Läsrutin i tre faser

Att lösa den mystiska gåtan kring hur läsning går till är något vi ägnar oss åt i skolans tidigare år. Just nu undervisar jag i svenska i åk 1 och det är verkligen inspirerande att få möta dessa barn med gnistrande ögon som är så sugna på att lära sig läsa och skriva. Tänk om det skulle gå att bevara nyfikenheten hos eleverna och stärka dem i deras självklara syn på att de kan och att de vill!

För fyra år sedan deltog jag i en studiecirkel kring Pauline Gibbons bok, Stärk språket stärk lärandet, och fick där och då en riktig tankeställare kring vad jag lägger tid på i skolan, framför allt kring lästräningen. Den viktiga uppföljningen av läsläxan med eleverna gjorde jag, men jag förberedde inte eleverna tillräckligt mycket innan läsläxan skickades hem. Jag högläste kapitlet en gång, vi samtalade om svåra ord och uttryck och hur huvudpersonerna kände sig. Sedan var det dags för eleverna att stoppa ner läxan i väskan.

Ibland fick jag höra av föräldrarna att lässtunden hemma hade blivit en ledsam stund och att barnen inte känt sig bra på att läsa. Nu när jag tänker på det får jag verkligen rysningar, men ärligt talat, så var det! Det var då, under studiecirkeln, som jag insåg att läxan behöver förberedas mycket mera grundligt i skolan. Jag plockade ut några bra konkreta övningar ur Pauline Gibbons bok och gjorde om dem lite grann till mina egna. En läsrutin skapades kring hur vi skulle träna varje vecka och eleverna skulle så småningom börja känna igen sig i övningarna.

Läsrutinen går ut på att eleverna tränar läxan tre gånger tillsammans med mig på olika sätt. Det betyder att förståelsen kring texten blir mycket större, eleverna lär sig känna igen vissa ordbilder och kan med hjälp av sammanhanget lättare ljuda ihop orden.

Inledningsvis kunde barnen nästan läxan utantill, men vartefter veckorna gick och ju längre texten blev desto större nytta hade de av att ljuda en del lättare ord och komma ihåg en del av de svårare orden. Jag informerade även föräldrarna på hur vi tränade i skolan och de åtog sig uppgiften att fortsätta träningen hemma, små korta stunder och uppmuntra mycket. Föräldrarna berättade att läxstunderna hemma nu blev mycket gladare.

Det dröjde inte många veckor förrän största delen av eleverna hade knäckt läskoden. Som genom ett trollslag kändes det! Elever som inte hade samma möjlighet till stöttning hemma fick det istället i skolan. Tycker ändå att elever gynnas av läxa just när det gäller läsning. De elever som inte får stöttning hemifrån får lästräna mera på sin arbetstid, i skolan!

Tänker att fördelen också blir väldigt stor för andraspråkselever. De lär sig känna igen det svenska språket, hur det låter och hur man uttalar ord. Alla elever får redskap för att hantera en text, lära sig läsriktningen och att väcka nyfikenheten kring textens innehåll. När läsningen går lättare frestas eleverna också att läsa för att förstå!

Min läsrutin är uppbyggd i tre faser:

1) Eleverna får fyra stycken frågor på tavlan som handlar om texten. Jag högläser texten och när vi kommer till svaret på en fråga tränar vi på att svara på frågan med hel mening. Vi säger också punkt i slutet. (Att prata med skiljetecken är något vi också ägnar oss åt.)

2) Vi läser texten en gång till. Denna gång görs det som en så kallad "eko-övning". Jag säger en mening eller några ord och eleverna härmar.

3) Tredje gången skuggläser vi texten tillsammans, men det är mitt lugna tempo eleverna ska följa.

Eleverna följer med i texten med sina fingrar hela tiden.

Under de senaste åren har det blivit en stor boom kring olika lässtrategier och de har gett mig och eleverna ytterligare en extra skjuts när vi inleder läsningen av en ny text. Vi förutspår vad texten ska handla om, vi ställer frågor om texten och om svåra ord, vi reder ut orden och vi tränar på att sammanfatta texten. Jag har ändå valt att ha kvar min ovan beskrivna läsrutin genom åren.

Tror på upprepad läsning och att väl genomförda förberedelser ger god effekt!

Den här texten finns med i #skolvårens kalender 2015, "Dela som du lär".