Spökhistorier i undervisningen

Här nedan följer en liten beskrivning av hur vi läst, skrivit, berättat och dramatiserat spökhistorier med hjälp av cirkelmodellen och Livet i Bokstavslandet i min tvåa.

Cirkelmodellen bygger på fyra faser:

• Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder
• Fas 3: Skriva gemensam text
• Fas 4: Skriva text individuellt eller i par

Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

Den första lektionen högläste jag Frökens spökhistoria ur Läseboken åk 2 och visade samtidigt bilder från vår onlinebok. Sedan delades eleverna in i grupper om fyra och fick göra en bildsekvensövning. Varje elev fick en bild. De skulle inte visa för de andra utan en i taget fick beskriva för gruppen vad de hade på sin bild. Sedan kom de överens om i vilken ordning bilderna ska komma. Till slut vände de bilderna så alla kunde se och bilderna lades kronologiskt från vänster till höger. Eleverna tränade tillsammans på att återberätta historien muntligt. De som ville redovisade inför klassen. Fantastiska dramatiseringar av en del grupper!

Den andra lektionen laborerade vi gemensamt med Lärarwebbens övningar och tränade på att sammanfatta texten (läsfixaren Cowboyen). Eleverna läste sedan spökhistorien parvis. Till slut skrev de en sammanfattning av spökhistorien till bilder i arbetsboken.

Jag blev så stolt över tvåorna, som gjorde fantastiska sammanfattningar!

"Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!" (Gibbons)

Bildsekvensövning

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Följande lektion inleddes med tända ljus och en lagom läskig spökhistoria, som jag hade skrivit. Enligt EPA-modellen (eget tänkande, parvis, alla) fick eleverna sammanfatta berättelsen i en händelsekarta. Jag avslutade lektionen med att högläsa början av boken ”Mysteriet med zombieförbannelsen”.

Fas 3 och 4: Skriva gemensam text och sedan individuell text

Nästa lektion gjorde vi en gemensam planering av en spökhistoria, som vi även dramatiserade. Jag uppmärksammade berättelsens struktur och att det måste hända något i mitten för att den ska väcka intresse. Sedan gjorde eleverna egna planeringar med stödord och bilder.

Vi fortsatte med gemensamt skrivande med hjälp av vår planering som fanns på whiteboarden. Jag skrev i Livet i Bokstavslandets Lärarwebb som jag tog upp på smartboarden. Eleverna deltog genom att ge förslag på formuleringar. Vi läste berättelsen tillsammans och dramatiserade mera. Det är ju så roligt! Zombien Marikis gick loss och skrämde barnen. 😉 Till slut skrev eleverna egna berättelser i sina arbetsböcker. Du underbara arbetsflit! En del tvåor skrev jätteläskiga historier och andra om gulliga små spöken som ska på kalas.

Eftertanke

En tydlig checklista att använda inför, under och efter skrivandet är alltid bra. Jag kommer använda den här checklistan till mina tvåor när de ska läsa upp sina spökhistorier för varandra. Parvis får de då likt kamratrespons hjälpa varandra att gå igenom texterna och fundera kring vad som var bra och vad som kan bli bättre.

Livet i Bokstavslandets läromedel

Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. De berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani varvas med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet.

Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande. Läraren modellerar hur hen tänker om text och låter eleverna berätta om sitt tänkande. Till stöd används lässtrategierna, som hjälper till att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och se inre bilder.

Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter.

De språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra.

Det som barnet idag kan göra i samarbete 

kommer det imorgon att kunna göra självständigt. 

- Vygotskij

Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från cirkelmodellen (Gibbons). Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man interagerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand i arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2.

I den tvåa där jag arbetar känner eleverna igen den berättande textens struktur ganska väl eftersom de tidigare arbetat en hel del med berättelseskrivande. Jag ser det ändå som en fördel att då och de repetera de olika texttyperna med hjälp av cirkelmodellen och ge nya utmaningar i takt med att eleverna behöver det. Det kan vara bra att ha i åtanke att upplägget passar min grupp, men att arbetssätt och metoder måste anpassas till den grupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt.

Länktips

Gå gärna med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer.

Både via facebookgruppen och instagramkontot kan du ladda ned checklistan till spökhistorien.

Nyheter från Livet i Bokstavslandet!

Glad Påsk! Just nu pågår en tävling via mitt instagramkonto @lasoskrivundervisning där du kan vinna en arbetsbok från Livet i Bokstavslandet. Tävlingen pågår till och med onsdag den 4 april.

Premiär för de första lärarwebbarna för Livet i Bokstavslandet.

Allt du behöver för att guida dina elever till det de ska jobba med i Livet i Bokstavslandet finns i de nya lärarwebbarna. Och bäst av allt, du kan testa Lärarwebb till åk 2 och 3 utan kostnad under hela våren! Lärarwebben innehåller Lärarhandledningen, Digitala introduktionen för gemensamma genomgångar samt uppslag ur Läseböckerna (Röd och Grön) och Arbetsboken. Läs mer via länk:

Livet i Bokstavslandets Lärarwebb

Ny högläsningsbok finns att beställa i vår.

Jättefint är omslaget illustrerad av Micaela Favilla till nya högläsningsboken Livet i Bokstavslandet. Berättelsen är skriven av Claes Nero och riktar sig till förskoleklass, men jag tänker att det är mysigt att läsa även för äldre elever, som gillar Bokstavslandet. Boken finns att beställa i vår och levereras i mitten av augusti.

Nationella prov pågår i åk 3.

I min trea pågår just nu de nationella proven. De är både roliga, utmanande och spännande att genomföra. Att ha förmågan, tålamodet och uthålligheten att läsa om, gå tillbaka i texten och kolla en gång till kräver hög läskompetens. I skrivandet av berättande och beskrivande texter ska eleverna visa att de lärt sig hur de olika texttyperna byggs upp, hur meningar skrivs och hur man stavar vanliga ord. Dessutom testas elevernas läs- och talförmåga enskilt och i grupp. 

Här är några exempel på hur vi genom Livet i Bokstavslandet arbetat mot målen i åk 3:

• UR:s program Livet i Bokstavslandet har inspirerat till vidare arbete i läseboken och arbetsboken. 
• Eleverna har fått diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks underfundiga och humoristiska berättelser i A-delen av varje kapitel har väckt läslust och engagemang. I de strukturerade samtalen har vi använt oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen.
• Elevaktiviteten har varit hög när vi exempelvis använt oss av bildsekvensövningar och hjälpts åt att sammanfatta en berättelse. I det digitala introt har vi övat gemensamt på språklära och olika läs- och skrivstrategier. Eleverna har parläst och samarbetat kring övningar i arbetsboken eller i skrivandet av texter.
• Genom Livet i Bokstavslandets material och genrepedagogikens cirkelmodell har eleverna fått rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva olika texttyper. 
• Läsande och skrivande har integrerats tack vare att vi först läst den aktuella texttypen i B-delen av varje kapitel. Vi har uppmärksammat textens specifika ordförråd och lärt oss använda orden i de övningar vi gjort genom cirkelmodellens fyra faser där eleverna slutligen skrivit egna texter.

Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande text åk 2

Cirkelmodellen i berättelseskrivande åk 2

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter åk 3

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Övning inför de nationella proven i åk 3

Till dagens lektion hade jag gjort i ordning frågor, som påminner om ett nationellt prov i läsförståelse, med fyra olika svarsalternativ. Eleverna fick läsa sidan 67 i Livet i Bokstavslandets läsebok och svara på frågorna. Först fick eleverna testa enskilt och sedan gick vi igenom texten och svaren gemensamt. Vi pratade om att det är bra att vara noggrann och att gå tillbaka och läsa texten igen om man är osäker på en fråga. Finns inte exakt rätt svar väljer man det som passar bäst.

Vi tränade också på att skriva en förklarande text (faktatext) med hjälp av givna nyckelord. Både läsförståelseövningen och skrivövningen handlade om samma ämne, stjärnfall och blinkande stjärnor. Skrivövningen finns i Livet i Bokstavslandets arbetsbok.

De som har läseboken för åk 3 och är intresserade av att testa läsförståelseövningen kan ladda ner den genom att klicka nedan:

Läsförståelseövning Livet i Bokstavslandet

Vill man testa läseboken digital, så kan man beställa gratis utvärderingsabonnemang genom nedanstående länkar. Röd är den svårare nivån på texten.

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå röd Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang 

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 3 nivå grön Onlinebok Lärarlicens utvärderingsabonnemang

Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Religionstema i åk 3

Under en lång period har vi arbetat med religion under SO-lektionerna.

Målet är att eleverna ska:

• förstå vad som menas med begreppen religion och religionsfrihet.
• känna till minst tre religioner.
• känna till symboler, högtider, berättelser och byggnader för religionsutövning inom kristendom, judendom och islam
• göra jämförelser och se likheter och skillnader mellan religionerna.
• delta aktivt i grupparbeten och diskussioner.
• reflektera kring livsfrågor.
• koppla det vi samtalar kring till egen erfarenhet och åsikt.

Det jag har haft i åtanke med undervisningen är att hela tiden arbeta språkutvecklande. Vi har exempelvis gått från det muntliga till det skriftliga, samarbetat, diskuterat, skrivit många texter gemensamt, arbetat med stödstrukturer i form av tabeller, stödmallar, grafiska figurer och startmeningar. De nya orden och begreppen har uppmärksammats återkommande i olika texter och filmer. En vinst i temaarbetet är att eleverna samtidigt fått träna på att skriva både beskrivande och berättande texter.

Ni som använder Livet i Boksatvslandets läromedel kommer att känna igen er. Samma upplägg och arbetssätt i mångt och mycket, för att alla elever ska förstå innehållet i undervisningen.

Vi inledde temat med att reflektera kring en VÖL-tabell och skriva ner vad vi vet och önskar veta om religion.

VÖL-tabell
(kopieringsunderlag från Livet i Bokstavslandets
lärarhandledning åk 2 och åk 3)

Vi fyllde sedan i en femfältare. Det blev lite småfnissigt i klassen när vi fick översättningen troslära när vi googlade på ordet religion. Här fick vi tillfälle att prata om vad tro och lära är och i ett sammansatt ord blir det troslära. Eleverna tog upp att man kan komma att tänka på läran om trosor eller staden Trosa i det sammanhanget. Sedan fnissade vi lite till.

Femfältare
(från Livet i Bokstavslandet)

Eleverna delades in i grupper och varje grupp fick ett kuvert med bilder, som skulle sorteras. På bilderna fanns det olika symboler, byggnader, böcker och "gubbar" (religiösa ledare). Utifrån ledtrådar i bilderna och diskussioner i grupperna sorterade eleverna bilderna i tre olika rader. Vi läste också en faktatext om de tre världsreligionerna och sammanfattade gemensamt vad vi lärt oss i den sista kolumnen i vår VÖL-tabell.

Vi pratade vidare om begreppet religionsfrihet och att alla har rätt att tro på vad de vill. Många förslag kom upp om vad man kan tro på, t.ex. Big Bang, fotboll, smurfar, änglar, tomten, rymden, spöken, älvor m.m. Någon uttryckte att man inte måste tro på något speciellt. Fast det är bra om man tror på sig själv, kontrade en annan. Än en gång en lektion med både skratt och allvar!

Berättelsen om Abraham och Sara från Barnens Bibel höglästes och sedan fick eleverna ordna bilder till berättelsen i rätt ordning och hjälpas åt att återberätta muntligt. Till slut skrev eleverna egna sammanfattningar av berättelsen med bilderna som stöd.

Vi pratade om att judarna också läser Gamla Testamentet i Bibeln medan muslimerna läser Koranen. Jag hade möjlighet att visa upp båda böckerna och uppmärksammade att det också i Koranen går att läsa om Abraham.

I Abrahams släktträd såg vi att de tre religionerna kristendom, judendom och islam alla härstammar från Abraham och därför kallas för de abrahamitiska religionerna.

fondi.se

Vi fortsatte religionstemat med att gå djupare in på varje religion. I Boken om SO 1-3 läste vi faktatexter, som vi sedan plockade viktiga nyckelord ur. Jag hade gjort i ordning en tabell där eleverna enkelt kunde avläsa vilka slags nyckelord, som skulle med. Slutligen skrev vi egna beskrivande texter/faktatexter utan att titta i boken. Till en början skrev vi mycket gemensamt, men mot slutet, när vi hade läst om den andra och tredje religionen, ville fler och fler skriva på egen hand. Startmeningar fanns till de elever som behövde det.

Det finns mycket som är bra med Boken om SO 1-3, men extra glad blev jag över att utdragen ur både Bibeln och Koranen är skrivna mera lättförståeligt för barn.

Återigen gjorde vi jämförelser mellan kristendom, judendom och islam. Eleverna upptäckte nu flera likheter och skillnader när de fyllde i en stödmall där alla tre religionerna fanns med. De som ville kunde ta hjälp av tabellerna de använt först och samarbeta i par.

Stödmallen har jag skapat med inspiration från Cecilia Sundh där hon i sitt blogginlägg Stötta tankarna skriver om hur viktigt det är att hjälpa eleverna att sortera och strukturera tankar och information.

Vid genomgången efteråt fyllde jag i elevernas jämförelser mellan religionerna i ett Venn-diagram med tre cirklar på tavlan. Det blev bra diskussioner om vad som faktiskt var olikheter eller likheter och eleverna hade möjlighet att stå för sin åsikt om t.ex. stjärnan är gemensam för alla religioner eller inte.

Avslutningsvis fick eleverna göra en självskattning av sina kunskaper i en matris. Utifrån den kunde jag utläsa vad eleverna kände sig mer eller mindre säkra på.

Om det är någon som vill använda något av mitt material, så går det självklart bra. Länkar till bl.a. min Dropbox finns nedan.


Bilder till sorteringsövningen

En läsande klass: åk 3 Religioner i Sverige

LPP Världsreligioner åk 3

Tabell för en religion

Tabell för tre religioner

Matris

Testa Discovery Education Espresso gratis i två veckor

Testa Boken om SO 1-3


Läs mer:

Kooperativ fyrfältare

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Educreation by M.E. Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @educreation_by_me för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

En föreläsning om språkutvecklande arbetssätt kring tema flytt och flykt

En inspirerande förmiddag innehållande olika språkutvecklande övningar, tips och idéer. Vi har fått höra om hur man kan väcka läsengagemang genom t.ex. skolbibliotek och författarbesök och vi har haft samtal kring hur läslyftet ska leva vidare i Nyköpings kommun. Bra att kommunens rektorer var med och så alla läslyftshandledare, förstås.

Mitt bidrag var en liten föreläsning, som handlar om hur jag arbetat kring temat flytt och flykt i ämnena svenska och SO under detta läsår. Läsande och skrivande av olika texttyper har vävts in i SO-undervisningen och blivit både viktigt och värdefullt, eftersom vi också arbetat mot de viktiga värdegrundande målen i Lgr11.

Bildspelet finns att titta på här och vill ni veta mer, så får ni gärna kontakta mig.




Läs mer:

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Tema flytt och flykt i beskrivande och berättande texter

Skolan har ett stort uppdrag kring språkutveckling och att utveckla elevernas kunskaper och förståelse för omvärlden. Inom ämnena svenska och SO har vi i åk 3 arbetat kring ett ämnesövergripande tema om flytt och flykt där det språkutvecklande arbetssättet har vävts in. Inom temat har vi läst och skrivit beskrivande och berättande texter där vi tränat på texternas uppbyggnad med hjälp av cirkelmodellen.

Lgr 11

I vår läroplan, Lgr 11, står det:

• Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11, kap 2)
• Eleven ska kunna ge några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. (Lgr 11, kunskapskrav i SO åk 3)

Olika texter om flytt och flykt 

Idén till temat om flytt och flykt föddes ur Ulf Starks fina och berörande text i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3, om flickan Ljuba, som flytt från ett annat land där det var krig. I anknytning till berättelsen om Ljuba fick vi också läsa en beskrivande text, som på ett grundläggande och enkelt sätt tog upp olika orsaker och konsekvenser, som en flytt eller flykt kan medföra.

I det gemensamma arbetet och samtalet kring texterna använde vi oss av lässtrategier före, under och efter läsningen, bildsekvensövning, VÖL-tabell, femfältare och expert/hemgrupper för att lättare förstå texternas innehåll och reda ut olika begrepp. 

Tidigt fick eleverna vara med och framföra sina frågor och åsikter kring temat flykt. Vi tittade på Lilla aktuellt som tog upp fakta och väckte nya tankar kring flyktingar. 

Eleverna fick läsa beskrivande texter om personer som flyttat och hur de upplevt flytten, skriva gemensam text i klassen och slutligen skriva egna texter om samma ämne. Det framkom redan då att många elever kunde leva sig in i vad en flytt eller flykt kan innebära. 

I det fortsatta arbetet gick vi mer in på berättande texter. Från biblioteket fick vi låna en hel boklåda full med böcker, som berörde ämnet. Böckerna lästes flitigt i klassen och några av böckerna arbetade vi med på ett djupare plan. 

Läs- och talövning med utklippta meningar 

Inför den här övningen hade jag högläst boken Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson. Vi hade tillsammans sammanfattat berättelsen i en berättelsekarta. Jag hade också förberett med lika många utklippta meningar som det fanns elever i klassen.

Eleverna fick

• gå runt i klassrummet och mumla meningen, uttrycka meningen med olika känslor, såsom arg, försiktig, glad, kärleksfull, och hälsa på varandra med meningen.
• stå utspridda, blunda, säga meningen på det sätt de ville och när de tyckte det passade och
• samtala, samarbeta och ställa sig ungefär i rätt ordning så berättelsen fick början, mitten och slut.

Elevernas gemensamma läsning av meningarna spelades in:

Poetiska miljöbeskrivningar 

Denna övning handlade om att träna miljöbeskrivningar, men under arbetets gång upptäckte jag att texterna också blev poetiska. Först visade jag ett bildspel, som handlade om barns sovrum i olika delar av världen. Eleverna fick sedan välja ett rum att beskriva med hjälp av startmeningarna och bilderna på tavlan. När eleverna skrivit klart fick de läsa upp sin beskrivning för en kompis, som sedan fick gissa vilken bild texten handlade om. Efteråt fick de rita egna bilder till sina texter och samtala om vilka känslor och tankar som dykt upp under arbetet. Många uttryckte att de insåg hur bra vi har det jämfört med många andra människor i världen.

Elevexempel på olika poetiska miljöbeskrivningar:

Jag såg stängsel som väggar och jord, grus som golv.

Jag hörde barn som skrek och vinden av sandstormar som flög förbi.

Jag kände lukten av mögel.

Det var varmt och rysligt. 

Jag såg väggar gjorda av jord och sten och smutsiga saker.

Jag hörde hus som rasade och bomber som smällde.

Jag kände lukten av ruttet trä, blöt jord, rök och eld.

Det var läskigt och kryp kröp runt. 

Jag såg hård mark, hårda väggar. 

Jag hörde bomberna och jag kunde inte skydda mig.

Jag kände lukten av eld. 

Det var inte skön mark, ingen madrass, ingen kudde, inget täcke.

Andra läs- och skrivövningar

Inför det egna skrivandet arbetade vi också med

• olika känslobeskrivningar,
• att skriva i dåtid och 
• talstreck i texter.

Berättelseskrivande

När vi väl kom till planerandet och skrivandet av egna berättelser om någon person som flyttat eller flytt ledde det trevligt nog till att en del elever samlades vid världskartan, för att där lära sig mer om länders eller platsers lägen och namn. Enligt cirkelmodellens upplägg gjorde vi först ett gemensamt exempel på tavlan hur en planering av en berättelse och en berättande text kan se ut och sedan fick eleverna planera och skriva egna berättelser. 

Det som blev extra tydligt med uppgiften kring detta tema var att händelseförloppet skulle handla om hur och varför en person skulle förflytta sig från ett land till ett annat. Det skulle hända något på vägen, som sedan skulle lösa sig. Texten skulle ha ett slut innehållande hur det gick för personen i det nya landet. Vi repeterade att miljö- och känslobeskrivningar var viktiga att få med för att läsaren skulle kunna skapa inre bilder.

Underbara arbetsro!

Eleverna har fått nya verktyg för att kunna skapa egna texter. Repetition kommer behövas, men det är tydligt att ämnet flytt och flykt har engagerat och känts viktigt. Flera av eleverna har berättat att de tänker fortsätta skriva egna texter hemma.

Eleverna kommer få läsa och ge respons på varandras texter. Feedback från mig är viktig och i enskilda samtal ska eleverna konkret få veta vad som är bra i deras texter och något som de kan tänka på till nästa gång. Eleverna ska självklart också få möjlighet att bearbeta och förtydliga sina texter så mycket de vill.

Barnkonventionen

Arbetet med barnkonventionen parallellt med temat flytt och flykt har varit väldigt givande. Under SO-lektionerna har vi läst och samtalat kring boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt och diskuterat olika värdegrundsfrågor.

Något som blev "pricken över i" var en väldigt spännande och rolig decemberdag när Discovery Education Espresso kom och filmade i klassen. Eleverna intervjuades om barns rättigheter och kompisskap. Vi fick genomföra många värdegrundsövningar där elevernas kloka tankar och kunskaper trädde fram och än en gång fick jag känna mig extra stolt. Resultatet av filminspelningen kommer snart!

Läs mer:

Cirkelmodellen kring beskrivande texter om flytt och flykt

Livet i Bokstavslandets språkutvecklande klassrum

Expert- och hemgrupper i Livet i Bokstavslandet

Femfältare i Livet i Bokstavslandet

Bildsekvensövning med Livet i Bokstavslandet

VÖL-tabell i Livet i Bokstavslandet

Lässtrategier före, under och efter läsningen i Livet i Bokstavslandet

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Livet i Bokstavslandets ord- och bildkort

Ladda ned de fina ord- och bildkorten från Livet i Bokstavslandet kostnadsfritt!

Livet i Bokstavslandets facebookgrupp har passerat 5000 medlemmar och det firas med att de efterfrågade ord- och bildkorten delas ut gratis. Gå med i Livet i Bokstavslandet - läromedlet och ladda ned korten!

Använd alla kort eller välj bort några (kanske p.g.a. stavning eller betydelse). Anpassa antalet kort efter just din elevgrupp och den aktivitet du ska genomföra.

Det finns olika förslag på övningar, t.ex:

Kims lek 

VARIANT 1: Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Låt eleverna titta på korten i ca 30 sek. Därefter täcks korten över. Eleverna skriver eller säger vilka ord/bilder som fanns där.
VARIANT 2: Plocka bort t.ex. ett, två eller tre kort när eleverna blundar. Låt eleverna titta igen och skriva eller säga vad som saknas.

Ett skepp kommer lastat 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort med ord eller bild t.ex. hjälm och säg ”Ett skepp kommer lastat med hjälm.” Nästa elev letar upp ett kort som börjar med det ordets sista bokstav, alltså bokstaven m: ” Ett skepp kommer lastat med mås.” Fortsätt så långt det går, börja sedan om med ett helt nytt ord.

Packa pappas kappsäck 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort och säg vad som packas ner i ”kappsäcken” (som kan vara t.ex. en påse): ”Packa pappas kappsäck med ett ljus.” Nästa elev får den stängda påsen med kortet, upprepar det som tidigare packats, tar upp ett nytt kort och säger ”Packa pappas kappsäck med ett ljus och skridskor.” Låt eleverna hjälpa varandra om det blir svårt att minnas många ord på slutet.

Sammansatta ord 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Ta upp två kort och ”slå samman”, t.ex. guld + skatt. Säg eller skriv det sammansatta ordet: guldskatt. Visa på att det ibland behövs läggas till ett s mellan orden och/eller tas bort en vokal i slutet av det första ordet: jordgubbe + paj blir jordgubbspaj. Låt också eleverna göra ”tokroliga” sammansatta ord, t.ex. piratmakaroner.

Träna meningsbyggnad och skiljetecken 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort med ord eller bild t.ex. fisk. Sätt in ordet i en mening och säg ”Jag har en fisk, punkt.” eller ”Det är en anka, punkt.” Låt det gärna gå en halv sekunds paus innan man säger punkt. Nästa elev tar upp ett nytt kort och sätter in i en ny mening på samma sätt. Gör samma sak med frågor men lägg till ordet frågetecken: ”Är det en natt, frågetecken?” eller ”Ser du pengar, frågetecken?”

Hitta på en berättelse tillsammans 

Lägg upp kort med ord och/eller bilder. Välj ett kort och säg ”Det var en gång en tiger.” Nästa elev tar upp ett nytt kort: ”Tigern var ute och åkte tåg.” Tredje eleven fortsätter: ”Plötsligt blev det oväder.” osv.

...eller varför inte testa Marie Trapps busiga lek:

Flugsmällan

Ordkorten är utspridda på mattan. Två-tre barn sitter med varsin flugsmälla. Läraren säger ett ord och barnen ska försöka hitta och läsa rätt ordkort och sedan "smälla" ordet så snabbt som möjligt.

Ordlek för alla åldrar

Intygar att ord- och bildkorten passar de flesta åldrar! Jag hade själv med mig en bunt kort till mina syskonbarn, som hade en rolig läs- och skrivstund tillsammans med kusinerna. De äldre barnen, 7-14 år, hittade på sagor och 3-åringen "låtsasläste" korten (bild på ena sidan och ord på andra) och vi lekte också Kims lek med bildsidan upp. Jättekul!

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet.

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. 

Marie Trapp berättar om specialundervisning med Livet i Bokstavslandet

God Jul och Gott Nytt År!

önskar

Marika

Digital intro - en extra krydda i undervisningen

Livet i Bokstavslandet utgår från en läs- och skrivundervisning där olika typer av aktiviteter blandas och representeras. Utmaningen är att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning där form och funktion samspelar. Att träna läsflyt och att samtala om det lästa ska gå som en röd tråd och smälta in som en naturlig del i undervisningen.

Det är dessutom viktigt att hela tiden koppla ihop och kombinera skrivande och läsning. I Livet i Bokstavslandet möter eleverna många typer av texter. Genom att man läser och bearbetar texter tillsammans får man en modell för hur olika texttyper är uppbyggda.

Nu finns det bra digitala funktioner, som kan fånga eleverna och ge den lilla extra kryddan i undervisningen:

Digital intro
Digital intro är tänkt som ett stöd för dig som lärare när du ska introducera arbetet med läsebok och arbetsbok, men det kan också användas för att följa upp och arbeta vidare med olika moment.

Du som lärare ska alltid leda arbetet med digital intro. I Teatern förbereder du eleverna före läsningen i läseboken (både A- och B-kapitel). I Arenan arbetar ni efter läsning i läseboken och du förbereder eleverna inför arbetet med läsförståelseövningarna i arbetsboken. I Skolgården förbereder du eleverna inför arbetet med språkövningar (A-kapitel) och övningar att lära mer om olika texttyper (B-kapitel).

Webbapp
Webbappen är ett gratismaterial där eleverna har möjlighet att lyssna till läsebokens text. Det finns också läsförståelsefrågor på innehållet och begreppsträning.

Varje kapitel kan förslagsvis arbetas med under ca fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet. I lärarhandledningen finns exempel på en bra arbetsgång.

Här nedan finns planering och tips på hur jag anpassat till min grupp, när jag arbetat med kapitel 1A och 1B i Livet i Bokstavslandet för åk 3. I planeringen finns länkar till andra webbsidor och ett par andra av mina blogginlägg. Planeringen passar även för Livet i Bokstavslandet i åk 2.

En planering av ett kapitel i Livet i Bokstavslandet åk 3

Vecka 1

Kapitel 1A, In med ljus

Tisdag, ca 60 min
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, bildsekvensövning 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp

Vecka 2

Kapitel 1A, In med ljus

Måndag, ca 75 min
UR:s TV serie, säsong 3, avsnitt 1: Ljus
Digital Intro Skolgården
Språklära i Arbetsboken
Stavningsträning av Ordväggens ord
Skrivläxa

Tisdag, ca 45 min 
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1A
Stavningsträning 

                                                                                     

Torsdag, ca 75 min
Stavningsträning, ”göra klart-lektion”

Fredag, ca 30 min
Skrivläxan följs upp                      

Vecka 3

Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Tisdag, ca 75 min                  
Digital Intro Teatern
Textsamtal lässtrategier, femfältare 

Torsdag, ca 75 min
Digital Intro Arenan
Parläsning i Läseboken
Samarbete i Arbetsboken, läsförståelse 

Läsläxa till tisdag: Läseboken & Webbapp

Vecka 4

Kapitel 1B: Flytt och flykt, beskrivande text

Måndag, ca 75 min
Digital Intro Skolgården
Lär mer om beskrivande text & Vi skriver tillsammans
Arbete i Arbetsboken     

Tisdag, ca 45 min                                           
Läsläxan följs upp
Läsförståelse, kopieringsunderlag, kapitel 1B  

Torsdag, ca 75 min
Eget skrivande, på dator eller papper
Checklista                                                  

                      

Måndag (veckan efter), ca 75 min
Kamratrespons, lärarrespons, uppföljningssamtal        

Språklekar och värdegrundsövningar när det passar flera gånger per vecka. Läs mer i lärarhandledningen för åk 3.

Läs mer:

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika 

Språkutvecklande värdegrundsövning om rastaktiviteter

Idag inleddes arbetet med kapitel 2A, Det är tanken som räknas, i Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 3. Författaren Ulf Stark tar på ett fint sätt upp hur Coco, Dani, Ami och Bruno tänker kring att de ska kunna hjälpa andra barn som är på flykt. Vi pratade vidare om uttrycket "Det är tanken som räknas" och vad det betyder för textens innebörd.

Läs mer om hur vi arbetar med berättande texter i vårt klassrum:

Lässtrategier före under och efter läsningen

Bildsekvensövning i Livet i Bokstavslandet

Något vi tidigare läst om i kapitel 1B är att barn som flyttar hit från andra länder möter mycket nytt. De ska lära sig ett nytt språk och lära känna nya kompisar. Därför är det viktigt att vi tar hand om varandra och försöker tänka på det i vår vardag.

Efter ett textsamtal är det alltid roligt att avsluta med någonting lättsamt. Vi använde oss av EPA-modellen (Enskilt, Par, Alla). Eleverna fick först tänka enskilt i några minuter och skriva förslag på olika rastaktiviteter i tankekartor. Efter det fick de samtala i par en stund. Sedan samtalade vi alla tillsammans och samlade våra förslag i en gemensam tankekarta, Popplet, på vår smartboard. Vi fortsatte med att använda förslagen från tavlan och leka Ja-nej-leken som gick ut på att eleverna i par fick dramatisera att de skulle gå ut på rast och fråga en kompis om hen ville göra någon rastaktivitetet.

Ja-nej-leken
Dela in eleverna i par. Berätta att den ena ska hitta på roliga saker och fråga om de ska göra det, men kompisen ska svara "nej" och på något sätt visa med sitt kroppsspråk, t.ex. visa en sur min eller skaka på huvudet. Ändra efter en stund lekens regler och kompisen ska nu svara "ja" varje gång. Exempel på frågor: Ska vi gå och gunga? Ska vi äta frukt? Vill du hänga med och spela fotboll? Ska vi leka kus? 

Efter leken samtalade vi om hur det känns när någon svarar nej eller ja på ens förslag. En elev kom med tanken att det kan vara både smart och trevligt att våga testa kompisens förslag innan man direkt svarar nej.

Fortsättningsvis kommer vi arbeta vidare med hur vi ska få alla att ha någon att leka med på rasten. Vad kan vi göra och hur kan vi tänka? Något vi behöver ta upp igen är att vi samtalar innan rasten om vad var och en tänker göra ute och att flera kan få chansen att hänga med på något som verkar roligt.

Något annat som fungerar väldigt bra på vår skola, Bryngelstorpskolan, är att det varje dag ordnas rastaktiviteter på skolgården och att eleverna får information om vilka aktiviteter som finns att välja mellan.

Läs mer:

Flera exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden kopplat till Livet i Bokstavslandets texter finns i lärarhandledningen till läromedlet: Libers hemsida

Gå med i facebookgruppen Livet i Bokstavslandet så kan du få ännu mer tips om läromedlet. 

Min egen facebook-sida Los Läs- och skrivundervisning uppdateras med jämna mellanrum. 

Har du ett instagramkonto kan du följa mig på @lasoskrivundervisning för dagliga uppdateringar, tips och idéer. Gör inlägg med hashtag #livetibokstavslandet så repostar jag!

Välkommen!

Hälsningar Marika