Mobilanvändande

Har varit en del diskussioner kring appen Periscope och hur eleverna använder sina mobiler i skolan.

Delar här två artiklar av Sara Bruun, som tar upp hur man kan ta upp mobilanvändande med både elever och föräldrar. 

"Den som blir smygfilmad blir självklart väldigt upprörd, men personligen tror jag det är viktigt att inte hamna i förbudsfällan. Vi har ingen chans mot dagens teknik och kommer inte kunna förbjuda det."

http://lrbloggar.se/…/elevers-tankar-kring-periscope-i-sko…/

"Samtalet förälder - barn/ungdom tror jag är den enda framkomliga vägen. Att diskutera kring fördelar och nackdelar med vad som faktiskt kan hända./.../I skolan tror jag att vi behöver lyfta dessa nya trender inte bara i klassrummet utan även på föräldramöten. Här nedan kommer ett förslag till hur man kan arbeta med detta på föräldramöten:"

http://skolvarlden.se/bloggar/sara-bruun

"Jag tror att det är väldigt viktigt att inte ropa förbud i dessa frågor. Tänk efter själv: När dina egna föräldrar förbjöd dig något vad gjorde du då?!"

Håller med i så mycket av det här. Vi får lov att hänga med i tiden, vad som händer och vad våra ungdomar gör på nätet. Ett förbud är ingen lösning. Vi vuxna får också hänga där och vara delaktiga i våra ungdomars vardag.

Däremot tycker jag det är bra att uppmuntra eleverna att röra på sig på rasterna, ordna bra rastaktiviteter och ge eleverna positiva alternativ att umgås med kompisar IRL. 

Samarbete och kommunikation i fokus

Så roligt att träffa alla underbara ettor igen efter jullovet! I SO:n har vi pratat, skrivit och ritat om året som varit, om fina minnen, vad vi är mest stolta över, våra favoritböcker m.m. Eleverna har också skrivit om vad de vill lära sig eller bli bättre på under 2016.

Mitt skolår är hämtad från Årskurs 1-3 Tips och idéer

Skolans aktuella värdegrundsmål handlar om att kunna samarbeta med vem som helst och jag tycker det är ett perfekt tillfälle att fokusera extra mycket på samarbete och kommunikation.

Innan jullovet tränade vi på att skriva berättelser med tydlig handling, det vill säga början, problem, lösning och slut. Eleverna har nu parvis börjat träna på att ge varandra kamratrespons på de texter de skrivit. I början är det viktigt för eleverna att förstå hur man ger respons. Jag har försökt lotsa och modella hur eleverna kan göra och säga. De har läst upp sina sagor för varandra och sedan har vi kollat av i en checklista om stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil, inledning, handling och avslutning finns med. Slutligen har de fått ge varandra två stjärnor för något som var bra och en önskan eller idé till något som kan utvecklas.

Att få tillfällen för genomgång med några elever i taget och ge återkoppling är väldigt givande. Det blir lärorikt eftersom många först då förstår något viktigt, t.ex. att man inte ska blanda stora och små bokstäver inuti meningarna. 

För att fortsätta träna på samarbete och att skriva berättelser med tydlig handling har eleverna parvis påbörjat ett nytt skrivarbete. Till skillnad från höstens skrivprojekt hoppade vi över steget att först skriva en planering i ett skrivschema. Jag gjorde istället små böcker bestående av fyra sidor och högst upp på varje sida skrev jag små påminnelser om vad som ska finnas med i berättelsen. Eleverna fick först prata ihop sig med varandra om vad berättelsen skulle handla om och sedan rita och skriva tillsammans, men i varsin bok. För många blev det lättare och roligare att göra så här.

Vårterminens nyhet i åk 1 är Sagotronen, en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse. Det blir både lite spännande och speciellt att våga läsa när alla kompisar sitter blickstilla och lyssnar på mattan runt omkring. Ett steg i riktning mot att våga uttrycka sin åsikt och stå för den. Här tränar vi också på samarbete, att träna på att lyssna och visa respekt när någon annan har ordet. 

Inspiration till Sagotronen har jag hämtat från Catharina Tjernbergs bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning. Catharina har i sin forskning kommit fram till att den muntliga framställningen är något som tidigt behöver introduceras i undervisningen.

Än en gång har vi repeterat alla bokstäver vi lärt oss under höstterminen. Vi har upptäckt att många bokstäver har gemensamma former och kan delas in i olika grupper, som kallas motsolar, raka medsolar, höga bokstäver eller diagonala bokstäver. Här nedan är de bokstäver vi hittills har gått igenom. Bokstaven S visade sig vara den bokstav som ger mest utmaning motoriskt med sina snirkliga svängar åt olika håll. S som vi lärde oss skriva redan i början av åk 1!

Avslutningsvis vill jag bjuda på några fina bilder från vårt lilla bildprojekt om älgen och bokstaven Ää, som vi arbetat med den senaste veckan. Eleverna fick följa en instruktion som jag berättade om, ritade och skrev på tavlan. Det visade sig att flera elever redan var bekanta med begreppet instruktion. Många elever berättade att de följer instruktioner när de bygger med lego. Vi kom fram till att instruktioner är bra till ganska mycket som man ska laga eller bygga. I kokböcker finns det recept som också är en form av instruktion.

En rolig samarbetsövning blev det, även om några tyckte den var i kittligaste laget! Titta på bilderna så förstår ni varför!

Här nedan kan ni läsa mer om hur vi arbetat med cirkelmodellen kring berättelseskrivande:

Höstterminens skrivprojekt i åk 1

Tankar inför vt 2016 Sv/So åk 1

Har haft en del tankar om hur jag vill fortsätta arbetet i Sv/So i min åk 1. Nu tror och hoppas jag vi kommer att komma in i en bra arbetsrutin från början och min ambition är att sitta med eleverna i små grupper mer än tidigare. Så här nedan kan ni se hur min terminsplanering ut just nu, men den kan komma att ändras.

Höstens skrivprojekt kan ni läsa mer om genom att klicka här

Svenska 

• Fortsätta med våra skrivna berättelser, att i små grupper läsa för varandra och ge respons (jag vägleder och visar checklista). 
• Läsa små alfabetsböcker för varandra. 
• Introducera sagotronen, att de som vill och vågar får sitta på en stol (sagotron) och berätta en saga utifrån ett fantasikort.
• Fortsätta med brevskrivandet till ugglan.
• Fortsätta med våra lässtrategier i alla texter vi arbetar med.
• Arbeta utifrån cirkelmodellen med beskrivande texter om djur. Börja med att beskriva ett gosedjur, som eleverna får ta med sig.
• Repetition av de bokstäver vi gått igenom under hösten. Träna på ljuden och att forma dem rätt.
• Fortsätta med alfabets- och ordbildsträning.
• Diagnos efter var fjärde bokstav.
• Introducera roliga kort. Eleverna får skriva av ett kort med en rolig text och rita det som står.
• Fortsätta med mentorssamtal efter skoltid med ett rullande schema där jag kollar av vad eleverna kan.

Måndag: Jag kommer att ha en grupp med två-tre elever i taget vid mitt runda bord i klassrummet. Vi läser och jag eller kompisar ger återkoppling på deras arbeten. Övriga barn får arbeta med att repetera bokstäver och sedan välja på att skriva brev/sagor, roliga kort, extrabok, Bonusbok, läsa, övningar på dator.

Tisdag: Jag lyssnar när eleverna läser upp sin läsläxa, Den magiska kulan, med en grupp i taget och övriga arbetar i arbetsboken. 

Onsdag: Gå igenom ny läsläxa i Den magiska kulan, så som vi brukar göra (läs mer om min läsrutin genom att klicka här). Introducera sagotronen. Starta vårt arbete om faktatexter om djur. Gemensamt skrivande om vad eleverna gjort på naturskolan.

Torsdag: Genomgång av ny bokstav. Bokstavsschema. Under tiden eleverna arbetar kommer jag att ha en grupp med två-tre elever i taget vid mitt runda bord i klassrummet. Vi läser och jag eller kompisar ger återkoppling på deras arbeten.

Fredag: Eleverna gör klart olika arbeten, planerar nästa vecka och ser på Fem myror eller Livet i Bokstavslandet.

So

• Fortsätta med vårt värdegrundsarbete som är övergripande för hela skolan.
• Fortsätta med bra kompis-tema. Ugglan och kompisproblemet. Högläsa Sandvargen.
• Fortsätta med att uppmärksamma olika högtider och varför vi firar dem.
• Årstider, månader, dagar, sånger som hör till.
• Livet förr och nu. Högläsning av Astrid Lindgrens berättelser och sånger. Göra jämförelser. Titta på några avsnitt från julkalendern. Barnens århundrade - UR.
• Vårt samhälle - prata om vad ett samhälle är och olika yrken. Grupparbete.

God fortsättning!

Tack till alla er som besöker min blogg! Just nu över 217 000 sidvisningar.

Hoppas på fortsatt delande och lärande av och med varandra!

Önskar er en god fortsättning på julledigheten

och ett Gott Nytt 2016!

Många kramar,

Marika

Symbaloo

Tillsammans med några av mina kollegor vid Bryngelstorpskolan har jag satt ihop en länksamling med hjälp av verktyget Symbaloo, som främst ska användas för mellanstadiet där alla elever har datorer. Vissa av länkarna måste man ha inloggning till.

Höstterminens skrivprojekt i åk 1

Under hösten har vi i åk 1 haft några pågående skrivprojekt. Från början har jag försökt inspirera till skrivande genom spännande händelser, till exempel kring vårt mystiska ägg. Vi har återberättat händelseförloppet kring ägget, hur det plötsligt hamnade hos oss och hur det till slut kläcktes. Mer om vårt mystiska ägg kan ni läsa genom att klicka på länkarna nedan.

Mysteriet kring ägget

Gemensamt skrivande och funderingar kring vad som finns i ägget

Vi ställer frågor om äggets innehåll

Ägget kläcks!

En läsbro introducerades tidigt för att eleverna skulle få en känsla för berättelsestrukturer. Att läsa eller skriva en berättelse är som att gå över en bro. Bron kan delas upp i tre delar: inledning, handling (problem + lösning) och avslutning.

Bild från Nyckeln till skattens arbetsbok.
http://www.nok.se/abc-klubben

Planering av berättelse om ägget gjordes i en läsbro.

En planering av berättelsen om ägget gjordes i läsbron. Bilder om vad vi upplevt fanns med som en påminnelse och ett extra stöd. Eleverna fick sedan skapa egna böcker om det mystiska ägget och klistra in bilder (i mindre format) ovanför sin egen skrivna text. Böckerna lästes upp för föräldrarna under utvecklingssamtalet. Det var ganska lätt att berätta och skriva om något som var självupplevt.

När väl ägget hade kläckts, ugglan fötts och direkt skickat ett brev till eleverna, uppstod det ett ivrigt brevskrivande till ugglan. Till allas förtjusning skrev ugglan personliga svar och det stimulerade eleverna att fortsätta skriva ännu flera brev till ugglan. I vårt brevskrivande har vi oftast använt oss av datorer och skrivprogrammen Skolstil och Talsyntes, som läser upp varje ord och mening som skrivs.

Ugglan är nu som en familjemedlem hos oss och det har blivit populärt att sitta på mattan och läsa böcker för den!

 

Under senare delen av höstterminen har vi haft ett sagoprojekt. För att ge eleverna struktur och trygghet i sitt skrivande har vi använt oss av en arbetsgång som kallas cirkelmodellen. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp, t.ex. berättelser. Skrivarbetet tar mer tid i anspråk, men den är välinvesterad inför framtiden.

Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

I fas 1 är målet att ge eleverna så mycket förkunskap om ämnet så att de så småningom kan skriva om det.

Vi har läst många sagor tillsammans och använt oss av flera böcker hämtade från Natur & Kulturs Sagoklassiker. De sagor vi har läst är Den fula ankungen, Räven som blev lurad, Apan med den magiska flöjten och Östan om sol, västan om måne. Den sistnämnda sagan blev en favorit.

Östan om sol, västan om  måne.

Bilderna från de olika sagorna har scannats av och visats på smartboard för att det ska bli extra tydligt när vi ska använda oss av våra lässtrategier (att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor och att sammanfatta). Våra läsfixardockor har funnits med och hjälpt oss använda de olika lässtrategierna.

nok.se/lasfixarna

Vi pratade om att sagor ofta slutar lyckligt, att det finns magiska tal (t.ex. tre och sju) som ofta dyker upp i sagor, "Det var en gång" är ett vanligt sätt att börja berättelsen "... och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar" är ett vanligt sätt att avsluta.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

I fas 2 är målet att eleverna ska förstå syftet, strukturen och de språkliga kännetecken som utmärker den texttyp som klassen arbetar med.

Det som är bra att få med i inledningen av en saga är en beskrivning av karaktärerna (personerna) och sedan en fortsättning med vad de ska göra. Det hjälper eleverna att kunna se en röd tråd. På vägen uppstår det problem som sedan löser sig på något sätt och oftast blir det ett lyckligt slut.

Böckerna från Natur & Kulturs Sagoklassiker är så finurliga att de har miniatyrbilder från innehållet i slutet av varje bok, som gör det lättare att sammanfatta sagan (exempel på hur en sådan saga kan se ut hittar ni sagan Fort, fort! i Natur & Kulturs Julkalender). För att tydliggöra detta plockade jag ut några bilder från en av sagorna och satte in i vår läsbro.

Räven som blev lurad.

Tillsammans med eleverna skrev jag ner deras sammanfattning av sagan. Vi pratade om att man skriver sagor i dåtid. Barnen gjorde illustrationer till två av sagorna där både text och bild fanns med, som sedan resulterade i egenskapade böcker i A3 - format.

Fas 3: Skriva en gemensam text

Sedan var det dags för eleverna att börja skriva, även om de ännu inte fick skriva på egen hand. Mitt förslag var att vi skulle göra en julsaga.

Eleverna fick tillsammans med mig bestämma vad berättelsen skulle innehålla. Istället för en läsbro gjorde vi planeringen i ett skrivschema, som det fanns gott om plats att rita eller skriva i. Praktiskt var att rita upp skrivschemat stort på tavlan för att alla skulle ha möjlighet att se och känna sig delaktiga.

Vi hade sedan vår planering i skrivschemat att titta på och utgå ifrån när vi skulle skriva meningar till sagan. Jag skrev texten på dator så att alla elever kunde se texten på smartboarden. Eleverna kom med många bra förslag till början, person- och miljöbeskrivningar, magiska sagotal, problem, lösning och slut. Det blev en glad lekfull stämning när vi satt och fantiserade tillsammans på detta strukturerade sätt. Slutligen verkade eleverna väldigt nöjda med sin saga, även om inte riktigt allas förslag kom med. Många blev sugna på att få skriva egna sagor och då få skriva dem precis som de ville. Båda gruppernas sagor finns att läsa på vår sida som vi kallar Skrivalster.

Fas 4: Skriva en individuell text 

Vi kom sedan till den fjärde och sista fasen, när eleverna skulle skriva själva.

Skrivschema (klicka här för att ladda ner) 

Eleverna planerade sin text i ett likadant skrivschema som ovan. Lite klurigt tyckte några det var att hitta på vad sagan skulle handla om, men jag uppmuntrade dem att låna idéer från sagan vi skrivit gemensamt i klassen. Det räckte gott och väl att rita några streckgubbar eller skriva några stödord i skrivschemat.

Eleverna skrev sedan sina sagor i en ihophäftad bok med fyra sidor där det fanns plats att både rita och skriva meningar. Det blev väldigt tydligt när första sidan skulle handla om början, den andra om problemet, den tredje om lösningen och den fjärde om slutet.

Alla som ville fick hjälp med att skriva. Eleverna formulerade sina meningar för mig (eller någon annan resursperson), som skrev ner dem på en lapp och sedan skrev eleverna av meningarna så fint de kunde. Språk- och finskrivningsträning i ett meningsfullt sammanhang!

Efter lovet kommer vi att fortsätta arbeta med böckerna genom att berätta sagorna för varandra, läsa varandras böcker och börja träna på att ge kamratrespons.

Om ni vill läsa mer om hur jag arbetat med cirkelmodellen kan ni klicka på länkarna nedan:

Cirkelmodellen och kamratrespons kring berättelseskrivande i åk 3 

Cirkelmodellen i alla ämnen 

Läsrutin i tre faser

Att lösa den mystiska gåtan kring hur läsning går till är något vi ägnar oss åt i skolans tidigare år. Just nu undervisar jag i svenska i åk 1 och det är verkligen inspirerande att få möta dessa barn med gnistrande ögon som är så sugna på att lära sig läsa och skriva. Tänk om det skulle gå att bevara nyfikenheten hos eleverna och stärka dem i deras självklara syn på att de kan och att de vill!

För fyra år sedan deltog jag i en studiecirkel kring Pauline Gibbons bok, Stärk språket stärk lärandet, och fick där och då en riktig tankeställare kring vad jag lägger tid på i skolan, framför allt kring lästräningen. Den viktiga uppföljningen av läsläxan med eleverna gjorde jag, men jag förberedde inte eleverna tillräckligt mycket innan läsläxan skickades hem. Jag högläste kapitlet en gång, vi samtalade om svåra ord och uttryck och hur huvudpersonerna kände sig. Sedan var det dags för eleverna att stoppa ner läxan i väskan.

Ibland fick jag höra av föräldrarna att lässtunden hemma hade blivit en ledsam stund och att barnen inte känt sig bra på att läsa. Nu när jag tänker på det får jag verkligen rysningar, men ärligt talat, så var det! Det var då, under studiecirkeln, som jag insåg att läxan behöver förberedas mycket mera grundligt i skolan. Jag plockade ut några bra konkreta övningar ur Pauline Gibbons bok och gjorde om dem lite grann till mina egna. En läsrutin skapades kring hur vi skulle träna varje vecka och eleverna skulle så småningom börja känna igen sig i övningarna.

Läsrutinen går ut på att eleverna tränar läxan tre gånger tillsammans med mig på olika sätt. Det betyder att förståelsen kring texten blir mycket större, eleverna lär sig känna igen vissa ordbilder och kan med hjälp av sammanhanget lättare ljuda ihop orden.

Inledningsvis kunde barnen nästan läxan utantill, men vartefter veckorna gick och ju längre texten blev desto större nytta hade de av att ljuda en del lättare ord och komma ihåg en del av de svårare orden. Jag informerade även föräldrarna på hur vi tränade i skolan och de åtog sig uppgiften att fortsätta träningen hemma, små korta stunder och uppmuntra mycket. Föräldrarna berättade att läxstunderna hemma nu blev mycket gladare.

Det dröjde inte många veckor förrän största delen av eleverna hade knäckt läskoden. Som genom ett trollslag kändes det! Elever som inte hade samma möjlighet till stöttning hemma fick det istället i skolan. Tycker ändå att elever gynnas av läxa just när det gäller läsning. De elever som inte får stöttning hemifrån får lästräna mera på sin arbetstid, i skolan!

Tänker att fördelen också blir väldigt stor för andraspråkselever. De lär sig känna igen det svenska språket, hur det låter och hur man uttalar ord. Alla elever får redskap för att hantera en text, lära sig läsriktningen och att väcka nyfikenheten kring textens innehåll. När läsningen går lättare frestas eleverna också att läsa för att förstå!

Min läsrutin är uppbyggd i tre faser:

1) Eleverna får fyra stycken frågor på tavlan som handlar om texten. Jag högläser texten och när vi kommer till svaret på en fråga tränar vi på att svara på frågan med hel mening. Vi säger också punkt i slutet. (Att prata med skiljetecken är något vi också ägnar oss åt.)

2) Vi läser texten en gång till. Denna gång görs det som en så kallad "eko-övning". Jag säger en mening eller några ord och eleverna härmar.

3) Tredje gången skuggläser vi texten tillsammans, men det är mitt lugna tempo eleverna ska följa.

Eleverna följer med i texten med sina fingrar hela tiden.

Under de senaste åren har det blivit en stor boom kring olika lässtrategier och de har gett mig och eleverna ytterligare en extra skjuts när vi inleder läsningen av en ny text. Vi förutspår vad texten ska handla om, vi ställer frågor om texten och om svåra ord, vi reder ut orden och vi tränar på att sammanfatta texten. Jag har ändå valt att ha kvar min ovan beskrivna läsrutin genom åren.

Tror på upprepad läsning och att väl genomförda förberedelser ger god effekt!

Den här texten finns med i #skolvårens kalender 2015, "Dela som du lär".