Ägg och andra idéer som kläcks

Så länge vi har väntat på att vårt mystiska ägg ska kläckas! De flesta trodde det skulle bli i tisdags när alla hade fått vända ägget, några trodde att det skulle bli under höstlovet medan andra trodde det aldrig skulle ske. Var och en fick skriva sitt namn på en post-it-lapp och sedan klistra in sin gissning i ett stapeldiagram.

Så plötsligt en dag hände det. I fredags när jag skulle hämta någonting i min skrubb så hittade jag ägget delat i två delar och en uggla som satt där i korgen. I korgen låg också ett brev där det stod: "Hej alla barn! Jag vet inte vad jag heter. Kan ni hjälpa mig att hitta på ett bra namn?"

Eleverna blev väldigt överraskade och glada. För att alla skulle få en chans att bekanta sig med figuren fick barnen i tur och ordning hälsa och presentera sig för figuren. De som ville gav också förslag på ett namn ugglan skulle ha. 

Vi skrev ner alla namnförslag i ett brev och hoppas att ugglan kan bestämma sig för ett av namnen tills nästa gång vi ses efter lovet.

Mer om vårt mystiska ägg kan du läsa här, här och här.

Alla läsfixare har nu hälsat på oss och är med när vi går igenom ny läsläxa i Den magiska kulan eller läser sagor tillsammans. Läsfixaren cowboyen, som hjälper oss sammanfatta texten med sitt lasso, var också den en väldigt efterlängtad figur och många undrar nu om det kommer att komma en målare eller konstnär också.

Lästräningen är en viktig del att få in i undervisningen på många olika sätt och nu försöker vi få in ett nytt sätt att arbeta med hjälp av ett stationssystem där eleverna besöker tre olika stationer under en lektion:

1) De får träna på att bilda ord med hjälp av lösa bokstäver. Här har jag tagit hjälp av en Läs-träna-bok med bra ljudövningar där de kan placera bokstäverna i rätt ruta.

2) Ljudövningar med hjälp av dator. Här har vi till att börja med besökt ABC-klubbens webbövningar (klicka på länken). 

3) Lästräning med de bokstäver och ordbilder vi redan kan. Här har vi använt av oss av riktigt gammalt beprövat material i form av en läsebok som heter Nu läser vi A, som säkert många av er känner igen.

Jag har läst med fyra barn i taget och de som väntat har suttit och byggt meningar med ordbilder under tiden.

Kommer försöka hitta bra rutiner för att detta stationsarbete ska flyta på och även hitta utmaningar för de elever som behöver det. Det kommer bli lärorikt och det är värdefullt för mig att få en lässtund med alla barn så ofta det går. 

Vår mentorstid efter skoltid där vi har träffat alla elever enligt ett schema och kollat av hur de ligger till i svenska och matematik har också fungerat bra och vi kommer att fortsätta med det efter höstlovet. 

I måndags hade vi träff med våra faddrar i fyran och spelade Yatzy tillsammans. Alltid spännande att träffas och umgås under trevliga former. Samtidigt blev det samtal kring regler och mycket matematisk träning förstås.

Ha ett skönt höstlov!

Språk på många olika vis

Fortsättningvis jobbar vi på med vårt värdegrundsarbete i SO. De senaste två veckorna har vi uppmärksammat att ha ett vårdat språk och att vara medvetna om hur vi pratar med andra. Vi upplever inte att eleverna i åk 1 använder fula ord så ofta, men språket kan ju också uttryckas med kroppen eller hur man pratar till vuxna eller klasskompisar, vilket är något som kan förbättras hos många.

Olika känslor samtalade vi om: arg, ledsen, sur och glad och i vilka situationer man kan uppleva dem. Eleverna fick bara en gång, denna gång, säga vilka fula ord de kan råka säga när de upplevt sådana känslor. Vi skrev ner dem i en spalt och gjorde sedan en ny spalt där vi gav bra exempel på vad man kan säga istället, t.ex. "Sjutton gubbar!", "Ryck mig i fjädern!", "Järnspikar!", "Kackerlacka!" och "Dra mig baklänges!".

Inom samma ämne passade det bra att titta på ett avsnitt från UR om Ugglan och kompisproblemet, som handlar om att kunna säga förlåt på riktigt. Ugglan gav lite konstiga råd hur problemet skulle lösas och vi stoppade filmen ett par gånger och eleverna fick komma med egna förslag på bättre lösningar. Vi kom fram till att det hjälper att mena vad man säger, titta i ögonen och visa med kroppen genom att t.ex. ge en kram eller lägga armen om kompisen för att be om förlåtelse.

Ettorna har fått ha sitt första "prov" eller en liten diagnos, som handlade om de första bokstäverna och ordbilderna vi arbetat med i Den magiska kulan. Bra för mig som lärare att kolla av eleverna med jämna mellanrum för att veta om det är något vi behöver fila lite extra på. En elev uttryckte att det var den roligaste lektion vi någonsin haft. Härligt att sedan gå ut på skolgården, upptäcka en bokstav spårad i gruset och bli påmind om vilken bokstav vi har tränat mycket på den senaste tiden.

Bokstaven R.

I tisdags var min dotter på besök i klassen. Mycket trevligt, tyckte ettorna, som verkligen ville visa vilka fina skolelever de är. Ordbilden det introducerades. Alla fick sedan jobba enskilt med dottern en stund och träna på ordbilder, bilda en fråga och sedan skriva ner den på datorn. Frågorna klistrades senare in som små remsor på barnens egna bilder, som handlar om vad de tror finns i vårt mystiska ägg. En bra övning i att bilda och ställa frågor, som frågeapan gör. Bilderna pryder nu så fint våra väggar i klassrummen.

Är det ett spöke?

Är det en cowboy?

Mer om vårt mystiska ägg kan du läsa här och här.

I musiken har sångerna till FN-dagen tränats flitigt och eleverna bad om att få sångtexterna för att kunna träna hemma. Vår detektiv reder ut ord och uttryck när vi tränar på I natt jag drömde, t.ex. statsmän, konvolut och krog. Frågeapan ställer smarta frågor om vad texten i Äppelmelodin egentligen berättar. Måste man verkligen dela med sig av sin frukt? Kan man dela en fotboll? Eller vad menar låtskrivaren med texten egentligen?

Extra trevligt var det i fredags när en mamma till en elev kom och hade en musiklektion med oss och vi fick ackompanjemang av piano till våra FN-sånger. Vi sjöng också några av Majas alfabetssånger, (Ormbunke, Rönn, Ask och Champinjon) tillsammans med henne. Härligt avslut på en fin vecka.

Kollegahandledning

Planerar just nu höstterminens fortsatta arbete med kollegahandledning vid min skola. Vid terminsstarten visade jag bildspelet nedan, som jag skapat med inspiration från Catharina Tjernbergs bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning. 

"Om man ska lyckas på bredden ordentligt, då tror jag det är viktigt att organisera lärarbyte med kollegor, att man organiserar möjligheter att titta på varandras lektioner och att man också kan ges möjligheter att ha samtal efteråt."  - Catharina Tjernberg




Alla lärare har fått skriva ner sina önskemål till mig om hur de vill att deras personliga kollegahandledning ska se ut, vilka lärare de vill observera eller bli observerade av. Det är väldigt lärorikt att bara ha någon som är där för att observera och jag hoppas det öppnar upp för flera pedagogiska samtal. Sedan ska man gå varsamt fram med kritik och framför allt se det positiva och fokusera på innehållet när man gör ett lektionsbesök. Det är i huvudsak den som hållit i lektionen som ska berätta hur lektionen gick i samtalet efteråt.

Bra tips har jag fått från bloggen Samtal mellan två lärare av Malin Nyberg och Josefin Hellman.

Observationsprotokoll som kan finnas som en bas har jag hittat här från bloggen Specialpedagogen.

Hittills i höst har jag varit ute i klasserna och modellat kring olika lässtrategier. Många ville ha lite tips om hur man kan introducera läsfixarhäftet, som jag tidigare berättat om (läs här). Nu när alla har kommit in i sina rutiner är vi redo för nästa steg.

Ser fram emot en lärorik höst!

Bokstavsdetektiver och dagsschema

Vi har haft gemensam skrivning om hur ägget kom till oss, vilka regler vi satt upp och vad vi tror det finns i ägget. Gemensam skrivning betyder att ett barn i taget ger förslag till en mening. Fröken ljudar samtidigt som hon skriver. Det här sättet att skriva gör att barnen ser hur en text blir till. De ser att ljud motsvaras av tecken, tecknen bildar ord, orden bildar meningar... Som avslutning läste vi texten tillsammans.

Läs mer om hur vårt mystiska ägg kom till oss genom att klicka här.

Barnen fick texten utskriven och fick leka bokstavsdetektiver och leta efter ordbilden sa och bokstaven Aa och räkna hur många det blev.

Mycket av det vi varit med om, såsom friluftsdagar, naturskola, teater och liknande har vi sedan gemensamt skrivande kring. Vi samlar texterna i en händelsebok. Barnen ritar bilder till eller jobbar med texterna på annat sätt t.ex. som ovan.

Ja, vad finns i ägget? Vi har läst en bok som handlade om olika sorters ägg och vi har jämfört storleken på kolibrins, hönans, svanens och strutsens ägg med vårt magiska ägg. Äggbilderna ger upphov till diskussion om vilka djur som lägger ägg, hur äggen ser ut, hur stora de är osv.

Det mystiska ägget verkar inte vara beskaffat som något annat, alltså skulle det kunna innehålla något märkligt.

Barnen fick först skissa och sedan måla sina egna hypoteser om äggets innehåll. De använde sig av kladdkritor och vattenfärg.

Inspiration hämtad från boken Spökägget.

Vanligtvis jobbar vi med en ny bokstav i veckan. Vi startar det nya bokstavsarbetet på torsdagar, men var femte vecka har vi repetition av de fyra bokstäver vi gått igenom. Hittills har vi hunnit med bokstäverna Oo, Mm, Aa och Ss. Idag startade vi upp arbetet kring bokstaven Rr. När vi har haft repetitionsvecka blir det också en veckas paus från läsläxan, men det är givetvis väldigt värdefullt att läsa också annat hemma. Högläsningsstunderna är guld värda, men känner man att tiden är knapp fungerar också ljudböcker fint.

Vi har jobbat flitigt i vår arbetsbok sedan vi fick den. Den tar upp en bokstav i taget blandat med ordbilder och är också upplagd med repetitionssidor. Det märks att arbetsboken är omtyckt och arbetsron sprider sig när arbetet med den kommer igång.

Ordbilder vi gått igenom hittills är hej, jag, ser, och, en, ett. Även skiljetecken, frågetecken, punkt och utropstecken, har vi tagit upp.

I musiken sjunger vi vidare. Sånger vi gillar mycket just nu är Klappa händerna, Alfabetssången, Tänk om jag hade en liten apa, Var bor du lilla råtta. Ormbunke, Ask och Rönn ur Majas Alfabetssånger är nya för barnen, men väldigt uppskattade.

Dagsscheman att ladda ner här.

För att allt ska klaffa under en dag behöver några elever ha egna dagsscheman. I år har jag använt mig av de bilder jag använder till schemat på tavlan och klippt in dem i elevernas dagsscheman. Här kan du ladda ner ett rent dagsschema utan bilder (bilderna får nämligen inte spridas vidare), klippa in era egna bilder från tavlan och skriva in de tider som gäller. Efter varje ruta har jag skrivit in vad som ska göras, t.ex. samling, genomgång Aa, arbetsbok, sångstund osv. Eleven får själv kryssa i det som gjorts. Dagsschemat är i A4-format och ett dagsschema klistras in i ett fint häfte för varje dag. Det är lite pyssel när flera elever behöver en egen bok, men det är absolut värdefullt att hjälpa alla att få struktur på sina dagar. Föräldrarna är också väldigt tacksamma över att ta en titt i boken vid hämtning och sedan kunna prata om hur skoldagen varit tillsammans med sitt barn.

Hoppas dagsschemat kan ge lite inspiration. Ha en trevlig helg!

Mysteriet kring ägget

I måndags råkade vi ut för ett riktigt mysterium. När barnen strömmade in i klassrummet såg vi att någon stökat till där. Fönstret var öppet. Flera stolar och bord var omkullvälta... och det mest konstiga:

Det låg ett ägg på golvet!

Reaktionerna hos barnen skiftade, men alla var nyfikna. Några sa att det var fejk, något som fröknarna lagt dit, några barn var väldigt förvånade och uttryckte sin överraskning.

Barnen började spekulera över hur ägget kunnat hamna där:

- Det kan vara en struts som inte kan ta hand om sitt ägg.
- Det kan vara påskharen som varit här!
- Det kan vara vår belöning för att vi tränat på att passa tiderna.

Bredvid ägget låg ett papper som var ihoprullat. Vi läste det gemensamt och upptäckte att det var ett viktigt meddelande.

Meddelandet väckte en rad frågor:

• Vad innebär "ta hand om"?
• Vilka ska vända ägget?
• Hur håller man det varmt?

Några barn hade svårt att låta bli ägget och ville känna på det vilket gjorde andra lite upprörda. Vi enades så småningom om att det nog behövs regler för hur ägget ska skötas. I våra smultron- och hallongrupper diskuterade vi detta och till slut sammanställdes några viktiga regler om att vi inte ska kasta, slå eller sparka på det och att vi ska hålla det varmt.

Vi har gjort i ordning en turlista så att alla barn ska få vända ägget. Vi håller det varmt med en filt. 

Kan vi öppna ägget? Kommer det att kläckas? Kommer alla hinna vända ägget?

Frågorna är många...

Inspiration hämtat från boken Spökägget.

Sagoklassiker

I samband med att vi arbetat med ägget och bokstaven Aa passade det bra att samtala om bilder till den välkända sagoklassikern Den fula ankungen. Under tiden jag visade bilderna på smartboarden fick barnen berätta i sagoform vad som hände i berättelsen.

Några fina kloka citat från barnen:

"Man blir ledsen om man blir retad eller skrattad åt."

"Det spelar ingen roll vilken färg man har på fjädrarna. Det som räknas är hur man är inuti."

Uppgiften som följde var att berätta sagan utifrån små bilder från sagan för en kompis och sedan göra en egen bok om ankungen (eller valfri saga). Kan verkligen rekommendera denna Sagoklassiker-serie. I slutet av varje bok finns det möjlighet att samtala om och återberätta sagan med hjälp av frågor och små bilder.

I bokstavsarbetet har vi gjort skriv- och ljudövningar kring bokstaven Aa och ordbilderna. Eleverna har fått arbeta efter ett arbetsschema där jag lagt in både bilder och text till varje uppgift för att det ska bli extra tydligt. När alla elever är aktiverade med olika uppgifter är det lättare för mig att plocka ut en grupp i taget för att exempelvis läsa upp sin läsläxa (självklart finns det minst en pedagog kvar inne i klassrummet). Arbetsschemat kan också tas fram att arbeta med då det finns tid över. Målet är inte att man måste hinna med alla uppgifter på arbetsschemat utan att man får varierande och lagom utmanande uppgifter.

Tack vare arbetsschemat har vi också lättare att få arbetsro, som är den nystartade delen i vårt gemensamma värdegrundsarbete vid Bryngelstorpskolan. Vi kan redan nu se att våra trafikljus som visar vilken samtalston som gäller, våra påminnelser, våra samtal kring hur man är mot varandra och vår magiska tröskel in i klassrummet har ökat arbetsron och att lugnet infinner sig mer och mer. Arbetsschemat kan du ladda ner här.

En ny läsläxa (kapitel 3) och skrivläxa som hör till har skickats hem. Denna gång medföljer även ett häfte till föräldrar som handlar om hur man lär sig att läsa, vad händer när ett barn lär sig läsa och hur vårt läromedel är uppbyggt. Beställ gratis eller ladda ner pdf här.

Det man kan läsa om i häftet är bl.a. den fonologiska medvetenheten, som jag håller på att följa upp med alla barn just nu i God Läsutveckling. Vi leker med ord på olika sätt och barnen får visa hur medvetna de är om de olika bokstavsljuden. Det är väldigt trevligt att få träffa alla barn i ett mindre sammanhang och de verkar tycka om de olika språkövningarna. Något av det mest spännande som finns är ju att få vara med om när ett barn knäcker skriftens hemliga kod. 

Torsdagen innehöll både bokbussbesök och en teaterföreställning, som handlade om tiden. Teatern inleddes med att vi fick titta på fyra personer som var sminkade som clowner. De spelade, dansade och sjöng. I slutet av föreställningen var vi alla med och deltog på olika sätt. I klassrummet avslutade vi dagen med att skriva en gemensam text om teatern.

Forntidsresan

Att uppmärksamma förmågor och strategier i de yngre åldrarna

Här beskriver jag ett tema kring forntiden som jag genomförde senaste termin i åk 3. Syftet med att publicera Forntidsresan här är att inspirera andra till att uppmärksamma förmågorna och läs- och skrivstrategierna i alla ämnen. Forntidsresan kan förhoppningsvis ge idéer till teman även inom andra ämnesområden där förmågorna presenteras en i taget i de lägre årskurserna.

Tack till elever och kolleger vid Bryngelstorpskolan för ett fint samarbete! 

Klicka på rubrikerna ovanför bilderna för att ladda ner planeringarna och matrisen i pdf-format. 

Terminsplanering Forntidsresan

LPP för lärare Forntidsresan

LPP (lättläst för elever) Forntidsresan

Bedömningsmatris Forntidsresan

Som ni kan utläsa från terminsplaneringen uppmärksammade vi en förmåga i taget under Forntidsresans gång. I vår läroplan står det om olika förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar. Vi utgick från Göran Svanelids förmågor, the Big 5, och använde oss av förmågeskyltarna som Ulrica Elisson Grahne skapat och publicerat i sin blogg Ullis skolsida. 

Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. I inledningen av boken fick eleverna klistra in den lättlästa LPP:n för elever där det står vilka mål vi arbetar emot, hur vi ska arbeta och vad som ska bedömas. Vi läste och samtalade kring LPP:n och det här samtalet gjorde eleverna än mer sugna att starta upp temat. Begreppslistan som finns med i LPP:n för lärare skrev jag ut till eleverna i ett större format. Vi bockade av listan under arbetets gång, men upptäckte även andra nya historiska ord och begrepp som vi fick reda ut. Läs gärna mer om hur vi jobbat med den begreppsliga förmågan genom att klicka här.

Eleverna fick med hjälp av matrisen själva bedöma sina förmågor i slutet av temat. Jag hade några frågor och muntliga övningar till eleverna, som de fick svara på både individuellt och i grupp. Här upptäckte de flesta elever att de kände sig säkra på sin kunskap och kunde använda sig av sina förmågor, medan några skattade sig lite lägre där de kände en viss osäkerhet. Min reflektion nu i efterhand är att matrisen kunde använts vid ett flertal tillfällen under temats gång för att eleverna skulle haft möjlighet att förbättra det de kände sig lite osäkra på.

Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde Forntidsresan.

Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.

Dinosauriearbete

Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurierna. Eleverna fick själva välja vilka dinosaurier de ville läsa och skriva egna faktatexter om. Vi gav eleverna möjlighet att fördjupa sig mer i dinosaurietiden under våra Elevens val-lektioner eftersom ämnet verkligen fångade mångas intresse.

Textkopplingar

Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och kopplade det vi läst till saker vi läst i andra texter, sett på film eller själva upplevt (textkopplingar).

Gammal bild av Nyköping.

Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara (procedurförmåga). Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden (analysförmåga). Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.

Istiden. Hur tjock var isen?

Istiden behandlades utifrån ett frågeperspektiv. Eleverna fick möjlighet att ställa alla möjliga frågor om istiden och vi hjälptes sedan åt att leta svaren i olika källor. Exempel: Hur tjock var isen? Hur uppkom räfflor i berget? Hur flyttades stora stenar? 

Föremål från Stenålderssäcken.

Resestoppet vid stenålderstiden fångade eleverna. De njöt av att studera bilder och bara sitta och mysläsa eller se på film om hur människorna bodde, vad de åt, hur de arbetade och klädde sig. Stenålderssäcken, som vi fick låna från Sörmlands museum, innehöll föremål som vi noga kände på, fantiserade, drömde, skrev och diskuterade kring (metakognitiv förmåga, kommunikativ förmåga).

Lerkruka

I bilden skapade vi handavtryck som liknade forntida grottmålningar och lerkrukor med stenåldersteknik.

Venn-diagram

I svenskan skrev vi berättelser om ett forntidsäventyr där vi träffade ett barn från stenåldern och jämförde likheter och skillnader mellan barn då och nu (Venn-diagram, analysförmåga).

När resan kommit till bronsåldern och därefter järnåldern fick eleverna önska ett område att bli experter kring, t.ex. klimat, metaller, smycken, vapen, statyer, gravar, kläder, boende eller hällristningar och arbeta med alla lässtrategier de lärt sig (förutspå, ta reda på nya ord och begrepp, ställa frågor, sammanfatta) för att presentera sina expertområden (metakognitiv förmåga). 

Hällristningar

Runsten

I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.

Järnåldersdag

Till vårt äventyr i skolskogen engagerade vi de praktiskt estetiska ämneslärarna för en järnåldersdag. Eleverna fick prova på att väva, tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, vandra runt i området och titta och läsa om gravar, baka pinnbröd över öppen eld och ha idrott (kasta spjut, ha dragkamp, rövkrok och andra lekar).

Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. 

Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet!