I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
Min föreläsning är äntligen inspelad och klar! Språkutvecklande arbetssätt kring ett viktigt och aktuellt ämne, ”Flytt och flykt”.
Webbinariet, som är 30 min långt, finns nu att ta del av under den närmaste veckan. Det är väldigt enkelt, bara att kostnadsfritt logga in med namn och e-postadress via en länk i Livet i Bokstavslandets facebook-grupp
Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så klicka på länkarna längre ner.
Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.
Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida
Är du intresserad av ett nytt läromedel tycker jag du ska ta en titt på Livet i Bokstavslandets läromedel F-3.
Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för åk F-3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar och digitalt material för interaktiva skrivtavlor och projektorer. Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr11.
Här kommer en liten presentation varje årskurs för sig. Förskoleklassen Har du sett de nya fina förskoleklassböckerna från Livet i Bokstavslandet? Högläsningsboken är skriven av Cles Nero och innehåller både en berättande del och korta faktatexter (beskrivande och förklarande). Högläsningsboken innehåller temaområden som passar för förskoleklass: känslor och tankar om att börja skolan, vänskap/kamratrelationer, socialt samspel, empati, rättvisa, normer och regler m.m. I den omarbetade arbetsboken för förskoleklass följs det upp med läsförståelse. Lärarwebben innehåller läroböckerna digitalt med tillhörande samtalsbilder och många olika språkövningar. Materialet bygger på Bornholmsmodellen där barnen tränar och stimulerar sin språkliga medvetenhet inför läsinlärningen. Lärarhandledningen är skriven av Lena Palovaara.
Årskurs 1
I år har jag testat Livet i Bokstavslandets material för åk 1 för första gången. Jag har hunnit ha många ettor genom åren och tycker det är viktigt att skapa rutiner, som går att bygga vidare på. Det är en omställning att börja med nytt material, men jag tycker att vi har fått till det bra och ettorna älskar Livet i Bokstavslandet!
I läseböckerna för åk 1-3 har Ulf Stark skrivit fristående berättelser om Ami, Bruno, Coco och Dani, figurerna vi känner igen från UR:s TV-program. I åk 1 jobbar man med en kombinerad metod för läsinlärning, men med betoning på ljudmetoden.
Eftersom eleverna kommer till åk 1 med stor spridning när det gäller läskunnighet, så finns Livet i Bokstavslandets läsebok på två nivåer. På så sätt får alla elever en gemensam läsupplevelse, då de läser samma berättelse, men det ger också läraren möjlighet att individualisera läsundervisningen.
Läseboken innehåller också sju faktatexter som knyter an till tv-programmens och böckernas teman. Tanken med dessa är att eleverna redan från start ska få träna sig i att läsa olika typer av texter. Detta följs sedan upp i åk 2 och 3. Eftersom faktatexterna är lite svårare än läslärans texter, får även elever som läser med visst flyt en utmaning. Faktatexterna passar också att läsas högt för de elever som ännu inte nått så långt i sin läsutveckling.
Förutom läsebok, arbetsbok och lärarhandledning, som är skriven av Tarja Alatalo, finns det en Lärarwebb, som jag använder för gemensamma genomgångar, läs- och språkövningar. Webbappen kan eleverna använda själva och lyssna till texten eller arbeta med ord- och läsförståelse.
Årskurs 2
I Livet i Bokstavslandets material för åk 2 är upplägget detsamma som i åk 1 med en läsebok på två nivåer. Förutom den spännande berättelsen av Ulf Stark finns olika typer av texter utifrån Lgr11: berättande, poetiska, beskrivande, förklarande och instruerande.
Årskurs 2 har också sin utgångspunkt i UR:s tv-program Livet i Bokstavslandet Säsong 2 avsnitt 1-8.
Eleverna jobbar i arbetsboken som innehåller samma språkmoment som tv-avsnitten: ljudstridig stavning, dubbla konsonanter, vokaler och konsonanter m.m. Här finns också uppgifter där eleverna får träna på att känna igen och själva skriva de olika texttyperna som de läst i läseboken, samt övningar som tränar läsförståelsestrategier. Marie Trapp och jag är författare till arbetsboken.
I Livet i Bokstavslandet Handstilsbok Åk 2 får eleverna fortsätta träna på att forma fina bokstäver på rätt sätt.
Lärarhandledningen, som Marie Trapp och jag också skrivit, innehåller tips inför de språkliga momenten i arbetsboken, modellektioner till arbetet med läsförståelse och hur man kan använda läs- och skrivstrategier med utgångspunkt i läsebokens texter. I lärarhandledningen finns också en massa användbara kopieringsunderlag bl.a. kartläggningar, terminsplaneringar och läxor.
Med en inloggning till Lärarwebben får du tillgång till allt du behöver för att guida dina elever till det de ska arbeta med i sina böcker. De digitala introduktionerna är övningar till varje kapitel i läseböcker och arbetsbok - bilder att prata kring före och efter läsning, ord och begrepp, skrivövningar och annat att laborera med tillsammans på en storbildsskärm i klassrummet.
Dessutom finns elevens digitala webbapp för att träna mera.
Årskurs 3
I Livet i Bokstavslandets material för åk 3 får eleverna utveckla förmågor och kunskaper i ämnet svenska motsvarande kunskapskraven för åk 3.
Årskurs 3 har utgångspunkt i UR:s tv-program Livet i Bokstavslandet Säsong 3 avsnitt 1-8.
Eleverna läser i läseböckerna som finns på två nivåer: röd och grön. I A-kapitlen läser eleverna vidare om Ami, Bruno, Coco och Dani och deras kompisar: en fantastiskt fin berättelse av Ulf Stark. B-kapitlen består av olika typer av texter utifrån Lgr11: berättande, poetiska, beskrivande, förklarande, instruerande och även argumenterande. B-texterna knyter an till kapitlens A-texter.
Arbetsboken innehåller samma språkmoment som tv-avsnitten: ljudstridig stavning (lj, nk, dj, hj, stj, sch, ch och k) men även flera andra grammatiska moment utifrån Lgr11. Här finns också uppgifter där eleverna får träna läsförståelsestrategier samt att lära mer om och skriva alla de olika texttyper som de läst i läseboken. Malin Wedsberg har skrivit språkövningarna och jag de övriga, som handlar om läsförståelse och skrivande enligt cirkelmodellen.
I Handstilsboken Åk 3 får eleverna fortsätta träna på att forma fina bokstäver på rätt sätt.
Lärarhandledningen, som jag också skrivit, innehåller språk- och temaaktiviteter utifrån samma teman som i UR:s tv-program Livet i Bokstavslandet och även många värdegrundsövningar, som passar till läsebokstexten. Det finns kopieringsunderlag med bildsekvensövningar, stödmallar och checklistor till texttyper, kartläggningar, terminsplaneringar m.m.
Med en inloggning till Lärarwebben får du tillgång till allt du behöver för att guida dina elever till det de ska arbeta med i sina böcker. De digitala introduktionerna är övningar till varje kapitel i läseböcker och arbetsbok - bilder att prata kring före och efter läsning, ord och begrepp, skrivövningar och annat att laborera med tillsammans på en storbildsskärm i klassrummet.
Elevens egna digitala webbapp är till för att träna läsförståelse kopplat till läseboken.
Läs mer Det finns smakprov och provlektioner på Libers hemsida där du kan testa materialet:
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där delar jag med mig av checklistor, arbetsscheman och andra övningar som kan vara bra att använda.
Att arbeta med författare och att väva in barnböcker i undervisningen är något som tilltalar mig. Här kommer exempel på hur några av Tove Janssons berättelser vävts in i arbetet med högläsning, boksamtal, berättelseskrivande och skapande i vår etta.
Uppstart på mumintemat blev en mysfredag och filmvisning av ”Mumintrollet upplever vintern”. Intresset väcktes när vi fick titta på några av de spännande muminfigurerna i filmen. Veckan efter högläste jag boken ”Hur gick det sen?”, visade bilder på smartboard och samtalade kring dem. Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta. Jag visade ett bildspel om Tove Jansson och berättade fakta om författaren och konstnären, som skapat mumintrollen. I samband med det tog jag också fram mitt (eller mina barns) muminhus med alla figurer, som väckte stor nyfikenhet.
Eleverna fick utifrån detta börja fundera på vad deras egna berättelser skulle kunna handla om. Jag hade gjort i ordning en bok med hål i på framsidan, precis som i boken "Hur gick det sen?".
Boken hade fyra sidor och uppe på varje sida stod det vilken del (början, händelse/problem, lösning, slut) i berättelsen som eleverna skulle försöka få med. Jag hade också förberett bilderna (jag hade inte haft tid att rita själv). Vi skrev en berättelse tillsammans med några meningar på varje sida. Eleverna fick sedan planera sina egna berättelser genom att rita bilder på varje sida först. Det här besparade ettorna lite kraft, då några annars lägger ner väldigt mycket tid på att göra sin planering i en berättelsekarta först och har sedan inte ork eller inspiration kvar till att göra boken. Viktigt att tänka på för en bra inledning/början: Vem handlar det om? Huvudpersonen eller figuren behövde inte vara något mumintroll utan kan handla om vilken spännande figur som helst. Var? Miljön! Utspelar sig berättelsen i skogen, på ett slott eller kanske i ett annat land? Vad är figuren på väg att göra? Vilka känslor dyker upp? Problem/Händelse Något problem av något slag uppstår. Det kan också vara en händelse, men det behöver vara något som fångar läsaren för att man sedan ska lockas vidare i läsningen. Lösning Att problemet löser sig till det bättre är önskvärt. Slut Vad händer när allt är bra igen? Detaljer som väcker intresset även på den sista sidan.
Efter att alla elever blivit klara med sina böcker fick de använda en checklista för att kolla av att alla delar i berättelsen var med. I checklistan fanns också påminnelser om att kolla stor bokstav och punkt i meningarna med små bokstäver inuti och mellanrum mellan orden. Även jag använde checklistan och gav min respons genom att kryssa i lärarens kolumn, när jag läste igenom deras berättelser efteråt. (Checklistan är hämtad från Livet i Bokstavslandets lärarhandledning.) Eleverna visade och läste upp sina berättelser för sina föräldrar under vår Kunskapsfestival, men sedan samlade jag in böckerna igen. Det händer så mycket under de här åren och det är roligt att senare kunna ta fram berättelser från de olika åren och visa framstegen för eleverna vartefter tiden går!
Vi fick en inbjudan av Nyckelteatern att komma och se deras uppsättning av "Vem ska trösta Knyttet?" på Nyköpings Teater och det tackade vi förstås inte nej till. Det blev en annorlunda upplevelse i härlig miljö med skådespelare som visade massor med glädje och för övrigt hela känslospektrat. Efteråt högläste jag samma berättelse på finlandssvenska ("muminska" sa någon) och visade bokens vackra bilder för eleverna. Det var intressant att höra deras tankar kring skillnader och likheter mellan teater och bok när vi fyllde i ett Venn-diagram tillsammans. Vi samtalade också om vilka känslor som hittades i berättelsen och lekte känslocharader tillsammans. Mycket skratt och fniss, men så roligt att alla vågade komma fram två och två och föreställa en känsla.
Vi satte sedan igång med ett bildprojekt där eleverna fick måla en bild med oljekritor och vattenfärg. Bilden skulle handla om något, som de kom ihåg från "Vem ska trösta Knyttet?". När bilderna var klara skrevs också meningar på dator som klistrades fast. Att få upp ett femtiotal bilder i kronologisk ordning i matsalskorridoren blev ganska maffigt!
Ett urval av alla fantastiska bilder i en kort film!
Många flera muminupplevelser har det blivit under dessa veckor, t.ex. tipspromenad i vackert, men isande kallt väder och utklädningsdag med små snusmumrikar, mymlor, mumintroll och skrutt som springer omkring! Alldeles underbart! Trodde verkligen inte att min muminkärlek skulle smitta av sig, men ettorna har hakat på med liv och lust! Vi har lekt och haft så roligt tillsammans, samtidigt som vi har lärt oss en hel del. Att få in barnböcker och författare i undervisningen kommer jag fortsätta med.
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. Där delar jag med mig av checklistor, arbetsscheman och andra övningar som kan vara bra att använda.
~ En sann vän är någon som
kan höra dig även om du är tyst ~
I Livet i Bokstavslandets
lärarhandledning för åk 3 har jag samlat kloka ord och uttryck, som
passar ihop med läsebokens text och samspelar bra med skolans värdegrundsmål,
vänliga veckan, alla hjärtans dag m.m. På min Instagram @educreation_by_me har
jag delat med mig av de orden i form av bilder, värdegrundsövningar och
andra aktiviteter som passar till. Nu kommer de även här på bloggen! Hoppas de
kan komma till nytta.
~ Ingen kan hjälpa alla,
men alla kan hjälpa någon ~
Utifrån detta citat kan man göra text till världen-kopplingar
med eleverna. De kan skriva ner sina tankar som kan komma att handla om allt
från flyktingar, hållbar utveckling eller vänskap. Arbeta enligt EPA-modellen
(eget/par/alla) så alla får uttrycka sin åsikt.
I Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3 handlar
berättelsen om Ljuba som flytt med sin familj från ett annat land. Ljuba är
rädd för höga ljud, som påminner om bombexplosioner i hemlandet. Hennes nya
klasskompisar bestämmer sig för att samla in pengar till barn på flykt.
Det finns barn som kan tycka
det är svårt att få vänner. Den närmaste vännen kanske har flyttat eller barnet
själv är kanske ny i klassen. Det händer att jag har uppföljningssamtal efter
rasten eller efter skolan med enskilda elever under vissa perioder där vi
samtalar om vad som varit bra med dagen och vad som kunde varit bättre. Jag kan
hjälpa eleven genom att para ihop den i klassrummet eller matsalen med någon
den vill lära känna lite mer. Små förändringar kan bli en hjälp på traven och
öka trivseln.
~ Vänner är änglar, som
lyfter dina fötter när dina egna vingar glömt bort hur man flyger ~
Samtala med eleverna hur man kan ge varandra uppåtpuffar.
Exempel: Säga hej, ge ett leende, visa extra uppmärksamhet, hålla upp dörren,
ge beröm, leka tillsammans på rasten. Skriv ner bra exempel eleverna ger och
låt dem själva välja av förslagen att skriva in på sin egen bingobricka, t.ex.
3 x 3 rutor stor. Utmaningen blir att genomföra alla uppåtpuffar de valt under
veckan. Går utmärkt att kombinera med ”hemlig kompis”-leken (se nedan).
Utvärdera i slutet av veckan hur det gått.
Hemlig kompis: Eleverna får dra varsin namnlapp. Den person
de drog ska de vara extra trevliga mot under den kommande veckan utan att tala
om det för kompisen. När veckan gått får var och en gissa vem som varit den
hemliga kompisen. Lyft de goda exemplen.
~ Vänta inte på att
människor ska vara vänliga. Visa dem hur! ~ I Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3 får Ljuba fina
peppande lappar av en hemlig vän, som vill hjälpa henne. Nu finns det ett bingo
man kan använda när man tränar på att ge varandra uppåtpuffar och vara en bra
kompis. Ladda ner från Livet i Bokstavslandets fb-grupp.
Tillsammans med mina elever i
åk 1 har jag skapat en vänskapsfilm, som handlar om att ge varandra
uppåtpuffar:
~ Du är modigare än du vet,
starkare än du tror och klokare än du förstår ~ (Nalle Puh)
I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 finns Gösta, som är en
blyg och försiktig kille. Han vill inte sjunga i barnens show även om han har
en fin sångröst. Till slut köper han en röd klubba, så han blir röd i munnen.
Han går till doktorn för att få ett läkarintyg om att han inte får sjunga.
Lek Fyra Hörn: Säg olika påståenden och eleverna ska ställa
sig i olika hörn beroende på vad de tycker. Låt sedan de som vill och vågar
säga sin åsikt. Det är okej att byta hörn om man ändrar sig. Olika
hörnalternativ: jag håller med, jag håller inte med, jag vet inte och jag
tycker både och. Förslag på påståenden: Godis är gott! På rasterna finns det bra aktiviteter. Alla ska hjälpas åt. Det är fult att ljuga. Det är spännande att uppträda och stå på scen. Det är jobbigt om någon skrattar om man säger fel. En gång minns jag när jag var modig. Ibland känner jag mig blyg. Det är skönt med arbetsro på lektionerna. Jag är rädd för ormar.
~ Lite oväntad vänlighet kan få solen att bryta
fram ~
I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 är det någon som
skriver uppmuntrande lappar till Ljuba, som har svårigheter med matematik. Vem
den hemlige vännen är avslöjas först i slutet av boken!
Samtala om vad uttrycket betyder. Vad kommer eleverna att
tänka på?
Ha en glasburk med vänliga ord som eleverna kan skriva på
lappar och stoppa ner i burken. Låt eleverna dra lappar i slutet av veckan.
Uppmuntrande ord som du som lärare laminerar och placerar ut
på elevernas bänkar kan kännas positivt och peppande för många elever.
~ Ibland är det de minsta
sakerna som tar upp mest plats i ditt hjärta ~ (Nalle Puh)
Samtala om olika känslor. När är ni glada, arga, ledsna, förvånade.
Skriv upp alla känslor på lappar. Fråga eleverna hur man ser ut när man visar
sina känslor. Kan man se arg eller rädd ut utan att man egentligen vet om det?
Kan man bli glad eller skrämd utan att det syns? Varför kan det vara bra att
visa sina känslor?
Lek känslocharader! Dela in eleverna i grupper med tre elever
i varje. Varje grupp får dra ett kort ur ”känslohögen”. Sedan visar de den
känsla de fått och övriga försöker gissa.
I Livet i Bokstavslandets läsebok åk 3 finns många tillfällen
att i textsamtalen uppmärksamma hur karaktärerna känner sig. Ett annat
boktips är Vem ska trösta knyttet?
~ Enda sättet att få en vän
är genom att vara en ~
Samtala om vilka regler som eleverna tycker ska gälla i
klassen. Gör en rubrik: ”Vi i vår klass”... Låt sedan eleverna komma med
förslag på fortsättning, t.ex. delar med oss, turas om, säger förlåt o.s.v.
Gör en fin tavla med klassens regler, exempelvis
canva.com har snygg design att använda.
~ Lämna små spår av omtanke
efter dig ~
Samtala om vilka positiva egenskaper det finns hos olika
människor. Skriv upp förslagen på tavlan, t.ex. påhittig, glad, positiv,
lekfull, lugn, mysig, omtänksam, snäll, klurig osv. Dela ut ett tomt papper
till varje elev och låt dem skriva sitt eget namn överst. Sedan skickas alla
papper runt så att alla elever kan skriva en positiv egenskap om varje elev i
klassen. Tänk vilken härlig känsla att få läsa så mycket positivt om sig själv!
Om något ord eleven tycker fattas kan den fylla på det själv. Var noggrann som
vuxen med att innan poängtera risken med att skriva något dumt och håll sedan
noga koll så ingen skriver något elakt om någon annan.
Wordart.com har fina former där eleverna kan skriva in sina
egenskaper de fått, som ni sedan kan skriva ut och laminera. Perfekt present
till eleverna!
Hjärtkortet i form av en nyckelpiga finns instruktioner till i Annas instruktionsbok.
~ Teaching is a work of
heart ~
Heartmaps är en kreativ övning som inspirerar till skrivande.
Att skriva om sådant som betyder något viktigt för en själv. Finns många
förslag på nätet om ni googlar. De påminner om tankekartor, men blir så mycket
vackrare med olika mönster och färger. De skapar lugn och harmoni!
~ Livet är som en bok. Du
kan inte ändra på de sidor som redan är skrivna, men du kan börja på ett nytt
kapitel ~
När jag lyssnar till elever som varit med i en konflikt i
skolan samlar jag dem enskilt och en i taget får berätta. Övriga inblandade ska
lyssna, men inte avbryta. Oftast antecknar jag under tiden och upprepar vad
eleverna berättar. Frågor jag brukar ställa är: Vad har hänt? Hur tror du den andra känner sig? Hur känner du dig? Kunde du ha gjort på annat sätt? Vad ska ni tänka på till nästa gång? Kom överens om ett datum för uppföljning. Frågorna är hämtade från Tumlarmodellen, som jag fått
utbildning i. När jag använt modellen ett tag börjar en del elever ställa samma
frågor och reda ut konflikter på egen hand.
Skriv en instruktion tillsammans med eleverna hur man ”bakar” äkta vänskap.
~ Om du möter någon utan ett leende - ge dem ett av dina! ~
6000 följare på Instagram vill
jag fira och har kört igång en SFS (share for share) där jag delar bilder från
ALLA lärare som deltar! Kika in på @educreation_by_me och inpireras!
Ha nu en fin helg, slappna av och uppskatta de goda sakerna i livet!
Läs mer
Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.
Genom åren har jag hunnit arbeta med tema forntiden ett par gånger i åk 3. Här nedan har jag samlat mina bästa tips från de två senaste gångerna. I Forntidsresan finns både termins- och pedagogiska planeringar. Nedanstående är klickbara länkar, som tar er vidare. Håll till godo!
Nu har bloggen uppdaterats lite grann, så att du lätt kan hitta tips och idéer som passar den årskurs du arbetar med just nu.
Klicka på den årskurs du är intresserad av, så kommer du till inlägg att välja och vraka mellan. Kanske något du ska jobba med under vårterminen, som du vill ha lite inspiration kring?
I december inleddes temat ”Livet förr och nu”, som först och främst fokuserades på hur julen firades förr, men där jag också försökte integrera med svenska och få in ett språkutvecklande arbetssätt på ett passande sätt. Min pedagogiska planering i sin helhet finns att ladda ner i Livet i Bokstavslandets facebookgrupp. Så här gjorde vi: Från biblioteket fick jag låna en bokpåse med en massa härliga julberättelser. Så många bra bilderböcker det finns! Några böcker jag fastnade för direkt var Snickar Andersson och Jultomten, Gamla tiders jul och Jul i Bullerbyn. Min avsikt var inte bara högläsa dem utan jobba med dem lite mer på djupet också. Bilderböcker är bra, speciellt för elever med svenska som andraspråk. Ord som dyker upp kan man reda ut och prata om och ofta finns det bra bildstöd i böckerna. Jag fotograferar alltid bilderna i förväg och visar på smartboarden för att fokus ska vändas åt rätt håll och alla ska se bilderna bra.
Tidigare, i samband med första advent, hade vi pratat om varför julen firas i Sverige. Viktigt att prata om eftersom inte alla elever i klassen vet så mycket om kristendomen eller svenska traditioner. I dagens samhälle ser det väldigt olika ut hos olika familjer. Elever med andra religioner fick också berätta hur de firar sina högtider.
Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn har vackra illustrerade bilder av Ilon Wikland och ger den där extra mysfaktorn kring jul. Så här jobbade vi tillsammans den första lektionen med boken:
• VÖL-tabell (vet, önskar veta) kring Julen förr • Högläsning av Jul i Bullerbyn • Rörelse till bilderna i boken (vi hittade på själva) • Bildskapande kring något man mindes från berättelsen, en inre bild (vi använde oljekritor för att sedan kunna svampa runt med vattenfärg) • Skrivande till bilden (en mening) • Jultraditioner, hur gjorde man förr? (samtal, läsning) • VÖL (lärt oss) kring Julen förr
Vi fortsatte sedan med att läsa Kajsa Kavat. I den här boken finns ord och uttryck som egentligen inte är så vanliga i det svenska språket, t.ex. ordet kavat. Vi pratade om ordets betydelse och synonymer till ordet, som t.ex. pigg, modig och duktig. De elever som ville fick säga ord med samma betydelse på sitt hemspråk eller något annat språk. Vi gjorde en tankekarta där vi beskrev Kajsa Kavats utseende, egenskaper och annat speciellt.
Den sista veckan innan jullovet fick eleverna se en film, Junibackens jul med Madicken. Jullov är ett bra påhitt!sa Madicken höglästes också valda delar ur. Sedan gjorde vi ett Venn-diagram där vi jämförde karaktärerna Kajsa Kavat och Madicken.
En ny favorit bland barnböcker blev blev för mig Snickar Andersson och Jultomten. En rolig historia om en pappa som ska tomta för sina barn och krockar med den riktiga jultomten. I boken lär man sig också om hurdana leksaker barn lekte med förr. (Tänk, hur kunde man klara sig utan iPad, mobil eller dataspel?!?) Vi sammanfattade berättelsen i en berättelsekarta.
Gamla tiders jul är mer som en faktabok och ger ett annat perspektiv på julen där man bland annat får veta att alla inte hade det så gott ställt och kunde fira jul med exempelvis julklappar, gran och god mat. Ändå ser man många likheter, som gör den här boken både intressant och verklighetstrogen.
En tabell med jämförelser har vi också börjat fylla i tillsammans. Den kommer fyllas på när vi arbetar vidare med vårt tema efter jullovet.
Förr
Nu
Åkte med häst och vagn
Åker med bil, tåg, flygplan, moped,
buss
Drängar och pigor
Städare och städerskor
Snickare
Byggare
Barnen hjälpt till mycket hemma
Barnen går på fritids
Tände ljus, oljelampa och göra brasa
Tänder lampan, har el, element,
bergvärme
Hade få och begagnade kläder
Har många nya kläder
I den pedagogiska planeringen kan ni läsa mer om fortsättningen på temat. Bland annat har jag tänkt att vi lär oss mer fakta om de mest kända svenska barnboksförfattarna och fortsätter plocka fram likheter och skillnader kring hur barn hade det förr jämfört med nu. Att arbeta med tidslinjer ger också perspektiv, som är viktiga att träna på. Hur långt tillbaka i tiden var Jesu födelse eller när mormors mormor var liten? Det är frågor som redan dykt upp och är ganska svårt att föreställa sig som barn. Därför tycker jag det är bra att först göra en tidslinje över sitt eget liv. Mer om det kan ni läsa i detta inlägg: Min egen tidslinje
Återkommer med ett till inlägg om vårt arbete kring Livet förr och nu längre fram! Jag vill också passa på att tipsa om nya fräscha boktips i Julklapplistan, som är sammanställd av pedagoger och bibliotekarier i Nyköpings kommun. Fritt att sprida! Har du några önskemål om något tema du vill ha inspiration eller tips om, så är du mer än välkommen att meddela mig. Skriv gärna en kommentar här i bloggen, på facebook eller instagram. Nu vill jag avsluta med att först och främst önska er en god fortsättning på julledigheten! Gör det ni tycker om och njut. Kram, Marika <3
