetisk och argumenterande text). Arbetsboken tar upp ovan nämnda delar i svenskan. Läseböckerna finns på två nivåer och lärarhandledningen innehåller en massa kopieringsunderlag.
Våra fjärilslarver i burkarna på bordet
blev allt lite nyfikna på vad vi höll på med!
Nu i början av maj fick vi fjärilslarver som flyttade in i klassrummet. Jag passade på att använda mig av den beskrivande texten om blåvingen, som finns i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 2, och testa elevernas kunskaper i att skriva beskrivande text. Elevernas uppmuntrades till att dela in i stycken, skriva underrubriker och rita bilder till texterna, vilket gjorde dem mer lättlästa och multimodala. Eleverna fick använda sig av planeringstabell för att plocka ut nyckelord från texten och sedan skriva en egen text med hjälp av nyckelorden. Checklistan fanns bredvid som en påminnelse.
(Förutom den beskrivande texten om blåvingen finns det 13 st andra djurtexter att använda sig av i Livet i Bokstavslandet för åk 2.)
När pupporna var på väg att förvandlas till fjärilar var det
mysigt att få sitta och jobba på mattan framför fjärilshuset.
Till slut släpptes fjärilarna ut! Så fina tistelfjärilar det blev!
I samband med att vi läste om djungeln i läsebokens kapitel 7B kunde jag inte undgå elevernas fascination och nyfikenhet för att lära sig mer om den värld vi lever i. Den fina bilden av ett djungelbarns skolväg inspirerade oss att titta på flera bilder av skolvägar i världen.
Bilder från lajkat.se
Sedan kunde jag inte motstå att plocka fram elevernas Jorden runt-pass, som jag hade sparat och som vi arbetade med under förra året. Det blev ingen hejd på arbetsivern när eleverna förstod att de nu kunde fortsätta läsa, skriva och samla stämplar i sina pass och lära sig mer om världen.
Även här gav jag eleverna en extra utmaning i att träna på styckeindelning, skriva underrubriker och rita bilder som passade till texten.
De som hade arbetat klart med världsdelar fick välja något land som intresserade dem istället.
Alla sju världsdelar finns som kopieringsunderlag i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3. Där finns även planeringstabell och checklista till beskrivande texter om världsdelar.
Under läsåret har jag haft förmånen att delta och hjälpa till med musikundervisningen i min åk 3 under ledning av musiklärare Marija. Musik med Marija blir aldrig tråkigt! Treorna har fått träna puls, takt och rytm på många olika sätt, genom t.ex. beatbox, olika instrument, klapplekar, sång och diktläsning. I höstas skrev vi en höstrap tillsammans och någonstans där på vägen växte idén fram att vi i musik och svenska skulle genomföra ett större projekt tillsammans kring raptexter.
Vi inledde temat med att chockera eleverna lite när vi utklädda till rappare uppträdde inför klassen med en raplåt Marija skrivit:
Kick Off Rap!
Vers
Vi är två grymma fröknar som gillar att dansa
Yo- Nu tänkte vi chansa
Vi ska lära er nåt fett
Det tror vi går ganska lätt
(Det är) grymt kul att rappa -
Tro mig - ingen kommer slappa
Ingen är cringe,alla får va mä´
Å så är de´ med dä´ - BRO
Refräng
Lyssna, testa, skriva, skratta
det är fett kul att rappa (3 ggr)
Lyssna, testa, skriva, skratta
det är fett kul att rappa - YO!
Marija gick sedan igenom hur man lägger upp en raplåt med vers och refräng. 8 takter vers med 4 pulsslag i varje takt och 4 takter reräng med 4 pulsslag i varje takt. Vi lyssnade på låtar av Vanilla Ice och Markoolio och där någonstans kändes det som att vi fick med alla elever på raptåget. Låten vi skrev tillsammans blev ju "fett nice"!
Vi underlättade för eleverna att förstå raplåtens
uppbyggnad med hjälp av rutor för varje rad att skriva i.
I svenskan tränade vi på att läsa och förstå sångtexter i Livet i Bokstavslandets läsebok genom att prova att använda olika läsfixarroller. Eleverna fick turas om att ha olika lässtrategiroller när de läste och samtalade om kapitlet. I varje grupp fanns spågumma, detektiv, konstnär, reporter och cowboy. Efter varje sida bytte eleverna roller. Kul och lärorikt!
I Livet i Bokstavslandets arbetsbok övade eleverna att rimma och skriva egna sångtexter.
Upplägget att skriva raptexter har följt cirkelmodellens gång i och med att vi i fas ett byggt upp elevernas bakgrundskunskaper, i fas två studerat texter inom genren för att få förebilder, i fas tre skrivit gemensamt och i fas fyra skrivit på egen hand (i par/grupp).
Eleverna fick fortsätta skriva raptexter i grupper om två-fyra stycken. Texternas teman fick grupperna bestämma själva och det blev stor variation, allt från maträtter och djur till olika spel och lekar. Som bakgrundsmusik fick eleverna tre Youtube-klipp att välja mellan.
Vartefter grupperna blev klara med sina raplåtar och kände att de hade övat klart till musik spelade vi in låtarna med en app, Cloud QR. Tack vare appen fick vi QR-koder, som sedan kunde klistras in på färgglada affischer tillsammans med raptexter och gruppbilder.
Avslutning av vårt raptema blev att treorna fick klä ut sig till rappare och uppträda för varandra i klassrummet. Så roligt och bra det blev!
Under skolans Kunskapsfestival hade vi utställning av vårt raptema och föräldrar kunde titta på våra affischer och även lyssna med hjälp av appen QR Reader till alla coola raplåtar.
Vi har haft väldigt roligt och det var också avslappnande att hålla på med mellan nationella proven. Många har gjort helt fantastiska låtar. Framtidens rapartister, förutspår fröknarna!
