Skriver och skriver, men inte så mycket här på bloggen just nu! Håller på med ett läromedel, en arbetsbok och en lärarhandledning, till Livet i Bokstavslandet för åk 2, som kommer ut i höst.
Marie Trapp och jag skriver tillsammans. Med Maries kunskaper kring läsförståelse kommer Ulf Starks texter i läseböckerna att nås på ett djupare plan. Det kommer även innehålla skrivövningar enligt cirkelmodellen till olika texttyper, såsom instruerande, berättande, beskrivande texter m.m. För övrigt öser vi på med en massa tips och idéer till hur man kan jobba språkutvecklande och kombinera med olika temaaktiviteter vid sidan om.
Läs mer om läromedlet genom att klicka här!
Snart tillbaka med uppdateringar! Jag är så ivrig att själv få använda materialet med mina tvåor i höst. Det kommer bli så roligt!
I den här bloggen skriver jag om min språkutvecklande undervisning i åk 1 - 3. Det kommer även handla om reflektioner utifrån mitt skolutvecklingsuppdrag som förstelärare i åk F-6.
fredag 1 april 2016
torsdag 18 februari 2016
Beskrivande texter om djur
Under de senaste tre veckorna har vi i åk 1 lärt oss mer om att läsa och skriva beskrivande texter om djur. Jag har valt att lägga upp arbetet enligt cirkelmodellen för att eleverna så småningom ska kunna skapa egna faktatexter om djur. Inspiration till mitt arbete kring genrepedagogik har jag fått från Stärk språket, stärk lärandet (Pauline Gibbons), Låt språket bära (Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring), Att läsa faktatexter (Adrianne Gear) och Att undervisa i läsförståelse (Barbro Westlund).
Valet kring vilket djur vi inledningsvis skulle läsa om blev enkelt då min kollega visste att eleverna var väldigt nyfikna på björnen.
Fas 1:
Vår läsfixare Spågumman hjälpte oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper om björnen genom att fråga eleverna vad de trodde att en text om björnen skulle handla om. Jag ritade upp en VÖL-tabell och förklarade vad de olika bokstäverna i VÖL betyder (vet, önskar veta, lärt oss). Med elevernas hjälp fyllde jag i vad de redan visste i kolumnen Vet.
I kolumnen Önskar veta fick eleverna ställa frågor, som jag sedan skrev ner. Här övade vi oss på att vara läsfixaren Frågeapan eller Reportern. Sedan läste jag texten i lugnt tempo och eleverna fick räcka upp handen om någon av deras förutsägelser slog in.
I faktatexter dyker det upp ofta upp kluriga ord, så direkt när något nytt ord dök upp stannade vi för att reda ut det, precis som läsfixaren Detektiven brukar göra. Texten som jag lånat från ABC-klubbens material för åk 2 var som tur inte alldeles för krånglig, utan fungerade bra att läsa utan för många stopp,
I slutet av lektionen samtalade vi om vad vi lärt oss, vilka förutsägelser som slagit in och vilka frågor vi fått svar på. Vi sammanfattade som läsfixaren Cowboyen. Jag fyllde i den sista kolumnen, Lärt oss, i VÖL-tabellen.
Eftersom det fanns några frågor vi inte fått svar på, läste jag också från några andra texter om björnen. Svenska-djur.se är en sida som jag varmt kan rekommendera. Även En läsande klass har många fina texter och lektionsförslag om djur, som inspirerat mig de senaste åren. Upptäckte först idag att lektion 135 handlar om just björnen.
Fas 2:
Nästa lektion ritade jag upp en tom tankekarta på tavlan och eleverna fick också se texten vi läst tillsammans. Jag hade ringat in vissa delar i texten med olika färger för att eleverna lättare skulle kunna hitta svaren till var björnen lever och bor, hur den ser ut och vad den äter. Jag visade sedan hur man plockar ut det viktigaste ur texten, som vi kallar nyckelord.
Vi tittade också på fina bilder i en djurbok som hade stora tassavtryck och en finlandssvensk hemsida, Vetamix, med bra material om djur med både texter, ljud och filmer.
Fas 3:
Utifrån nyckelorden i tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext om björnen. Vi gjorde om nyckelorden till meningar. Vi pratade om vikten av stor bokstav i början, mellanrum mellan orden och punkt i slutet av meningarna. Jag visade också på att det är viktigt att vi har en rubrik till vår text och att försöka fånga läsaren i de första meningarna, för att sedan få med allt ur varje faktadel (klassifikation, förekomst, föda, kännetecken, livscykel mm.) innan man går vidare till nästa. Bra också om texten delas in i stycken för att det ska vara lättare att läsa.
Eleverna var så otroligt engagerade under hela den här processen och texten blev slutligen väldigt lång. Jag valde att plocka ut kortare meningar och fakta från deras text och skapa en läsläxa där eleverna fick läsa och rita bilder till. Texten är redan på alla sätt och vis bekant för dem eftersom vi läst och pratat så mycket om björnen. Självklart är det roligt om barnen sedan hemma vill berätta allt övrigt de lärt sig om björnen utöver det som står i läsläxan.
Vi läste även en fabel om varför björnen har så kort svans och gjorde jämförelser mellan en faktatext och en saga (här hade jag tänkt göra ett VENN-diagram, men tiden blev knapp). Även till sagan fick eleverna rita bilder i små rutor bredvid texten. Denna text är en frivillig läsläxa för de som behöver lite mer utmaning.
Fas 4:
Just nu är vi i fasen där eleverna ska få skriva egna faktatexter. Som ett exempel fick vår ugglekompis Lilla Bo vara med och hjälpa till. Jag skrev en tankekarta utifrån det vi vet om Lilla Bo.
Sedan fick eleverna välja bland en massa små leksaksdjur, som jag hade samlat med mig hemifrån, och göra en egen tankekarta om sitt lilla utvalda djur.
Tankekarta från ABC-klubben åk 2 |
Det kommer att bli en blandning av både fantasi, lek och faktainsamling, vilket eleverna är väldigt entusiastiska över. De har också börjat rita av de små djuren och jag har fotograferat alla barn tillsammans med sitt djur. Så glada barn! Ser fram emot fortsättningen.
torsdag 11 februari 2016
Webbföreläsning om språkutvecklande undervisning och ABC-klubben
Här nedan är bildspelet från min webbföreläsning och frågestund med lärare i Närpes, Finland, idag.
Det var min andra föreläsning på distans för finlandssvenska lärare. Använde verktyget Adobe Connect och denna gång fungerade tekniken perfekt.
Förutom att jag delgav min språkutvecklande undervisning diskuterade vi kamratrespons, specialundervisning, läsläror, inspirerande texter, att skriva sig till läsning, bokskåp med mera. Så värdefullt att få till detta samarbete över gränserna tycker jag.
Tack så mycket för denna gång!
Hälsningar Marika
Det var min andra föreläsning på distans för finlandssvenska lärare. Använde verktyget Adobe Connect och denna gång fungerade tekniken perfekt.
Förutom att jag delgav min språkutvecklande undervisning diskuterade vi kamratrespons, specialundervisning, läsläror, inspirerande texter, att skriva sig till läsning, bokskåp med mera. Så värdefullt att få till detta samarbete över gränserna tycker jag.
Tack så mycket för denna gång!
Hälsningar Marika
Uppdaterat berättelseschema. |
måndag 8 februari 2016
Exit-tickets
Exit-tickets är korta utvärderingar man kan göra i slutet av lektionen för att få en överblick t.ex. av vad eleverna lärt sig. Blev nyfiken på vilka exit-tickets mina kollegor ute i landet använder sig av, så jag gjorde en liten undersökning på twitter och gjorde sedan en sammanfattning. Alla tips nedan är från mitt utvidgade kollegium! Tusen tack till er!
Det som verkar mest populärt att använda är vanliga Post-It-lappar eller miniwhiteboards. Det är enkelt och går smidigt. Som lärare får man tänka på att exit-tickets tar inte lång tid för eleven att göra . Läraren behöver däremot tid att tänka igenom formuleringen för att föra undervisningen och lärandet framåt. Therése Linnér har bloggat om hur man använder sig av en fröblomma, Från frö till blomma. Letar man på Pinterest hittar man många bra tips även för yngre elever, tex. Exit-tickets in Kindergarten.
Andra förslag på hur man kan använda exit-tickets:
Andra förslag på hur man kan använda exit-tickets:
- Socrative - kan vara knöligt, men eleverna kan göra det i sin egen takt.
- Mentimeter - uppskattas av elever.
- Kahoot-quiz - får övergripande blick för gruppens förståelse.
- ClassNotebook
- Plickers
- Kommentera i klassbloggen.
- Answergarden
- RealtimeBoard
- Padlet, som jag nu själv testat här nedan.
fredag 29 januari 2016
Mobilanvändande
Har varit en del diskussioner kring appen Periscope och hur eleverna använder sina mobiler i skolan.
Delar här två artiklar av Sara Bruun, som tar upp hur man kan ta upp mobilanvändande med både elever och föräldrar.
"Den som blir smygfilmad blir självklart väldigt upprörd, men personligen tror jag det är viktigt att inte hamna i förbudsfällan. Vi har ingen chans mot dagens teknik och kommer inte kunna förbjuda det."
"Samtalet förälder - barn/ungdom tror jag är den enda framkomliga vägen. Att diskutera kring fördelar och nackdelar med vad som faktiskt kan hända./.../I skolan tror jag att vi behöver lyfta dessa nya trender inte bara i klassrummet utan även på föräldramöten. Här nedan kommer ett förslag till hur man kan arbeta med detta på föräldramöten:"
"Jag tror att det är väldigt viktigt att inte ropa förbud i dessa frågor. Tänk efter själv: När dina egna föräldrar förbjöd dig något vad gjorde du då?!"
Håller med i så mycket av det här. Vi får lov att hänga med i tiden, vad som händer och vad våra ungdomar gör på nätet. Ett förbud är ingen lösning. Vi vuxna får också hänga där och vara delaktiga i våra ungdomars vardag.
Däremot tycker jag det är bra att uppmuntra eleverna att röra på sig på rasterna, ordna bra rastaktiviteter och ge eleverna positiva alternativ att umgås med kompisar IRL.
torsdag 21 januari 2016
Samarbete och kommunikation i fokus
Så roligt att träffa alla underbara ettor igen efter jullovet! I SO:n har vi pratat, skrivit och ritat om året som varit, om fina minnen, vad vi är mest stolta över, våra favoritböcker m.m. Eleverna har också skrivit om vad de vill lära sig eller bli bättre på under 2016.
Skolans aktuella värdegrundsmål handlar om att kunna samarbeta med vem som helst och jag tycker det är ett perfekt tillfälle att fokusera extra mycket på samarbete och kommunikation.
Innan jullovet tränade vi på att skriva berättelser med tydlig handling, det vill säga början, problem, lösning och slut. Eleverna har nu parvis börjat träna på att ge varandra kamratrespons på de texter de skrivit. I början är det viktigt för eleverna att förstå hur man ger respons. Jag har försökt lotsa och modella hur eleverna kan göra och säga. De har läst upp sina sagor för varandra och sedan har vi kollat av i en checklista om stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil, inledning, handling och avslutning finns med. Slutligen har de fått ge varandra två stjärnor för något som var bra och en önskan eller idé till något som kan utvecklas.
Mitt skolår är hämtad från Årskurs 1-3 Tips och idéer |
Skolans aktuella värdegrundsmål handlar om att kunna samarbeta med vem som helst och jag tycker det är ett perfekt tillfälle att fokusera extra mycket på samarbete och kommunikation.
Innan jullovet tränade vi på att skriva berättelser med tydlig handling, det vill säga början, problem, lösning och slut. Eleverna har nu parvis börjat träna på att ge varandra kamratrespons på de texter de skrivit. I början är det viktigt för eleverna att förstå hur man ger respons. Jag har försökt lotsa och modella hur eleverna kan göra och säga. De har läst upp sina sagor för varandra och sedan har vi kollat av i en checklista om stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil, inledning, handling och avslutning finns med. Slutligen har de fått ge varandra två stjärnor för något som var bra och en önskan eller idé till något som kan utvecklas.
Att få tillfällen för genomgång med några elever i taget och ge återkoppling är väldigt givande. Det blir lärorikt eftersom många först då förstår något viktigt, t.ex. att man inte ska blanda stora och små bokstäver inuti meningarna.
För att fortsätta träna på samarbete och att skriva berättelser med tydlig handling har eleverna parvis påbörjat ett nytt skrivarbete. Till skillnad från höstens skrivprojekt hoppade vi över steget att först skriva en planering i ett skrivschema. Jag gjorde istället små böcker bestående av fyra sidor och högst upp på varje sida skrev jag små påminnelser om vad som ska finnas med i berättelsen. Eleverna fick först prata ihop sig med varandra om vad berättelsen skulle handla om och sedan rita och skriva tillsammans, men i varsin bok. För många blev det lättare och roligare att göra så här.
Vårterminens nyhet i åk 1 är Sagotronen, en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse. Det blir både lite spännande och speciellt att våga läsa när alla kompisar sitter blickstilla och lyssnar på mattan runt omkring. Ett steg i riktning mot att våga uttrycka sin åsikt och stå för den. Här tränar vi också på samarbete, att träna på att lyssna och visa respekt när någon annan har ordet.
Inspiration till Sagotronen har jag hämtat från Catharina Tjernbergs bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning. Catharina har i sin forskning kommit fram till att den muntliga framställningen är något som tidigt behöver introduceras i undervisningen.
Än en gång har vi repeterat alla bokstäver vi lärt oss under höstterminen. Vi har upptäckt att många bokstäver har gemensamma former och kan delas in i olika grupper, som kallas motsolar, raka medsolar, höga bokstäver eller diagonala bokstäver. Här nedan är de bokstäver vi hittills har gått igenom. Bokstaven S visade sig vara den bokstav som ger mest utmaning motoriskt med sina snirkliga svängar åt olika håll. S som vi lärde oss skriva redan i början av åk 1!
Avslutningsvis vill jag bjuda på några fina bilder från vårt lilla bildprojekt om älgen och bokstaven Ää, som vi arbetat med den senaste veckan. Eleverna fick följa en instruktion som jag berättade om, ritade och skrev på tavlan. Det visade sig att flera elever redan var bekanta med begreppet instruktion. Många elever berättade att de följer instruktioner när de bygger med lego. Vi kom fram till att instruktioner är bra till ganska mycket som man ska laga eller bygga. I kokböcker finns det recept som också är en form av instruktion.
En rolig samarbetsövning blev det, även om några tyckte den var i kittligaste laget! Titta på bilderna så förstår ni varför!
Här nedan kan ni läsa mer om hur vi arbetat med cirkelmodellen kring berättelseskrivande:
torsdag 7 januari 2016
Tankar inför vt 2016 Sv/So åk 1
Har haft en del tankar om hur jag vill fortsätta arbetet i Sv/So i min åk 1. Nu tror och hoppas jag vi kommer att komma in i en bra arbetsrutin från början och min ambition är att sitta med eleverna i små grupper mer än tidigare. Så här nedan kan ni se hur min terminsplanering ut just nu, men den kan komma att ändras.
Höstens skrivprojekt kan ni läsa mer om genom att klicka här
Fredag: Eleverna gör klart olika arbeten, planerar nästa vecka och ser på Fem myror eller Livet i Bokstavslandet.
Höstens skrivprojekt kan ni läsa mer om genom att klicka här
Svenska
- Fortsätta med våra skrivna berättelser, att i små grupper läsa för varandra och ge respons (jag vägleder och visar checklista).
- Läsa små alfabetsböcker för varandra.
- Introducera sagotronen, att de som vill och vågar får sitta på en stol (sagotron) och berätta en saga utifrån ett fantasikort.
- Fortsätta med brevskrivandet till ugglan.
- Fortsätta med våra lässtrategier i alla texter vi arbetar med.
- Arbeta utifrån cirkelmodellen med beskrivande texter om djur. Börja med att beskriva ett gosedjur, som eleverna får ta med sig.
- Repetition av de bokstäver vi gått igenom under hösten. Träna på ljuden och att forma dem rätt.
- Fortsätta med alfabets- och ordbildsträning.
- Diagnos efter var fjärde bokstav.
- Introducera roliga kort. Eleverna får skriva av ett kort med en rolig text och rita det som står.
- Fortsätta med mentorssamtal efter skoltid med ett rullande schema där jag kollar av vad eleverna kan.
Måndag: Jag kommer att ha en grupp med två-tre elever i taget vid mitt runda bord i klassrummet. Vi läser och jag eller kompisar ger återkoppling på deras arbeten. Övriga barn får arbeta med att repetera bokstäver och sedan välja på att skriva brev/sagor, roliga kort, extrabok, Bonusbok, läsa, övningar på dator.
Tisdag: Jag lyssnar när eleverna läser upp sin läsläxa, Den magiska kulan, med en grupp i taget och övriga arbetar i arbetsboken.
Onsdag: Gå igenom ny läsläxa i Den magiska kulan, så som vi brukar göra (läs mer om min läsrutin genom att klicka här). Introducera sagotronen. Starta vårt arbete om faktatexter om djur. Gemensamt skrivande om vad eleverna gjort på naturskolan.
Torsdag: Genomgång av ny bokstav. Bokstavsschema. Under tiden eleverna arbetar kommer jag att ha en grupp med två-tre elever i taget vid mitt runda bord i klassrummet. Vi läser och jag eller kompisar ger återkoppling på deras arbeten.
Fredag: Eleverna gör klart olika arbeten, planerar nästa vecka och ser på Fem myror eller Livet i Bokstavslandet.
So
- Fortsätta med vårt värdegrundsarbete som är övergripande för hela skolan.
- Fortsätta med bra kompis-tema. Ugglan och kompisproblemet. Högläsa Sandvargen.
- Fortsätta med att uppmärksamma olika högtider och varför vi firar dem.
- Årstider, månader, dagar, sånger som hör till.
- Livet förr och nu. Högläsning av Astrid Lindgrens berättelser och sånger. Göra jämförelser. Titta på några avsnitt från julkalendern. Barnens århundrade - UR.
- Vårt samhälle - prata om vad ett samhälle är och olika yrken. Grupparbete.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)