Frågenivåer i texter

I lärarhandledningen Diamantjakten, åk 2, beskriver Barbro Westlund läsförståelsen som ett världshav, för att förklara hur stort och hur mycket det finns att lära sig inom läsförståelse. Det är viktigt att som lärare tänka efter och ställa olika typer av frågor, men även eleverna ska få träna sig i att ställa frågor.

Det finns olika nivåer av textfrågor. Vissa kan man hitta svaret till direkt i texten. De kallar vi "På ytan"-frågor.

Andra frågor kräver mer eftertanke. Man behöver aktivera sin egen bakgrundskunskap, söka ledtrådar på olika ställen, eftersom svaret inte finns att hitta direkt i texten. Läsaren gör inferenser. För att utmana oss i tänkandet och dra egna slutsatser behöver vi träna på "Under ytan"-frågor, att läsa mellan raderna.

När vi kommer ända ner till djupet av havsbotten hittar vi livsfrågor och upptäcker skatten, oss själva. Vi använder oss av vår tidigare kunskap och erfarenhet för att besvara frågan och det finns lika många svar som elever i klassen. "På djupet"-frågor väcker ofta tankar där vi kopplar texten till oss själva, till andra texter eller omvärlden.

I måndags tittade vi på En läsande klass interaktiva tavla som tar upp de olika frågenivåerna, men använder lite andra uttryck: "På raderna, mellan raderna och bortom raderna".

Visningsbild med de olika nvåerna

Eleverna fick själva testa att ställa frågor på de olika nivåerna och sedan klickade vi oss vidare till webbplatsens förslag på frågor. 

Texten handlade om två harar som satt på ett fält och åt. En flicka och hennes hund gick förbi och sedan var hararna borta.

En mycket kort text, men som ändå väckte många frågor hos eleverna!

När man kommer till "På djupet" eller "Bortom raderna"-frågorna, så har jag hört att man som lärare ska vara noggrann att koppla till texten så man inte hamnar för långt från textens innehåll. Det är så lätt att prata vidare om det som kompisen pratat om och plötsligt är samtalsämnet långt ifrån textens kärna.

När vi slutligen läste förslagen till "På djupet": "Skulle du vilja ha en hund?" och "Vad tycker du om harar?" var det nog sist och slutligen eleverna som fick hålla styr på fröken istället! 

Jag gjorde nämligen en text-till-världen-koppling och kom att tänka på SN:s artiklar om harar som hoppat på kvinnor. Vi var helt enkelt tvungna att ta oss en titt på dem:

Kvinnan som fick en hare i ansiktet

Kvinna blev påhoppad av hare

Spännande artiklar som fångade mångas intresse. Här gick mina tankar igång kring vidare genrearbete, att vi t.ex. ska jämföra artiklar med fabler, där harar finns med.

I Nyckeln till skattens arbetsbok har vi precis läst en fabel, som handlade om en hund och ett köttstycke. Vi besvarade sedan frågor på de olika nivåerna och funderade bland annat på fabelns sensmoral ("Den som gapar efter mycket..."), alltså vad berättelsen ville lära oss. Sådana frågor utmanar verkligen. 

Till onsdagens läsläxa i Nyckeln till skatten kapitel 9 fick eleverna parvis hitta på fem frågor. Vi pratade om vilka frågeord som är vanliga (vem, vad, var, när, varför, hur...) och hur man formulerar frågor. Tillsammans resonerade vi sedan kring de olika frågenivåerna och var deras frågor kunde passa in. Klurigt, lurigt, men roligt, roligt!

Vi är sedan tidigare bekanta med läsfixaren Frågeapan och klickar ni här kan ni ta del av den film jag har gjort.

Läsandets gåta

Snart dags för Marie Trapp och mig att åka på föreläsningsturné till Pedersöre och Åbo i Finland. Föreläsningarna anordnas av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och fortbildningen fokuserar på lässtrategier och läsförståelse. Mer om innehållet kan ni läsa här.

Det har länge varit en dröm för mig att få till ett skolsamarbete med Finland. Ser så mycket fram emot det! :)

Här är Marie Trapps reflektioner efter fortbildningsdagarna i Finland. Vi fick lyssna till en fantastisk föreläsning av Barbro Westlund m.m. Även våra två bildspel från föreläsningar och workshops finns med om du klickar här.

Den språkutvecklande horisonten

Det blev många spännande möten och samtal vid ABC-klubben-hyllan på Skolforum senaste vecka. Tack till Er som kom fram för en pratstund. Så inspirerande!  

Fick också en stund över för att ta en tur runt på läromedelsmässan och titta på några böcker och annat material. En av böckerna, Läraren inom mig av Anne-Marie Körling, fick jag signerad med en liten hälsning (se bild). Alltid trevligt att träffa Anne-Marie. Jag hade förmånen att delta i hennes föreläsningsserie i Nyköping för fyra år sedan och har försökt få in många av hennes praktiska tips i min egen undervisning:

• Barn, känslor och ord i centrum var mitt bidrag i Lärartycket, en bloggstafett av lärare i läraryrket, som startades av Anne-Marie Körling våren 2012. 

• En kärleksförklaring och en sommarläxa innehåller en del uppbyggliga läsläxartips hämtade från boken Den meningsfulla högläsningen, som Anne-Marie gav ut  2012, och är skriven både för föräldrar och lärare. 

I Läraren inom mig fick jag en liten hälsning av Anne-Marie där hon bad mig läsa s. 144 och berätta om de pedagogiska tankarna som väcks inom mig. Texten handlar om hur man kan fastna i matematiska svårigheter, att man plötsligt inte förstår verkligheten bakom siffrorna. Att man då behöver någon bredvid sig ett tag som visar och förklarar hur man gör för att man så småningom ska förstå det på egen hand.

Mina tankar går till Vygotskij och hur jag genom Leif Strandberg lärt mig hur man kan ha nytta av en fiffig kompis, att så småningom förflytta sig från kan inte till kan-stolen. Att lära sig hur man lär sig var en lektion jag genomförde i åk 1 där jag med hjälp av små figurer dramatiserade och visade eleverna hur man kan hjälpa och stötta varandra.

Barbro Westlund har gett mig stödstrukturer i undervisningen tack vare boken Att undervisa i läsförståelse. Läsfixarna har fått komma in i min undervisning både genom de läromedel (ABC-klubben och En läsande klass) jag använt mig av och genom de egna idéer som dykt upp på vägen. Marie Trapp har varit en stor inspirationskälla och verkligen fått mig att få upp ögonen för lässtrategier.

Pauline Gibbons cirkelmodell och språkutvecklande upplägg kring fyra faser, som beskrivs i boken Stärk språket stärk lärandet, har hjälpt mig ytterligare vidare i tankesättet. Här nedan är några exempel på lektioner där jag har kombinerat de olika modellerna. Klicka på bildtexten nedanför så kan du läsa mer.

Cirkelmodellen: Skriva faktatext om djur

Fyra faser: På väg från tal till skrift

Bildsekvenser

Insuper Hanna Stehagens beskrivning av kärnan för en språkinriktad undervisning i boken Språk i alla ämnen: 

• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter.
• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.
• Motivera eleverna genom att utgå från deras kunskaper.
• Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen.
• Integrera läsning och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd.
• Praktisera formativ bedömning.

Att slå mig ned några minuter och se ut över mina lektioner, se horisonten i dem, uppmanar Anne-Marie Körling mig att göra. Mina stunder när jag kan tänka tillbaka, tänka framåt och tänka tillbaka igen är guld värda. Att fördjupa mig i vetenskaplig forskning och samtidigt försöka få in den i mitt praktiska arbete är utvecklande och utmanande. Att tänka på elevernas bästa i första hand, dels kring målen som de ska uppnå och förmågorna de ska träna, dels kring deras trivsel och trygghet, som alltid måste prioriteras. 

Reflektionstiden vid mitt eget skrivbord är den stund när min egen lilla lärarsjäl får arbetsro. Jag är nöjd över det jag har gjort hittills, men jag vet att jag behöver och vill lära mig mer. Det får ta den tid som behövs och jag fortsätter blicka ut mot lektionernas horisont.

Bildsekvenser i religion och i svenska

Vi har fortsatt våra språkutvecklande övningar med bilder. I Världsreligioner del 2 gjorde vi en sorteringsövning, men den här gången har vi tränat att placera bilderna i rätt ordning. Övningen är hämtad från Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Hela tiden övar vi oss i begreppsbildningen.

Barnen har fått lyssna till berättelsen Abraham och Sara från Gamla testamentet. Sedan fick barnen varsin bild i grupper om fyra (fyra olika bilder i varje grupp). De fick inte visa sina bilder för varandra utan skulle beskriva sin bild. När alla var klara fick de gemensamt bestämma vilken bild som skulle komma först, vilken som var tvåa osv. utan att visa bilderna och sedan lägga dem i den ordningen.

Vi berättade tillsammans historien igen och gick igenom i vilken ordning bilderna skulle vara. Till slut fick de egna bilder att skriva meningar till i sin religionsbok.

Någon blev lite nyfiken på vad den här berättelsen har att göra med världsreligionerna och det har vi också gått igenom genom att titta på det här släktträdet.

Med hjälp av Abrahams släktträd kunde vi se att judendom, kristendom och islam är besläktade med varandra. De har en gemensam stamfader: Abraham.

Vi testade även samma övning med bildsekvenser när vi repeterade vår läsläxa, kapitel 8 i Nyckeln till skatten. Alla elever fick gruppvis en bild att beskriva utan att visa för varandra och sedan utifrån samtal och diskussioner placera i rätt ordning.

Vi övade oss på att använda nyckelord från texten för att kunna sammanfatta och berätta händelseförloppet med en röd tråd. Eleverna fick använda och smaka på ord som veranda, ljuskägla, tvärstopp, skyfflade, hukade, andfådda mm. Skrivuppgiften som följde i arbetsboken handlade om att med hjälp av nyckelorden beskriva vad som hänt utifrån huvudpersonernas, Astas eller Cesars, perspektiv.

Bildsekvenserna har varit inspirerande och utvecklande. Det märks att eleverna har gjort framsteg i att redovisa med en röd tråd både muntligt och skriftligt. Vi kommer fortsätta med liknande övningar framöver.

Ha ett mysigt höstlov!

Världsreligionerna del 2: På väg från tal till skrift

I ett tidigare inlägg har jag delgett min planering kring Världsreligionerna. Där finns en mer ingående LPP för lärare och här kommer ni få ta del av en mer lättläst LPP ämnad för elever och föräldrar.

I förra veckan inledde vi vårt nya tema i SO. Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna vet om ämnet och vilka frågor de har. Vi tittade också på en inspirerande film. Mer om det kan du läsa här. Insåg från början att jag skulle få dela upp min planerade första lektion i två delar för att få mer tid för muntliga praktiska övningar och elevsamtal.

Nu senast genomförde jag den andra delen av min planerade lektion 1: Ett litet experiment med eleverna. Idén har jag fått från boken Stärk språket stärk lärandet (Gibbons). Tanken är att man ska börja i det talade, vardagliga språket och stötta eleverna mot det ämnesspecifika språket.

Gibbons fyra faser

Fas 1: Eleverna fick sitta i smågrupper och varje grupp fick ett kuvert med några bilder i som berättade om kristendomens, judendomens och islams symboler, platser för religionsutövning, religiösa ledare och heliga skrifter. Den praktiska övningen handlade om att eleverna skulle samarbeta och sortera bilderna så att de passade in under någon av tre nämnda religioner. Många bra samtal och fint samarbete i grupperna blev det.

Fas 2: När sorteringsövningen var klar fick eleverna lyssna till en faktatext från vår PULS So-bok, som handlar om olika religioner (finns även att ladda ner från En läsande klass). Efter varje stycke skrev vi nyckelord på tavlan (läsfixaren cowboyen).

Fas 3: Sedan var det dags för grupperna att jobba igen och öva in muntligt vad de lärt sig utifrån nyckelorden och bilderna. Vi avslutade med fina muntliga redovisningar från varje liten grupp. Bilderna fick eleverna ha med som ett litet talstöd. Alla var med och deltog på något sätt i redovisningen även om alla ännu inte är säkra på det svenska språket.

SÅ stolt fröken fick en liten tår i ögonvrån.

Vi kommer att arbeta vidare med Fas 4 längre fram efter att vi fördjupat oss ytterligare i varje religion och då kommer vi ha mer tid för att skriftligt sammanfatta vad vi lärt oss.

Vår lättlästa pedagogiska planering (läs nedan) har jag visat för eleverna och de fick ge fler idéer och synpunkter på hur vi kan arbeta. En bra tanke från en elev var att vi också ska ta reda på vad orden på detektivtavlan betyder på det sätt som vi precis har tränat på. Läs mer om vårt Detektivarbete här.

Lpp: Världsreligioner

Tidsperiod: oktober-november 2014 i åk 3

Mål                                     

Förstå vad som menas med religion och religionsfrihet.

Känna till minst tre religioner och platser för religionsutövning.

Känna till några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.

Kunna jämföra och se likheter och skillnader mellan religionerna.

Delta aktivt i grupparbeten och diskussioner.

Reflektera kring livsfrågor.

Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:

• VÖL-modell och film om världsreligioner och religionskunskap
• förklara, resonera och samtala kring begrepp och samla dem på vår detektivtavla
• ta reda på och slå upp vad svåra ord betyder
• titta på bildspel om religionerna
• läsa faktatexter om olika religioner i SO PULS (En läsande klass)
• samla nyckelord och återberätta faktatexterna (cowboy)
• läsa berättelsen om Abraham och skriva sammanfattning utifrån bilder med inledning, handling och avslutning (cowboy)
• titta på filmer Mötesplats jorden om barn med olika liv och religioner och reflektera kring dem
• göra textkopplingar till oss själva, andra texter och världen
• undersöka likheter och skillnader mellan kristendom, islam och judendom, till en del även katolicism och buddhism, med VENN-diagram och rutsystem
• reflektera och samtala kring religionsfrihet och se film Rättens riddare med diskussion: Vad är bra/dåligt? Ser vi något mönster?
• skapa religiösa symboler

Läraren kommer att bedöma:

Att du kan förklara begreppen religion och religionsfrihet

Att du är delaktig i diskussionerna kring olika högtider, symboler och platser för religionsutövning

Att du kan se skillnader och likheter mellan kristendom, islam och judendom

Att du kan återberätta det du förstått av de olika berättelserna och religionerna i tal, skrift och bild

Om ni vill läsa en mer utförlig LPP kan ni klicka här.

Några av de stora bilderna finns att ladda ner här.

Bild från ClipArt

Världsreligionerna del 1

I ett tidigare inlägg har jag delgett min planering kring Världsreligionerna.

I förra veckan inledde vi vårt nya tema i SO. Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna vet om ämnet och vilka frågor de har.

Sörgruppens tankar.

Norrguppens tankar

Vet (spågumman):
Gud, Jesus
Världen
Olika gudar
Det finns olika religioner
Kristendomen
Kapell
Kyrkan där man kan döpas
Man kan gifta sig i kyrkan
Begravas
Be
Man kan tro på olika
Klocka
Tända ljus
Amen

Önskar veta (frågeapan):
Varför pratar prästen tråkiga saker fast egentligen viktiga?
Varför finns det olika religioner?
Varför har inte alla samma religion?
Vad är en religion?
Kan man hitta på en religion?
Hur många kyrkor finns det?
Hur hög kan en kyrka bli?
Hur många tror på Gud?
Måste man tro på en religion?
Varför tror man på Gud?

När vi hade fyllt i Vet och Önskar veta-staplarna tittade vi på en film som heter Religionskunskap för barn. Slutligen fyllde vi i den sista stapeln Lärt oss.

Lärt oss (cowboyen)
En religion är om när Gud skapade jorden.
Alla religioner har en symbol.
Kristendom har ett kors.
Judendom har en stjärna.
Muslimernas religion heter islam och har som symbol en halvmåne med en stjärna.
Några fick inte äta förrän solen gick ner.
Vi firar högtider tack vare olika religioner.
Muslimerna går till kyrkan på fredagar och kristna på söndagar.

Många kloka tankar blev det bara efter att ha tittat på en film!

Insåg redan vid uppstart att jag inte kommer att följa min lektionsplanering till fullo. Min första planerade lektion kom att delas upp på två gånger för att ge plats för mer elevsamtal och praktiska övningar. Läs mer om andra delen av lektionen här.

Detektivarbete

I veckans läsläxa i Nyckeln till skatten, kapitel 6, möter eleverna en faktatext med flera svåra och lite ovanliga begrepp, som verkligen behöver gås igenom och samtalas kring för att eleverna ska kunna läsa och förstå innehållet.

Tanken är att vi ska utmanas att jobba som detektiver, att upptäcka de kluriga orden och sedan reda ut ordens betydelse. Under tiden jag högläste kapitlet satt barnen med öronen på helspänn och lyssnade. Direkt det dök upp ett svårt ord räckte de upp händerna och jag skrev upp orden på tavlan. Här är en del av orden:

Detektiven stannar upp och reder ut oklarheter i texten, men hur? Vi påminde oss själva genom att titta på vår film:

En Att göra-lista med 5 punkter sammanställdes för att veta hur man reder ut ett ord:

1. Läs om ordet, meningen eller stycket.
2. Läs framåt i texten.
3. Fråga kompisarna i gruppen.
4. Slå upp ordet i en ordlista.
5. Slå upp ordet på datorn. 

I mindre grupper arbetade eleverna med orden vi samlat på tavlan. Orden fördelades mellan grupperna så att de flesta ord skulle kluras ut. Under arbetets gång upptäckte vi att synonymer.se var ett bra ordlexikon att använda för att slå upp ord via nätet.

Eleverna fick skriva ner orden och förklaringarna i sina läsfixarhäften.

Slutligen hade vi gemensamt samtal i helgrupp så att alla elever fick ta del av ordens olika betydelser.

Ett bra tips till föräldrar är att prata vidare hemma och testa att slå upp svåra ord tillsammans med sina barn när de läser läxan . Många blev väldigt inspirerade och tyckte om att arbeta på det här sättet.

http://www.nok.se/lasfixarna