Textkopplingar

I veckan som gått har vi tränat på att göra textkopplingar både i svenska och i so. Precis som när vi får inre bilder i huvudet när vi läser, kan en berättelse få oss att tänka på olika saker.

Enklast tycker jag är att göra Text-till-själv-kopplingar, när den egna bakgrundskunskapen aktiveras och texten får läsaren att tänka på sig själv och sina egna upplevelser. Text-till-text-kopplingar handlar om när vi tänker på likheter och skillnader från någon annan text vi läst eller hört. Text-till-världen-kopplingar är när vi kopplar till något liknande som sker runt omkring oss i verkliga livet eller till världen utanför.

Efter genomgång av ny läsläxa i Nyckeln till skatten (kapitel 16) fick eleverna träna på att göra textkopplingar i sina små läsgrupper (c:a 4 st elever per grupp). De fick till att börja med skriva ner sina egna tankar i sitt lässtrategihäfte. När alla elever fått en egen skrivstund för eftertanke fick den egna läsgruppen delges. Många tänkte på när de själva någon gång blivit inlåsta på toaletten, när de spelat hög musik, sett polisbilar med blåljus och sirener eller till och med själva fått prata med polisen. Slutligen samtalade vi i större grupp.

I so:n läste vi både om de första däggdjuren (bl.a. om smilodon, den sabeltandade tigern) och om de första människorna på jorden (homo erectus och homo sapiens). Vi gjorde ungefär på samma sätt att eleverna först fick skriva ner sina egna tankar, sedan berätta för en-två andra och sedan samtala gemensamt i klassen.

Här gjorde eleverna textkopplingar på flera nivåer. Självklart blev det många text-till-själv-kopplingar, vilket givetvis är jättebra, då man kopplar till sin egen erfarenhet. Eleverna tänkte på däggdjur de själva har hemma eller har träffat. De tänkte på apor de sett på Kolmården osv.

Text-till-text- och text-till-världen-kopplingar gjordes också här eftersom många har läst faktaböcker och sett på film både om när dinosaurierna dog ut och om olika däggdjur. Några gjorde även jämförelser med den bibliska skapelseberättelsen om Adam och Eva. Utifrån klassens samtal kunde jag uppmärksamma elevernas förkunskaper inom temat, som verkligen väcker intresse. Kul!

Det märktes att eleverna blev lite förbryllade då de fick göra kopplingar till sig själva. Trots att vi tränat på att göra textkopplingar förut känns det säkert lite ovant att öppna sig och prata "på beställning". Övningen i att göra textkopplingar blir därför bra på flera sätt: eleverna tränas i att bli textrörliga (att röra sig både framåt och bakåt i texten), att koppla till sin egen erfarenhet (vilket leder till en djupare förståelse) och att våga uttrycka sina egna tankar och åsikter. 

Kunskaper och förmågor som behövs i alla ämnen är väl värda att kämpa och jobba vidare med och samtidigt är det väldigt givande att vara såväl elev som lärare.

Lyckostjärnan i åk 1

Fick en trevlig inbjudan till klass 1 idag och önskemålet var att jag skulle arbeta med läsfixarna. Jag plockade med boken Lyckostjärnan och korgen fylld med alla läsfixardockor.

http://www.nok.se/lasfixarna

Eftersom den här ettan inte har arbetat så mycket med förskoleklassboken Lyckostjärnan tidigare tyckte jag det passade väldigt bra att välja den. Boken väcker stort intresse och har 12 stycken fristående kapitel, som Mats Wänblad skrivit på sitt fantastiskt beskrivande sätt. I boken figurerar huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar från ettans läsebok Den magiska kulan och det är roligt att få reda på allt som hänt huvudpersonerna innan.

http://www.nok.se/abc-klubben

Jag valde att följa mitt boksamtalsupplägg med mina läsfixarfilmer som jag lagt in i programmet Thinglink. 

Vi inledde med spågumman (klicka på bilden så kan du se den film du vill) och förutspådde utifrån samtalsbilden som hör till kapitel 3, Polly vill ha kex.

http://www.nok.se/abc-klubben

Vill du läsa mer ingående om hur jag lägger upp ett boksamtal har jag ett exempel från förra året när jag läste första kapitlet ur Lyckostjärnan i förskoleklass.

Vår enkla sammanfattning är hämtad från Lucy Calkins boksamtalsmodell och det är även förklaringen till att det finns en pusselbit, en glad och en ledsen smiley i ovannämnda filmer. 

Tack snälla etta för att jag fick komma på besök och tack även till fröken Camilla! Tyckte vi vuxna fick till ett bra samarbete där den ena läste med inlevelse och den andra släppte loss med dockorna, pratade med olika läsfixarröster och antecknade ord på tavlan som eleverna sa. Eleverna var så glada och de 45 minuterna var precis lagom lång tid för boksamtalet.

Nu får läsfixardockorna bo hos ettorna ett tag. De välkomnades med öppna famnar. <3

Den begreppsliga förmågan i svenska och so

Härligt att vara igång igen! Det märks att barnen är utvilade, pigga och alerta efter jullovet och laddade för att insupa ny kunskap.

I veckan har vi haft som mål att öva på den begreppsliga förmågan i olika ämnen. I vår läroplan, Lgr11, står det om olika förmågor som eleven ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar.

Begreppslig förmåga handlar om att förstå innebörden av begrepp och ord och att använda begreppen och orden i olika eller nya sammanhang.

Bild hämtad från Ullis skolsida

Eleverna tycker att den begreppsliga förmågan påminner mycket om vår läsfixare detektiven. Alltid när vi läser läsläxan i smågrupper skriver en elev i varje grupp upp svåra ord på en mini-whiteboard. Efter läsningen reder eleverna ut ordens betydelse utifrån detektivens lilla kom-ihåg-tavla:

I veckans läxa i Nyckeln till skattens kapitel 15 dök bl.a. orden måfå, snöpligt, olösligt, vallar och kamouflera upp. Många gånger dyker samma ord upp flera veckor i rad och det är väl så det är. Eleverna uttrycker att de har vetat betydelsen, men glömt och behöver påminnas för att lära sig. När sedan ordet dyker upp i nya situationer blir förståelsen större.

I berättelseskrivandet har vi gått vidare till berättelsekartor. Vi gick först tillsammans igenom begreppen karaktärer, miljö, problem och lösning som oftast finns med i berättelser och testade att reda ut vår berättelse Haren och sköldpaddan ännu en gång.

HC Andersens Prinsessan på ärten är en tydlig saga, som jag visade bilder till på smartboarden samtidigt som jag läste. Fastän det är en bekant saga för många hade alla elever fullt fokus på händelseförloppet för att sedan i grupper kunna resonera sig fram till hur berättelsekartan kring sagan skulle bli.

Vi fortsatte nästa lektion med att träna på personbeskrivningar. Ett inspirerande exempel i vår Nyckeln till skatten-arbetsbok med en tankekarta om Pippi Långstrump där hennes utseende, egenskaper och annat speciellt skulle beskrivas var det rätt så enkelt för eleverna att arbeta på egen hand och hitta på nyckelord till sin egen valda sagofigur. När tankekartan var fylld med nyckelord skrevs det beskrivande texter om sagofigurerna för brinnkära livet (finlandssvenskt uttryck). Det var enkelt att skriva när planeringen, tankekartan, fanns som mall.

Bild från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

Min tanke är att får barnen tydliga exempel och stödstrukturer för sitt skrivande har de också väldigt lätt att ta nästa steg i sin utveckling. Eller som Pippi skulle ha sagt: "Det har jag aldrig provat, så det klarar jag helt säkert!"

I No:n har Annette repeterat livets utveckling med klassen och sedan har jag fortsatt i So:n med att prata om dinosaurier. Ett ämne som de flesta tycker är väldigt spännande! Innan vi såg film och läste text om dinosaurier gjorde vi ett VÖL-schema (vet, önskar veta, lärt oss) eftersom det alltid är intressant att få en inblick i vad eleverna redan kan och vilka frågor de har. I slutet fyllde vi i vad de lärt sig. Här är exempel från båda grupperna:

Glädjeskutt fick jag göra när vi samtalade om vad vi lärt oss och en elev säger, att dinosaurierna kanske kunde kamouflera sig genom att ha samma färg som växterna om de var växtätare till exempel. Det roliga var att vi uppmärksammat ordet kamouflera i vår läsläxa och eleven använde ordet i en ny situation. Den begreppsliga förmågan finns i mycket av det vi redan gör i klass tre. Det gäller bara att få syn på den!

Eleverna har fått önska en dinosaurie att arbeta med och börjat läsa, skriva faktatext utifrån nyckelord och rita bild till. Vi kommer att fortsätta med det arbetet i nästa vecka och samla alla arbeten vi gör i en Forntidsbok, som eleverna själva håller på att skapa.

Det kommer bli en spännande vårtermin där vi kommer uppmärksamma fler förmågor under arbetets gång. 

Nystart och uppfräschning av läskunskaperna

God fortsättning på er allihop!

Vi inledde vårterminen 2015 med att fundera tillsammans om vi använt oss av några kunskaper under jullovet på samma sätt som vi pratade om vårt lärorika sommarlov i början av höstterminen. Det visade sig att väldigt många idrottat på olika sätt, t.ex. åkt skridskor, spelat bandy eller promenerat. Lite snö föll över lovet så vi fick uppleva naturen om vintern (no/so). Barnen har berättat, ritat och skrivit om alla roliga figurer de har byggt i snön och djur de har fått syn på. Teknik har de också haft när de byggt lego, bild när de ritat, musik när de spelat, sjungit och dansat, matematik när de bakat, pysslat och gjort mönster och förstås när de räknat sina julklappar och shoppat på mellandagsrean. Listan på vilka kunskaper de använt och övat under jullovet blev väldigt lång. Glädjande nog var det många som berättade att de läst mycket under jullovet, ja så spännande böcker att de knappt kunnat sluta läsa. Det tipsades om många bra böcker. Kul!

Så varför vänta? Lika bra att köra igång med våra allra käraste lässtrategier på en gång!

Under hösten har vi övat i mindre grupper med 4-6 st elever att gå igenom ny läxa och eleverna har då fått använda sig av lässtrategierna för att träna sin läsförståelse, att komma in i texten och få en djupare förståelse för den. När vi nu har fått en ny klasskamrat passade det speciellt bra att vi i stor grupp gemensamt visade hur vi gör när vi arbetar med läsfixarna. Samtidigt fick eleverna en bra repetition och uppfräschning av kunskaperna.

Dagens övning var alltså att elevgruppen fick guida och berätta hur det går till när vi arbetar med ett kapitel ur Nyckeln till skatten. Kapitel 14 heter "Jag tänker sluta!".

- Spågumman hjälper oss att förutspå texten. Vi tittar på titel och bilder och gissar vad texten kommer att handla om.
Det visade sig att eleverna kunde förutspå väldigt mycket utifrån informationen och förförståelsen de fick från bilderna i kapitel 14.

- Detektiven finns med under tiden vi läser och hjälper oss att upptäcka svåra ord.
Denna gång fick jag läsa och hela gruppen lyssnade noggrant och frågade om ord som var kluriga och svåra att förstå, t.ex. sorl, undvek, stavmixer, uppehälle, tårkanaler och plastfolie. Vi läste om meningarna där orden fanns med och tänkte efter en gång till. Eleverna kunde gemensamt och delvis med min hjälp resonera sig fram till ordens betydelse.

- Frågeapan ställer frågor på texten.
För omväxlings skull var det jag som ställde frågor till eleverna:
Bea tyckte det var skönt att varva ner en stund efter skolan. Hur gör ni när ni vill koppla av efter skolan?
Hur beskriver författaren hur Bea känner sig? Hur visar Bea med kroppen hur hon känner sig?
Bea rusade iväg när hon inte ville prata mer med sin mamma. Var det ett bra sätt? Har ni gjort samma sak?
Eleverna ville göra många textkopplingar till sig själva och berätta om både bra och mindre bra upplevelser. Ja, alla har vi väl någon gång sprungit ifrån våra föräldrar och inte velat prata ut om det som hänt?

- Cowboyen sammanfattar och berättar det viktigaste i texten.
Det jag upptäckt i elevernas små läxböcker är att när de kort ska sammanfatta ett kapitel så använder de sig av väldigt olika strategier för att göra det. En del väljer att skriva tre ord, andra skriver så många meningar så de knappt får plats. Det är väldigt få rader att skriva på i läxboken och då är det extra viktigt att få med det viktigaste av handlingen ur texten, gärna något från början, mitten och slutet, som bildar en röd tråd.

Eleverna fick ge förslag på meningar, vi resonerade, suddade, lade till och tog bort. Till slut hade vi enats om tre korta meningar, som såg ut ungefär så här i båda grupperna: "Bea gör en smoothie. Mamma visar en inbjudan om en cup i Stockholm. Bea vill sluta med fotboll."

Det blev väldigt korta och avhuggna meningar, som självklart inte gör författaren Mats Wänblads brokiga språk och innehållsrika texter rättvisa på något sätt, men nu har vi åtminstone en slags mall för hur eleverna ska skriva i sina små läxböcker i fortsättningen.

Det som blev en extra trevlig upptäckt för mig är att många av de tysta och blyga eleverna nu vågar öppna sig och är mycket mer aktiva i textsamtalen. Det har hänt massor i deras utveckling sedan vi började med vårt lässtrategiarbete i början av åk 2 och framstegen har glädjande nog också visat sig i läsförståelsetest vi har gjort sedan dess.

Tacksam över att vi har så fantastiska ABC-klubben-läseböcker att arbeta med där vi lätt kan komma in i de här djupa samtalen som öppnar upp och knyter samman gruppen.

Klass 3 är på god väg mot målen och kunskapskraven som står i vår läroplan, Lgr11, för åk 3, men självklart krävs det att vi kämpar och fortsätter ta vara på tiden och tränar flitigt både i skolan och hemma. 

Klicka på bilden för att förstora den.

Så här har mitt veckoupplägg för klass 3 sett ut under höstterminen och vi fortsätter i samma stil under vårterminen.

Ha en trevlig helg!

Avslutat tema om världsreligioner i SO

Nu är temat om världsreligionerna avslutat. I veckan visade jag eleverna den matris jag gjort där de själva skulle skatta hur de tycker att de ligger till. Idéen till matrisen har jag fått av Cecilia Sundh (@Lappkullan) och sedan har jag byggt på den lite mer.

Först ville jag få eleverna medvetna om vad de verkligen kan genom att skriva ner några meningar på egen hand kring de här punkterna:

• Vad är en religion?

• Vad är religionsfrihet?

• Jämför likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.

Sedan fick de fylla i den här matrisen om världsreligioner. (Jag vill gärna få feedback på den av er.) Det är första gången jag gör en sådan, men jag hoppas det kommer bli en vana, för jag märkte redan nu att matrisen gjorde eleverna mer vakna. Det blir så tydligt att de vill kunna och de vill lära sig. Några kanske överskattade sin kunskap och några underskattade, men de flesta var väldigt medvetna om hur de ligger till.

Min planering om världsreligionerna kan du läsa här.

Min utförliga LPP hittar du här.

Vår inledning av temat kan du läsa här.

Gibbons fyra faser i världsreligionerna läser du om här.

Bildsekvenser i religionsberättelse läser du om här.

Min egen utvärdering av temat om världsreligioner är att det var väldigt skönt att ha en planering att följa. Jag har inte följt den till punkt och pricka utan känt efter hur mycket eleverna orkat med och vi har varierat SO-undervisningen med mycket samtal om kamratskap (t.ex. önskade eleverna ha hemlig kompis-lek), som är något som givetvis behöver arbetas med kontinuerligt och passar väldigt bra i kombination med religionstemat.

Gibbons fyra faser var ett extremt tydligt sätt att jobba och eleverna lärde sig massor på den lektionen, som de sedan haft med sig när vi fördjupat oss i kristendomen, judendomen och islam. Hinduismen och buddhismen fördjupade vi oss inte i på samma sätt. Vi har läst, sett på film och samtalat men jag prioriterade bort att eleverna fick skriva egna texter där. Kände att det räckte ändå och kunskapskraven för åk 3 gäller främst de tre förstnämnda.

VENN-diagram med kristendom, judendom och islam.

VENN-diagrammet med tre cirklar var en konkret uppgift när vi skulle jämföra likheter och skillnader mellan religionerna (även om det blev lite trångt att skriva i mitten). När vi resonerat lite mer kring diagrammet kom vi också fram till att stjärnan finns med på ett eller annat sätt i alla tre religionerna.

Vårt självklara pyssel blev att göra just en stjärna av piprensare innan vi gick på jullov.

God Jul och Gott Nytt År önskar jag Er!

Många kramar från Marika

Berättande text

Vårt nya tema kring berättelseskrivande har vi börjat nosa på genom att läsa och samtala om målen:

Jag ska kunna:

• läsa och förstå en berättande text och kunna samtala om dess huvudbudskap.
• använda mig av olika strategier för att skriva berättande text.
• känna till hur en berättande text kan organiseras med inledning, handling och avslutning.
• använda mig av enkla former av textbearbetning.
• lyssna till och återberätta en saga.

Med inspiration från en lektion i november där vi arbetade med frågenivåer i texter och vi hittade artiklar om harar letade jag vidare och hittade en fabel från Somalia om Haren och sköldpaddan. Kändes väldigt passande att hitta en somalisk saga med tanke på att vi har klasskompisar som kommer just därifrån.

Det är viktigt för alla elever att få en känsla för berättelsestrukturer, hur berättelser är uppbyggda, för att så småningom själva kunna skriva berättelser med röd tråd.

Vi följde Pauline Gibbons bildsekvenser i fyra steg: 

1. Vi förutspådde vad texten skulle handla om utifrån rubrik. Fabeln lästes högt.
    Vi samtalade om svåra ord som dök upp. 

2. Eleverna fick varsin bild i grupper om fyra och skulle beskriva sin bild utan att visa de andra.
    Sedan skulle bilderna placeras i rätt ordningsföljd. Samtalet och resonerandet i fokus.

3. Eleverna tittade tillsammans på bilderna och berättade fabeln muntligt.

4. Vi skrev en gemensam sammanfattning av fabeln.

Bilder vi använde oss av:

http://www.wmtecknare.se/ovrigt.htmbildtext

Sammanfattningar från mina två grupper:

Clip Art

Julklappslista 2014

Här kommer en julklappslista sammanställd av Nyköpings kommuns läs- och skrivutvecklare i samarbete med barn- och ungdomsbibliotekarierna på Nyköpings stadsbibliotek. Det är fritt fram att dela den.

Julklappslistan 2014

Bild från ClipArt