Cirkelmodellen i berättelseskrivande

Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden. Eleverna får verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig att skriva olika slags texter och vi pedagoger får chansen att strukturera om vårt arbetssätt. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.

Bild från ASL-tipsblogg Malmö.

Inspiration i mitt arbete kring skrivande får jag också från annan litteratur, framför allt från ABC-klubbens material för åk 3 Nyckeln till skatten (Ingela Fälth Sjölund, Pia Hed Andersson), men just cirkelmodellen tas också upp i Språk i alla ämnen (Hanna Stehagen) och Greppa språket (Skolverket). Låt språket bära (Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring) har jag ännu inte läst, men vet ger många handfasta tips kring cirkelmodellen.

Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. Hittade häromdagen ett mycket intressant inlägg från Svedalas förstelärarblogg, som är skriven av Hanna Fred Åhlander.  

Anna Kaya ger många konkreta exempel via sin blogg Ny i svenska skolan, Sara Persson inspirerar via hjartatskogshaga hos @frksarapersson och Hülya Basaran via Hülya - om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning.

I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text).

Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Här var målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det.

Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Haren och sköldpaddan och Prinsessan på ärten.

Genom att arbeta med en berättelsekarta fick eleverna hjälp att se strukturen och de bärande delarna i en berättelse. Eleverna fick också träna att med hjälp av en berättelsekarta återberätta en saga de hört.

Berättelsekarta

Vi pratade om att sagor ofta slutar lyckligt, att det finns magiska tal (t.ex. tre och sju) som ofta dyker upp i sagor, "Det var en gång" är ett vanligt sätt att börja berättelsen "... och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar" är ett vanligt sätt att avsluta.

Vi tittade på film och skrev och samtalade om hur den berättelsen var uppbyggd.

Vi lärde oss också om personbeskrivningar. Med hjälp av ett inspirerande exempel i vår Nyckeln till skatten-arbetsbok med en tankekarta om Pippi Långstrump där hennes utseende, egenskaper och annat speciellt skulle beskrivas var det rätt så enkelt för eleverna att hitta på nyckelord till en egen vald sagofigur. När tankekartan var fylld med nyckelord skrevs det beskrivande texter om sagofigurerna. Det var enkelt att skriva när planeringen, tankekartan, fanns som mall.

Bild från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Här var målet att eleverna skulle förstå syftet, strukturen och de språkliga kännetecken som utmärker den texttyp som klassen arbetar med.

En läsbro introducerades för att eleverna skulle få en känsla för och lättare kunna förstå berättelsestrukturer. Att läsa eller skriva en berättelse är som att gå över en bro. Bron kan delas upp i tre delar: inledning, handling och avslutning.

Bild från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

Det som är bra att få med i inledningen är en kort presentation och beskrivning av karaktärerna och sedan en fortsättning med vad de ska göra eller vart de är på väg. Det hjälper eleverna att kunna se en röd tråd. På vägen uppstår det problem som sedan löser sig på något sätt och oftast blir det ett lyckligt slut.

Sagan om De tre bockarna Bruse läste jag högt och eleverna hjälptes åt att prata om huvudbudskapet, alltså vad man kan lära sig av sagan (sensmoral). 

Vi pratade också om att man skriver sagor i dåtid. 

Fas 3: Skriva en gemensam text

Sedan var det dags för eleverna att börja skriva, även om de ännu inte fick skriva på egen hand. 

Eleverna fick tillsammans med mig bestämma vad berättelsen skulle innehålla. Vi gjorde planeringen i en läsbro, som vi sedan hade att utgå ifrån när eleverna berättade vad jag skulle skriva på smartboarden.

Det blev mycket resonerande kring formuleringar, meningsbygge, inledning, person- och miljöbeskrivningar, magiska sagotal, problem, lösning och hur får vi till en bra avslutning.

Fas 4: Skriva en individuell text 

Vi kom sedan till den sista fasen, när eleverna skulle skriva själva.

Eleverna planerade sin text i en läsbro, som de hade i sin Nyckeln till skatten-arbetsbok. Lite klurigt att fatta sig kort och med stödord eller korta meningar tyckte några elever. Texten skrevs sedan ner och med hjälp av en checklista i arbetsboken kunde eleverna påminnas och kontrollera om de hade fått med inledning, handling, avslutning, stor bokstav och punkt, mellanrum mellan ord, rättstavat och olika långa meningar. Eleverna påpekade att de inte själva kunde avgöra om det var rättstavat, men om de var osäkra bad jag dem slå upp ordet eller fråga någon.

Klicka här för att ladda ner.

När alla var klara med skrivandet tog vi återigen inspiration från en klassisk saga: Rödluvan, som vi lyssnade till och tittade på bilder via En läsande klass inlästa material.

Därefter tog vi hjälp av mitt skrivschema, som vi i tidigare arbeten använt oss mycket av, och strukturerade upp sagans innehåll med hjälp av det.

Eleverna fick påminnelse om hur vi tidigare arbetat med kamratrespons i bild och i läsning och att vi nu också skulle använda det i skrivandet. Parvis fick de läsa varandras texter och så gott de kunde även fylla i ett skrivschema utifrån den information de hittade i kamratens berättelse. Tack vare den övningen fick de en uppfattning kring vad de ville ge för respons till kamraten.

På baksidan av skrivschemat finns en checklista att bocka av det som de hittat och även en ruta att skriva in två stjärnor för något som var bra med texten och en idé till något som kunde förbättras. Det märks att eleverna gläds åt att få samarbeta och ge varandra respons på det här sättet.

Eleverna fick chans att göra små ändringar i sina berättelser innan det var min tur att få en genomläsning. Jag använde mig av En läsande klass arbetsblad där läsfixarna hjälper till att fixa texten och gav små tips till var och en.

Då eleverna sedan funderat igenom både det som kamraten och jag tipsat om fick de renskriva sina berättelser. Var det någon del i berättelsen som behövde utökas fanns det tillfälle till det.

En genomläsningskväll (eller två) för mig blev det igen innan cirkelmodellens avslutning.

Eleverna fick i grupper om 3-4 st elever läsa upp sina berättelser för varandra. Vi pratade om det viktiga i att vara en god lyssnare och visa respekt för den som läser, att man försöker se det som är bra med berättelsen. Det var rätt trevligt att gå runt och lyssna när eleverna arbetade i de här grupperna och väldigt gärna ville ge fin respons och även något litet tips.

Slutligen fick eleverna min checklista där jag fyllt i stjärnor och en idé till deras fortsatta arbete.

Mall för lärarrespons i skrivning finns om du klickar här.

Utvärdering

Det finns självklart delar i undervisningen som jag vill förbättra till nästa gång jag arbetar med cirkelmodellen.

Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

• Samla ordbank och skrivmall kring hur en texttyp är strukturerad på ett blädderblockspapper, som vi kan ha att sitta uppe på väggen. Bra tips på det finns i Sara Perssons blogg.
• Vi kan använda oss av VENN-diagram för att upptäcka likheter och skillnader mellan sagorna eller för att jämföra två olika texttyper, t.ex. saga och faktatext. 

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

• Det som jag inte nämnt i det här inlägget är att vi har mycket fokus på läsning varje vecka kring olika slags texter. Vi läser både enskilt, i par eller i mindre grupper. Varje dag läser jag också högt för eleverna och vi involverar lässtrategierna i det mesta vi gör.
• En övning jag skulle kunna göra för att ännu tydligare uppmärksamma eleverna på tempus och för att de ska tänka på att skriva i dåtid är att göra en lucktext-övning där eleverna får formulera verben i preteritum.
• Tidsord (först, sedan, efter det, därefter, till slut) skulle vi kunna träna mer på genom att återberätta en saga med bilder som Hülya Basaran gör i den här filmen från Skolverket om samtal före, under och efter läsningen.

Fas 3: Skapa/skriva en gemensam text

• Fantasin flödar för vissa elever medan det för andra kan kännas svårt att komma igång. Här skulle jag kunna använda mig av ordkort med karaktär, miljö och problem för att underlätta i skapandeprocessen. 
• Att skriva en saga med hjälp av en tärning är ett annat alternativ och där har jag en övning som ni kan hitta på ABC-klubbens sida, Tips och material från lärare.

Fas 4: Berätta/skriva en egen text

• Tänker en tyst tanke om att det är synd att vi inte har tillräckligt många datorer till eleverna för att istället kunna redigera berättelserna digitalt, men en gång tror jag eleverna fixar att skriva om sina berättelser utan att tappa motivationen.
• Kamratresponsen är verkligen en viktig del i det hela! Det ger massor. Eleverna blir så glada.
• Lärarresponsen tar tid att göra och jag tror det är viktigt att ge återkoppling genom att sitta enskilt med varje elev en stund. 

Det har varit en lärorik period för mig att testa det här arbetssättet kring berättelseskrivande. Tänker att jag tar med mig mina reflektioner och gör det ännu bättre nästa gång.

Hoppas att mina tankar kan vara till nytta för någon!