söndag 20 oktober 2019

Spökhistorier i undervisningen



Här nedan följer en liten beskrivning av hur vi läst, skrivit, berättat och dramatiserat spökhistorier med hjälp av cirkelmodellen och Livet i Bokstavslandet i min tvåa.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:
  • Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
  • Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
  • Fas 3: Skriva gemensam text
  • Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Den första lektionen högläste jag Frökens spökhistoria ur Läseboken åk 2 och visade samtidigt bilder från vår onlinebok. Sedan delades eleverna in i grupper om fyra och fick göra en bildsekvensövning. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Fantastiska dramatiseringar av en del grupper!

Den andra lektionen laborerade vi gemensamt med Lärarwebbens övningar och tränade på att sammanfatta texten (läsfixaren Cowboyen). Eleverna läste sedan spökhistorien parvis. Till slut skrev de en sammanfattning av spökhistorien till bilder i arbetsboken.

Jag blev så stolt över tvåorna, som gjorde fantastiska sammanfattningar!

"Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!" (Gibbons)


Bildsekvensövning


Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion inleddes med tända ljus och en lagom läskig spökhistoria, som jag hade skrivit. Enligt EPA-modellen (eget tänkande, parvis, alla) fick eleverna sammanfatta berättelsen i en händelsekarta. Jag avslutade lektionen med att högläsa början av boken ”Mysteriet med zombieförbannelsen”.



Fas 3 och 4: Skriva gemensam text och sedan individuell text

Nästa lektion gjorde vi en gemensam planering av en spökhistoria, som vi även dramatiserade. Jag uppmärksammade berättelsens struktur och att det måste hända något i mitten för att den ska väcka intresse. Sedan gjorde eleverna egna planeringar med stödord och bilder.

Vi fortsatte med gemensamt skrivande med hjälp av vår planering som fanns på whiteboarden. Jag skrev i Livet i Bokstavslandets Lärarwebb som jag tog upp på smartboarden. Eleverna deltog genom att ge förslag på formuleringar. Vi läste berättelsen tillsammans och dramatiserade mera. Det är ju så roligt! Zombien Marikis gick loss och skrämde barnen. 😉 Till slut skrev eleverna egna berättelser i sina arbetsböcker. Du underbara arbetsflit! En del tvåor skrev jätteläskiga historier och andra om gulliga små spöken som ska på kalas.






Eftertanke

En tydlig checklista att använda inför, under och efter skrivandet är alltid bra. Jag kommer använda den här checklistan till mina tvåor när de ska läsa upp sina spökhistorier för varandra. Parvis får de då likt kamratrespons hjälpa varandra att gå igenom texterna och fundera kring vad som var bra och vad som kan bli bättre.




Livet i Bokstavslandets läromedel

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 
kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 
- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand i arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2.

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de tidigare arbetat en hel del med berättelseskrivande. Jag ser det ändå som en fördel att då och de repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Länktips

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.
Både via facebookgruppen och instagramkontot kan du ladda ned checklistan till spökhistorien.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar